Catrine da Costa, 27, Stockholm, 1984

Inlägg #3 i kategorin Preskriberade kvinnomord.

Offer: Catrine da Costa, 27 eller 28 år vid dödstillfället som inte är fastställt men antas inträffat kring 10 juni 1984. Gift. Född 19 juni 1956 i Luleå.
Hittades: onsdag 18 juli och tisdag 7 augusti 1984, styckad, vid Ekelundsvägen nära Essingeleden och vid dåvarande Eugeniavägen i Stockholm.
Dödsorsak: kunde ej fastställas. (Flera delar t.ex. huvud och hals återfanns aldrig). Det kunde enligt domstolen inte anses stå utom rimligt tvivel att hon bragts om livet genom brott.
Bevis: indicier och vittnesmål mot två läkare (“obducenten” och “allmänläkaren”).

Läkarna åtalades men friades till slut av domstol. Enligt domskälen stod det dock utom rimligt tvivel att de hade styckat Catrine (men det brottet hade hunnit preskriberas). Samma bedömning gjordes av två domstolar, tingsrätten (1988) och kammarrätten (1991).

Domstolen ansåg att en eller båda läkarna hade berövat Catrine livet, men att ingen av dem kunde dömas därför att det inte kunde visas vem av de båda som dödat Catrine, eller att de båda hade gjort det gemensamt och i samråd. Inte heller hade de kunnat dömas även om det stått utom rimligt tvivel att döden inträffat genom brott, enligt domstolen.
Liknande har inträffat i andra mordrättegångar, där ingen av flera misstänkta kunnat dömas trots att gärningspersonen uppenbarligen var bland de misstänkta. (Även i fall där det fanns teknisk bevisning).

Preskriberades 2009.

Viveka Larsfjäll, 17, Linköping, 1983

Inlägg #2 i kategorin Preskriberade kvinnomord.

Offer: Viveka Larsfjäll (Viveca Larsfjell), 17 år. Född i Linköping.
Hittades: måndag 9 maj 1983, vid en lastramp bakom Pingstkyrkan i Linköping. Mordet skedde troligen vid 03-tiden. Vivekas gylf var neddragen men hon hade kläderna på. Hennes väska var öppen, både nycklarna och plånboken fanns kvar. Bredvid henne låg en bruten nejlika.
Dödsorsak: Strypning, med händer eller bred trasa.
Bevis: Det fanns varken teknisk bevisning eller vittnen som knöt någon till mordet.

Kvällen innan jobbade Viveca extra som servitris på diskoteket Club Maxim, bara ett kvarter från platsen där hon hittades. Senare var hon på nattklubben Stardust, som hon lämnade med en 22-årig manlig bekant som hon tidigare haft en relation med. Han hade setts med en nejlika i knapphålet. Mannen häktades men släpptes senare.
1992 häktades samma man återigen pga nya vittnesuppgifter, och åtalades för mordet men friades av tingsrätten.

Preskriberades 2008.

Annica Nordberg, 26, Stockholm, 1982

Inlägg nr 1 i kategorin Preskriberade kvinnomord, med mord som begicks under åren närmast före den 1 juli 1985. Mordfall som hade oturen – eller turen ur ett gärningsmannaperspektiv – att hamna på “fel sida” om gränsen då preskription inte längre tillämpas för grova brott.
(År 2010 avskaffades preskriptionstiden för grova brott, det gäller även retroaktivt fr.o.m. 1 juli 1985 och där gärningspersonen var minst 21 år vid brottstillfället).

Offer: Annica Nordberg, 26 år. Ogift. Född i Stockholm.
Hittades: fredag 16 juli 1982, på en klippavsats vid ett grönområde i Hägersten (Personnevägen), Stockholm.
Dödsorsak: Kvävning eller strypning med en snara.
Bevis: DNA-profil från spermafläckar på offrets kläder.
En 60-årig man häktades men släpptes senare.

Annica sågs lämna Stockholms city i en taxi i sällskap med en man.

Preskriberades 2007.

Statistik: gärningspersoner som stryper prostituerade är ofta tidigare ostraffade.

Så löser du EU-kaklagens spamattacker mot medborgarna

På nätet förekommer minst två hot mot den personliga integriteten:
1. EU:s kaklag, som i nuvarande tillämpningar motarbetar medborgarnas försök att skydda sin personliga integritet.
2. Webbplatsers användning av kakor för att kartlägga folks förehavanden.

Som tur är finns det numera bra metoder att skydda sig mot såväl EU-politikers mångåriga idioti som mot snokande webbplatser. Den superenkla lösningen som var o en själv kan genomföra på några minuter består av tre steg:

1. En enkel justering som blockerar kakor från tredje part.
2. En enkel justering som raderar alla kakor varje gång webbläsaren stängs.
3. Ett tillbehör som blockerar spammandet av kakvarningar.

Vi går rakt på rödbetan och redovisar lösningen.

