Återvunnet #1

…Från gamla inlägg här på bloggen, om både ditten o datten, det ena med det tredje, om lite här o där, allt mellan himmel o jord. Första inlägget i denna kategori.


Ovan, från 2016: “Hitta gravar med radar utan spadar“.



Ovan, från 2015: “Hur Quick lurade polisen med efterforskningar och utstuderad strategi“.



Ovan, från 2016: “Finn Fem Fel i polisens fotokonfrontation“.



Ovan, från 2016: “Egenskaper hos ‘Obducenten’ i daCosta-fallet“.



Ovan: från 2016: “Självmordsbombaren som stal böcker för 25 miljoner“.



Ovan: från 2016: “Om diverse droger“.



Ovan, från 2016: “Brott och straff i barnhuset“.


Politikernas mordförsök på E85

Är spriten i tanken döende eller vaknar den till liv igen? är frågan.
[Uppdaterad 01 juni 2019]

– Inledning.
– Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin.
– Tidslinje.
– Men varför inte skaffa elbil?.
– Källor/Länkar.

År 2005 satsade Sverige stort på det miljövänligare bilbränslet etanol E85*. Tack vare den s.k. “pumplagen” skapades en omfattande infrastruktur så att folk kunde tanka E85 var som helst i landet. Det gav möjlighet att med tiden kraftigt reducera förbrukningen av fossila drivmedel (bensin och diesel) i trafiken. Teoretiskt en möjlig minskning med uppåt åttio procent.

Försäljningen av E85 och E85-bilar ökade kraftigt. Toppen nåddes 2011. Därefter sjönk försäljningen sakteliga. Orsakerna lär varit skattehöjningar samt några myter som uppstod. T.ex. ett tekniskt problem med bränslet E85, som åtgärdades men det dåliga ryktet levde kvar. Och delvis felaktig kritik om klimatnyttan med E85.

År 2015 beslutade EU-politiker att miljöbränslet etanol E85 skulle dö, eller åtminstone infördes en etanolskatt som hade smått dödlig effekt. Senare höjdes även skatterna på både E85 och bensin.

Några år senare, 2018, ändrade sig dock politikerna och avskaffade etanolskatten på E85.
Men kort därefter upphörde försäljningen helt av nya E85-bilar, när politikerna beslutade plocka bort bonusen vid köp av ny E85-bil. Det var Volkswagen som till sist kastade in handduken.

Många E85-bilägare har gått över till bensin. Intresset för E85-bilar har sjunkit drastiskt. E85-marknaden tycks i stort sett dödförklarad.

Bild: skatterna i maj 2019. Av priset på bensin är f.n. cirka 60 procent skatter. Av priset på E85 är ca 30 procent skatter, dvs lägre än för bensin, men å andra sidan innehåller E85 mindre energi (vilket medför att E85-bilarnas förbrukning per mil är högre än med bensin).
Moms (mervärdesomsättningsskatt) läggs ovanpå koldioxid- och energiskatterna, dvs kunderna betalar skatt på skatterna. Det är reglerat enligt EU och gäller alla EU-länder.

Men E85-marknaden kan komma att vakna till liv igen. En biltillverkare (Ford) har nu (våren 2019) beslutat att åter sälja nya E85-bilar. Det lär liksom andra E85-bilar bli en “multi-fuel”-modell, dvs den kan köras på både E85 och bensin.
Och sedan våren 2019 har E85-bilägare nu återigen en lägre milkostnad än med bensin, pga svag krona och höjda världsmarknadspriser på bensin.

Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin

Diagram 1: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin 95 oktan, åren 2005 till maj 2019. (Under perioder med negativ vinst/besparing var det alltså billigare att använda bensin än E85).
Gäller bilar som drar 1 liter/mil bensin samt 1,3 liter/mil E85. För något mindre bilar med lägre förbrukning blir vinsten något mindre, se diagram 2 nedan.

Exempel: i april-maj 2019 var besparingen som synes drygt en krona per mil. Mest gynnsamt med E85 var det t.ex. sommaren 2008, med uppåt tre kr/mil lägre kostnad än med bensin. Åren 2016-2017 var det istället oftast lägre milkostnad med bensin.

Besparingen för en bilägare kan bli tusentals kronor per år, samtidigt som koldioxidutsläpp och den egna förbrukningen av fossilt drivmedel minskar kraftigt med uppåt åttio procent. Om inte politiker eller annat stör det hela.

Diagram 2: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin, åren 2005 till maj 2019.
Gäller bilar som drar 0,7 liter/mil bensin samt 0,9 liter/mil E85.
Exempel: i april-maj 2019 var det mindre än en krona billigare per mil med E85 än med bensin.

