Hej svejs Bayes, online kalkylator

Experimentera enkelt med en Bayesiansk metod som hjälpmedel för att avgöra det samlade bevisvärdet (i brottmål). Metoden används inte av domstolar men här gör vi som vi vill.
Tryck här för att komma till kalkylatorn.

Allmänt om Bayes:
“Proper use of Bayesian reasoning has the potential to improve the efficiency, transparency, and fairness of criminal and civil justice systems. It can help experts formulate accurate and informative opinions; help courts determine admissibility of evidence; help prosecutors identify which cases should be pursued; and help lawyers to explain, and jurors to evaluate, the weight of evidence during a trial. It can also help identify errors and unjustified assumptions entailed in expert opinions.”
(Ur “Bayes and the Law“, 2016, Fenton/Neil/Berger).


*Bayes uttalas “bejs”. (Eller möjligen “bajes” på svenska).

Rykte: styckläkare “Ajten” fejkade döden o flydde till Thailand

Häromdan inkom en läsare med ryktet att läkaren “Ajten” inte var död och att han flytt utomlands. Vi tar en snabb titt. (Officiellt dog “Ajten” av en överdos år 1971, innan polisen hann gripa honom för styckmordet som begicks år 1969).

Rykteslämnaren, här kallad X, uppger att hans mor född 1937 var skolkamrat med Ajten i Uddevalla. När X växte upp tillbringade han somrarna på Skaftö som ligger nära Gåsö där Ajtens föräldrar bodde (och där Ajten 1969 dumpade sina resväskor i havet).
Omkring år 2010 hade X vid en bjudning träffat en familj som då bodde i Ajtens föräldrahem på Gåsö. X skriver bl.a:

“(…)
Ett intressant samtal tog vid. Äktheten eller seriositeten i detta kan jag omöjligt avgöra. Men min uppfattning är att det var seriösa personer som berättade. Det dom berättade var smått sensationellt tycket jag. Läkaren Ajten hade bara fejkat självmord och tydligen hade man på något sätt lyckats byta kropp på bårhuset så att ajten lyckades med att försvinna och ev ta den dödes identitet. Han levde tydligen idag i Thailand….
Har du hört talas om detta?
(…)”

Uppgifterna motsägs av t.ex. kurskamraten och läkaren Nils: “I april 1971, då jag arbetade på Sahlgrenska sjukhuset, kom ambulansen till akutmottagningen med Ajten. Han var död av en överdos knark.”

Vad som möjligen sticker ut är den brådskande jordfästningen. Ajten begravdes endast fyra dagar efter dödens inträdande, vilket var ovanligt även på den tiden (då avlidna inte behövde vänta lika länge som idag). Hade någon bråttom för att förhindra upptäckt att kroppen bytts ut…?

Vid en registersökning av personer som dog 1971 och som var i Ajtens ålder, framkom att endast tre procent begravdes fyra dagar efter döden. De flesta begravdes efter omkring två veckor. Ingen begravdes inom kortare tid än fyra dar.

I Ajtens fall hade flera personer, inklusive hans föräldrar och hans fru, i två års(!) tid känt till (men hållit tyst) att Ajten varit inblandad i den prostituerade Margaretas död. Man kan ana deras fleråriga obehag och att de ville få begravningen avklarad snarast möjligt.

Det var först fyra månader EFTER Ajtens död i april 1971 som han avslöjades för polisen. Den 11 aug fick polisen tips gällande en läkare, dan efter återfanns den andra resväskan i havet, och en vecka senare i augusti trädde Ajtens föräldrar fram och berättade att de hela tiden vetat att Ajten varit inblandad. Därefter framkom att ytterligare personer haft samma vetskap, bl.a. en läkarkollega och Ajtens hustru.

Om ryktet är sant så verkar det förutsätta att Ajten hade en eller flera medhjälpare för att lyckas lura omgivningen, t.ex. en läkarkollega och nån närmast anhörig.

Men om inget mer framkommer så får man nog betrakta ryktet om Ajtens icke-död som starkt överdrivet, för att travestera ett känt citat (av Mark Twain).


Mera:
Mordet på Margareta af Forselles, “Koffertmordet”.
Läkaren gifte sig efter styckningen.
Den tredje läkaren i “koffertmordet”.

[Uppdaterad 29 augusti 2019]

Dinosaurier gillar inte DiGiTaLa klimatkonferenser

Jättelika horder av tiotusentals dinosaurier – både vuxna o barn – från världens alla hörn reser till FN:s och andra klimatkonferenser, samtidigt som medborgarna uppmanas att minska sina resor och utsläpp.
Trots att det aldrig nånsin tidigare i mänsklighetens historia varit så enkelt som nu att kommunicera med många människor på långa avstånd. Tekniken har funnits i flera decennier. Man behöver inte längre resa och samlas på en viss geografisk plats för att diskutera i grupp och dela med sig av sina tankar och erfarenheter.

Visst kan det vara roligare och mer stimulerande att resa fysiskt, mingla och träffa folk på nära håll. Och ge mer publicitet. Det verkar också vara tyngsta skälen till att de konferensresande dinosaurierna håller fast vid det gamla.

För klimatdinosaurierna – både de vuxna och dinosauriebarnen – som reser till klimatkonferenser tycks den moderna tekniken inte existera när det gäller digitala konferenser. Istället genomförs projekt* som t.ex. att en (1) mötesdeltagare under stort ståhej blir seglad över Atlanten till en konferens, som om det skulle mildra dinosauriernas klimathyckleri.

MEN det finns medborgare som försöker sprida användandet av modern kommunikation hos klimatkonferensdinosaurier och konferensdeltagare i allmänhet. Här är några lästips som handlar just om digitala eller virtuella konferenser, både mindre och större. Kan fungera som inspiration och uppslag även för stora konferenser.

tidningencurie.se/…/det-ar-dags-for-hallbara-konferenser
“Det är dags för hållbara konferenser” (2018)

lu.se/…/digital-konferens-ska-minska-klimatavtrycket
“Digital konferens ska minska klimatavtrycket” (2019)

medium.com/…/the-worlds-first-zero-carbon-climate-conference
“The World’s first zero carbon Climate Conference saved 71.819 tonnes CO2e” (2018)
(Tusentals deltagare från 90 länder).

resilience.org/…/a-climate-change-conference-without-the-carbon
“A Climate Change Conference Without the Carbon” (2016)



* Nämnda “projekt” handlar alltså om en världsberömd Greta som blir skjutsad med segelbåt till klimatkonferens på andra sidan pölen. Istället för att resa med flyg, som orsakar mer koldioxidutsläpp. Dock lär flera personer (exakt hur många är oklart) flyga över Atlanten för båtens tillbakaresa, dvs koldioxidutsläppen blir snarare högre än lägre genom att välja denna segelbåtsresa istället för flyget. F.n. tycks det endast vara DN som skrivit om detta bland svensk media:

– “Fem flyger till USA för att segla hem Greta Thunbergs båt … Klimataktivisten Greta Thunberg seglar fossilfritt till USA i stället för att ta flyget. Båtens färd tillbaka blir inte lika klimatsmart.”
(Dagens Nyheter, betalsida, 2019-08-17):
dn.se/nyheter/varlden/fem-flyger-till-usa-for-att-segla-hem-greta-thunbergs-bat

– “Greta Thunbergs seglats till New York skapar mer koldioxidutsläpp än om hon valt att flyga. … När besättningen på Malizia II så småningom ankommer till New York måste de ta flyget tillbaka till Europa eftersom de inte ska tvingas segla samma väg tillbaka över Atlanten igen. Samtidigt flygs därför fem eller sex nya besättningsmän från Europa till New York för att segla hem båten. Det innebär att mer än tio personer måste flyga fram och tillbaka över Atlanten för att kunna ta båten fram och tillbaka. Allt för att Greta Thunberg ska slippa medverka till några egna koldioxidutsläpp under sin resa över Atlanten.” (Elisabet Höglund blogg, 2019-08-18):
elisabethoglund.se/blogg/greta-thunbergs-seglats-till-new-york-skapar-mer-koldioxidutslapp-an-om-hon-valt-att-flyga

Utländsk media:
– “Segeltörn soll klimaschädlicher sein als Flugreise. … Etwa fünf Mitarbeiter würden ihre Jacht zurück nach Europa segeln, sagte Andreas Kling, Pressesprecher von Thunbergs Skipper Boris Herrmann, der taz. “Natürlich fliegen die da rüber, geht ja gar nicht anders”, sagte Kling demnach. Auch Skipper Herrmann werde für die Rückreise das Flugzeug nehmen. Der Segeltörn bedarf daher mindestens sechs Flugreisen über den Atlantik.”  (Zeit, 2019-08-15):
zeit.de/gesellschaft/2019-08/un-klimagipfel-greta-thunberg-seeweg-klimaschutz…
– “Wäre Greta Thunberg geflogen, hätte sie weniger CO2 freigesetzt”… Der Segeltörn löse also sechs Flugreisen über den Atlantik aus – wären Thunberg und ihr Vater geflogen, wären es weniger gewesen.” (Focus, 2019-08-15):
m.focus.de/wissen/klima/aktivisten-segelt-nach-new-york-rechnung-zeigt-waere-greta-thunberg-geflogen-haette-sie-weniger-co2-freigesetzt
– “Gretas Törn schädlicher als Flug. … Thunbergs Segeltörn nach New York verursacht mindestens sechs Flüge über den Atlantik. Würde sie fliegen, wäre die Reise klimafreundlicher.” (Die Tageszeitung, 2019-08-15):
taz.de/Thunbergs-Segelreise-in-die-USA
– “Sailing Team to Fly 2 Crew to US to Bring Thunberg Boat Back” (New York Times, 2019-08-16):
nytimes.com/aponline/2019/08/16/world/europe/ap-eu-germany-climate-greta-thunberg.html
– “Greta Thunberg’s ‘zero-carbon’ yacht trip won’t save ANY emissions as a crew have to fly to New York to sail it back” (The sun, 2019-08-16):
thesun.co.uk/news/9739595/greta-thunbergs-carbon-free-yacht-trip-flights

En ANLEDNING till ovanstående skribenters nagelfarande gällande koldioxid, är att denna Greta och andra klimataktivister själva starkt kritiserar andra människors koldioxidutsläpp orsakat av resande.

Frågan är:

när kommer dinosaurierna att minska sina egna stora koldioxidutsläpp genom att övergå till digitala klimatkonferenser?


[Uppdaterad 23 augusti 2019]

Dödsdatum och rättsentomologi

Ibland har läsare synpunkter på gamla fall som t.ex. daCosta- och Quick-fallen. Häromdan meddelade en person exalterat att han hittat “bevis” för vilken dag år 1984 som döden inträffade för Catrine da Costa. Enligt uppgiftslämnaren hade det gjorts en “entomologisk analys” som visade att Catrine miste livet den 16 juni.

Sanningen är dock att det aldrig utförts någon rättsentomologisk analys i det fallet, av naturliga skäl (åtminstone inte offentligt publicerad). Förutsättningarna i daCostafallet möjliggör inte bestämning av dödsdatum – inte ens med rättsentomologi. En orsak är att kroppsdelarna hittades inneslutna i plastsäckar och det är högst osäkert när insekter fick åtkomst till kroppen, det kan ha skett långt efter att säckarna placerats utomhus.

För den som vill veta mer om detta och grotta ner sej i insekter och andra detaljer som kan vara obehagliga… fortsätt läs. Först en kort översikt:

– Studier visar att för lik inomhus kan det kan dröja flera dygn innan de hittas av spyflugor och andra insekter.
– Säckarnas botten var perforerade av insekter.
– Säckarna innehöll många andra insekter förutom fluglarver.
– Lufttemperaturen var låg och det var regnrekord den perioden.
– Vår vanligaste spyfluga är solälskande och föredrar öppna platser.
– En rättsentomolog kan med några dagars marginal bedöma när insekter fick åtkomst till en död kropp, vilket kan vara långt senare än dödsdatum.
– Det svenska kalla klimatet försvårar tidsbestämningen för rättsentomologen, se t.ex. fallet Vatchareeya Bangsuan.

Bakgrund

Det man vet helt säkert i da Costafallet är att kroppen styckades och inneslöts i plastsäckar. Den 18 juli 1984 hittades två tillslutna säckar (i buskage under en stor gran), och den 7 augusti hittades ytterligare två tillslutna säckar (som låg i varsin yttersäck) i buskage ett par kilometer från första fyndplatsen.

Domstolen på 1980-talet ansåg att dödsdatum kunde vara nånstans i intervallet 10 till 21 juni.
Det senare datumet sattes utifrån botanikers utlåtande om hur länge säckarna legat på fyndplats nr 2 (“två månader plus/minus högst två veckor”).
Det första datumet, 10 juni, sattes utifrån sista säkra iakttagelsen av Catrine. Åklagarens gärningsbeskrivning utgick från 10 juni.
Säckarna vid fyndplats nr 1 rapporterades av en hundägare som uppgav att han lagt märke till säckarna en månad tidigare, han angav inget datum. Hunden hade inte visat något intresse alls för säckarna.

Mera fakta

– Säckarna vid första fyndplatsen (18 juli) hade små hål i botten (var “perforerade”), troligen orsakat av insekter. Säckarna innehöll – förutom kvarlevor – rikligt med fluglarver, några enstaka okläckta puppor (inga flugor), samt många andra insekter (“gott om andra “kryp”, enligt polisen).

– Säckarna vid fyndplats två (7 augusti) innehöll dessutom kläckta puppor och “sparsamt med flugor som är grönaktiga, slöa”, enligt obducenten.