Steg 1 har förklarats i tidigare inlägg “Så stoppar du spionerande tredjepartskakor“, tar nån minut att genomföra med en inställning i webbläsaren.

Steg 2 är lika enkelt, du gör en inställning i din webbläsare så att den raderar alla kakor automatiskt varje gång webbläsaren stängs/avslutas.

Inställningen kan finnas på samma ställe som inställningen för tredjepartskakor, se tidigare inlägg, och benämns olika i olika webbläsare.
Exempelvis: “Kakor… behåll tills Firefox stängs” (Firefox),
eller: “Radera webbdata” >> Radera alltid detta när jag stänger webbläsaren” (Edge),
eller: “Behåll bara lokala uppgifter tills du stänger webbläsaren” (Chrome & Opera),
eller: “Ta bort webbhistorik när du avslutar” (Internet Explorer).

Sista steget är att blockera spammandet av kakvarningar. Utan sådan blockering uppstår spam när man raderar kakorna, därför att alla gjorda samtycken sparas i kakor, och när de raderas försvinner samtyckena och då visas kakvarningarna igen, och igen o igen o igen o igen… vilket kan medföra att man slutar skydda sig för att slippa spammet.

Att blockera kakvarningarna handlar alltså om att kunna bibehålla ett starkt skydd av sin personliga integritet, utan att bli överöst av spam.

Ett bra och lättanvänt motmedel för det spammet är “I don’t care about cookies” som finns i två varianter: ett tillägg (extension), och ett filter.
– Tillägget “I don’t care about cookies” installeras enkelt i din webbläsare, och blockerar nästan alla kakvarningar, dvs varningarna visas inte längre.
– Vill man inte installera tillägget så kan man istället använda filtret med samma namn, det är nästan lika effektivt som tillägget. Filtret kräver att man har t.ex. tillägget AdBlock Plus installerat, där man då kan lägga in filtret.

Nedladdning, mer info och instruktioner finns här:
www.i-dont-care-about-cookies.eu .

Om du behöver AdBlock Plus:
adblockplus.org/en/download .

Några frågor och svar

Fråga: om alla kakor raderas varje gång webbläsaren stängs, blir det inte problem om en webbplats sparar viktiga uppgifter i kakor tills nästa besök på den webbplatsen?

Svar: uppgifter som är viktiga för användaren och som kan tänkas behöva sparas mellan besöken hos en webbplats, bör sparas på annat sätt än i kakor.
Exempelvis inloggningsuppgifter (namn, lösen) för “automatisk” inloggning brukar sparas av webbläsaren om man vill det (och då sparas det inte i kakor). Eller om man är inloggad medlem på en webbplats så bör eventuella inställningar man gör där sparas hos webbplatsen, inte i kakor hos dig.

Skulle det problemet ändå uppstå kan man lägga in den webbplatsen som ett undantag i sin webbläsares inställningar, så att den webbplatsens kakor inte raderas eller blockeras. Alternativt sluta använda den webbplatsen.

Så länge man inte raderar kakor mitt under ett pågående besök på en webbplats (under en “session”), så ska det inte störa några viktigare funktioner på webbplatsen om den är hyfsat genomtänkt.

Fråga: varför raderar man alla kakor varje gång webbläsaren stängs, räcker det inte att blockera kakor från tredje part?

Svar: även kakor som inte kommer från tredje part används för spårning och kartläggning, därför bör man radera dem regelbundet om man vill undvika sån verksamhet.

Att det är angeläget att blockera tredjepartskakor helt och hållet beror på att de används i extremt stor omfattning för spårning och kartläggning (se tidigare inlägg). Och även av prestandaskäl: det tar längre tid att öppna en webbsida som bakom kulisserna även anropar (mikrobesöker) mängder av andra webbplatser så att de kan placera sina kakor på din dator.

En invändning mot blockering kan vara att vissa tredjepartsfunktioner på webbplatser som t.ex. “gilla”-knappar från tredje part kan störas om man blockerar eller raderar tredjepartskakor. En del användare upplever gilla-knappar som viktiga, och då kan det vara skäl för de användarna att inte blockera kakor.

Slutligen så är det självklart individuellt vad som uppfattas som integritetskränkande eller inte. En del internetanvändare har inget emot att uppgifter om dem samlas in av företag och webbplatser, så länge det inte uppstår nåt mer handfast, konkret problem för den enskilde individen. Man får hoppas att det inte gör det, uppstår nåt mer handfast alltså.

Mera:
Så stoppar du spionerande tredjepartskakor.
Kakor från tredje part, hårresande exempel.
Galna kakvarningslagen. (förslag att flytta ansvaret för varningar till webbläsarprogrammen)

Så stoppar du spionerande tredjepartskakor

Komplettering till tidigare hårresande inlägg om tredjepartskakor, som väckte frågor om bästa sättet att stoppa spionerandet.
[Uppdaterad 24 sept 2018]

När du besöker en webbsida så kan den göra så att din webbläsare samtidigt besöker en mängd andra webbplatser utan att du märker det. Vid varje sådant dolt mikrobesök till annan webbplats, som går blixtsnabbt, så kan den webbplatsen placera sina egna kakor på din dator.