Angående orsaker till de perioder då milkostnaden var lägre med bensin, enligt diagrammen ovan:

  • Senare delen av 2006 och in på 2007: priset på bensin gick ned kraftigt pga sjunkande världsmarknadspriser, medan priset på E85 var oförändrat.
  • Senare delen av 2008 fram till början på 2010: finanskrisen.
  • 2016-2017: etanolskatt på E85 infördes, samt andra bränsleskatter höjdes.
  • Nov 2018: stigande priser på E85, samtidigt som bensinpriset sjönk.

Tidslinje

1995: koldioxidskatt införs på fordonsbränslen.

2005: pumplagen ålägger bensinmackar över hela Sverige att sälja förnybart drivmedel. Det installeras massor av E85-pumpar.

2009-2010: E85 fick dåligt rykte då det såldes E85 med höga sulfathalter som orsakade motorproblem i en del av E85-bilarna. Problemet är åtgärdat sen dess. Det dåliga ryktet är dock seglivat.

2015 dec: skatt på etanol införs, enligt ett EU-beslut. E85 blir därmed det dyraste drivmedlet (gällande milkostnaden).
2016 jan: skatten höjs på både E85 och bensin.

2016-2017: alla biltillverkare utom Volkswagen lägger ner försäljningen (i Sverige) av nya “multifuel”-bilar (dvs som kan köras på både E85 och bensin).

2018 jan: skatten på etanolen i E85 avskaffas. (Men skatter kvarstår för den andel bensin som ingår i E85). Literpriset för E85 sjunker därmed.

2018 maj: som sista tillverkare upphör Volkswagen med försäljningen av nya multifuelbilar i Sverige. En anledning uppges vara “bonus malus”.
2018 juli: regeringen inför bonus malus, ett skattesystem som bl.a. medför att köpare av nya E85-bilar inte får nån bonus. (Å andra sidan får E85-bilarna inte heller nån straffskatt, malus, som drabbar köpare av nya bensinbilar).

2019 mars: E85 blir billigare än bensin gällande milkostnaden, pga svag krona och högre världsmarknadspriser på bensin.

2019 april: Ford meddelar att de åter börjar sälja nya E85-bilar i Sverige.
Argumenten är halverad klimatpåverkan, lägre bränslekostnad per mil (i nuläget åtminstone), och betydligt lägre vägskatt än för nya bensinbilar.

Men varför inte skaffa elbil?

Tekniken med elbil har långt kvar innan den kan ersätta alla fossilbilar. Några av problemen med dagens elbilar är att det kan ta flera timmar att “tanka” full tank. (Jämfört med E85 och annat flytande bränsle som tar några minuter).
Många bilägare har inte möjlighet att ladda bilen hemma där bilen står parkerad. Inte heller på arbetsplatsen.

Även med “snabbladdning” (om bilen är byggd för det) kan det ta timtal om det är kö till laddstolparna hos t.ex. en mack. Snabbladdning (50 kW) laddar 0 till 80 % på cirka en halvtimma.

Många mackar har inte laddmöjligheter för elbil. T.ex. av Circle K:s 770 mackar i Sverige har f.n. endast ca 35 mackar snabbladdning (maj 2019). Ungefär samma förhållande gäller för OKQ8 och Preem. Dvs endast hos ca fem procent av mackarna i landet kan man ladda sin elbil.

På gång är “supersnabbladdning” (350 kW), som laddar 0 till 80 % på tio minuter (om bilen är konstruerad för det). Några enstaka mackar i Sverige har f.n. supersnabbladdning (maj 2019) .

Elbilar är dyrare. Och de har kortare räckvidd (max körsträcka efter full laddning), undantaget bilmärket Tesla vars prislapp börjar kring en halv miljon kr.

Elnätet måste byggas ut, det är inte dimensionerat för en elbilsladdande befolkning.
Och det behövs nya (kärn-?) kraftverk för att driva hela landets fordonsflotta som nu får sin energi från bensin och diesel.
Tills allt detta är löst behöver man kompromissa, med olika drivmedel innehållande både förnybart och fossilt bränsle.

Alternativt att vi övergår till äkta hästkrafter, om det vore realistiskt:

Bild: häst som drar en bil (eller resterna av en bil).

Källor/Länkar

2019: “Etanolbilen gör comeback – Ford satsar på E85″ (8 april 2019, ViBilägare).
2018: “Oklar framtid för E85” (26 juli 2018, ViBilägare).
2018: “Volkswagen slutar erbjuda E85-bilar” (13.4.2018, TT).
2018: “Etanol är definitivt på väg ut” (2018-03-14, UNT).
2016: “9 av 10 etanolbilar tankas med bensin” (6 oktober 2016, SVT).
2015: “Bensinen vinner kampen mot etanol” (29 december 2015, SVT).
2015: “Dödsstöten för svenska etanolsatsningen” (2015-12-03, NyTeknik).