– Medeltemperaturen utomhus var 13,9 grader under 10 juni till 18 juli (enligt SMHI:s korrigerade data), med nattemperaturer ned till omkring tio grader under de första veckorna.
För perioden 18 juli till 7 augusti var medeltemperaturen 16,4 grader.

– Det var rikligt med nederbörd, år 1984 hade regnrekord för juni+juli under åren på 1980-talet.

Fördröjning. Flera studier har visat det som många redan anade eller visste, nämligen att det kan ta betydligt längre tid för spyflugor och andra insekter att kolonisera en död kropp när den ligger inomhus istället för utomhus. Även om fönster e.dyl. är öppna. Det handlar om uppåt fem dygns fördröjning, i de fall där åtkomst slutligen skedde. Liknande gäller förstås om kroppen är inlindad eller innesluten i något, t.ex. i en plastsäck.

– Om kroppsdelar innesluts i plast en kort tid efter döden så kan kroppsdelarna vara välbevarade även efter lång tid, särskilt om lufttemperaturen är låg (som i daCostafallet). I ett fall i Tyskland lär det hittats kroppsdelar som var relativt väl bevarade men som hade legat två år i plastsäck.

Hypotes (inomhushypotesen)

Ur ovanstående fakta kan vi göra följande hypotes.

Döden inträffade inomhus, styckningen var en transportstyckning (dvs kroppen låg på en för gärningsmannen riskfylld plats, och måste därför flyttas).
Brottet utfördes på kvällen eller natten. Fönstren var stängda, av flera skäl (minska upptäcksrisken, och det var kallt).
Utplacering utomhus av de förslutna säckarna skedde ganska omgående, samma natt.
Inga flugor hade ännu fått åtkomst till kroppen.

Efter x antal dygn tar sig flugor eller fluglarver in genom säcken (säckarna). Exempelvis fluga genom litet hål som marklevande insekter åstadkommit (se från polisrapport ovan om säckarna). Eller fluga lägger ägg nära litet hål och när äggen kläcks inom ett par dygn letar sig de små larverna in genom hålet.

Låg utomhustemperatur, och skuggig placering av säckar, ger låg temperatur i säcken.
Även det rikliga regnet leder bort värme som orsakas av larvernas egen ämnesomsättning.
(Låg temperatur medför att flugans olika stadier ägg-larv-puppa tar längre tid).

Om en rättsentomolog hade gjort en analys så hade utlåtandet kunnat användas till att fastställa ungefär när flugorna eller larverna fått ÅTKOMST till kroppen. Men oavsett vilken hypotes man väljer så är det inte möjligt att fastställa dödsdatum i detta fall. (Om inte gärningsmannen plötsligt erkänner nu 35 år senare).

Solälskande fluga stärker inomhushypotesen

En detalj som är värd att nämnas är att vår vanligaste spyfluga är SOLÄLSKANDE och föredrar ÖPPNA platser. Det är den grönskimrande så kallade guldflugan, eller Lucilia sericata på latin (eng. common green bottle fly).
Om det var den arten som hittades på första fyndplatsen så stärker det i viss mån inomhushypotesen (se ovan), och att flugor inte hade åtkomst förrän en tid efter att säckarna hade dumpats utomhus.

Rättsentomologi i Sverige, och några svårigheter

Rättsentomologiska metoder har tillämpats i Sverige sedan början på tvåtusentalet. Det svenska klimatet försvårar tidsbestämningen eftersom vintern stoppar upp processen, och tidigare har det saknats tillräcklig kunskap om hur det påverkar insekterna. I USA har metoden använts sedan 1980-talet, den är också vanlig i exempelvis Frankrike och Tyskland.

Anders Lindström lär vara Sveriges enda rättsentomolog. Han kan med några dagars marginal tala om hur länge insekterna har levt på en kropp som varit död minst ett par-tre dygn (beroende på när äggläggning och kläckning till larver skedde).
Enklast blir det om kroppen legat öppet och utomhus ända sedan döden inträffade, och helst med hyfsad sommarvärme. I andra fall kan det bli knepigare att fastställa dödsdatum, som framgår nedan.

Polisen anlitar Anders vid olika typer av brott, förutom mord också t.ex. vid tjuvskytte av vilda djur. Det är dock ganska sällan som polisen behöver hans kunskaper i mordfall, enligt Anders.

Ännu ett exempel på ett knepigt fall för rättsentomologen (förutom daCosta-fallet) är mordet på Vatchareeya Bangsuan i Boden. Hon försvann den 4 maj 2013 och hennes kroppsdelar hittades arton dygn senare, den 21-22 maj.
Där kunde Anders Lindström inte vara mer precis än att insekterna funnits på hennes kropp sedan nån gång under de första åtta dygnen 4:e till 12:e maj. Det hade varit såpass kallt den tiden, med medeltemperatur under tio plusgrader, och då utvecklas inte ägg/larver eller så sker överhuvudtaget ingen äggläggning.

Tabell

Nedan bifogas resultat från en studie över medel-utvecklingstid, i Frankrike (2017). Dvs tiden det tar för de olika stadierna ägg-larv-puppa-fluga vid olika lufttemperaturer. Arten är samma som nämns ovan, dvs guldfluga eller Lucilia sericata.
Anm: i andra studier med samma art men i annat geografiskt område kan resultatet bli annat.

De blå-inringade värdena är tiden i timmar från ägg till fluga vid 30 respektive 12 grader (C) lufttemperatur. Det är stor skillnad i tid beroende på temperatur: 11 dygn (268 tim) vid 30 grader, och 62 dygn (1488 tim) vid 12 grader. Blir det ännu kallare kan processen avstanna eller gå i viloläge.

I en annan studie skedde ingen kläckning från puppa till fluga (adult emergence) då temperaturen understeg 17 grader, till skillnad från ovanstående studie där sådan kläckning tydligen skedde ända ned till tio grader (efter 121 dygn, 2904 tim).

I Sverige vid normala sommartemperaturer tar hela processen ägg-larv-puppa-fluga vanligen 30 till 35 dygn, enligt Anders Lindström. (Är det varmare eller kallare tar det kortare respektive längre tid).

Resultaten i olika studier i olika länder kan skilja sig åt något. Det antas bero på flera faktorer, bl.a. att det finns skillnader inom samma art i olika delar av världen.
Exempelvis i ett geografiskt område kan utvecklingstiden vara något längre vid en given temperatur än i ett annat område. Detta nämns i ovanstående studie från Frankrike.
I en studie från Österrike sägs: “In addition, our results vary from those of other investigators, suggesting a different thermal behavior of the holarctic blowfly L. sericata in various zoogeographic regions”.

Ur ovanstående inses svårigheten i att göra exakta bedömningar. Och vikten av att rättsentomologen har korrekta studier att tillgå, helst från det egna geografiska området eller egna landet.