Det ger enorma möjligheter att spåra och kartlägga dig och dina förehavanden, särskilt för de stora aktörerna (t.ex. Google) som har stora annonsnätverk, flera olika typer av tjänster (där användarna lämnar ut sina personliga uppgifter), och många samarbetspartners.

Nedan visas hur du kan testa och skydda din dator mot tredjepartskakor.

Testa din webbläsares hantering av kakor

Tryck här för att kontrollera om din webbläsare tillåter kakor (cookies) från tredje part.
Testet omfattar både kakor, tredjepartskakor samt sessionskakor, och ger möjlighet att kontrollera att din webbläsare (=browser) raderar kakor korrekt.

Om ditt testresultat liknar följande resultat:

dvs att webbläsaren tillåter tredjepartskakor, så kan det vara motiverat att ändra din webbläsarens inställningar eller vidta andra liknande åtgärder.

Det finns olika metoder att blockera tredjepartskakor: ändra i webbläsarens inställningar, eller installera ett så kallat tillägg (extension) till webbläsaren. Man kan med fördel göra båda.

Blockera tredjepartskakor i webbläsarens inställningar

Detta tar mindre än en minut om man vet hur. Inställningar (eller “Settings”, “Preferences”, “Internetalternativ”) kan nås via menyknappen som kan finnas t.ex. uppe i nån av webbläsarens hörn, eller via “Verktyg” på menyraden om sådan finns. Exempel på menyknappar hos några webbläsare:Nedan visas några korta beskrivningar av hur man hittar inställningarna för tredjepartskakor i några av de vanligaste webbläsarna. Beskrivningarna är avsedda mer som ledtrådar än exakta vägledningar, eftersom inställningarna kan skilja mellan olika versioner av samma webbläsarmärke.

Firefox: Inställningar >> Sekretess & säkerhet >> Kakor… >> vid “Tillåt kakor från tredje part”, välj “Aldrig”.
Firefox, äldre version: Inställningar >> Sekretess & Säkerhet >> Historik >> välj “Anpassade inställningar för historik” >> vid “Tillåt tredjepartskakor”, välj “Aldrig”.

Edge (Microsoft): Inställningar >> Visa avancerade inställningar >> Cookies >> Blockera endast cookies från tredje part.

Chrome (Google): Inställningar >> Avancerat (bläddra ned en bit) >> Sekretess och säkerhet >> Innehållsinställningar (eller Platsinställningar) >> Cookies >> Blockera cookies från tredje part.

Opera: Meny >> Inställningar >> Avancerade >> Sekretess & Säkerhet >> Inställningar för innehåll >> Kakor >> Blockera cookies från tredje part.

Safari (Apple, Mac): Inställningar (eller Preferences) >> Integritetsskydd (eller Privacy) >> Cookies >> välj “Tillåt från webbplatser jag besöker” (detta alternativ är i praktiken samma som att blockera kakor från tredje part).

Internet Explorer / IE (Microsoft): Inställningar >> Internetalternativ >> flik “Sekretess” >> knapp “Avancerat” >> kryssa i “Åsidosätt automatisk cookie-hantering” >> Cookies från tredje part >> kryssa i Blockera >> tryck Ok.

I vissa webbläsare är blockering av tredjepartskakor förvald inställning.

Om ovanstående instruktioner inte är tillämpbara, googla eller binga på t.ex.
firefox disable third party cookies
eller motsvarande för annat webbläsarmärke.

Utan ovanstående beskrivning eller hjälp så kan det i webbläsare som Chrome (Google) och Opera vara smått omöjligt för nybörjare att hitta dessa inställningar. (Båda de webbläsarmärkena använder Googles gränssnitt). Google nyttjar som bekant tredjepartskakor i mycket stor utsträckning och vill inte att folk blockerar dem.

Blockera tredjepartskakor m.m. med ett tillägg (extension)

Det finns en uppsjö av tillägg (extensions) till de mesta kända webbläsarna, för alla möjliga användningsområden. (Välj t.ex. “Tillägg” eller “Extensions” i din webbläsares meny för att se mer).
Ett mycket känt tillägg är AdBlock Plus*, som blockerar många (men inte alla) tredjepartskakor och tar bort störande annonser. I det tillägget finns också möjlighet att göra en del egna anpassningar.

Ett förslag är att vidta båda åtgärderna:
– blockera tredjepartskakor i webbläsarens inställningar, för att stoppa samtliga tredjepartskakor,
– och installera AdBlock Plus för att minska antalet störande annonser och som extra skydd ifall nån skulle råka ändra dina inställningar för tredjepartskakor.

Mera:

Så löser du EU-kaklagens spamattacker mot medborgarna.
Kakor från tredje part, hårresande exempel.
Galna kakvarningslagen.


* AdBlock Plus: adblockplus.org/en/download .