Diverse underlag:

Utveckling av försäljningspris för bensin, diesel och E85 fr.o.m. år 2005:
spbi.se/statistik/priser/.
Några aktuella prislistor, för privatkunder (inkl. moms), drivmedel:
circlek.se/sv_SE/pg1334072467111/privat.
okq8.se/pa-stationen/drivmedel/.
Test, bensinförbrukning bilar, mars 2019:
teknikensvarld.se/sa-mycket-drar-din-bil-pa-riktigt….
Drivmedelsskatter, skatteverket:
skatteverket.se/…/punktskatter/….
Produktguide med elbilar (batterikapacitet, laddtid, m.m):
evconnect.se/pages/produktguiden.


* E85 innehåller etanol (etylalkohol, sprit eller brännvin om man så vill), samt lite bensin (cirka 15 procent på sommarhalvåret, ca 25 procent på vintern, dvs i genomsnitt ca 20 %). E85 är alltså inte helt fossilfritt, men etanolen i E85 är förnybart bränsle.
Liter-priset för E85 är några kronor lägre än för bensin, men eftersom E85 innehåller mindre energi så förbrukar bilen mer E85 per mil. Dvs med E85 behöver man tanka oftare.

Genomsnittsförbrukningen för bensinbilar lär vara 0,73 liter per mil (verklig förbrukning), enligt ett test som gjordes 2019 med ett åttiotal bilmodeller. (Anm: den verkliga förbrukningen kan i vissa fall skilja sig kraftigt från biltillverkarens specifikation). Bilarnas E85-förbrukning är cirka 30 procent högre än för bensin, eftersom E85 innehåller mindre energi än bensin.

Som kuriosa kan tilläggas att drivmedelspriserna i januari 2005 var 10,09 kr/liter för bensin 95-oktan, och 7,83 kr/liter för E85. I maj 2019 var priset 17,14 respektive 12,25.
I december år 1980 / 1990 / 2000 var literpriset 2,88 / 6,29 / 9,18 kr för bensin 95.

“Det gör ont men gå ändå, du är här och kom hit som en vandrare”

Just det, du vandrar bara en kort stund här på jorden.
Enastående vandring. Men ibland gör det ont, eller hur.
Följande existentiella av människan frambringade verk & värk i folkmusikton håller än idag:

– “Nordman – Vandraren“. Gruppen Nordman med “Vandraren”. Från 1994. Hesa rösten tillhör Håkan Hemlin. Låttexten av Py Bäckman, musik Mats Wester.

Fler som tolkat den låten:
– “Blackmore’s Night – Journeyman (Vandraren)“. Folkrockband. (Missa inte långa gitarrsolot de sista minuterna med Ritchie Blackmore, tidigare medlem i de gamla hårdrockbanden Rainbow och Deep Purple).
– “Loa Falkman – Vandraren“. Operasångare.
– “Ensiferum – Vandraren (Nordman cover)“. Finskt viking metalband, här sång på svenska.
– “Östen Med Resten – Vandraren“.

Andra verk om vandring och gång i olika former, oftast något lättsammare än ovan:

– “The Bangles – Walk Like an Egyptian (Video Version)“.
– “Depeche Mode – Walking In My Shoes (Official Video)“.
– “Pugh Rogefeldt – Vandrar I Ett Regn“.
– “Walking On Cars – Speeding Cars“. (“heya heya heya”).
– “Mumford & Sons – Hopeless Wanderer“. Komik.

– “CHER – Walking In Memphis“.
– “Vikingarna – Vi Ska Vandra Tillsammans“. Dansband.
– “Annie Lennox – Walking on Broken Glass (Official Video)“.
– “Ensiferum – Wanderer“. Vikingmetal.
– “Vi vandrar saman“. Norsk visa.
– “Katrina & The Waves – Walking On Sunshine“. SuperGlad.
– “Herdar Vandrar Glatt (Sung in Swedish) (arr. M. Ricklund)“. Barnkör.
– “Ten Walls – Walking With Elephants [Official Video]“. Instrumentellt.

Vandraren: fler videor + låttexten

Fler versioner av Vandraren med Hemlin/Nordman:
– “Nordman – Vandraren, live juli 2018“.
– “Nordman – Vandraren (live, textad)“. Från nittiotalet?
– ”Vandraren” i nytolkning med Håkan Hemlin och Cleo (rappare)“.
– “Hemlin i Så ska det låta, 2018“.

Video med låttexten:
– “Nordman – Vandraren (with Swedish lyrics and English subtitles)“.
Sidor med låttexten:
[musixmatch.com] [lyricstranslate.com] [letssingit.com]

Misshandel: Kvinnor slår lika ofta som män, men svagare

I nära relationer begås misshandel lika mycket av kvinnor som av män, enligt flera studier.
Men när kvinnor har slagit behöver offren inte uppsöka vård i lika stor utsträckning, eftersom kvinnor ofta har mindre styrka. De kan helt enkelt inte slå lika hårt som män. Och följaktligen görs inte polisanmälan i samma utsträckning som när män slår.

