Våldtäktsmän: 650 procent större andel bland utlandsfödda

Här nyanseras bilden av orsaken till slagsidan i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Spelar statistiken oss ett spratt?

I media uppmärksammades häromveckan att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i våldtäktsdomar. Följande gäller för åren 2012 till 2017 (enligt UG*):
58 procent av våldtäktsdömda personer är utlandsfödda.
85 procent av dömda för överfallsvåldtäkt (där gärningsman och brottsoffer inte känner varandra) är utlandsfödda.

Mer av helheten framkommer om man beaktar att utrikes födda utgör en mindre del av hela Sveriges invånarantal:
19 procent av Sveriges folkmängd är utlandsfödda, men de utgör 58 procent av antalet dömda våldtäktsmän och 85 procent av antalet dömda överfallsvåldtäktsmän.

Ännu tydligare blir skillnaden om man jämför andelen dömda våldtäktsmän bland utrikesfödda med motsvarande andel bland svenskfödda. Då kan ovanstående uttryckas så här:
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är 7,5 gånger*, eller 650 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är 25 gånger*, eller 2400 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.

Liknande brottsstatistik om överrepresentation av utrikes födda framkom redan för fyrtio år sedan, fast då var siffrorna lägre. Ännu vet ingen vad skillnaderna beror på, men spekulationer finns det gott om.

Varför ser det ut så i statistiken?

Observera att det gäller överrepresentation i STATISTIKEN över våldtäktsdomar. De siffrorna behöver inte innebära att utlandsfödda personer begår fler våldtäkter än svenska, det kan bero på andra faktorer.

Undersökningar visar att många våldtäkter aldrig polisanmäls. Det kan handla om uppåt 80 till 90 procent som INTE anmäls. Anledningen kan exempelvis vara att brottsoffret inte vill utsätta sig för obehaget att genomgå en rättsprocess, att det finns skamkänslor hos brottsoffret, att det finns minnesluckor p.g.a. alkohol- eller drogpåverkan vid händelsen, att det finns oro att omgivningen ska tycka att det var ens eget fel.
Och endast ett liten del av polisanmälda våldtäkter leder till fällande domar, vilket kan vara ytterligare ett skäl till att brottsoffret inte anmäler, det kan verka utsiktslöst. År 2016 ledde endast 2 (två) procent av de anmälda våldtäkterna till fällande dom. (142 fällande domar på 6715 anmälda våldtäkter, enligt Brå).
Men om brottsoffret sedan tidigare har en mindre positiv syn på invandrare och om gärningsmannen är av utländsk härkomst, så skulle det kunna övervinna tveksamheten att polisanmäla.

Förklaringslista

Nedan visas de vanligaste hypoteserna och förklaringarna till att utrikes födda eller invandrare är överrepresenterade i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Flera av nedanstående förklaringar skulle kunna vara relevanta i ett och samma våldtäktsfall, och förklaringarna kan vara olika från fall till fall.

Utländska gärningsmän polisanmäls i större utsträckning än svenska. Exempelvis på grund av brottsoffrets egen syn på invandrare.
En del poliser och åklagare lägger (mer eller mindre medvetet) mera krut och energi på att utreda fall där de misstänkta är utlandsfödda.
Det kan vara lättare att få fast gärningsmän med utländskt utseende, t.ex. efter överfallsvåldtäkt där brottsoffret inte tidigare träffat gärningsmannen.
En liten andel av alla utrikes födda som bor i Sverige är tidigare brottsbelastade eller våldsbenägna personer som sökt sig hit under falska förespeglingar.
Den s.k. kulturkonflikthypotesen, som handlar om att våldtäkterna kan vara en konsekvens av att utländska män inte förstår svenska kvinnors signaler, eller som har att göra med andra skillnader mellan utländsk och svensk kultur. Att det sker en kulturkrock då utlandsfödda kommer till liberala Sverige. Dock ska understrykas att nästan alla (99,97 %) utrikes födda som bor i Sverige INTE är dömda för våldtäkt (december 2017*).
Socioekonomiska skillnader mellan invandrare och svenskfödda.

