Strax FÖRE den globala uppvärmningen

Vi hör talas om de senaste hundra årens uppvärmning av jorden, men hur var tempen dessförinnan? Svaret på den frågan närmar vi oss här.

Innehåll:
– Nutida global temperatur.
– Grönland, från Jesus till nutid.
– Grönland, senaste tolvtusen åren.
– Mer om global temperatur.
– Kvasivetenskaplig äldre global temperatur.
– Sammanfattning.
– *Källor m.m.

Nutida global temperatur

Den nutida globala uppvärmningen kan åskådliggöras exempelvis så här:

Bild 1*: diagram från NASA, globala årsmedeltemperaturen åren 1880 till 2018 som avvikelse från globala medeltemperaturen 1951-1980. (2018 var svalare än 2017, 2016 och 2015… eller fjärde varmaste året sedan 1880 om man hellre vill uttrycka det så).

De senaste hundra åren har globala årsmedeltemperaturen ökat med drygt en grad Celsius, enligt NASA och andra aktörers beräkningar som omfattar data från tusentals mätstationer jorden runt.

Kring 1940 till 1970 stannade ökningen upp en aning (se diagram ovan).

Men hur såg det ut före senare hälften av artonhundratalet?
Underlaget från äldre tider är inte tillräckligt för att beräkna globala temperaturer. Det finns t.ex. för litet antal lokala temperaturserier från olika platser på jorden. (Det hindrar dock inte att såna beräkningar görs ändå, ofta med endast en handfull lokala källor som underlag).
Men vi kan titta närmare på lokala medeltemperaturer och inbördes skillnader för att få ledtrådar.

Grönland, från Jesus till nutid

Här väljs Grönland som exempel på lokal temperatur från äldre tider, eftersom det finns analyser därifrån vars temperaturer sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Och dessa “rekonstruerade” temperaturserier finns lättillgängliga på webben.
Grönland med sin inlandsis når söderut till ungefär samma breddgrad (latitud) som Stockholm och Oslo är belägna vid (60:e breddgraden). Den kilometertjocka isen berättar om temperaturen på Grönland och globala klimatförändringar mer än hundratusen år tillbaka.

(Obs att rekonstruerade temperaturer innehåller viss osäkerhet. Och det är en annan typ av data än instrumentella (nutida) temperaturmätningar. Därför brukar forskare inte jämföra rekonstruerade temperaturer med instrumentella temperaturer (som t.ex. görs nedan). Notera också att lokala temperaturskillnader generellt är större än motsvarande globala).

Bild 2*: lokala 20-årsmedeltemperaturen på några platser på Grönland de senaste tvåtusen åren, från hundra år före Kristus till 2016 e.Kr, som avvikelse från nutida medeltemperatur på Grönland.
Blå linje=rekonstruerad temperatur till 1980. Röd linje=instrumentell temperatur (uppmätt med termometrar) 1880 till 2016 i Ilulissat (tredje största tätorten på västkusten, 30-40 meter över havet).

I bild 2 syns att kring 1940 stannade ökningen upp och dippade en aning, på motsvarande sätt som den globala temperaturen enligt NASA (bild 1).

För drygt tvåtusen år sedan var det en ungefär lika stor temperaturförändring som under de senaste hundra åren, fast med sänkning istället för ökning av temperaturen.

Mellan cirka år 1500 till 1850 pågick “lilla istiden” (anges ovan) som medförde kallare vintrar på framförallt norra halvklotet.

Grönland, senaste tolvtusen åren

Zoomar vi ut ovanstående Grönlandstemperatur till de senaste tolvtusen åren, dvs den period som kallas Holocen, ser det ut så här:

Bild 3*: data från samma källa som i bild 2 men för hela Holocen fram till 2016 e.Kr. (Vår nuvarande interglacial eller “mellanistid”, som ingår i en istidsperiod som pågått sedan cirka tre miljoner år).

I bild 3 indikeras bl.a. följande klimathändelser, som antingen var globala eller som påverkade mestadels norra halvklotet:

Avslutningen på senaste glacialen eller istiden inleds (cirka tolvtusen år sedan).
(Anm: enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) inleddes den nuvarande mellanistiden, Holocen, för “drygt elvatusen år sedan”).

Den snabba temperaturförändringen för cirka 8200 år sedan, kallad “the 8.2 kiloyear event“, som bl.a. medförde en tvåhundraårig köldknäpp i Europa och norra halvklotet. Den plötsliga kylan kan ha orsakats av glaciärer som smälte i nuvarande Kanada så att iskallt sötvatten från en stor sjö rann ut i Atlanten och ändrade flödet på de atlantiska strömmarna.

Den flertusenåriga värmeperioden för cirka femtusen till niotusen år sedan med högre temperaturer än nu, cirka en grad högre lokalt. (Med ett avbrott vid 8200 år sedan). Periodens omfattning varierar i olika källor.

Den “lilla istiden” som avslutades för cirka 150 år sedan.
Man kan även ana den “medeltida värmeperioden” som föregick lilla istiden, och som varade några hundra år.

I bild 3 framgår också att:

  • Lokala 20-årsmedeltemperaturen har efter den lilla istiden stigit med knappt tre grader Celcius. (Globalt är det ungefär hälften).
  • Nutida temperatur är en grad lägre än topparna i den flertusenåriga värmeperioden som avslutades för cirka femtusen år sedan.
    (Med nutid avses här 2016, som globalt var varmare än både 2017 och 2018).

På Grönland under Holocen har det förekommit flera perioder då lokala tjugoårsmedeltemperaturen ökat eller sjunkit två till tre grader på mindre än hundra år. Det inträffade exempelvis för cirka 2000, 3000, 4300 och 8200 år sedan.

Mer om global temperatur

Att beräkna/uppskatta nutida globala temperaturen är ingen trivial uppgift, milt uttryckt. Det finns ett antal organisationer eller institut som ägnar sig åt detta. Varje organisation samlar årligen in stora mängder data, utför sina beräkningar och presenterar sin variant av den globala årsmedeltemperaturen. Några exempel på såna organisationer* är Berkeley Earth (USA), Copernicus Climate (EU), CRU (Storbritannien), JMA (Japan), NASA GISS (USA), NOAA (USA).

Varje sådan aktör bearbetar data från tusentals mätstationer och miljontals temperaturvärden. Exempel:

  • NASA GISS använder data från 6.300 mätstationer plus observationer från fartyg, bojar m.m.
  • Berkeley Earth hämtade data från 20.000 mätstationer plus observationer från fartyg, bojar m.m, under 2017 (många fler mätstationer än deras “konkurrenter”).

I slutändan kommer de i nutid fram till ungefär samma globala temperaturer:

Bild 4*: skillnader mellan olika organisationers beräknade globala årsmedeltemperaturer åren 1860 till 2018 (2018 preliminärt).

Kvasivetenskaplig äldre global temperatur

Beräkningar av nutida globala temperaturer sträcker sig till senare hälften av artonhundratalet (se t.ex. diagrammet ovan). Det är först vid den tiden som det anses finnas tillräckligt många mätstationer fördelade över jorden.

Äldre, rekonstruerade lokala temperaturserier (från s.k. proxydata som t.ex. isborrkärnor, trädringar, havssediment, koraller, m.m) är inte tillräckligt många och representerar inte en tillräckligt stor del av jordens yta för mer vetenskapliga beräkningar av globala temperaturen.
Trots det kan man hitta (t.ex. på wikipedia) uppgifter/diagram med “globala temperaturer” för tusentals år tillbaka i tiden och som dessutom jämförs med nutida globala årsmedeltemperaturen. Vilket bör betraktas med viss skepticism t.ex. därför att:

  • Det finns inte tillräckligt antal lokala källor i underlaget, och/eller de är inte tillräckligt fördelade över jorden.
  • En eller flera av de rekonstruerade lokala temperaturserierna som ingår i underlaget kan ha låg upplösning. T.ex. om tidsintervallet mellan varje temperaturvärde i en lokal temperaturserie är tiotals- eller hundratals år, så kan det innebära att vissa år med hög temperatur har försvunnit eller “smetats ut” så att de inte syns. Att jämföra en sån temperaturserie med en nutida global årsmedeltemperatur kan då bli gravt missvisande.
  • Det finns ingen vetenskaplig konsensus för hur äldre globala temperaturer ska rekonstrueras.

Tillägg: för koldioxid (CO2) finns inte samma invändningar som för temperatur. I motsats till en lokal, rekonstruerad temperatur så kan enstaka lokalt uppmätta koldioxidhalter betraktas som globala värden, eftersom det inte är stora skillnader i co2-halterna jorden runt vid en given tidpunkt, till skillnad från lokala temperaturer.
Temperaturen och atmosfärens koldioxidhalt följer varandra ganska väl på lång sikt. Att co2-halten idag är lika hög som för åttahundra tusen år sedan betyder inte att det är lika varmt nu som då. Men det kan bli.

Sammanfattning

Enligt bild 2 och 3 med mera ovan, och som delvis svar på den inledande frågan:

  • Det är (lokalt) cirka en grad kvar tills temperaturen överskrider den tidigare högsta temperaturen i Holocen, på Grönland. Globalt är det cirka en halv grad.
  • Senast som temperaturen på Grönland var högre än nu var för knappt tretusen år sedan.
  • Dessförinnan var temperaturen högre vid flera tillfällen, i Holocen, under den flertusenåriga värmeperioden för över femtusen år sedan.
  • Sedan dess har temperaturen rört sig / fluktuerat i svagt nedåtgående trend till “lilla istiden” och fram till nutida globala uppvärmningen. Som hittills medfört knappt tre graders ökning lokalt, och globalt drygt en grad.

FN önskar att globala uppvärmningen inte överstiger 1,5 grad. Dvs globala temperaturen bör helst inte överstiga tidigare högsta temperaturen i vår nuvarande interglacial (Holocen).

* Källor m.m.

Bild 1: climate.nasa.gov/…/global-temperature .
Bild 2 och 3:
– “Agassiz/Renland Holocene temperature reconstruction presented in Vinther et al., 2009”: Niels Bohr Institutet (pdf).
– “Greenland – DMI Historical Climate Data Collection 1784-2016”: DMI.dk (Danmarks vädertjänst).
Bild 4: berkeleyearth.org/2018-temperatures .

Några organisationer/institut:
berkeleyearth.org/land-and-ocean-data
giss.nasa.gov/gistemp
nasa.gov/vital-signs/global-temperature
jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html
copernicus.eu/node/201
crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/
noaa.gov/sotc
metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4

Mera:

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor.
Urgamla mordfall i våra istider.
Elden och hettan, förr och nu.


[Uppdaterad 8 februari 2019]