Enligt en stor studie av Brå (Brottsförebyggande rådet) år 2014 gällande våld i nära relation år 2012 så uppgav knappt två procent av kvinnorna respektive männen att de hade utsatts för misshandel, och en halv procent vardera uppgav att de hade utsatts för grov misshandel. Bild:

I denna och liknande studier används en bredare definition av misshandel.
I andra studier med snävare definition så är det istället flest kvinnor som uppger sig blivit utsatta (i nära relationer), vilket alltså kan förklaras med att kvinnor ofta inte kan slå lika hårt (och att en del av de kvinnliga slagen då inte ingår i de studierna).

En “avvikelse” från ovanstående resultat från Brå-studien uppstår när de intervjuade tillfrågades om misshandel under hela sin livstid (istället för ett år). Då är det fler kvinnor än män som uppger att de utsatts för misshandel i nära relationer. Men det behöver inte betyda att män för många år sedan slog oftare än kvinnor. Skälet kan istället vara att en del av de (kvinnliga) slag som de männen utsattes för har fallit i glömska genom åren, eftersom de knappast orsakade större smärta eller rädsla*. (Ett annat skäl är möjligen att det kan vara en typisk manlig egenskap att negativa händelser (här slag som inte orsakade längre tids smärta) faller i glömska genom åren i större utsträckning än hos kvinnor).

Anm: ovanstående studie omfattar som synes även andra typer av våld än misshandel. Både psykiskt och fysiskt våld. För flera av dem är kvinnor mer utsatta än män (i nära relationer), t.ex. gällande hot och sexualbrott.

Här följer några citat från andra studier* med liknande resultat som ovan. I vissa studier visar sig män vara MER utsatta än kvinnor (i nära relationer):

“More men (11%) than women (8%) reported exposure to physical assault in the past year, while more women reported exposure to sexual coercion.”

“Män rapporterar en större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gör. Däremot får våld i relationen svårare hälsokonsekvenser för kvinnor. Det visar två studier med sammanlagt 1 400 svenskar som genomförts vid Sahlgrenska akademin.”

“Men fortfarande rapporterar fler kvinnor än män att de använt våld i självförsvar, medan män framför allt uppgav att de blivit sårade och kränkta och därför använt våld, säger professor Gunilla Krantz som lett studierna.”

Citat från andra källor* som hänvisar till andra studier:

“En kvinna som blir slagen av sin man behöver inte enbart vara offer. Det hävdar den kontroversiella holländska experten Justine van Lawick som under veckan föreläser på Gävle konserthus om våld i nära relation.
– Oftast är det eskaleringen mellan två som är problemet, säger hon.”

“Det är i stora kvantitativa enkätundersökningar det har visat att ungefär lika många kvinnor som män utövar våld mot sin partner.
Forskarna har använt sig av frågeformuläret CTS (Conflict Tactics Scale) där män och kvinnor har fått svara på en lång rad frågor hur ofta de har skrikit på, knuffat, slagit, och så vidare, sin partner. Man har också fått svara på hur ofta man har varit utsatt för samma slags våld.
De flesta av dessa studier är gjorda i Nordamerika och på en relativt ung befolkning. Men det finns också flera studier i Norden.”

“I Sverige genomförde Peter Gill och Carita Remahl en stor enkätstudie som publicerades 2005 och vars resultat i stort överensstämd med de internationella undersökningarna. Dessutom visade resultatet att kvinnan var den som oftast tog initiativet till våldet, det vill säga att det var kvinnan som slog först.”

“- Sverige är ett av världens mest jämställda länder och det är naivt att framställa kvinnor som offer. Det har florerat flera felaktiga siffror på hur stor andel av kvinnorna som varit utsatta för misshandel av sina män, säger Gill.”

Angående ovanstående citat från Gill så är deras definition av misshandel sannolikt bredare än t.ex. domstolarnas.

Slutord

Misshandelsvåldet i dessa studier omfattar både våld med ringa skador och grövre våld. Det fysiskt mindre allvarliga våldet, t.ex. slag och sparkar som inte medför allvarliga personskador, tycks vara vanligast förekommande.
Det är också skillnad mellan sporadiskt, spontant våld som uppstår vid t.ex. gräl, där båda könen är ungefär lika våldsaktiva, och mer regelbundet, terroriserande våld där kvinnor är mer utsatta än män.

När det gäller grövre våld så är kvinnor alltså mer utsatta än män, både fysiskt och psykiskt. Men om kvinnor hade haft lika stor muskelmassa som män så skulle det troligen varit jämställt mellan könen även gällande grövre våld.

Vem som slog först i ett visst våldsbråk går kanske aldrig att få klarhet i. Det relevanta är att kvinnor och män slår i ungefär samma omfattning. När ena partnern utdelar ett slag, eller utövar någon form av psykiskt våld, så kan bråket eskalera snabbt till grövre fysiskt våld.
Därför borde alla antivåldskampanjer rikta sig till BÅDA könen (eller rättare sagt: alla tre*).