Kakor från tredje part, hårresande exempel

Också datorkakor kan vara som mysterium. Följande illustrerar hur kakor (cookies) från massa webbplatser placeras på datorn medan man besöker en helt annan webbplats.

Generell beskrivning:
När du besöker en webbsida så kan den sidan göra så att din webbläsare samtidigt besöker en mängd andra webbplatser utan att du märker det. Vid varje sådant dolt mikrobesök till en annan webbplats, som går blixtsnabbt, så kan den webbplatsen placera (och läsa) sina egna kakor på din dator.

Det ger enorma möjligheter att spåra och kartlägga dig och dina förehavanden, särskilt för de stora aktörerna (t.ex. Google) som har stora annonsnätverk, flera olika typer av tjänster (där användarna lämnar ut sina personliga uppgifter) och många samarbetspartners.

Beskrivning av bilden ovan:
Internetanvändaren Ada besöker Dagens Nyheters webbplats dn.se. Medan deras webbsida visas så gör den också så att Adas webbläsare i det fördolda samtidigt besöker ett femtiotal andra webbplatser. Dessa webbplatser placerar en eller flera kakor vardera på Adas dator, totalt ett hundratal kakor. (Webbplatserna kan förstås också läsa sina egna kakor om det finns några sedan tidigare besök).

Dessa kakor kan i detta sammanhang kallas kakor från tredje part. Det är inte DN som placerar de kakorna, men det är DN:s webbsida som får Adas webbläsare att omärkligt mikrobesöka (anropa) alla de andra webbplatserna.

Utöver alla tredjepartskakor från andra webbplatser så placerar DN själva också ett tjugotal kakor i Adas dator.

DN är inte unika gällande tredjepartskakor, DN kan i exemplet ovan bytas ut mot valfri större reklamfinansierad webbplats.


Mera:
> Test: tryck här för att kolla om Din webbläsare tillåter kakor och tredjepartskakor.
> Mer om kakor: “Galna kakvarningslagen“.


Tillägg: sedan ovanstående granskning gjordes tycks DN genomfört ändringar på sin webbplats, bland annat så att antalet tredjepartskakor har minskat.

Våldtäktsmän: 650 procent större andel bland utlandsfödda

Här nyanseras bilden av orsaken till slagsidan i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Spelar statistiken oss ett spratt?

I media uppmärksammades häromveckan att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i våldtäktsdomar. Följande gäller för åren 2012 till 2017 (enligt UG*):
58 procent av våldtäktsdömda personer är utlandsfödda.
85 procent av dömda för överfallsvåldtäkt (där gärningsman och brottsoffer inte känner varandra) är utlandsfödda.

Mer av helheten framkommer om man beaktar att utrikes födda utgör en mindre del av hela Sveriges invånarantal:
19 procent av Sveriges folkmängd är utlandsfödda, men de utgör 58 procent av antalet dömda våldtäktsmän och 85 procent av antalet dömda överfallsvåldtäktsmän.

Ännu tydligare blir skillnaden om man jämför andelen dömda våldtäktsmän bland utrikesfödda med motsvarande andel bland svenskfödda. Då kan ovanstående uttryckas så här:
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är 7,5 gånger*, eller 650 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är 25 gånger*, eller 2400 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.

Liknande brottsstatistik om överrepresentation av utrikes födda framkom redan för fyrtio år sedan, fast då var siffrorna lägre. Ännu vet ingen vad skillnaderna beror på, men spekulationer finns det gott om.

Varför ser det ut så i statistiken?

Observera att det gäller överrepresentation i STATISTIKEN över våldtäktsdomar. De siffrorna behöver inte innebära att utlandsfödda personer begår fler våldtäkter än svenska, det kan bero på andra faktorer.

Undersökningar visar att många våldtäkter aldrig polisanmäls. Det kan handla om uppåt 80 till 90 procent som INTE anmäls. Anledningen kan exempelvis vara att brottsoffret inte vill utsätta sig för obehaget att genomgå en rättsprocess, att det finns skamkänslor hos brottsoffret, att det finns minnesluckor p.g.a. alkohol- eller drogpåverkan vid händelsen, att det finns oro att omgivningen ska tycka att det var ens eget fel.
Och endast ett liten del av polisanmälda våldtäkter leder till fällande domar, vilket kan vara ytterligare ett skäl till att brottsoffret inte anmäler, det kan verka utsiktslöst. År 2016 ledde endast 2 (två) procent av de anmälda våldtäkterna till fällande dom. (142 fällande domar på 6715 anmälda våldtäkter, enligt Brå).
Men om brottsoffret sedan tidigare har en mindre positiv syn på invandrare och om gärningsmannen är av utländsk härkomst, så skulle det kunna övervinna tveksamheten att polisanmäla.

Förklaringslista

Nedan visas de vanligaste hypoteserna och förklaringarna till att utrikes födda eller invandrare är överrepresenterade i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Flera av nedanstående förklaringar skulle kunna vara relevanta i ett och samma våldtäktsfall, och förklaringarna kan vara olika från fall till fall.