Mera:
Sval och regnig sommar i Stockholm 1984.
Fyndplats 1 (Karlbergsparken).
Fyndplats 2 (Eugeniavägen).



Mer info:
Den första insekten som hittar en död kropp är ofta spyflugan. De kan i gynnsamma fall inom några timmar efter dödsögonblicket känna lukten på över en kilometers avstånd, om kroppen ligger öppet och utomhus. Befinner sig flugan i närheten så kan den vara framme inom några minuter, om kroppen ligger öppet och utomhus.
Är kroppen belägen inomhus så kan det dröja flera dygn, med öppet fönster, innan flugor hittar dit och det inte är för låg utomhustemperatur.
I Sverige finns ett femtiotal arter spyflugor, varav ett tiotal Lucilia-arter.

Nu är det sol igen å sommarn varar intill hösta

Trevlig sommar, önskas läsarna. Nu tar bloggen sommaruppehåll.

Och du, var vaksam mot medieblåsningar som är så stora och (lands-) omfattande så att du inte ser skogen för alla träden, så att säga.

Bild, varningsskylt: “Varning. Träd hindrar sikt av skog. Kör försiktigt i medielandskapet.”

Torsken Rättsväsende och fladdermusen Media

Bild ovan: torsken Rättsväsende i klorna på fladdermusen Media som sveper fram över folkhavet.


Mera:
Rättsväsendet & Media (kategori).
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.

Mordkvällens ljusförhållanden, väder och gärningsman

Här kastas ljus över ljusförhållandena och vädret på mordkvällen den 14 april 2004 i Kalamark nära Piteå. Och ges en inblick i hur gärningsmannen kan ha tänkt.

Man kan ana att GM (gärningsmannen) inte ville komma för sent till p-platsen som låg en bit från bröderna Lindbergs bostad. Det skulle bli alltför besvärligt att i mörker gå de knappt två kilometrarna genom skogen. Och med risk att gå fel i mörkret. Dessutom verkar det varit mulet med svagt dagsljus som följd. Skymningen kan ha framstått som närmare än den var.

Karta och flygfoto över p-platsen, skogen, bröderna Lindbergs ladugård och boningshus i Kalamark. Flygfotot är från 2017, det kan ha skett skogsavverkning sedan 2004.

Så GM ville sannolikt vara framme innan det började skymma. Problemet för GM kan varit att han inte visste vid vilken tidpunkt det skulle vara för mörkt att ta sig fram genom skogen. Det kan ha varit ett stressmoment för GM under sin bilfärd mot Kalamark.


Roger blev utsatt för grov misshandel (se tidigare inlägg), och han blev bunden samt tejpad för munnen. Men troligen hade GM inte uppsåt att döda. GM ville att Roger skulle vara tyst så att eventuella förbipasserande strax utanför ladan inte hörde konstiga ljud.
Därav den märkliga, partiella övertäckningen av Roger, som kan ha utförts successivt under närmare en timmas tid, då GM väntade i ladan på skymningen. En övertäckning som INTE hade som syfte att hindra upptäckt av kroppen, enligt polisen*.

Möjligt händelseförlopp är att när Roger vaknade till liv ibland (efter att blivit slagen i huvudet) och började stöna eller röra på sig, så vidtog GM åtgärder för att Roger skulle vara tyst och stilla. Först med flera slag, senare med tejp och snöre, och ytterligare senare genom att placera flera 30 kg:s hönsfodersäckar, presenning och regnrockar på Roger och hans ben och armar så att han skulle ligga stilla och inte föra oväsen.
Som avslutning, kanske strax innan GM lämnade ladan, placerade han en uppochnedvänd skottkärra ovanpå Roger för att försäkra sig om att han inte började väsnas medan GM gick över till boningshuset där Rogers bror Sune befann sig.

GM kan varit avtrubbad av drogpåverkan och inte insett att slagen, tejpningen och övertäckningen kunde leda till döden för Roger.

När GM befunnit sig på brödernas egendom och i ladan i totalt omkring 1,5 timma, så gick han alltså över till boningshuset, utdelade ett slag mot Sune, la en kudde över honom, band honom och la ett täcke över, men försökte inte döda honom.

Ljusförhållanden och väder i Piteå 14 april 2004

Bilden ovan visar bl.a. skymningen som påbörjas kl 20.10 efter solens nedgång.
Efter 21-tiden är det ganska mörkt, det går t.ex. inte längre att läsa en tidning utomhus utan hjälpbelysning. Det var vid den tiden GM trängde sig in till Sune i boningshuset.
Bilden visar också kl. 19.40 då någon (troligen GM) klättrade in i en lucka i offrens ladugård.

Vid omkring kl. 20 gick Roger ut i ladugården där han blev nedslagen. (Det är okänt när Roger avled, han kan varit vid liv då GM lämnade ladugården).
Mellan kl. 21 och 21.30 lämnade GM ladugården och gick över till boningshuset där handikappade Sune låg och slumrade med tv:n påslagen.

Ljusförhållanden utomhus, på kvällen i Piteå den 14 april 2004:
– Dagsljus fram till kl. 20:10. Eventuellt försvagat dagsljus pga moln och dimma.
– 20:10 – 21:09, borgerlig skymning (civil twilight).
– 21:09 – 22:40, nautisk skymning (nautical twilight).
– 22:40 – 00:00, astronomisk skymning (astronomical twilight).

Väder m.m, på kvällen:
– Lite dimma.
– 2 till 4 plusgrader.
– En halvmeter snö.
– Ingen måne. (Den gick ned på dagen vid 11-tiden).
– Eventuellt lätt nederbörd.
Under hela det dygnet föll det 1,4 mm regn i Piteå.
Kvällen innan hade snön ett kraftigt skartäcke, som under mordkvällen försvagades men fortfarande mestadels var hållbart (enligt en granne till bröderna).

Några källor:
timeanddate.com/sun/…. (dag/natt m.m. för Piteå, april 2004. Anm: i grafen måste man välja dag (14 april) genom att dra och låsa dagväljaren).
smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer. (temperatur, nederbörd, nederbördstyp, m.m. Väljs under “Välj parameter”).
– Samt några dokument ur förundersökningen.


* Polisen drog slutsatsen att övertäckningen av Roger inte syftade till att hindra upptäckt (ur undersökningsprotokoll, diarienr K7008-04, T168-04, sid 5):
“Kroppen har av okänd anledning dolts väl, det har dock inte gjorts i syfte att hindra upptäckt utan av någon annan orsak. Övertäckningen av kroppen var gjord på ett iögonenfallande sätt.”


I kommande inlägg granskas ev. de nya uppgifter som framkom i senaste utredningen.

Rånmordfriade Linna: “Hur visste Nils…?”