*Källor / Länkar:
– Studie: “Brott i nära relationer. En nationell kartläggning” (2014, Brå. PDF-fil). Studien är en fördjupning av ett avsnitt ur Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brå genomför årligen.
– Studie: “Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence“. (2012, Loevestad and Krantz).
– Studie: “Män mer utsatta för våld i relationen än kvinnor“. (2013, Sahlgrenska akademin).
– Artikel: “När kvinnor slår“. (2011, baserad på uppgifter från NIKK, Nordisk information för kunskap om kön).
– Artikel: “Föreläser för socialtjänsten – ger kvinnor större skuld i våld i nära relation“. (18 mar 2016, intervju med holländska experten Justine van Lawick).
* Tredje könet (wikipedia).

* Angående misshandel under livstiden och att kvinnor minns fler slag än män:
“Since women mostly are physically disadvantaged we hypothesize that women may feel more threatened than men and subsequently recall bias would be less in women than in men. Such a hypothesis may also explain why men’s reported exposure to physical assault for the period earlier in life was lower than expected (it was of the same size as for the past year) . Support for this reasoning is also found in a study by Dobash and Dobash [8] where men described women’s violence as “insignificant,” “comical” and “ludicrous” (pp 340), hereby demonstrating that the violence was less frightening to them and less import to recall.”
bmcpublichealth.biomedcentral.com/… (2012, “Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence”)

Elefanten i rummet: befolkningsökningen

Visst kan det vara knepigt att ta klimataktivister med flera på tillräckligt allvar så länge de är knäpptysta om jordens kraftiga befolkningsökning. De miljöåtgärder som vidtas nu och framåt kan bli verkningslösa eller omöjliga att fullfölja, om befolkningsmängden fortsätter öka i hög takt.

Jordens befolkningsmängd är nu ca 7,6 miljarder (år 2018). Antalet tvåbeningar har TREDUBBLATS under de senaste sjuttio åren (sedan 1950).

FN gissar att antalet kan öka till mellan 11 till 13 miljarder under de kommande åttio åren (till 2100). Dvs närmare en FÖRDUBBLING, kanske ännu mer om FN gissat fel. Inom nuvarande generation. Tanken svindlar.

“Att tro att denna makalösa ökning inte kommer att påverka klimatet är att blunda fullständigt för verkligheten, enligt forskarna.”

Frågan är om våra nuvarande miljöansträngningar kommer att ätas upp av kommande befolkningsökningen?
Kommer utsläppsmålen att bli omöjliga att uppnå eller att bibehålla, på grund av befolkningsökningen?
Och är dagens klimataktivister som inte säger ett ord om befolkningsökningen, i själva verket de största klimatförnekarna?

Att knappast nån pratar om denna elefant i rummet, och istället stoppar huvet i sanden likt strutsen, kan bero på att ämnet är för svårt att hantera. Och alltför deprimerande.
Den jobbiga insikten att höga halter växthusgaser och global uppvärmning hänger samman med befolkningsmängden. Det främmande att i förlängningen betrakta människans avkommor som ett hot mot klimatet och oss själva.

Att den enda realistiska lösningen att dämpa befolkningsökningen är långsiktig och med osäkert resultat: familjeplanering, att få folk att (frivilligt) skaffa färre barn. Att genomföra det i länder med stor befolkningsökning (t.ex. i Afrika), men inte länder vars befolkningsökning utgörs mestadels av invandring (t.ex. i Europa).

Bild: klimatstrejkande barn som vill se färre barn. (Montage)

Och hur ska alla barnen som klimatstrejkar föra fram budskapet om minskat barnafödande, utan att det blir bisarrt?

Då är det enklare att hålla tyst om befolkningsökningen och istället fokusera på att minska utsläppen enbart med tekniska lösningar. Och bortse från risken att åtgärderna kan komma att motverkas av befolkningsökningen.
OM inte en annan lösning uppenbarar sig…

Från die-in till die-all-in

Häromveckan (i april 2019) klimatstrejkade ett hundratal personer utanför riksdagshuset i Stockholm. De genomförde en så kallad “die-in”, dvs de låg på gatan och spelade döda. Liknande aktioner genomfördes i flera storstäder över hela världen.

Bild ovan: klimatstrejk, “die-in” utanför riksdagen.

En titt i den något opålitliga spåkulan visar att nästa steg blir att gå “all-in” som det heter, dvs satsa allt man har.
I detta fall die-all-in, dvs man gör det ultimata offret, sitt liv, för att rädda klimatet. För att dämpa befolkningsökningen eller rentav reducera befolkningsmängden. Offra dig själv för vår planet.