Utländska gärningsmän polisanmäls i större utsträckning än svenska. Exempelvis på grund av brottsoffrets egen syn på invandrare.
En del poliser och åklagare lägger (mer eller mindre medvetet) mera krut och energi på att utreda fall där de misstänkta är utlandsfödda.
Det kan vara lättare att få fast gärningsmän med utländskt utseende, t.ex. efter överfallsvåldtäkt där brottsoffret inte tidigare träffat gärningsmannen.
En liten andel av alla utrikes födda som bor i Sverige är tidigare brottsbelastade eller våldsbenägna personer som sökt sig hit under falska förespeglingar.
Den s.k. kulturkonflikthypotesen, som handlar om att våldtäkterna kan vara en konsekvens av att utländska män inte förstår svenska kvinnors signaler, eller som har att göra med andra skillnader mellan utländsk och svensk kultur. Att det sker en kulturkrock då utlandsfödda kommer till liberala Sverige. Dock ska understrykas att nästan alla (99,97 %) utrikes födda som bor i Sverige INTE är dömda för våldtäkt (december 2017*).
Socioekonomiska skillnader mellan invandrare och svenskfödda.

De översta förklaringarna (röda) ovan handlar mycket om agerandet hos de berörda svenskfödda. Hos brottsoffer, polis, åklagare, och deras syn på utlandsfödda.
Övriga (blåa) inriktar sig på de utrikes födda, deras kultur och situation.

Fördubbling sedan 1980-talet

På 1980-talet rapporterades i media att cirka 30 procent av personer dömda för våldtäkt var utrikes födda. Sedan dess har siffrorna ökat till det dubbla, till 58 procent. Tittar man på invandringsstatistiken för hela 1900-talet så ger det onekligen intrycket att det finns ett samband. Diagram:

Att andelen utlandsfödda bland våldtäktsdömda i Sverige har fördubblats sedan 1980-talet kan då förklaras med den skenande invandringen fram till nutid, som bland annat medfört att synen på utrikesfödda blivit mindre positiv, eller mer negativ, hos en del av svenska befolkningen.

Diagram nedan, “Utrikes födda efter invandringsår. Samt totalt antal utrikesfödda 31 december 2017. (I Sverige)”:

Exempel: i december 2017 fanns det 411.895 personer som invandrade under tioårsperioden 2000-2009. Och det fanns 755.643 som invandrade åren 2010-2017. Totalt i dec 2017 var det 1.877.050 utrikes födda boendes i Sverige. (Antalet svenskfödda var då 8.243.192).

Kommande studier?

Tidigare i år (2018-05-08) meddelade Brottsförebyggande rådet att det kan bli aktuellt med en ny studie under 2019:
Brå överväger studier om brott och migration. Brås bedömning har under lång tid varit att det finns god kunskap om utrikes respektive inrikes föddas förekomst som misstänkta för brott. Nu överväger myndigheten förutsättningar för fördjupningsstudier, eftersom efterfrågan på underlag är stor.”


* Källor och underlag

– Uppdrag granskning (UG), “Dömda för våldtäkt” (ons 22 aug 2018).
“Uppdrag granskning har kartlagt vilka som dömts för våldtäkt i Sverige – och söker svar på varför det inte finns någon forskning kring att så många av gärningsmännen är födda utomlands.”

– SCB (excelfil): “Utrikes födda efter födelseland och invandringsår” 31 december 2017.

– Att utrikes födda utgör 58 procent av 843 personer (varav 1 kvinna) dömda för våldtäkt och försök till våldtäkt, enligt UG, åren 2012-2017, ger följande:
0,03 procent av utlandsfödda är dömda för våldtäkt. (489 personer av 1,9 miljoner).
0,004 procent av svenskfödda är dömda för våldtäkt. (354 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
7,5 gånger, eller 750 procent av, eller 650 procent större än,
…andelen dömda våldtäktsmän bland svenskfödda.
(7,5=0,03/0,004). D
e 0,03 procenten visar också att i stort sett alla utlandsfödda INTE är dömda våldtäktspersoner, närmare bestämt 99,97 procent.

– Att utrikes födda utgör 85 procent av 110 personer dömda för överfallsvåldtäkt (där gm och bo inte känner varandra), enl. UG, ger följande:
0,005 procent av utlandsfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (94 personer av 1,9 miljoner).
0,0002 procent av svenskfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (16 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
25 gånger, eller 2500 procent av, eller 2400 procent större än,
…andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland svenskfödda.

– Angående invändningen att procent väl inte kan vara större än hundra. Jodå för att uttrycka förändring eller skillnad går det utmärkt. Exempel: ett belopp har ökat från 100 till 250 kr. Då är det nya beloppet 250 % av det tidigare, och beloppet har ökat med 150 %. Liknande gäller för att beskriva minskning, t.ex: ett belopp har minskat från 100 till 80, då är nya beloppet 80 % av tidigare och minskningen är 20 %.

Om “leksakspistoler”

På bilden ovan finns ett gäng föremål som kan se ut som riktiga skjutvapen men som inte går att skjuta ihjäl folk med. Leksakspistoler och -revolvrar, replikor för prydnad och samling, softairguns och luftpistoler för lek och tävling.
Många av dessa ser autentiska ut, även på nära håll, och kan av en ovetande omgivning uppfattas som riktiga, dödliga vapen.

Att rikta ett sådant föremål mot folk som inte vet att det bara är en harmlös kopia kan uppfattas som ett dödligt hot, och då kan man råka illa ut:

– Man kan bli övermannad och skadad av de man riktar vapnet mot.
– Eller skjuten av någon som bär illegalt vapen.
– Eller skjuten av polis.

Bild ovan: blod med mera, utspritt med skjutvapen, vid trottarkant.

Barn har sedan urminnes tider lekt att de skjuter ihjäl folk, i diverse krigslekar. Med föräldrars goda minne. Riktiga krig med riktig död har också pågått sedan urminnes tider. Att något pågått sedan urminnes tider betyder inte att det måste fortsätta i eviga tider.

Detta inlägg tillkom efter dödskjutningen av 20-årige Eric i Vasastan i Stockholm i augusti 2018.

Elden och hettan, förr och nu

För att få perspektiv på denna sommarens hittillsvarande värmerekord så visas här temperaturhistorik för nästan trehundra år tillbaka. Numera (2018) finns temperaturuppgifter för de senaste 263 åren i Stockholm respektive 297 åren i Uppsala tillgängliga på nätet*. Dvs mätningar fr.o.m. år 1756 respektive 1722. Vi kastar även blickar på skogsbränder. Rubriker i detta inlägg:

– Juli, Stockholm 1756–2018
– Juli, Uppsala 1722–2018
– Inte stora skillnader i rekorden förr och nu.
– Februari, Stockholm 1756–2018
– “Hela Sverige brinner”… som en röd punkt.
– Om mätvärden, och en aning nypa salt.
– *Källor

Juli brukar vara årets varmaste månad. Vid jämförelse mellan olika år används medeltemperaturen för hela månaden. Denna sommar (2018) tog Stockholm rekordet för högsta juli-medeltemperaturen i hela landet: 22,5 grader. Förra julirekordet för hela landet var 21,8 grader år 1901 (Karlstad) och år 1914 (Linköping).

Juli, Stockholm 1756–2018

Månadsmedeltemperaturer för juli i Stockholm åren 1756 till 2018:

Diagram ovan: varje blå eller röd stapel visar medeltemperaturen för juli det året. De röda #-siffrorna vid årtalen anger placeringen för de tio högsta juli-medeltemperaturerna (i Stockholm). På första plats ligger år 2018, därefter kommer år 1994, 1855, 1783, osv.

Juli, Uppsala 1722–2018

Månadsmedeltemperaturer för juli i Uppsala åren 1722 till 2018:

Av ovanstående två diagram framgår att Uppsala är något svalare än Stockholm. (Det är t.ex. bara hälften så många år i Uppsala med julimedeltemperatur över tjugo grader). Det lär bero på urbana effekten, städer bildar så kallade värmeöar. Även Uppsala bildar värmeö och är varmare än omgivningen, men inte lika mycket som Stockholm.

I diagrammen framgår att båda städerna har en anhopning av högre temperaturer under de senaste decennierna fram till nu. (Som den globala uppvärmningen).
Vid 1890 kan det ha framstått som tvärtom, högsta-temperaturerna hade sedan flera decennier dessförinnan haft en nedåtgående trend, och tolkningen då kan ha varit att vi var på väg mot ett kallare klimat.

Inte stora skillnader i rekorden förr och nu

Skillnader i rekordtemperaturer genom åren ända sedan sjuttonhundratalet handlar ofta om några tiondels grader. Det framgår av mätvärdena i följande listor “Stockholm och Uppsala: tjugo högsta månadsmedeltemperaturerna för juli”:

Undantaget är detta års landsrekord för juli (22,5 grader, år 2018), det skiljer 0,7 grader från förra landsrekordet (21,8 grader, år 1901 och 1914), och en hel grad från förra stockholmsrekordet (21,5 grader, år 1994).

För Uppsala är skillnaden bara 0,3 grader mellan rekordet år 2018 (22 grader) och andraplatsen år 1752 (21,7 grader) för 266 år sedan.

Dvs också på 1700- och 1800-talet förekom fasligt varma julimånader, och skillnaderna är ganska små jämfört med nutid.

OBS: ovanstående ska ej förväxlas med globala årsmedeltemperaturen, där även små skillnader mellan då och nu (tiondels grader) kan medföra konsekvenser för floran, faunan och miljön i en del områden.

Februari, Stockholm 1756–2018

Februari är tillsammans med januari normalt årets kallaste månad (enligt SMHI).
En titt på månadsmedeltemperaturen för februari, 1756 till 2018, i Stockholm, ger liknande intryck som diagrammen ovan, med en mildare period de senaste decennierna fram till nu:

Bild ovan: diagram samt listor med lägsta och högsta februarimedeltemperatur.
Februari 2018 var medeltemperaturen 3,2 minusgrader (syns ej i listan).

“Hela Sverige brinner”… som en röd punkt

Medias domedagsrubriker under sommarens skogsbränder var bland annat att “Hela Sverige brinner”. (För att inte tala om “Jordens resurser är slut”, angående earth overshoot day). Den 24 juli 2018 ville en av medierna* vara pedagogisk och knåpade ihop en “interaktiv karta” med en röd ifylld cirkel som uppgavs motsvara de 25.000 hektar skog som eldhärjats i Sverige. Denna cirkel kan läsaren dra och flytta till valfri plats på kartan och zooma in för att se hur stort område som sammanlagt har drabbats i förhållande till t.ex. sin egen bostadsort. Om man t.ex. placerar cirkeln på Stockholm så täcker den staden.

Om man istället zoomar ut kartan så att hela Sverige visas, så blir effekten snarare den omvända. Den röda cirkeln blir förstås pytteliten och påståendet “Hela Sverige brinner” får inte precis nån visuell uppbackning med denna presentation:

Bild ovan: avlånga Sverige med liten röd prick motsvarande 25.000 hektar, vilket inte är mycket jämfört med skogsbränder förr i tiden i Sverige då uppåt 300.000 hektar skog kunde brinna (se nedan).

Några dar senare intervjuade* P4 en professor vid SLU, han gav perspektiv på det hela då han jämförde denna sommarens bränder med skogsbränder i Sverige för några hundra år sedan, samt med nutida skogsbränder i Sibirien, som var och är mycket mer omfattande än bränderna i Sverige 2018 (hittills, sommaren är ju inte slut än).

Ur radiointervjun (26 juli 2018):
“I Sverige just nu är det ovanligt LITE bränder.”
Ur artikeln:
“… tack vare den välskötta skogen så brinner det ändå förhållandevis ganska lite jämfört med förr i tiden.
– Det finns nästan ingen död skog i Sverige, det har vi rensat bort. Vi har friska unga träd. Innan vi rensade upp skogen så brann var 30:e år i Sverige, och då brann det tills det inte fanns kvar träd att brinna, säger Tomas Lundmark, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.
I Kanada och Ryssland har man årligen problem med stora skogsbränder på grund av den ovårdade skogen.
– Men det hjälper ju inte en skogsägare som har 30 hektar nedbrunnen skog att säga att det kan brinna 300.000 hektar skog i Sibirien. Men man ska komma ihåg att det kan ha varit värre utan den vårdade skogen men dess stora vägnät, säger Tomas Lundmark.”

Ytterligare några dar senare kunde en biolog berätta* om fördelarna med skogsbränder, det gynnar diverse djur och småkryp i vår natur, och att bränderna 2018 är småpotatis jämfört med förr sett till arealen:

“Bränderna som har plågat Sverige den senaste tiden upplevs som katastrofala av människorna som bor i de drabbade områdena och av skogsbruket som ser stora värden gå upp i rök. Men många biologer ser positivt på det hela.
– Skogsbruket vill ha ordning i skogen. Bränderna skapar kaos, men det behövs mer kaos, säger Lars-Ove Wikars, entomolog och före detta forskare vid SLU i Uppsala.

Han påpekar att stora bränder var ett naturligt inslag i våra skogar innan det moderna skogsbruket satte stopp för lågorna. Ursprungligen eldhärjades runt 300 000 hektar varje år, det vill säga en procent av den samlade skogsarealen. Det är långt mer än vad som har brunnit i de senaste årens omskrivna skogsbränder.”

Om mätvärdena, och en aning nypa salt

Värt att notera är att en del mätvärden från förr anses av olika skäl vara mer eller mindre osäkra. Det kan t.ex. bero på att viss dåtida mätutrustning numera inte anses varit tillräckligt tillförlitlig, eller att dåvarande utrustning numera anses varit felplacerad (t.ex. i förhållande till solen eller reflektion från solen).
För att kompensera för detta justerar SMHI värdena med matematiska formler som antas ge mer korrekta värden.
Det kan alltså finnas anledning att ta temperaturjämförelser med en aning nypa salt.

I källorna till de mätserier från SMHI som används i detta inlägg (Stockholm 1756-2017 och Uppsala 1722-2017) finns flera temperaturer angivna:
dels en kolumn med det dåtida registrerade (observerade) värdet, samt en eller flera kolumner med eventuellt justerat värde.
I detta inlägg har enbart de dåtida registrerade värdena använts. (“Daily average temperature according to observations”). Ovanstående två mätserier har kompletterats med mätningar från 2018 där det endast förekommer observerade värden.

* Källor

Stockholm 1756-2017 (sida som innehåller länk för nedladdning).
Uppsala 1722-2017 (sida som innehåller länk för nedladdning).
– Mätdata för 2018: “SMHI öppna data” (välj parameter “Lufttemperatur, dygnsvärde”. Mätstationer “Uppsala Aut” och “Stockholm A”, som i automatstation).

För den som själv vill vända o vrida på de långa mätserierna och skapa diagram behövs ett kalkylprogram, t.ex. Excel eller OpenOffice Calc (det sistnämnda är gratis och i stort sett jämbördigt med Excel).

– Mer från SMHI: kunskapsbanken. Beskrivningar av fenomen och händelser kopplade till meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat.

Hur stor yta täcker bränderna? (interaktiv karta, från svt 24 juli 2018).
Professorn: “Skogsbränderna kunde ha varit värre”. (SR 26 juli 2018).
– “Biolog gläds åt bränderna: Behövs mer kaos” (aftonbl. 1 aug 2018).

Dömd&berömd författare fick inga schnelles Geld*

Bild ovan: Quick vid skrivbordet och datorn i sitt välordnade rum på Säter rättspsyk när det begav sig på nittiotalet.

Häromveckan meddelades att författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) fick avslag på sitt skadeståndskrav på 15 miljoner kronor. Det gällde ersättning för psykiskt lidande pga “felaktigt frihetsberövande” i tjugo år (1994-2014), som påstås ha orsakats av de sex morddomarna under 1994 till 2001 och som han senare friades från.

Beslutet* från JK (Justitiekansler Anna Skarhed) kan sammanfattas så här:

Det finns inte tillräckligt underlag för slutsatsen att frihetsberövandet var felaktigt. Med andra ord, det går inte att med säkerhet fastställa att det var morddomarna som orsakade SB:s kvarblivelse* på Säter rättspsyk.
Han var nämligen sedan 1991 redan intagen på rättspsyk för andra grova brott. Det bedömdes då att han behövde stanna där lång tid. År 1992 började han självmant berätta att han hade mördat. Cirka två år senare, november 1994, dömdes han första gången för mord.

Diagnosen allvarligt psykiskt störd ställdes alltså långt innan hans första morderkännande och den första morddomen. Och samma diagnos ställdes under de femton åren (1993-2008) som han vidhöll att han hade mördat. Och samma även under de fem åren efter att han återtagit och annullerat sina detaljerade mordberättelser om hur han dödat och skändat offren.

Dessutom gäller preskription för tiden fram till oktober 2007. Gränsen är tio år, skadeståndskravet inkom oktober 2017.

JK förtydligar också att även om det hade funnits ett tydligt orsakssamband mellan frihetsberövandet och morddomarna, så hade det ändå kunnat bli avslag eller nedsatt skadestånd. (Eftersom författaren ifråga själv mycket aktivt agerade för att bli dömd. Och det agerandet från hans sida pågick i många år). Ur beslutet:

“Det kan tilläggas att Justitiekanslern gör motsvarande bedömning av frågan om orsakssamband avseende den del av anspråket som nu har avslagits på grund av preskription samt att mycket talar för att det, om AA ansågs ha rätt till ersättning, skulle finnas skäl att jämka denna enligt 6 § frihetsberövandelagen. På grund av utgången i ärendet saknas det dock anledning för Justitiekanslern att gå närmare in på dessa frågor.”

Ur beslutet:

“I 6 § frihetsberövandelagen föreskrivs vissa undantag från rätten till ersättning. Av paragrafens första stycke framgår att den skadelidande inte har rätt till ersättning enligt 2–5 §§, om den personen själv uppsåtligen har föranlett åtgärden. I samma bestämmelses tredje stycke anges vidare att ersättning kan vägras eller sättas ned, om den skadelidandes eget beteende har föranlett beslutet om frihetsinskränkning eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas.”

Ovanstående citat kan sägas passa mycket bra in här, det är nästan så man kan tro att 6 § frihetsberövandelagen tillkommit nyligen med just detta fall i åtanke. Men så är det knappast, de formuleringarna i lagtexten är från 1998 eller äldre.

Bild ovan: glad Quick på fjällsemester, på permission från Säter rättspsyk när det begav sig.

Stämma staten – igen

Nu har Bergwalls advokat uppgett att de kan komma att stämma staten. Det har de gjort tidigare, i april 2015, fast då av andra skäl och med mindre pengar i potten. Och utan framgång.
På den tiden hade Bergwall och dåvarande advokaten ett företag (aktiebolag) tillsammans som hette “Schnelles Geld” (“snabba pengar” på tyska). Mer om den stämningen finns i det gamla inlägget Cirkus Olsson&Bergwall eller Schnelles Geld.

Så hoppet tycks inte ute att håva in en säck pengar eller två.


* “Schnelles Geld”, se stycke “Stämma staten” ovan.
* JK:s beslut: www.jk.se/beslut-och-yttranden/2018/06/10674-17-41 .

* Uttrycket “kvarblivelse” är titeln på Bergwalls debutbok som utkom 1998-1999 när han stod på toppen av sin storhet som dömd och berömd. Då lär titelns innebörd varit “fångad av det förflutna”.