Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor

Vår nutida domedagsprofetia är inte vilken profetia som helst, den är vetenskapligt underbyggd. Den förkunnar en eventuell undergång inom en obestämd framtid. Av hela eller delar av jordens befolkning, eller bara en mindre del OM människan gör botgöring.

Det är de syndande människornas eget fel. Fast inte med hundra procents säkerhet, och inte till hundra procent. Det är “med stor sannolikhet” eller “extremt troligt” att människan har skuld. Dvs det är inte till hundra procent fastställt att människan har skuld.
Om människan har skuld så utgör den 92 procent av hela skulden, enligt en nylig forskarrapport. De övriga 8 procenten är moder Jords fel. Dvs om människan har skuld så är den i så fall inte hundraprocentig.

Denna raffinerade, moderna undergångsprognos erbjuder dock möjlighet till bättring och botgöring för att kanske undslippa den eventuella apokalypsen.

Det kan göras på flera sätt: genom att människan blir mer sparsam med moder Jords tillgångar, och rustar sig för ett mer varierat klimat. Eller genom att decimera det gigantiska människobeståndet (ungefär som vi gör med andra däggdjur när de blivit för många) så att antalet fossilbrännande individer minskar avsevärt.

Det förstnämnda är att föredra framför decimering, av flera skäl. Men om vi misslyckas så kommer nämnda moder att på egen hand sköta decimerandet av nämnda tvåbeningar.
(Bild höger: jordens folkmängd åren 1800 till 2016, samt tre olika framtidsgissningar enligt FN).

Vi pratar alltså om den bekanta globala uppvärmningen, med nyckelord som växthuseffekten, växthusgaser och koldioxid (CO2). Som medför smältande isar och annat som rubbar vår kinkiga balans.

Människan blev klimat-curlad eller bortskämd av moder Jord under perioden Holocen – dvs de senaste tolvtusen åren – när temperaturen plötsligt blev hyfsat stabil och höll sig inom snäva gränser.

Bilden* ovan åskådliggör i olika tidsskalor ungefär hur jordens temperatur fluktuerat/varierat de senaste fem miljoner åren.
– Under de senaste hundratusen åren före vår nuvarande period Holocen kunde den globala medeltemperaturen ibland variera med åtta grader Celsius eller mer på bara några decennier eller några år.
– Under Holocen stabiliserades globala medeltemperaturen till endast cirka två graders fluktuation. (Uppgiften varierar mellan olika källor mellan en till två grader Celsius. Det gäller skillnaden mellan högsta och lägsta globala medeltemperaturen i Holocen före nutid. Lägsta inträffade under “lilla istiden” som pågick cirka 1500 till 1850 e.Kr).

Holocen (eng. Holocene) är den tidsperiod vi befinner oss i sedan cirka tolvtusen år. En interglacial eller “mellanistid”. (Anm: enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) inleddes Holocen för “drygt elvatusen år sedan”).
Eem (eng. Eemian) är den föregående interglacialen som varade cirka tiotusen år. Globala medeltemperaturen under Eem lär varit några grader högre än under Holocen.

Perioden mellan Eem och Holocen utgör vår senaste glacial eller istid, som varade i cirka hundratusen år.

Anm: under de senaste drygt hundra åren fram till 2017 beräknas den globala års-medeltemperaturen ha ökat med cirka en grad Celsius. Global årsmedeltemperatur, för t.ex. 2017, ska inte jämföras direkt med historiska rekonstruerade* globala temperaturer.

Mera överblick

Nedan framgår nuvarande istidsperioden (3 miljoner år) samt jordens temperaturvariationer de senaste 65 miljoner åren:

Bild ovan: “jordens medeltemperatur”* vid olika faser i den nuvarande långa perioden av isbildningar, dvs de senaste 30-40 miljoner åren. (Tidsaxeln är uppdelad i fyra block med olika tidsskalor).
* Beräknade medeltemperaturen (ºC) anges som avvikelsen från globala medeltemperaturen för perioden 1960-1990 (som anses vara cirka 14 grader Celsius).

Den första “äkta” människan (som var längre och hade större hjärnvolym än tidigare), arten Homo habilis, tycks ha utvecklats under första delen av vår nuvarande istidsperiod som inleddes för knappt tre miljoner år sedan. Inte att förväxla med “den moderna människan”, arten Homo sapiens som vi tillhör, som lär sett dagens ljus för omkring 200 tusen år sedan.
Dvs primater av släktet Homo har alla utvecklats under nuvarande istidsperiod.
(Bild höger: Homo habilis, rekonstruktion).

Apokalyps sing-along: Den växthustid nu kommer

Det förutspås visserligen att det kommer en ny glacial (dvs en istid i istiden), men att den har fördröjts eller avvärjts av den nuvarande globala uppvärmningen. Antagandet hos en del klimatforskare är att en glacial skulle ha infunnit sig om några tusen år. Men att det nu lär dröja betydligt längre, uppåt hundratusen år.

Innan dess kan jordens temperatur stiga såpass mycket att det motsvarar växthustid i klimatet. Enligt det värsta scenariot med över 6 graders ökning (enligt FN/IPCC som anser att det inte bör överstiga 1,5 grad), så skulle det medföra en global medeltemperatur på över 20 grader Celsius. (Istället för de cirka 15 grader som vi lär ha nu, 2018).

I så fall: isarna och glaciärerna smälter, haven dränker stora landområden likt en hundratals år smygande syndaflod. Med sjukdomar, svält, krig och död i släptåg. Våra ansträngningar att stoppa klimatförändringarna har varit förgäves.

Media med flera sprider domedagsstämning. Innan detta inlägg avslutas så kan vi komma i ytterligare domedagsstämning med en känd psalm som brukar användas vid helt andra avslutningar.
Häll upp ett glas whisky med is (on the rocks), tänd nåt njutbart som ryker upp i atmosfären – exempelvis en god cigarr, cigarett, pipa, ett stearinljus, en mysig brasa, eller julbocken på torget – och stäm in i sången.

Sångtext (lätt modifierad apokalypsversion av “Den blomstertid nu kommer”):

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor.
Du nalkas ljuva växthus, där gräs och gröda gror.
Med het och livlig värma, till allt som varit fött,
sig solens strålar närma, och allt blir åter dött.

Musik, kyrkorgel:

Slutord

Är du fortfarande kvar o i livet? Det är hoppingivande.

Det är bättre att vidta åtgärder än att låta bli oavsett om det finns ett direkt undergångshot eller inte. Rusta människan för klimatet, och minska utsläppen. Under förutsättning att åtgärderna i sig inte ställer till med andra stora problem.
Exempel på “åtgärder” förutom att minska utsläppen är att undvika bosättning i områden med stor risk för extrema vattenflöden eller temperaturer. Och skydda bostäder, arbetsplatser och offentliga platser mot höga temperaturer på motsvarande sätt som det idag är obligatoriskt med skydd mot kyla. Det handlar om att anpassa sig i en föränderlig värld.

Frågan “hur minska jordens stora folkmängd” är förstås knepig. Om folkmängden istället legat på 1950 års nivå (cirka en tredjedel av dagens), då hade marginalerna varit betydligt större och vi hade troligen inte pratat om koldioxid som ett problem. Frågan tycks olöslig, vi överlåter tills vidare åt moder Jord att lösa befolkningsfrågan på egen hand.

—————————————–
Mera av liknande:
Urgamla mordfall i våra istider.
Elden och hettan, förr och nu.


Info:
* Bild “Temperaturvariationer” med förenklade diagram:
diagrammen är från olika källor och kurvorna skiljer därför en aning i vissa detaljer. I det stora hela visar de dock ungefär samma mönster gällande fluktuationer i temperaturen. (Vissa diagram är “globala”, dvs
sammansatta från några geografiskt lokala källor, andra består enbart av en lokal källa).

—————————

* Om rekonstruerade temperaturer:
diagrammen i bilden “Temperaturvariationer” ovan utgörs av rekonstruerade temperaturer, som beräknats / uppskattats ur analyser av exempelvis isborrkärnor från inlandis, där syreisotophalten anses vara en indikator på dåvarande temperatur. Medeltemperaturvärdena i sådana mätserier kan ha längre tidsintervall, t.ex. flera decennier eller hundratals år.

Globala rekonstruerade medeltemperaturer är osäkra, därför att:
– det finns för få lokala källor (dvs det finns inte tillräckligt många rekonstruerade lokala temperaturserier från olika platser på jorden).
– Varje lokal rekonstruerad temperaturserie innehåller viss osäkerhet.

JÄMFÖRELSER mellan nutida global medeltemperatur (uppmätt med termometrar) och rekonstruerade temperaturer är osäkra, det är två olika typer av data. Och den blir även felaktig om mätintervallen skiljer sig mellan de två jämförande temperaturserierna (dvs om de har olika “upplösning”).

Exempel på underlag för rekonstruerade temperaturer är analyser av isborrkärnor från inlandsis (på Grönland och Antarktis), sediment från sjö- och havsbottnar, trädringar, droppstenar, koraller, pollenlager m.m, så kallade “proxy records” eller proxydata.

—————————

Detta inlägg motsäger inte globala uppvärmningen eller att den kan vara delvis orsakad av mänskliga aktiviteter, så som klimatforskare hävdar. (Dvs AGW, Anthropogenic global warming, där antropogen betyder orsakad av människan). Inlägget motsäger dock inte heller att en majoritet klimatforskare inte alltid har rätt i alla detaljer.

—————————

Övrigt: “global årsmedeltemperatur” ska inte sammanblandas med lokal månadsmedeltemperatur, som läsare gjort med ett tidigare inlägg om temperaturen i några svenska städer.

[Uppdaterad 18 december 2018]