Om tillräckligt många över hela jorden gör die-all-in så att befolkningsmängden minskar, då kommer utsläppen av växthusgaser att minska när produktion och konsumtion avtar.
Alternativt att befolkningsmängden åtminstone inte ökar, så att miljöåtgärder inte motverkas av en fortsatt kraftig befolkningsökning.

I spåkulan skymtar också en global massrörelse för att rädda planeten. Som via webbplatser organiserar och förmedlar tips och råd för de som vill offra sig med die-all-in. Dessa personer får evig ära med sitt namn inristat på ett av de gigantiska minnesmonument som finns utplacerade i alla storstäder.

Nej vilket fruktansvärt scenario, en sån lösning vill vi INTE ha.
Eller? Håll utkik efter die-all-in dot org eller liknande… Obegripliga saker har hänt förr i mänsklighetens historia.


Mer läsning:
Artiklar om befolkningsökningen:
metro.se/…/20180821_Malmo.pdf (sidan 11. Aug 2018).
– “Population Growth: The Elephant in the Room at the Paris Climate-Change Conference”. (CIS.org, dec 2015).
Om die-in klimatstrejk:
dn.se. (DN, 2019-04-15, betalsida, gratis till 27 maj).
tidningensyre.se. (19 april 2019).


[Uppdaterad 8 maj 2019]

Så skapar du bedrägliga SVT-dokumentärer (Snabbkurs)

På nån minut lär du dig grunderna i konsten att skapa SVT-dokumentärfilmer av den bedrägliga sorten och som får stort genomslag i hela landet.

Börja med att stänga av ditt eget samvete, om du har nåt. Det kan underlätta med en morot eller stark drivkraft, t.ex. berömmelse, hämndbegär, priser, pengar. Eller intala dig själv att dina orättfärdiga handlingar kommer att rättfärdigas på ett högre plan, att du gör det för en “större sak”. Alternativt om du har psykopatiska drag, då går det av sig själv.

Följ sedan dessa punkter och du är snart i mål:

  1. Framställ ett OFFER och en SKURK, båda identifierbara i verkliga livet.
  2. Visa fakta som pekar i önskad riktning, DÖLJ RESTEN.
  3. Fyll i luckorna med lögner eller egna tolkningar som om de vore fakta.
  4. Bär fram budskapet med känslosam musik och gripande bilder.
  5. Framkalla gråt och ilska hos tittarna. Ju mer desto bättre.
  6. Presentera filmen som “Dokumentär”.

OBS! det är viktigt att du presenterar filmen som “dokumentär”, annars kan tittarna betrakta den som fiction eller vanlig spelfilm och då kan den önskade effekten helt utebli.

Sedan är det bara att sända filmen via statliga SVT. Då nås hela Sveriges befolkning. Inom några timmar kan en nationell gråt- och hatstorm rasa för fullt, på och utanför nätet. (En smålustig detalj är att tittarna själva betalar (via skattsedeln) för bedrägeriet de själva blir utsatta för). Följ upp dokumentären i diverse SVT nyhetsinslag där känslouppfyllda tittare stämmer in i filmens budskap.

Starka känslor kan sätta kritiska tänkandet ur spel. Manipulation med hjälp av starka känslor är en av grunderna för att skapa framgångsrikt vilseledande SVT-dokumentärer.
Att spela på känslor används för övrigt flitigt i andra typer av bedrägerier både på och utanför nätet.

Glöm inte att göra det enkelt, så att budskapet kan tas emot av så många tittare som möjligt. Filmen kan exempelvis vara avgränsad till att handla om endast ett fåtal personer, inom en begränsad tidsperiod, och ha ett budskap som är lättbegripligt, okomplicerat och enkelt att greppa för de känslofyllda tittarna.
Lycka till!

Bild: bedragare

PS. Självklart är inte alla dokumentärer från Sveriges Television bedrägliga, endast de som knåpats ihop av bedrägliga personer.

PS2. Det går naturligtvis att med smärre modifieringar tillämpa denna metod i tryckt skrift eller annan media än film, och även hos andra medieaktörer än SVT.

Mera:
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.

Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada)

– Exempel, Josefin.
– Exempel, Ulrika.
– Exempel, “Whiplashmamman”.
– Symtom vid whiplashskada.

Vanliga symtom vid whiplashskada kan vara huvudvärk och ont i nacken.
Vid långvariga besvär nedstämdhet, depressivitet, ångest.
Kan även orsaka smärtor i nedre delen av ryggen (ländryggen). Och instabilitet i ryggradens leder. (Se sammanställning längre ned för fler symtom).
Vid svåra fall kan halsryggen stelopereras, då stabiliseras några kotor med t.ex. titanskruvar.

Här är tre exempel på kvinnor som drabbats av whiplashskada, och som ett antal år senare stelopererades. Ingen av dem tycks blivit helt besvärsfri efter operationen.

