Oj vilka otursförföljda läkare

’Obducenten’ och ’allmänläkaren’ har fått avslag hela tio (10) gånger hos landets högsta rättsinstanser, under åren 1989 till 2014. Vi tittar närmare.

Ett 20-tal domstolsärenden och rättegångar har hanterat da Costa-fallet, ’obducenten’ och ’allmänläkaren’ sedan 1988. Även Europadomstolen lär varit involverad ett par gånger, utan framgång för de två läkarna.

Catrine da Costa

Över hälften av dessa har handlat om resningsansökningar m.m. i olika instanser. Exempelvis till de högsta rättsinstanserna har läkarna vänt sig:
Sju (7) gånger till Högsta förvaltningsdomstolen, gällande prövningstillstånd samt resningsansökningar, under åren 1992 till 2014. (Källa).
Tre gånger till Högsta domstolen, gällande prövningstillstånd, resningsansökning samt skadeståndskrav, åren 1988 till 2012.
Resultatet: avslag på ALLT.

Begrepp som ”rättshaverister” får en ny dimension här. Eller ”otursförföljda” om man hellre föredrar det. Dock är Catrine da Costa den med största oturen i det här fallet, hon blev av med livet.

Rättegångar m.m. (inte Europadomstolen), kort version:

*- 1988: Tingsrätten (mars).
*- 1988: Tingsrätten (juli).
– 1988: Svea hovrätt (september).
– 1989: Högsta domstolen.
– 1989: Kammarrätten.
– 1990: Högsta förvaltningsdomstolen.
*- 1991: Kammarrätten.
– 1992: Högsta förvaltningsdomstolen.
– 2000: Högsta domstolen.
– 2001: Svea hovrätt.
– 2001: Högsta förvaltningsdomstolen.
– 2004: Högsta förvaltningsdomstolen.
– 2010: Tingsrätten.
– 2010: Svea hovrätt.
– 2011: Högsta förvaltningsdomstolen (februari).
– 2012: Högsta domstolen (juli).
– 2012: Högsta förvaltningsdomstolen (augusti).
– 2013: Högsta förvaltningsdomstolen (april).
– 2014: Högsta förvaltningsdomstolen (januari).

De markerade åren (1988,1988,1991) i ovanstående lista är rättegångar med full bevisprövning.
I den första rättegången (mars 1988) ville man döma för mord men beslutet revs upp innan domen avkunnades.

De två läkarna dömdes aldrig för något brott, fast det var nära i första rättegången. I domskälen i de två följande rättegångarna (juli 1988 och 1991) bedömdes att läkarna hade begått brott mot griftefriden, men att det då var preskriberat.

Rättegångar m.m, längre version:

’Obducenten’ och ’allmänläkaren’ var åtalade för mord, alternativt grov misshandel och grovt vållande till annans död (år 1984).
’Allmänläkaren’ var även åtalad för grov otukt med barn och grovt sexuellt utnyttjande av underårig (sin dotter), och ’obducenten’ även för misshandel (strypgrepp på en kvinna hösten 1983).

Färgmarkeringar: Högsta domstolen = grönt, Högsta förvaltningsdomstolen = mörk orange.

*- 1988 mars:
Tingsrätten beslutade (oenigt) att läkarna var skyldiga, men domen hann inte avkunnas. I väntan på att läkarna skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning uttalade sig nämndemännen i en intervju. Svea hovrätt ansåg att de uttalat sig olämpligt och därmed begått rättegångsfel. Hovrätten ålade därför tingsrätten att göra om rättegången.

*- 1988 juli:
Tingsrätten friade läkarna. Men i domskälen uppgavs ändå att det stod utom allt rimligt tvivel att läkarna hade styckat Catrine (men det brottet var preskriberat).

– 1988 sep:
Svea hovrätt avvisade läkarnas överklagan. (Eftersom läkarna inte hade någon fällande dom).
– 1989 jan:
Högsta domstolen nekade prövningstillstånd angående domskälen.

– 1989:
Justitiekanslern (Hans Stark) kritiserade hovrättens intervention 1988, JK ansåg att rättegångsfel inte hade begåtts.
– 1989:
Socialstyrelsen ansökte hos HSAN (hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) om att läkarnas legitimationer skulle dras in, vilket också blev HSAN:s beslut (men inte enhälligt).
– 1989:
Kammarrätten upphävde HSANs beslut.
– 1990:
Högsta förvaltningsdomstolen ålade kammarrätten att ompröva ärendet helt inklusive med full bevisföring.

*- 1991 maj:
Kammarrätten gjorde en ny bevisvärdering och fann det vara ställt utom allt rimligt tvivel att de bägge läkarna hade styckat kroppen. Och de beslutade att återkallelsen av läkarnas legitimationer skulle bestå.
– 1992 feb:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslog läkarnas ansökan om prövningstillstånd (från 1991) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2000 okt:
Högsta domstolen avslår en resningsansökan och besvär över domvilla i fråga om hovrättens beslut i sept 1988.
– 2001 feb:
Svea hovrätt avslår talan beträffande tingsrättens dom i juli 1988.

– 2001 maj:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 1999) gällande kammarrättens dom 1991.

– 2004 juli:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2003) gällande kammarrättens dom 1991.

– 2007: läkarna stämde staten på 40 milj kr i skadestånd.

– 2009: mordet på Catrine da Costa preskriberades.

– 2010:
Tingsrätten, avslog läkarnas skadeståndskrav på 40 miljoner kr.
– 2010:
Svea hovrätt, beviljade inte prövningstillstånd gällande skadeståndskravet.

– 2011 feb:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2010) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2012 juli:
Högsta domstolen, beviljade inte prövningstillstånd i hovrätten gällande skadeståndskravet. Fann att de flesta anspråk var preskriberade och resten grundlösa. Tingsrättens dom stod därför fast.

– 2012 aug:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2012 jan) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2013 apr: Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2012 nov) gällande kammarrättens dom från 1991.

– 2014 jan:
Högsta förvaltningsdomstolen, avslår läkarnas resningsansökan (från 2013 maj) gällande kammarrättens dom från 1991.

– Dessutom:
ett par vändor till Europadomstolen, men det blev avslag där också.

Anm: ovanstående lista bygger delvis på uppgifter från media.

Sviten 2012 till 2104

Bakom sviten med de tre resningsansökningarna 2012–2014 stod läkarnas ombud Lars-Erik Tillinger, en krutgubbe som 1989 var en av ledamöterna i HSAN (hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd). Tillinger var redan då emot att de två läkarnas legitimationer skulle återkallas.
Tillinger var 92 år när han lämnade in resningsansökan i januari 2012. Han avled vid 97 års ålder (hösten 2017).




* Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, benämndes ”Regeringsrätten” fram t.o.m. 2010.

Källa gällande Högsta förvaltningsdomstolen: Källa till inlägg om styckmordet da Costa.