I sin bok “Besökaren” ställer Kaj Linna frågan “Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?” (Med anledning av att Linna i sista stund hade skjutit upp Stockholmsresan, och att Nils skyllde rånmordet på Linna). Här är svaret.
[Uppdaterad 5 juli 2019]

Innehåll:
Inledning. Så visste Nils. Nils “enorma risk”. Vad Linna tror om Nils och Bertil. Oturlistan. Källor.

I oktober 2018, drygt ett år efter frikännandet, utkom Kaj Linna med boken “Besökaren”. Där frågar sig Linna bl.a. “Varför skyller Nils på mig?”, och “Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?”

Linna berättar om fängelsetiden men också om sina bekanta Nils* och Bertil* som liksom Linna haft mer eller mindre tvivelaktiga säljkontakter med bröderna Roger och Sune Lindberg (som enligt boken då benämndes “mjölkkor” eftersom de var superlätta att sälja till, att mjölka på pengar).

Nils var det huvudvittne som tillsammans med indicier fick domstolen år 2004* att döma Linna till livstids fängelse för mord och grovt rån (i Kalamark) samt stöld (i Arjeplog). Nils vittnade att Linna haft rånarplaner mot bröderna Lindgren, och att Nils försökt avstyra detta bl.a. genom att erbjuda pengalån till Linna. Detta förnekades av Linna som hävdade att Nils ljög.

År 2016 sökte Linna resning för mordet och rånet, men inte för stölden.
År 2017 frikändes Linna från mordet och rånet. Trovärdigheten hos huvudvittnet Nils hade försvagats eftersom det framkommit i media att Nils i tidigare vittnesmål ljugit om en resa, därför att han inte ville berätta för polisen att han varit i Piteå för att köpa “godsaker” (knark).
Linna är inte frikänd från stölden i Arjeplog, men slipper straff för det brottet eftersom domstolen 2004 inte utdömde någon påföljd separat för stölden (som kan ge max 2 års fängelse).
Linna fick ett skadestånd på 18 miljoner kronor.

För att förstå det hopplösa läget då Linna dömdes 2004, en kort översikt:

  • Linnas bostad låg cirka 1,5 timma norr om brottsplatsen i Kalamark nära Piteå. Den tiden omfattar bilfärd samt promenad genom skogen från en p-plats ett par kilometer från brottsplatsen.
  • Linna hade planerat en resa till Stockholm den 13 april (efter påsk), men den kvällen ändrat sig och stannat hemma.
  • Kl. 18.12 den 14 april avslutade Linna ett samtal i sin fasta hemtelefon. Han hade ringt till Nils kl. 17.34 och kl. 18.01, samtalen hade varat 18 respektive 11 minuter.
  • Cirka kl. 19.40 såg offrens granne benen på nån som kröp in genom en lucka i ladugården, men grannen vidtog ingen åtgärd. Benen tillhörde troligen GM (gärningsmannen).
  • Omkring kl. 20 gick Roger ut i ladugården, där han blev nedslagen. Medan GM tycks inväntat att det skulle mörkna utomhus, så hölls Roger tyst och stilla med slag, tejp, snöre och tunga fodersäckar. Roger dog av sina egna uppkastningar (kvävning, han var tejpad för munnen) och av våld mot huvudet.
  • Mellan kl. 21 och 21.30 kom GM in till Sune i boningshuset och var där en kort stund. Rånbytet blev endast ca 2.500 kr. Därefter tog GM brödernas bil till nämnda p-plats.
  • Linna uppgav att han påbörjade sin resa till Stockholm vid 22-tiden.
  • Kl 23.14 till 23.16 användes Linnas mobiltelefon vid Skellefteå (ca 7 mil söder om Piteå). Dessförinnan hade Linnas mobil varit avstängd hela kvällen. Han ringde tre gånger till Nils, som inte svarade. En timma senare, strax efter midnatt den 15 april, ringde Nils till Linna men fick inget svar eftersom Linna hade stängt av mobilen igen.

Så såg det ut ur domstolens perspektiv år 2004. Enligt domstolen hade Linna inget alibi mellan kl. 18.12 och 23.14. Och denne Nils vittnade emot Linna. En del av Nils uppgifter bekräftades av flera vittnen. Indicier pekade mot Linna. Han förnekade all inblandning i rånmordet.

Linnas förklaringar till telefonsamtalen och påringningarna ovan skilde sig från Nils förklaringar. Enligt Linna pratade de om att han skulle låna Nils bostad i Stockholm. Enligt Nils var samtalsämnena att han skulle låna ut pengar till Linna vid ett möte vid midnatt utanför Piteå, att Nils försökte avstyra att Linna gjorde något mot bröderna Lindberg.
Linna förnekade Nils uppgifter om rånarplaner och att de hade stämt möte vid midnatt för pengalån, så som Nils påstod.

År 2017 frikändes Linna från rånmordet, och man undrar nu: Ljög Nils för att sätta dit Linna? I så fall, varför? För att rädda sig själv? Eller för att han misstänkte Linna?

Så visste Nils

Svaret på den inledande frågan “Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?” framgår ovan. Dvs på mordkvällen vid 18-tiden hade Linna ringt från sin hemtelefon till Nils och samtalat i en halvtimma. Nedan tar vi en närmare titt.

Linna anser att Nils tog “en enorm risk” som skyllde på Linna. Det tas upp flera gånger i boken:

  • “Varför skyller Nils på mig? Han har ju inget att tjäna på det men tar däremot en enorm risk.” (Ur kapitel 19).
  • “Vad har Nils för anledning att skylla på mig? […] Det borde ha inneburit en enorm risk att peka ut mig på det sättet. (Ur kapitel 31).
  • “[…] varför Nils skyllde på mig? Vad fanns det för anledning till det? Han tog ju en enorm risk. Tänk om jag skulle ha ett alibi. Eller, vilket i och för sig är samma sak, om jag faktiskt hade åkt till Stockholm den där kvällen när vi träffades i Älvsbyn den 13 april. Dagen före mordet. Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?” (Ur kapitel 16).

Linna ringde alltså till Nils på kvällen den 14 april. Kanske har Linna glömt den detaljen, det var ju femton år sen.
Men förutom att Nils visste att Linna inte hade åkt till Stockholm ännu, så visste Nils också att Linna föredrog att köra nattetid vid långresor. (Det framgår i förhör med Nils).
Så när Nils hade telefonkontakt med Linna vid 18-tiden den 14 april så visste han att Linna var hemma, och troligen inte skulle resa förrän framåt natten.

Utifrån denna kunskap skulle Nils ha kunnat medverka till att rånet utfördes ett par timmar efter telefonsamtalet med Linna, och hoppas på att det inte dök upp nåt alibi för Linna under kvällen, och sen hitta på en historia om Linna för att lägga skulden på honom.
Det var i så fall sannolikt inte Nils själv som begick rånmordet, utan istället en kumpan. (Eftersom Nils inte passar in på Sunes beskrivning av den maskerade rånaren. Nils var dessutom ganska storväxt och skulle svårligen ta sig in genom den lilla luckan högt upp i ladugårdsväggen. Nils hade även alibi från sin far och syster).
Nils kumpan kan varit t.ex. “Bertil”, även om Bertil ansågs ha vittnesalibi. Brottsoffret Sune sa inledningsvis till polisen att den maskerade rånaren var Bertil, men ändrade sig senare.

Eller så var Nils inte alls involverad i brottet, men misstänkte att Linna var gärningsmannen.
Och att Nils därför, utifrån sina kunskaper att Linna varit hemma den 14 april, vävde ihop en historia för att sätta dit Linna. I nåt slags missriktat försök att hjälpa rättsväsendet på traven.

En tredje hypotes är att Nils och Linna planerade brottet tillsammans, men att rånet gick snett (Rogers död) och att Nils därför “räddade” sig själv genom att ljuga och sätta dit Linna (som då hade att välja mellan att gola (tjalla) eller hålla tyst och förneka). Vilket hade varit en enorm risk för Nils. Inledningsvis förekom i media (felaktiga) uppgifter om att gärningsmannens DNA hittats, vilket också kan gett Nils kalla fötter.
Den hypotesen förkastar vi dock eftersom Linna är frikänd och ska betraktas som oskyldig. (I och för sig kan alla hypoteser förkastas av det skälet om de inte omfattar nån som f.n. är dömd för det brottet).

Problemet med ovanstående hypoteser är att Nils i så fall måste ha fått flera andra att ljuga, personer som har bekräftat Nils uppgifter, hört hans telefonsamtal, m.m. Det kan inte varit helt lätt att ro iland en sådan komplott.

Linna frågar sig “Varför skyller Nils på mig?”. Svaret kan finnas i hypoteserna ovan, som utgår ifrån att Nils ljög på ett eller annat sätt. Om man istället utgår från att Nils talade sanning så blir hypotesen förstås en annan.

Nils “enorma risk”

Linna upprepar i boken att Nils tog “en enorm risk” som ljög, därför att Linna skulle kunna haft ett alibi. (se citat ovan). Men huruvida det var en “enorm” risk beror ju på vad skälet till lögnen var, och om det hade framkommit fler uppgifter i polisutredningen än vad det gjorde.

Nils, Bertils och andra personers uppgifter lämnades i polisförhör flera månader innan Linna hade gripits. Långt innan nån visste säkert om Linna hade alibi eller inte. (Linna greps den 1 juli 2004 i Swansea).
Nils visste visserligen redan den 14 april att Linna varit hemma under mordkvällen och att han troligen inte hade rest förrän framåt natten. Men det skulle ju kunnat visa sig att Linna hade alibi från t.ex. nån bekant han träffat vid samma tidpunkt som rånmordet begicks.

Dvs när Nils lämnade sina uppgifter till polisen i april-juni 2004 så kunde Nils inte vara säker på att Linna saknade alibi.
Så var det då en “enorm risk” för Nils att skylla på Linna? Kanske inte. Även om det visat sig att Linna haft alibi och polisens uppmärksamhet hade riktats åt andra håll, så hade Nils påståenden att Linna haft rånarplaner mot bröderna knappast utgjort nåt problem för Nils. OM inget annat plötsligt hade framkommit som var till nackdel för honom, t.ex. att nån hade börjat erkänna.

Vad Linna tror om Nils och Bertil

Linna skriver att han inte tror det var Bertil som begick rånmordet (kapitel 31). Det motsägs delvis av att Linna hävdar att Bertils alibi är falskt (kapitel 29 och 31), Linna menar att Bertils pappa vittnade falskt.
Bertil lär dock haft ytterligare ett alibi, ett samtal registrerat från Nils mobil till Bertils hemtelefon (kl. 21.05 till 22.17), vilket inte tycks nämnas i Linnas bok.

I boken uttrycker Linna förstås stora tvivel om Nils eftersom hans vittnesmål fällde Linna. Han frågar sig själv flera gånger “Varför skyller Nils på mig?” men Nils pekas inte direkt ut som involverad.

Våren 2019, ett halvår efter boken, gjordes en dokumentärfilm* och en poddintervju* där Linna är mycket tydligare än i boken.
I filmen visas bl.a. ett gammalt klipp från fängelsetiden där Linna säger “Nils VET vem som gjort det här”.
I poddintervjun (vid 0.56.20) säger Linna att Nils “förmodligen vet EXAKT vad som hänt och vem som är gärningsmannen”. Linna säger att han tror att Nils sålde knark och hade berättat för nån knarkkund som saknade pengar, att det finns kontanter hos bröderna Lindberg. Dvs att Nils tipsade nån att råna bröderna. Linna säger med eftertryck att “Det är så det går till”, som att det är självklart.

Här kan man lägga märke till att Linnas teori om Nils och Kalamarkmordet LIKNAR åklagarens gärningsbeskrivning (2004) för inbrottsstölden i Arjeplog år 2000.
Dvs att Nils förmedlade information om en förtjänstmöjlighet, men att Nils själv inte deltog i brottet.

Anm: Nils fälldes också, liksom Linna, för stölden i Arjeplog. Påföljden för Nils blev bara villkorligt och dagsböter eftersom han inte ansågs ha utfört själva inbrottet och stölden, utan endast berättat för Linna om butikens säkerhetsanordningar (vilket Nils förklarade med att Linna sålde larmanordningar).

Oturlistan

Linna hade mycket otur år 2004, det framgår av följande sammanställning.

  • OTUR att Linna i sista stund flyttade fram sin planerade Stockholmsresa en dag.
  • OTUR att hans Stockholmsresa påbörjades en timma EFTER brottet.
  • OTUR att han använde sin fasta hemtelefon vid 18-tiden istället för något senare (en halvtimma senare hade räckt).
  • OTUR att han hade stängt av mobiltelefonen fram till 23-tiden. Om den varit påslagen under kvällen så kunde han haft alibi om t.ex. nån hade ringt honom och polisen därmed kunnat visa att Linna befann sig långt från mordplatsen vid tidpunkten för brottet.
  • OTUR att han i utlandet blev bestulen på sin mobiltelefon. I annat fall hade det möjligen kunnat visas att mobiltelefonen innehöll data* som stärkte hans oskuld.
  • OTUR att spåren efter gärningsmannen motsvarade skostorlek 43. OTUR att den maskerade gärningsmannen talade “ren svenska”. Om rösten haft dialekt eller brytning så hade det pekat åt annat håll.

Det kunde varit tillräckligt att en endaste av ovanstående punkter sett annorlunda ut så hade det inte blivit några tretton år bakom galler.

* Källor

– Bok “Besökaren” (undertitel “Mina 13 år bakom galler”), av Kaj Linna och Theodor Lundgren, oktober 2018.
– Film (dokumentär), 26 maj 2019, “Kaj Linna – mannen som aldrig gav upp”:
svtplay.se/…/kaj-linna-mannen-som-aldrig-gav-upp.
– Poddintervju “Kaj Linna, Oskyldigt Dömd i 13 År”, 30 april 2019, 1 tim 56 min, Framgångspodden:
youtube.com/watch?v=Xg6EkxSwDcI.

* Data i mobiltelefon: kan lagras i telefonens inbyggda minne och/eller på SIM-kortet.
* Nils och Bertil ovan är fingerade namn.
* Fällande dom: tingsrätten 2004, hovrätten 2005.


Mera:
Bröderna Lindberg-fallet (Kalamark, 2004).
Den uppblåsta snusprillan.
Resningen i bröderna-Lindbergfallet.

Framtidens dom mot rättsväsendet 2009-2018

Tror nån inom vårt NUTIDA rättsväsende att de är IMMUNA mot grupptänkande och konfirmeringsbias? Därför att de anser sig vara “professionella”? Ja, den typen av (själv-)bedrägeri och naivitet förekommer säkert idag, särskilt om grupptänket är i STOR skala.

Från 2008 och framåt gick media före och visade vägen, med buller o bång.
Rättsväsendet följde efter i medias fotspår. Som Följa John.
Så gjorde även Bergwallkommissionen 2015, fast dock med några brasklappar som möjligen kan rädda kommissionens anseende i en eventuell framtida kölhalning. (Deras brasklappar består av uppgifter och funderingar om att Bergwall inte var sanningsenlig i nutid).

De gamla Quick-domarna revs upp (resning 2009-2013), åtalen lades ned. De nya utredarna beskyllde de gamla utredarna för grupptänkande och konfirmeringsbias.

Åren 2017 till 2018 skedde ungefär samma sak, gällande det gamla Kevinfallet. Media gick före och visade vägen, med buller o bång.
Rättsväsendet vandrade efter i medias spår, som Följa John.
Den gamla utredningen revs upp. De nya utredarna beskyllde de gamla utredarna för grupptänkande och konfirmeringsbias.

Ingen av de “nya” utredarna reflekterade över att deras egna beslut kan förklaras med just grupptänkande och konfirmeringsbias. Dessutom i stor skala, landsomfattande, mycket större än vad de “gamla” utredarna beskylls för, och därför ännu lättare att falla in i.

Ointresset verkar totalt idag för att analysera rättsväsendets och medias agerande åren 2009 till 2018 utifrån faktorer som grupptänkande och konfirmeringsbias. Även inom media finns ett motstånd mot den typen av granskning.
Förklaringen kan vara att en sådan objektiv diskussion eller analys skulle riskera ifrågasätta eller störa den rådande mediebilden av Quick- och Kevinfallen, och undergräva rättsväsendets beslut under de åren fram till 2018. Samma kan gälla den återupptagna utredningen av det gamla saxmordsfallet.

Både rättsväsendet och media kan ha insett att deras Följa-John-agerande var besvärande redan när medias Kevingranskning startade.
Så när dessutom det gamla saxmordsfallet återigen blev aktuellt i media år 2017 så hölls en lägre profil. Inte lika mycket buller o bång i media. Rättsväsendets inledande bedömningar gick t.o.m. emot medias bild. Men till slut föll rättsväsendet in i medias fotspår (mars 2019) också rörande saxmordsfallet, men med mycket försiktiga formuleringar från åklagaren som om man tassade på tå för att inte omgivningen skulle vakna upp.

Att nåt liknande skulle inträffa en fjärde gång kan nog anses uteslutet inom de närmaste åren. För det skulle se väldigt illa ut för både rättsväsendet och media.
Så från o med nu (sommaren 2019) kommer både rättsväsende och media sannolikt att bemöda sig om att ge intrycket att rättsväsendet minsann aldrig låter sig påverkas av media.

Framtidens syn på nutida rättsväsendets och medias Följa John-aktörer kan komma att bli jobbig för de som var aktiva i den verksamheten. Dvs de som nu ignorerar frågan och de som säger sig bli förolämpade när det påstås att deras handlande under åren 2009-2018 kan ha styrts av grupptänkande och konfirmeringsbias. Samtidigt som de beskyller andra för detsamma inom det tidigare rättsväsendet.
En sån granskning kan ligga tio-tjugo år framåt i tiden, eller efter att de största bromsklossarna har försvunnit inom media och rättsväsendet.

Så kläcktes skadeståndskravet, fyra år efter frikännandet

Här kan man ana anledningen till att Bergwall presenterade sitt skadeståndskrav just år 2017, fyra år efter att han hade frikänts. Vi kompletterar tidslinjen från ett tidigare inlägg om saxmordet.

I andra resningsfall brukar den frikände begära skadestånd inom några månader eller så efter frikännandet. Men i Bergwalls fall tog det fyra år efter frikännandet innan han kläckte ur sig ett skadeståndskrav. (Som han sedan fick avslag på).

Varför tog det så lång tid? Ett antagande är att han och advokaten upplevde möjligheten till skadestånd som liten därför att Bergwall mycket aktivt själv hade medverkat till att bli dömd.

MEN, så inträffade flera uppmärksammade händelser under första hälften av 2017 som rörde om i grytan och som kan ha uppfattats som att vindarna blåste i Bergwalls riktning.
Flera andra mordfall ifrågasattes (av media), misstänkta gärningsmän återtog sina erkännanden, en annan morddömd frikändes, och i flera fall fanns en gemensam nämnare med Bergwalls tidigare domar: en minnesforskare som återigen utpekades som orsaken till allt ont.

Tidslinje, vägen till skadeståndskravet och lite till:

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid – varav sju år som drogfri – hade vidhållit och försvarat, i både tal och egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.
(UTAN Råstams idé om byte av offerroll så hade Bergwall troligen aldrig återtagit sina erkännanden. Därför att då hade Bergwall tvingats lägga hela skulden på sig själv, och riskerat att enbart framstå som en lurendrejare inför hela svenska folket, vilket knappast hade varit det minsta lockande för honom).

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen före och under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt. (Se “Hjärntvätt föregick resningsprocesserna“).
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren och sakkunnige SÅC (Sven Å Christianson) som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

Bergwall twittrar och bloggar under resningsprocesserna. Han skriver bland annat angående tiden då han dömdes för mord, att “Jag ljög för att bli fälld och mitt egna ansvar är stort”. (Mera).

– 2013, 4 november:
Bergwall frikänns formellt från sista morddomen. (Åtalet lades ned 31 juli).
– 2014, 19 mars:
Bergwall lämnar Säter rättspsyk.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

– 2017, 14 juli:
media rapporterar att Linna kommer att begära “omkring 25 miljoner” kronor i skadestånd.

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att dåvarande gärningsmannen i saxmordfallet, herr X, har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

——————————————————————
– 2017, 20 oktober:
Bergwall kräver skadestånd på femton miljoner kronor, kravet lämnas till JK (Justitiekanslern).

Hägrande miljoner.

Bergwalls skadeståndskrav föregicks alltså av att SVT och media i maj drog igång ett landsomfattande slags hatdrev rörande Kevinfallet, att även saxmordet ifrågasattes, att den morddömde Linna frikändes, och att han skulle kräva 25 miljoner i skadestånd… samt att minnesforskaren SÅC återigen blev aktuell.

Denna räcka av händelser under första hälften av 2017 kan ha inspirerat Bergwall och advokaten att till slut – efter fyra år – presentera ett skadeståndskrav. (Vilket inte bör tagit alltför mycket tid i anspråk, materialet till skadeståndskravet fanns i resnings- och nedläggningsdokumenten från åren 2009-2013).
——————————————————————

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

——————————————————————
– 2018, 15 februari:
Media rapporterar att riksåklagaren (Anders Perklev) har synpunkter på JK:s arbete, riksåklagaren tycker att Bergwall bör få skadestånd.
——————————————————————

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla utredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

——————————————————————
– 2018, 25 juni:
Bergwall nekas skadestånd, JK meddelar avslag.

Man kan notera att inga invändningar hörs från någon annan än från Bergwalls advokat. Inga protester från de kritiker som tidigare med stor emfas ropade “största rättsskandalen!”.
Sålunda var det inte mycket till rättsskandal, det visar kritikerna med sin tystnad när den som utsatts får noll o intet i skadestånd.

Och det kan illustrera hur knepigt det kan vara att greppa Quickhändelserna. Som en hal tvål. Se även “Leif GWs Quickbok bidde en kvarnsten” som visar rödvinsprofessor GW:s osäkerhet och att han till slut gav upp flera års försök (2003-2009) att färdigställa sitt bokmanus om Quick. Det bidde inget boksläpp.
——————————————————————

(Tidslinjen fortsätter nedan eftersom detta är en kompletterad tidslinje för saxmordfallet).

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen) från 2001, efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


[Uppdaterad 10 juni 2019]


Saxmordet enligt media, följt av rättsväsendet

I mars 2019 vek sig till sist åklagare nummer fyra för medietrycket. Vad föregick denna åklagares bedömning som gick rakt emot de tre föregående åklagarnas, och med SAMMA BEVISUNDERLAG som tidigare? Vi kollar.

Tobias

Det handlar om elvaåriga Tobias Lindquist i Hovsjö som år 2001 dödades med ett fyrtiotal saxhugg. Dåvarande polisutredning och åklagare bedömde händelseförloppet som utrett och fallet solklart. Enligt dem var det en jämnårig, psykiskt störd klasskamrat som huggit ihjäl Tobias. Bedömningen byggde på indiciebevisning. Den misstänkte X hade dessutom erkänt efter flera förhör.
Av hänsyn till att den misstänkte X var minderårig så lades utredningen ned och det hölls ingen bevistalan (i domstol).

Kevin

Kort tid innan saxmordfallet åter blev aktuellt i maj 2017 så skapades ett mycket kraftigt medietryck rörande ett helt annat fall. Det var Kevin-fallet där två bröder sedan 1998 enligt dåvarande polisutredning ansågs ha orsakat fyraåriga Kevins död i Arvika. Liksom i saxmordet hade man då lagt ned Kevin-utredningen pga att gärningsmännen var barn.
Det starka medietrycket inleddes i maj 2017 med en serie publiceringar i tv och tidningar av statliga SVT samt övrig media, med budskapet att de två misstänkta bröderna var oskyldiga. Och de två bröderna förnekade skuld och tog avstånd från sina nitton år gamla medgivanden.

Några veckor senare i juni frikändes morddömde Kaj Linna efter 13 år i fängelse. (Men det var ett mord som Linna alltid nekat till att ha begått, och vars dom han överklagat flera gånger genom åren. Till skillnad från de misstänkta både i saxmord- och Kevinfallet där de inte tidigare hade hävdat oskuld).

Det beslutades att åklagare skulle granska den gamla polisutredningen rörande Kevinfallet. Mycket i media talade för att de två bröderna skulle komma att frias från de gamla misstankarna.

Under dessa frikännandetider bestämde sig herr X, tillsammans med DN (Dagens Nyheter), för att återta sitt erkännande att ha dödat Tobias. (Det finns inga uppgifter om att X nånsin tidigare har sagt sig vara oskyldig, efter sitt erkännande för sexton år sedan år 2001).

År 2017 gjordes också två granskningar av den gamla saxmordutredningen, en före och en efter att herr X återtagit sitt gamla erkännande. Dessa granskningar utfördes med fem månaders mellanrum, av varsin åklagare.
I båda de granskningarna bedömde respektive åklagare att den gamla saxmordutredningen var bra utförd, och därmed inte skulle återupptas.

I början på 2018 begärde herr X:s ombud överprövning gällande saxmordet.

I mars 2018 meddelade nya Kevin-utredningen att de två bröderna frias från misstankar. (Dvs som väntat, helt enligt medias linje).

I juni 2018 beslutades att saxmordutredningen ska återupptas, ledd av en annan åklagare än de tre tidigare åklagarna.

Efter nio månaders utredning, och trots flera utredningsåtgärder, meddelades att inget nytt hade tillkommit som förändrade det befintliga beslutsunderlaget i saxmordutredningen.
MEN denna fjärde åklagare i saxmordfallet gjorde istället en annan bevisvärdering än tidigare. Därmed avfördes herr X från saxmordutredningen och friades från misstankar.

Om du tycker det verkar snurrigt, t.ex. så här:  , så fortsätt läs så klarnar det säkert.

Tidslinje – Vad som ledde fram till att herr X friades från misstankar:

En av drivkrafterna bakom medietrycket i Kevinfallet var ett slags hat mot en minnesforskare och -professor, här kallad SÅC (Sven Å Christianson). Denna drivkraft fick media att sedan även sätta tänderna i saxmordfallet.
För att förstå detta behöver vi gå tillbaka ända till år 2008, förslagsvis med hjälp av nedanstående tidslinje.

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid – varav sju år som drogfri – hade vidhållit och försvarat, i både tal och egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.
(UTAN Råstams idé om byte av offerroll så hade Bergwall troligen aldrig återtagit sina erkännanden. Därför att då hade Bergwall tvingats lägga hela skulden på sig själv, och riskerat att enbart framstå som en lurendrejare inför hela svenska folket, vilket knappast hade varit det minsta lockande för honom).

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen före och under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt. (Se “Hjärntvätt föregick resningsprocesserna“).
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren SÅC som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att herr X har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.
—————————————————————-

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla polisutredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen), efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


Att de nutida turerna kring saxmordet föregicks och omgavs av flera starka och långvariga medietryck, det är uppenbart. Likaså att det påverkade de involverade och deras handlingar och beslut.


[Uppdaterad 10 juni 2019]