Exempel, Josefin:

Sångerskan Josefin Nilsson berättade i flera intervjuer genom åren om bilolyckan 1997 då systern Maries tvärbromsning medförde en krock bakifrån som orsakade whiplashskada hos både Josefin och Marie.

Citat från artiklar*:
År 1998 (ang. olyckan som inträffade 1997):
“Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det”
År 2002:
“Josefin gnider sig i tinningarna flera gånger under intervjun. Hon lider av svår huvudvärk, ofta varje dag sedan hon drabbades av en whiplash-skada 1997.”
År 2003:
“Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”
År 2005:
“‘- Vissa dagar är bättre än andra, men ont gör det. Det är något jag tvingas leva med.’
För att komma tillrätta med smärtorna måste hon då och då äta värktabletter.”

År 2008 drog sig Josefin och Ainbusk tillbaka från offentligheten. Vid den tiden ska det ha inträffat en ryggskada, enligt en artikel*. Josefins förklaring till sin “time-out” var att hon inte mådde bra. (Systern Marie mådde inte heller bra, hon led av svår depression och blev inlagd på psyket i ett år).

År 2010-2011 stelopererades Josefin i ryggen.
F.n. är det okänt om det var i halsryggen eller längre ned t.ex. i ländryggen, eller om det överhuvudtaget var pga whiplashskadan. (Systern Marie tycks inte ha lämnat ut de uppgifterna offentligt).
År 2016 avled Josefin (av hjärtsjukdom i kombination med överdosering av “smärtstillande medicin”).

Exempel, Ulrika:

Ulrika Wistrand drabbades av whiplashskada på 1990-talet, i en skidbacke. Hon hade svåra nack- och ryggsmärtor. År 2002 råkade hon ut för ännu en skada. År 2010 genomgick Ulrika en steloperation.

“(…) Efter att ha trillat i skidbacken för ungefär 20 år sedan var hennes smärtor enorma och de påverkade allt hon gjorde.
– Vad folk inte förstår är att whiplash har många symptom. Jag orkade till exempel inte med för mycket ljud, jag orkade inte vara social alls. Det var svårt att tala, svårt att sitta upprätt och koncentrationen var svår att behålla, berättar Ulrika.
(…)
I dag är Ulrika inte helt värkfri men håller smärtan i schack med hjälp av träning och lättare värktabletter. Och skillnaden mot innan operationen är enorm, i dag lever hon ett liv. (…)”
(18 okt 2010, Aftonbladet, “Ulrika stelopererade nacken“).

Exempel, “Whiplashmamman”:

“Whiplashmamman” har en blogg där hon berättar om sin skada.
Trafikolycka 2011.
Stelopererad 2017. Blev bättre men har fortfarande besvär.
Blogg:
whiplashmamman.bloggplatsen.se.
De första inläggen, där bl.a. olyckstillfället år 2011 beskrivs:
whiplashmamman.bloggplatsen.se/2013/01/.

Symtom vid whiplashskada

Whiplashskada (pisksnärtskada) kan uppstå exempelvis vid trafikolycka, t.ex. om man blir påkörd bakifrån. I vissa fall kan det ge svåra, kroniska, livslånga besvär. Skadan är inte synlig för omgivningen som därför kan vara oförstående till problemen.

Symtomen uppträder vanligen inom några dygn, ibland veckor, efter skadetillfället. Initialt kan de vara diskreta för att senare försämras. En whiplashskada kan orsaka ett eller flera symtom, exempelvis:

– Ont i nacken, stelhet, huvudvärk.
– Ont i armarna, axlarna eller mellan skulderbladen.
– Pirr, stick, domning eller annan påverkan i ansiktet och ena eller båda armarna
– Ont i nedre delen av ryggen (ländryggen), ibland med utstrålande smärta i höfter och ben.
– Tinnitus eller nedsatt hörsel.
– Nedstämdhet, ångest, sömnstörningar.

Med tiden kan du även bli mer känslig för ljud, ljus, lukt, smak och beröring.
Du kan även få minnessvårigheter och symtom från andra kroppsdelar och organ.

Vid långvariga besvär: oro, ångest, depressivitet, sömnstörningar och nedsatt kognitiv förmåga.

Instabilitet i ryggradens leder kan leda till att du i princip kan få symtom från alla organ i kroppen. Det kan bero på förändringar i ryggraden som uppstått akut eller med tiden.
Många som varit med om en svårare pisksnärtsskada får kvarstående symtom, särskilt om nerver skadats eller om man fått en instabil ryggrad.”

“Om du får långvariga besvär efter en pisksnärtsskada kan du till exempel ha svårt att sova, koncentrera dig och att minnas. Du kan tappa livsgnistan och känna dig nedstämd och orolig inför framtiden. Det kan bero på själva olyckan, men också på att du har ont och att livet har förändrats efter skadan. Ibland kan det vara svårt att klara även enkla sysslor i vardagen, till exempel att sköta tvätten, lyfta föremål, arbeta vid en dator eller umgås med familj och vänner. Du kan också få svårt att planera ditt liv från ena dagen till nästa, eftersom smärtan kan komma och gå och hindra dig från att göra sådant du vill och behöver göra.”
(1177.se/…/pisksnartsskada–whiplashskada).