De översta förklaringarna (röda) ovan handlar mycket om agerandet hos de berörda svenskfödda. Hos brottsoffer, polis, åklagare, och deras syn på utlandsfödda.
Övriga (blåa) inriktar sig på de utrikes födda, deras kultur och situation.

Fördubbling sedan 1980-talet

På 1980-talet rapporterades i media att cirka 30 procent av personer dömda för våldtäkt var utrikes födda. Sedan dess har siffrorna ökat till det dubbla, till 58 procent. Tittar man på invandringsstatistiken för hela 1900-talet så ger det onekligen intrycket att det finns ett samband. Diagram:

Att andelen utlandsfödda bland våldtäktsdömda i Sverige har fördubblats sedan 1980-talet kan då förklaras med den skenande invandringen fram till nutid, som bland annat medfört att synen på utrikesfödda blivit mindre positiv, eller mer negativ, hos en del av svenska befolkningen.

Diagram nedan, “Utrikes födda efter invandringsår. Samt totalt antal utrikesfödda 31 december 2017. (I Sverige)”:

Exempel: i december 2017 fanns det 411.895 personer som invandrade under tioårsperioden 2000-2009. Och det fanns 755.643 som invandrade åren 2010-2017. Totalt i dec 2017 var det 1.877.050 utrikes födda boendes i Sverige. (Antalet svenskfödda var då 8.243.192).

Kommande studier?

Tidigare i år (2018-05-08) meddelade Brottsförebyggande rådet att det kan bli aktuellt med en ny studie under 2019:
Brå överväger studier om brott och migration. Brås bedömning har under lång tid varit att det finns god kunskap om utrikes respektive inrikes föddas förekomst som misstänkta för brott. Nu överväger myndigheten förutsättningar för fördjupningsstudier, eftersom efterfrågan på underlag är stor.”


* Källor och underlag

– Uppdrag granskning (UG), “Dömda för våldtäkt” (ons 22 aug 2018).
“Uppdrag granskning har kartlagt vilka som dömts för våldtäkt i Sverige – och söker svar på varför det inte finns någon forskning kring att så många av gärningsmännen är födda utomlands.”

– SCB (excelfil): “Utrikes födda efter födelseland och invandringsår” 31 december 2017.

– Att utrikes födda utgör 58 procent av 843 personer (varav 1 kvinna) dömda för våldtäkt och försök till våldtäkt, enligt UG, åren 2012-2017, ger följande:
0,03 procent av utlandsfödda är dömda för våldtäkt. (489 personer av 1,9 miljoner).
0,004 procent av svenskfödda är dömda för våldtäkt. (354 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
7,5 gånger, eller 750 procent av, eller 650 procent större än,
…andelen dömda våldtäktsmän bland svenskfödda.
(7,5=0,03/0,004). D
e 0,03 procenten visar också att i stort sett alla utlandsfödda INTE är dömda våldtäktspersoner, närmare bestämt 99,97 procent.

– Att utrikes födda utgör 85 procent av 110 personer dömda för överfallsvåldtäkt (där gm och bo inte känner varandra), enl. UG, ger följande:
0,005 procent av utlandsfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (94 personer av 1,9 miljoner).
0,0002 procent av svenskfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (16 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
25 gånger, eller 2500 procent av, eller 2400 procent större än,
…andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland svenskfödda.

– Angående invändningen att procent väl inte kan vara större än hundra. Jodå för att uttrycka förändring eller skillnad går det utmärkt. Exempel: ett belopp har ökat från 100 till 250 kr. Då är det nya beloppet 250 % av det tidigare, och beloppet har ökat med 150 %. Liknande gäller för att beskriva minskning, t.ex: ett belopp har minskat från 100 till 80, då är nya beloppet 80 % av tidigare och minskningen är 20 %.