Dödsdatum och rättsentomologi

Ibland har läsare synpunkter på gamla fall som t.ex. daCosta- och Quick-fallen. Häromdan meddelade en person exalterat att han hittat “bevis” för vilken dag år 1984 som döden inträffade för Catrine da Costa. Enligt uppgiftslämnaren hade det gjorts en “entomologisk analys” som visade att Catrine miste livet den 16 juni.

Sanningen är dock att det aldrig utförts någon rättsentomologisk analys i det fallet, av naturliga skäl (åtminstone inte offentligt publicerad). Förutsättningarna i daCostafallet möjliggör inte bestämning av dödsdatum – inte ens med rättsentomologi. En orsak är att kroppsdelarna hittades inneslutna i plastsäckar och det är högst osäkert när insekter fick åtkomst till kroppen, det kan ha skett långt efter att säckarna placerats utomhus.

För den som vill veta mer om detta och grotta ner sej i insekter och andra detaljer som kan vara obehagliga… fortsätt läs. Först en kort översikt:

– Studier visar att för lik inomhus kan det kan dröja flera dygn innan de hittas av spyflugor och andra insekter.
– Säckarnas botten var perforerade av insekter.
– Säckarna innehöll många andra insekter förutom fluglarver.
– Lufttemperaturen var låg och det var regnrekord den perioden.
– Vår vanligaste spyfluga är solälskande och föredrar öppna platser.
– En rättsentomolog kan med några dagars marginal bedöma när insekter fick åtkomst till en död kropp, vilket kan vara långt senare än dödsdatum.
– Det svenska kalla klimatet försvårar tidsbestämningen för rättsentomologen, se t.ex. fallet Vatchareeya Bangsuan.

Bakgrund

Det man vet helt säkert i da Costafallet är att kroppen styckades och inneslöts i plastsäckar. Den 18 juli 1984 hittades två tillslutna säckar (i buskage under en stor gran), och den 7 augusti hittades ytterligare två tillslutna säckar (som låg i varsin yttersäck) i buskage ett par kilometer från första fyndplatsen.

Domstolen på 1980-talet ansåg att dödsdatum kunde vara nånstans i intervallet 10 till 21 juni.
Det senare datumet sattes utifrån botanikers utlåtande om hur länge säckarna legat på fyndplats nr 2 (“två månader plus/minus högst två veckor”).
Det första datumet, 10 juni, sattes utifrån sista säkra iakttagelsen av Catrine. Åklagarens gärningsbeskrivning utgick från 10 juni.
Säckarna vid fyndplats nr 1 rapporterades av en hundägare som uppgav att han lagt märke till säckarna en månad tidigare, han angav inget datum. Hunden hade inte visat något intresse alls för säckarna.

Mera fakta

– Säckarna vid första fyndplatsen (18 juli) hade små hål i botten (var “perforerade”), troligen orsakat av insekter. Säckarna innehöll – förutom kvarlevor – rikligt med fluglarver, några enstaka okläckta puppor (inga flugor), samt många andra insekter (“gott om andra “kryp”, enligt polisen).

– Säckarna vid fyndplats två (7 augusti) innehöll dessutom kläckta puppor och “sparsamt med flugor som är grönaktiga, slöa”, enligt obducenten.

– Medeltemperaturen utomhus var 13,9 grader under 10 juni till 18 juli (enligt SMHI:s korrigerade data), med nattemperaturer ned till omkring tio grader under de första veckorna.
För perioden 18 juli till 7 augusti var medeltemperaturen 16,4 grader.

– Det var rikligt med nederbörd, år 1984 hade regnrekord för juni+juli under åren på 1980-talet.

Fördröjning. Flera studier har visat det som många redan anade eller visste, nämligen att det kan ta betydligt längre tid för spyflugor och andra insekter att kolonisera en död kropp när den ligger inomhus istället för utomhus. Även om fönster e.dyl. är öppna. Det handlar om uppåt fem dygns fördröjning, i de fall där åtkomst slutligen skedde. Liknande gäller förstås om kroppen är inlindad eller innesluten i något, t.ex. i en plastsäck.

– Om kroppsdelar innesluts i plast en kort tid efter döden så kan kroppsdelarna vara välbevarade även efter lång tid, särskilt om lufttemperaturen är låg (som i daCostafallet). I ett fall i Tyskland lär det hittats kroppsdelar som var relativt väl bevarade men som hade legat två år i plastsäck.

Hypotes (inomhushypotesen)

Ur ovanstående fakta kan vi göra följande hypotes.

Döden inträffade inomhus, styckningen var en transportstyckning (dvs kroppen låg på en för gärningsmannen riskfylld plats, och måste därför flyttas).
Brottet utfördes på kvällen eller natten. Fönstren var stängda, av flera skäl (minska upptäcksrisken, och det var kallt).
Utplacering utomhus av de förslutna säckarna skedde ganska omgående, samma natt.
Inga flugor hade ännu fått åtkomst till kroppen.

Efter x antal dygn tar sig flugor eller fluglarver in genom säcken (säckarna). Exempelvis fluga genom litet hål som marklevande insekter åstadkommit (se från polisrapport ovan om säckarna). Eller fluga lägger ägg nära litet hål och när äggen kläcks inom ett par dygn letar sig de små larverna in genom hålet.

Låg utomhustemperatur, och skuggig placering av säckar, ger låg temperatur i säcken.
Även det rikliga regnet leder bort värme som orsakas av larvernas egen ämnesomsättning.
(Låg temperatur medför att flugans olika stadier ägg-larv-puppa tar längre tid).

Om en rättsentomolog hade gjort en analys så hade utlåtandet kunnat användas till att fastställa ungefär när flugorna eller larverna fått ÅTKOMST till kroppen. Men oavsett vilken hypotes man väljer så är det inte möjligt att fastställa dödsdatum i detta fall. (Om inte gärningsmannen plötsligt erkänner nu 35 år senare).

Solälskande fluga stärker inomhushypotesen

En detalj som är värd att nämnas är att vår vanligaste spyfluga är SOLÄLSKANDE och föredrar ÖPPNA platser. Det är den grönskimrande så kallade guldflugan, eller Lucilia sericata på latin (eng. common green bottle fly).
Om det var den arten som hittades på första fyndplatsen så stärker det i viss mån inomhushypotesen (se ovan), och att flugor inte hade åtkomst förrän en tid efter att säckarna hade dumpats utomhus.

Rättsentomologi i Sverige, och några svårigheter

Rättsentomologiska metoder har tillämpats i Sverige sedan början på tvåtusentalet. Det svenska klimatet försvårar tidsbestämningen eftersom vintern stoppar upp processen, och tidigare har det saknats tillräcklig kunskap om hur det påverkar insekterna. I USA har metoden använts sedan 1980-talet, den är också vanlig i exempelvis Frankrike och Tyskland.

Anders Lindström lär vara Sveriges enda rättsentomolog. Han kan med några dagars marginal tala om hur länge insekterna har levt på en kropp som varit död minst ett par-tre dygn (beroende på när äggläggning och kläckning till larver skedde).
Enklast blir det om kroppen legat öppet och utomhus ända sedan döden inträffade, och helst med hyfsad sommarvärme. I andra fall kan det bli knepigare att fastställa dödsdatum, som framgår nedan.

Polisen anlitar Anders vid olika typer av brott, förutom mord också t.ex. vid tjuvskytte av vilda djur. Det är dock ganska sällan som polisen behöver hans kunskaper i mordfall, enligt Anders.

Ännu ett exempel på ett knepigt fall för rättsentomologen (förutom daCosta-fallet) är mordet på Vatchareeya Bangsuan i Boden. Hon försvann den 4 maj 2013 och hennes kroppsdelar hittades arton dygn senare, den 21-22 maj.
Där kunde Anders Lindström inte vara mer precis än att insekterna funnits på hennes kropp sedan nån gång under de första åtta dygnen 4:e till 12:e maj. Det hade varit såpass kallt den tiden, med medeltemperatur under tio plusgrader, och då utvecklas inte ägg/larver eller så sker överhuvudtaget ingen äggläggning.

Tabell

Nedan bifogas resultat från en studie över medel-utvecklingstid, i Frankrike (2017). Dvs tiden det tar för de olika stadierna ägg-larv-puppa-fluga vid olika lufttemperaturer. Arten är samma som nämns ovan, dvs guldfluga eller Lucilia sericata.
Anm: i andra studier med samma art men i annat geografiskt område kan resultatet bli annat.

De blå-inringade värdena är tiden i timmar från ägg till fluga vid 30 respektive 12 grader (C) lufttemperatur. Det är stor skillnad i tid beroende på temperatur: 11 dygn (268 tim) vid 30 grader, och 62 dygn (1488 tim) vid 12 grader. Blir det ännu kallare kan processen avstanna eller gå i viloläge.

I en annan studie skedde ingen kläckning från puppa till fluga (adult emergence) då temperaturen understeg 17 grader, till skillnad från ovanstående studie där sådan kläckning tydligen skedde ända ned till tio grader (efter 121 dygn, 2904 tim).

I Sverige vid normala sommartemperaturer tar hela processen ägg-larv-puppa-fluga vanligen 30 till 35 dygn, enligt Anders Lindström. (Är det varmare eller kallare tar det kortare respektive längre tid).

Resultaten i olika studier i olika länder kan skilja sig åt något. Det antas bero på flera faktorer, bl.a. att det finns skillnader inom samma art i olika delar av världen.
Exempelvis i ett geografiskt område kan utvecklingstiden vara något längre vid en given temperatur än i ett annat område. Detta nämns i ovanstående studie från Frankrike.
I en studie från Österrike sägs: “In addition, our results vary from those of other investigators, suggesting a different thermal behavior of the holarctic blowfly L. sericata in various zoogeographic regions”.

Ur ovanstående inses svårigheten i att göra exakta bedömningar. Och vikten av att rättsentomologen har korrekta studier att tillgå, helst från det egna geografiska området eller egna landet.

Mera:
Sval och regnig sommar i Stockholm 1984.
Fyndplats 1 (Karlbergsparken).
Fyndplats 2 (Eugeniavägen).



Mer info:
Den första insekten som hittar en död kropp är ofta spyflugan. De kan i gynnsamma fall inom några timmar efter dödsögonblicket känna lukten på över en kilometers avstånd, om kroppen ligger öppet och utomhus. Befinner sig flugan i närheten så kan den vara framme inom några minuter, om kroppen ligger öppet och utomhus.
Är kroppen belägen inomhus så kan det dröja flera dygn, med öppet fönster, innan flugor hittar dit och det inte är för låg utomhustemperatur.
I Sverige finns ett femtiotal arter spyflugor, varav ett tiotal Lucilia-arter.