* Citat från tidningsartiklar ang. bilolyckan, se:
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.
Mera:
Ödesdigra, ibland dödliga, feltramp.

Ödesdigra, ibland dödliga, feltramp

Här en titt på vad som kan hända när bilförare trampar på fel pedal. Här finns också viss ‘koppling’ till Josefin Nilsson-fallet.

Grunderna. I en manuellt växlad bil finns tre pedaler:
kopplingen, bromsen och gasen.
Kopplingspedalen trycks ner med vänsterfoten när man vill växla (med växelspaken).
Till broms- och gaspedalen används vanligen högerfoten.

Sen är det bara att hålla tungan i rätt mun och trycka på RÄTT pedal vid RÄTT tillfälle. Vilket inte alltid blir fallet, eftersom vi alla bara är männ’skor, som härstammar från aporna.

De mest ödesdigra feltrampen tycks vara när föraren trycker på gasen och tror det är bromsen. Bilen skeenar iväg medan föraren har hjärnsläpp och trycker ännu hårdare på gasen för att försöka bromsa bilen.

När det händer inne i stan eller på en p-plats så kan det bli spektakulärt, och även fastna på nån övervakningskamera, bilkamera (dashcam) eller annan kamera. Följaktligen finns det många såna olyckor beskrivna på nätet (se exempel nedan).

 Ett annat feltramp är när föraren trycker på bromsen med vänsterfoten och tror att det är kopplingspedalen. Dvs föraren tvärbromsar istället för att växla. (Det kan vara vad som hände i bilolyckan 1997 i Josefin Nilsson-fallet, se nedan).

Fast den här typen av feltramp tycks inte så ofta resultera i spektakulära krascher, så länge hastigheten inte är hög och det inte ligger nån annan bil bakom som inte hinner stanna.

Exempel: feltramp, gasen istället för bromsen

Artikel: “Tog fel pedal – kraschade med busskur“.
Artikel: “Tryckte på fel pedal – övningskörare med familj kraschade“. (med lyktstolpe).
Video: “Trampar på fel pedal” (p-plats. Kör över annan bil).
Video: “Man presses down on the wrong pedal and drives off a cliff“. (p-plats intill ett stup).
Video: “Driver Uses Wrong Pedal“. (p-plats).
Video: “Slammed on the gas instead of the brake” (10 min. blandat).
Video: “27 ladies slamming on the gas instead of the brake” (10 min. blandat. Tanten efter ca 3 minuter lyckas göra trippelfel: bakåt, framåt, bakåt igen).
Video: “Gas, Brake Pedal Confusion” (från ABC News. De tar även upp ett tragiskt fall där gaspedalen fastnade i gummimattan när föraren tryckte ner pedalen).

Exempel: feltramp, bromsen istället för kopplingen

Denna typ av feltramp, bromsen istället för kopplingen, kan nog också vara ganska vanligt förekommande men leder oftast inte till så spektakulära följder som ovanstående. Följaktligen tycks det inte finnas många såna feltramp beskrivna på nätet. Här är några:

Kille med Lexus krockade med framförvarande bil som tvärbromsade:
“Yes the other guy did stop, and he cam running out saying how sorry he was, and he had pressed the “wrong pedal”.
He had pressed the brake instead of the clutch.
He has wrote this all down on a bit of paper.
car has gone to UK Assistant Accident Repair Centre :(

En medlem (hos garaget .org)  som diskuterar körskolelektioner:
“Här i stan var det en kille som tryckte på bromsen istället när han skulle växla, han trodde det var kopplingen. Fick en rejäl utskällning, men fick fortsätta övningsköra ändå.”

Annat fall, från twitter:
“Was so tired this morning accidentally pressed the break instead of my clutch, with my left foot may I add, and nearly went through the fkn window.”

Troligt feltramp i Josefin Nilsson-fallet

Följderna av bilolyckan 1997 som orsakade whiplashskada med många års svår smärta och huvudvärk (kanske ända fram till Josefins död) beskrev hon själv flera år senare (år 2003):
“Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”

Olyckan rapporterades så här (1998-04-18, Aftonbladet):
“Olyckan hände för nio månader sen, när vi höll på att skriva material till plattan, säger Marie. De var på väg till flygplatsen på Gotland. Marie Nilsson växlade ner i en kurva och bromsarna låste sig. Lastbilen bakom höll inte avståndet och brakade in i bakvagnen. (…) Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det.”

Sannolikt var det feltramp, dvs att Marie av misstag tryckte på bromsen istället för kopplingen när hon skulle växla.
Mer om den bilolyckan: Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.
Mer om whiplashskada:
Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada).