Etikettarkiv: C.Z. analyser

Fyndplatsen, ur ett gärningsmannaperspektiv

Om Charles Zelmanovits blev utsatt för brott, och man ser det ur ett gärningsmannaperspektiv, så tycks fyndplatsen varit ett bra val eftersom det tog 17 år innan kvarlevorna hittades.

Det finns skäl att utifrån fyndplatsens läge anta att Charles blev utsatt för brott, oavsett om gärningsmannen hade lokalkännedom eller inte. Men att det var ett oplanerat brott där gm sedan i panik gjorde sitt bästa för att dölja händelsen.

cz-pitea-fyndplatsen
F=platsen där Charles hittades, 3=skolan, 4=där han sist sågs.

Bild ovan: fyndplatsen (F) ligger alltså några hundra meter in i skogen från en skogsväg. Det ligger ganska avskilt, ca femhundra meter från enstaka bebyggelse. Via skogsväg kan man ta sig dit från två håll, båda ger ungefär samma resonemang som nedan.

Till fyndplatsen via Norra Pitholmsvägen

Färdas man mot området för fyndplatsen via N.Pitholmsvägen (från nordväst) tills vägen upphör, så kommer man till en skogsväg (med skylten “Här slutar allmän väg”):

cz-har-slutar-allman-vag

Därefter fortsätter man ca 300 meter på skogsvägen och sedan förbi högerkurvan (i kurvan är det nedförsbacke). Efter kurvan kan bilen ställas vid dikeskanten utom synhåll för de enstaka hus som man passerat tidigare:

cz-fyndplats-o-bil-flygfoto
Flygfoto över kurva och T-korsning.

Från bilen går man in i skogen i riktning så att man hamnar långt bort även från den skogsväg som fortsätter efter T-korsningen längre ned. Dvs från skogsvägen går man i riktning enligt bild A (mot Halssjön):

cz-fyndplats-riktning

Valet av riktning in i skogen kan tyda på att gärningsmannen visste hur vägens sträckning fortsätter en bra bit längre bort, efter T-korsningen. Därför valdes riktningen in i skogen så att kroppen kunde placeras långt från båda vägarna.

Varför gå flera hundra meter in i skogen?

Fyndplatsen låg alltså 200-300 meter in i skogen (oklart exakt var). Varför skulle en gärningsman eller flera gärningsmän bära sitt offer såpass långt in i skogen?
Om gärningsmannen är infödd eller bosatt i trakten så är det angeläget för denne att det inte startas en närgången brottsutredning som granskar de boende i trakten. Men om gärningsmannen inte är från trakten kan det upplevas som mindre angeläget att gömma kroppen noggrant.
Ett annat skäl att placera kroppen längre in i skogen är om gärningsmannen –  från trakten eller inte – är orolig för risken att upptäckas av någon förbipasserande nattåkare medan gärningsmannen är i färd med att hantera kroppen, t.ex för att leta mossa, granris e.dyl. för att dölja kroppen, eller för att skända kroppen. (Den tekniska undersökningen visade att kroppen inte varit nedgrävd i jord, däremot kan den ha täckts över med diverse vegetation).

Gärningsman utan lokalkännedom

Kan även en gärningsman utan lokalkännedom ha hittat till just den platsen? En person som aldrig varit i Piteå tidigare?
Ja, om man söker en avskild plats och befinner sig söder om Piteå, i Munksundområdet där Charles sågs sist, så tycks det bli ett naturligt vägval:

cz-bilvag-fran-bebyggelse

Gärningsmannen söker sig bort från bebyggelse. Bilfärden går därför inte till Piteå centrum och knappast heller söderut mot Pitsund och E4:an.
Istället svänger man österut, bort från bebyggelse, vid (1) in på Lillåkersvägen, och sedan vid korsning (2) åt höger, bort från bebyggelse, in på N.Pitholmsvägen, och därefter raka spåret förbi avfart (3) fram till (4) där allmän väg slutar och skogsvägen börjar, och slutligen förbi kurvan.

Gärningsmannen kan sedan efter kurvan ha färdats en bit på skogsvägen förbi T-korsningen, för att sedan vända tillbaka, och på så sätt fått en uppfattning om vägens fortsatta sträckning i förhållande till kurvan.

Anm: det är 4-5 minuters långsam bilfärd från punkt (1) fram till punkt (4) på ovanstående karta.

Anm: angående förbi avfart (3) så blir det naturligt att fortsätta rakt fram (mot 4) eftersom det är raka spåret samt att vägen åt vänster kan tyckas leda till mer bebyggelse, enligt flera skyltar vid den korsningen:

cz-avfart-punkt3
Punkt (3) på kartan, kommande norrifrån på N.Pitholmsvägen

Gärningsman med lokalkännedom

En gärningsman med god lokalkännedom skulle möjligen valt ett område längre österut:

cz-nord-ost-om-fyndplatsen

Men då blir det längre att köra i natten och förutsätter att gärningsmannen är väl bekant med småvägarna och skogsvägarna runtom på Pitholm och halvön.

Slutsatser

När bilen i detta tänkbara händelseförlopp stannade vid Charles så klev han in frivilligt, annars skulle höga röster eller skrik hörts av vänner som befann sig i närheten och som var de sista som såg Charles vid korsningen Järnvägsgatan-Pitholmsgatan.

Gärningsmannen tog sig inte till området vid fyndplatsen för att döda Charles, oavsett om gm var från trakten eller inte. Området ligger visserligen avskilt men ändå för nära enstaka bebyggelse: skrik och bråk skulle riskera uppmärksammas. Man körde till det avskilda området vid skogsvägen för att sitta i bilvärmen och snacka, dricka, röka, kanske erbjöds Charles något han ville ha. Sedan uppstod en situation som ledde till hans död.

Alternativ 1: Gärningsmannen/männen var från trakten, men hade inte nerver att köra iväg med kroppen till annan mer avlägsen plats. Därför placerades kroppen på optimal plats i samma område och gömdes extra noga flera hundra meter in i skogen.
Alternativ 2: Gärningsmannen/männen var inte från trakten, men gm fantiserade om att skända kroppen. Gm tog sig flera hundra meter in i skogen för att inte synas med sin hantering om någon skulle råka passera på skogsvägen.
Övriga alternativ: i andra fall hade gärningsmannen valt ett annat område eller dumpat kroppen närmare vägen.

Alternativ 1 låter mest troligt kan man tycka. Sågen som polisen hittade under mossan härrör då från någon annan än gm. Alternativ 2 liknar Quicks berättelse men gm genomförde kanske aldrig någon av fantasierna att skända kroppen. Den förvirrade gm kanske bar med sig en såg från bilen, men tappade den i skogen. Och sedan var det för kallt och mörkt så gm gav sig av hemåt, efter att ha täckt över kroppen med mossa, granris e.dyl.

Se även: Några skäl att anta Charles blev bragd om livet.

Vädret i Piteå natten den 12-13 november 1976

Det förekommer varierande uppgifter i media om vädret m.m. den natten i Piteå när Charles Zelmanotivs försvann. Detta inlägg bringar klarhet.

Kring midnatt den 12-13 november 1976 i Piteå:

  • 7-10 minusgrader.
  • Ingen nederbörd.
  • Vindstilla eller svag vind, 0-1 m/s.
  • Mestadels barmark, troligen fläckvis snö (möjligen mer vid skogsområden än på stora öppna ytor).
  • Månen större än halvmåne. Hög (stod högt på himlen).

Ganska kallt alltså, det kan ha varit en klar natt, med hög måne som lyste upp terrängen. Sikten i skogen kan ha varit hyfsad även mitt i novembernatten. Fläckvis snö kan också ha gynnat nattsikten. Och fyndplatsen låg i utkanten av en upplyst stad.

Källor

Månfas den 13 november 1976
Något större än halvmåne:

månfaser-nov-1976
Källa www.moonconnection.com

Månens höjd den natten:
månen stod högt. Som högst kl 04, höjd 39 grader (av max 45 grader).

Källor: månkalkylator 1, månkalkylator 2.
Beräknat på ungefärliga koordinater för fyndplatsen i Piteå:
Latitud:  65.28568, N (norr)
Longitud: 21.56969, E (öst)
Datum: 13 november 1976, Time zone UTC: +1, DST: off.

Mestadels barmark med fläckvis snö

På några bilder i tidningsartiklar från sökandet kan man skönja snö i diken o.dyl.
SMHIs data för temperatur och nederbörd visar att det kan ha funnits snö:
under några veckor fram till den 7-8 nov var det minusgrader med nederbörd, uppåt två decimeter snö, därefter fyra dagar med 1-3 plusgrader och nederbörd (regn eller snö), fram till kvällen den 11 nov då det åter blev minusgrader.

Temperaturer i Piteå den 26/10 till 23/11 1976 (enligt SMHI):
pitea-temp-1976-10-26--1976-11-23
( X = efter midnatt lördag 13 nov )

Kuriosa:
Väderprognosen i Piteå-Tidningen 11 nov för fredagen: “Fredag: uppklarnande och därmed kallare. Svag vind.” Tycks ha stämt bra.

Temperatur / nederbörd / vindhastighet

Temperatur, timvärde, mätstation Piteå:
1976-11-12;06:00:00;-4.0;G
1976-11-12;12:00:00;-3.9;G
1976-11-12;18:00:00;-6.2;G
1976-11-13;06:00:00;-9.1;G
1976-11-13;12:00:00;-4.0;G
1976-11-13;18:00:00;-6.0;G

Temperatur, timvärde, mätstation Haraholmen (vid havet, ca 1 mil från Piteå), har fler mättillfällen/dygn:
1976-11-12 00:00:00;-0,6;G
1976-11-12 03:00:00;-1,6;G
1976-11-12 06:00:00;-3,0;G
1976-11-12 09:00:00;-3,8;G
1976-11-12 12:00:00;-3,4;G
1976-11-12 15:00:00;-4,6;G
1976-11-12;18:00:00;-4.8;G
1976-11-12;21:00:00;-8.8;G
1976-11-13;00:00:00;-7.0;G
1976-11-13;03:00:00;-7.6;G
1976-11-13;06:00:00;-8.4;G

——————–

Nederbörd, dygnsvärde, mätstation Piteå:
1976-10-27;06:00:00;0.0;Y
1976-10-28;06:00:00;0.0;Y
1976-10-29;06:00:00;0.6;Y
1976-10-30;06:00:00;1.1;Y
1976-10-31;06:00:00;3.4;Y
1976-11-01;06:00:00;0.6;Y
1976-11-02;06:00:00;1.6;Y
1976-11-03;06:00:00;1.0;Y
1976-11-04;06:00:00;0.6;Y
1976-11-05;06:00:00;1.0;Y
1976-11-06;06:00:00;4.4;Y
1976-11-07;06:00:00;1.5;Y
1976-11-08;06:00:00;5.2;Y
1976-11-09;06:00:00;8.6;Y
1976-11-10;06:00:00;1.9;Y
1976-11-11;06:00:00;0.2;Y
1976-11-12;06:00:00;0.0;Y
1976-11-13;06:00:00;0.0;Y
1976-11-14;06:00:00;0.0;Y
1976-11-15;06:00:00;0.0;Y
1976-11-16;06:00:00;0.0;Y
1976-11-17;06:00:00;0.2;Y
1976-11-18;06:00:00;0.0;Y
1976-11-19;06:00:00;0.5;Y
1976-11-20;06:00:00;3.3;Y
1976-11-21;06:00:00;0.0;Y
1976-11-22;06:00:00;0.0;Y
1976-11-23;06:00:00;0.0;Y
1976-11-24;06:00:00;0.0;Y
1976-11-25;06:00:00;0.0;Y
1976-11-26;06:00:00;2.3;Y
1976-11-27;06:00:00;3.3;Y
1976-11-28;06:00:00;0.9;Y
1976-11-29;06:00:00;6.7;Y
1976-11-30;06:00:00;3.0;Y

Nederbörd, dygnsvärde, mätstation Haraholmen (vid havet, ca 1 mil från Piteå):
1976-10-27;06:00:00;0.0;Y
1976-10-28;06:00:00;0.0;Y
1976-10-29;06:00:00;0.0;Y
1976-10-30;06:00:00;0.0;Y
1976-10-31;06:00:00;4.4;Y
1976-11-01;06:00:00;0.0;Y
1976-11-02;06:00:00;2.5;Y
1976-11-03;06:00:00;1.6;Y
1976-11-04;06:00:00;0.1;Y
1976-11-05;06:00:00;0.3;Y
1976-11-06;06:00:00;5.0;Y
1976-11-07;06:00:00;1.1;Y
1976-11-08;06:00:00;4.5;Y
1976-11-09;06:00:00;8.7;Y
1976-11-10;06:00:00;4.1;Y
1976-11-11;06:00:00;0.6;Y
1976-11-12;06:00:00;0.0;Y
1976-11-13;06:00:00;0.0;Y
1976-11-14;06:00:00;0.0;Y
1976-11-15;06:00:00;0.0;Y
1976-11-16;06:00:00;0.0;Y
1976-11-17;06:00:00;0.1;Y
1976-11-18;06:00:00;0.0;Y
1976-11-19;06:00:00;0.0;Y
1976-11-20;06:00:00;4.4;Y
1976-11-21;06:00:00;0.0;Y
1976-11-22;06:00:00;0.0;Y
1976-11-23;06:00:00;0.0;Y
1976-11-24;06:00:00;0.0;Y
1976-11-25;06:00:00;0.0;Y
1976-11-26;06:00:00;2.0;Y
1976-11-27;06:00:00;2.6;Y
1976-11-28;06:00:00;0.8;Y
1976-11-29;06:00:00;4.8;Y
1976-11-30;06:00:00;3.1;Y

——————–

Vindhastighet m/s, medelvind, timvärde, mätstation Piteå:
1976-11-12;06:00:00;0.0;G
1976-11-12;12:00:00;0.0;G
1976-11-12;18:00:00;0.0;G
1976-11-13;06:00:00;1.0;G
1976-11-13;12:00:00;1.0;G
1976-11-13;18:00:00;0.0;G

Vindhastighet m/s, medelvind, timvärde, mätstation Haraholmen (vid havet, ca 1 mil från Piteå):
1976-11-12;12:00:00;1.0;G
1976-11-12;15:00:00;1.0;G
1976-11-12;18:00:00;2.0;G
1976-11-12;21:00:00;2.0;G
1976-11-13;00:00:00;3.0;G
1976-11-13;03:00:00;2.0;G
1976-11-13;06:00:00;3.0;G

Anm: värdena för nederbörd är inte 100% säkra. Se kvalitetskoderna G (grön) resp Y (gul). G=Kontrollerade och godkända värden. Y=Misstänkta eller aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata.
Som kompensation redovisas mätvärden från två mätstationer (Piteå och Haraholmen, som är belägna ca 1 mil från varandra, Haraholmen närmare havet), mätvärdena från dessa båda överenstämmer bra, både för dygn då nederbörd har fallit respektive inte fallit.
Temperatur, nederbörd, vindhastighet kommer från SMHI Öppna data.