Skämtbok som tillhygge

En 22 år gammal bok med fyrahundra skämthistorier har använts av kritiker för att slå tv-kändisen Martin Timell i huvvet med beskyllningar om rasism, sexism och homofobi. Man undrar, vad innehåller den boken egentligen? Vi tar en titt.
[Uppdaterad 3 februari 2018]

Det handlar om “Martins bästa och sämsta”, från 1995. Upphovspersonerna är Martin Timell och Lasse Hallgren*. Illustrationerna står Christina Alvner för. Enligt omslaget innehåller den “Över 400 skämthistorier och vitsar — garanterade höjdare och garanterade bottennapp.”

Det tycks vara historier som cirkulerade i sveriges avlånga land på den tiden, dvs på 1990-talet. Timell och Hallgren lånade friskt: “Skämt stjäls av alla. Tack alla som vi har stulit från.” (ur förordet).
De garderar sig med formuleringen “…garanterade bottennapp samt “…bästa och sämsta.

Uppenbarligen använde de två upphovsmännen tv-kändisen Timell som dragplåster när de namngav boken. Och inkluderade en tjugosidig “minibiografi över Timell”, i form av en intervju som sträcker sig över bokens första tjugo sidor (av totalt 128).
Som lockbete användes även namnet från det då välkända humormagasinet MAD: “Timellska kvickheter i god MAD-tradition” enligt bokens omslag.

Bild ovan: MAD från 2016. Under nittiotalet fanns MAD även på svenska.

Några större likheter mellan materialet i MAD och Timellboken tycks det dock inte finnas. Boken radar upp mängder av historier sida upp o sida ned (totalt cirka hundra sidor), vilket lätt blir intetsägande och tråkigt. Vitsar och historier fungerar bäst muntligt, vid rätt tillfälle och med bra berättare. Å andra sidan är humor högst subjektivt, det som är “höjdare” för en mottagare kan vara “bottennapp” för en annan.

Den allra första historien i boken (efter den inledande tjugosidiga intervjun) är:

Lilla Ulla var ute i skogen och gick och där träffade hon en pojke som frågade:
– Kan du hänga upp och ner från en gren? Du får en krona om du kan det.
Så då gjorde Ulla det. Sen gick hon hem och berättade för sin mamma som sa:
– Nä, han lurade dig. Han ville inte se om du kunde hänga upp och ner. Han ville se dina underbyxor.
– Då lurade jag honom ändå, sa Ulla. För jag hade inga underbyxor på mig.

De flesta av de drygt fyrahundra historierna får nog anses vara ganska snälla, eller åtminstone troligen inte stötande för merparten av läsarna. Exempelvis:

Så här började lilla Andreas uppsats:
Då det blir jul luktar hela huset av mammas bak.

Vad kallas legitimation för grisar?
Fläsklägg.

— Nå, lille Anders, hur ska människan vara för att komma till Gud?
— Död.

Den lille pojken satt och grät förtvivlat då en tant gick förbi.
Hon frågade pojken varför han var så ledsen.
— Jo, sa pojken, pappa har slagit ihjäl alla mina kattungar.
— Men så förskräckligt, sa tanten. Jag förstår att du är ledsen.
— Ja, han lovade att jag skulle få vara med.

Syster säger till lilla Elin:
– I vilken arm ska jag sätta sprutan?
– I mammas.

En frisör hade en hund som alltid satt och tittade på medan husse klippte kunderna. En dag frågade en man som just blev klippt:
— Är hunden verkligen så intresserad av ert arbete?
— Nej, han sitter bara och väntar på att jag ska klippa av ett öra.

– Pappa, kan vi inte köpa en elefant?
– Nej, de är för dyra att mata.
– Kan vi inte ta en sån där som det är förbjudet att mata?

— Hallå där, sa bartendern på krogen till mannen som gick mot ytterdörren. Ni har glömt att betala.
— Ja, ja, men jag dricker ju för att glömma.

— Vad är det du tuggar på?
— Fisk.
— Men varför står du så konstigt?
— Lutfisk.

Norrmannen som beklagade sig för bäste vännen över sin fru.
– Hon lider av en fobi, hon tror att alla hennes kläder ska bli stulna. Nu senast när jag kom hem hade hon hyrt en man som stod och vaktade dom i garderoben.

Hur vet man att en advokat ljuger?
Hans läppar rör sig.

Masochisten:
– Slå mig, slå mig!
Sadisten:
– NEJ.

Jag vet inte hur många får jag har. Varje gång jag försöker räkna dom somnar jag.

En sjuttioårig dam hade varit hos läkaren och kom glädjestrålande hem till sin man:
– Läkaren sa att jag hade ben som en sjuttonåring!!
Mannen:
– Vad sa han om din gamla hängröv?
Hon:
– Ingenting. Vi pratade inte om dig.

Vet ni varför hundar slickar sig själva mellan benen?
För att dom kan.

– Min fru tycker inte att jag bryr mig om barnen.
– Jaså, hur många har du då?
– Ja, sådär tre fyra stycken.

Svanen har så lång hals för att den inte ska drunkna när vattnet stiger.

Av bokens innehåll att döma tycks målgruppen varit äldre barn och lättroade vuxna. Då den utkom 1995 var det populärt med norgehistorier, blondinskämt, alla-barnen-skämt, och en o annan vits som även på den tiden kunde uppfattas som stötande.

Utspridda bland övriga historier finns där historier om norrmän (30), barn (30), blondiner (9), bönder (6), afrikaner (4), advokater (4), präster (3), bögar (3), turkar (3), poliser (3), smålänningar (2), finländare (2), skottar (2), japaner (2), polacker (2), lesbiska (1), italienare (1). (Antalet historier inom parentes). Anm: benämningen “bög” anses neutralt/rumsrent av gayrörelsen.
En handfull av dessa skulle möjligen kunna uppfattas som stötande, dvs endast några procent av samtliga fyrahundra historier.

Kritik redan 1995

Samma år då boken utkom tyckte en skribent så här (1995-11-19, Aftonbladet):
“Det luktar skämt, Martin
Timells nya vitsbok – en orgie i sexism och rasism
Allt säljer i kändisars namn. Martin Timell ger ut en bok lagom till julhandeln. Dess 128 sidor består till stora delar av sexistiska och rasistiska skämt.”
Vilket alltså är en klar överdrift (se ovan).

Ungefär likadant som i artikeln från 1995 låter det i några nyliga artiklar (2017), där man citerar följande historier:

“Varför har Camilla Henemark två blåtiror? Hon joggade och glömde ta på sig en bh.”

“Hur stoppar man fem svarta killar från att begå en gruppvåldtäkt? Man kastar en basketboll till dem.”

“Varför säger inte en blondin nåt under samlaget? Hon har lärt sig att det är ohyfsat att prata med främlingar.”

“Har ni hört om bruden som var så dum att hon var tvungen att ta av sig blusen för att räkna till två.”

“Hur vet man att det är en judisk familj på campingen? De har inget förtält.”

“Vad är kaos? Jo, fem blinda lesbiska tjejer som är inlåsta i en fiskaffär.”

“Hur får en blondin orgasm? Hon sluter ögonen och tänker på shopping.”

“Varför vill turkiska pojkar ha mustasch? För att de vill likna mamma.”

Vad får man om man sandblästrar en svart sångare? Mick Jagger.

“Jonas Gardell ska skriva en ny musikal i gammal stil om Vilda Västern. Vet ni vad den ska heta? Oklahomo.”

“Hur vet man att det är en italiensk kvinna? – Jo, om hon rakar sig på kroppen blir hon två kilo lättare.”

“Den ensamma flickans version av förspel: – Kom då, Karo, kom då! Duktig vovve.”

För den som inte fattar: de svarta och basketbollen syftar på att majoriteten av de bästa basketspelarna lär vara svarta/färgade. Lesbiska tjejerna i fiskaffär syftar på att tjejkön under vissa betingelser upplevs avge en lukt som påminner om fisk. Judiska familjen utan förtält syftar på den gamla judiska traditionen att omskära pojkar så att förhuden tas bort.

Modifierade citat

Om vi här o nu modifierar de kritiserade citaten, exempelvis genom att undvika känsliga grupper (t.ex. blondiner och färgade) eller avkönifiera dem (t.ex. hen istället för hon), och inte gör anspråk på att vara roliga, så får vi se om de eventuellt blir något mindre stötande. Originalen visas inom parentes:

Varför har den mannen massa blåmärken på låren och magen? Han joggade naken.
(“Varför har Camilla Henemark två blåtiror? Hon joggade och glömde ta på sig en bh.”)

Hur stoppar man fem vikingar från att begå en gruppvåldtäkt? Man kastar fem uppblåsbara dockor till dem.
(“Hur stoppar man fem svarta killar från att begå en gruppvåldtäkt? Man kastar en basketboll till dem.”)

Varför säger inte en väluppfostrad och översexuell person nåt under samlaget? Hen har lärt sig att det är ohyfsat att prata med främlingar.
(“Varför säger inte en blondin nåt under samlaget? Hon har lärt sig att det är ohyfsat att prata med främlingar.”)

Har ni hört om killen som var så dum att han var tvungen att ta av sig kalsongerna för att räkna till ett.
(“Har ni hört om bruden som var så dum att hon var tvungen att ta av sig blusen för att räkna till två.”)

Hur vet man att det är en judisk familj på campingen? De sa det när de checkade in.
(“Hur vet man att det är en judisk familj på campingen? De har inget förtält.”)

Vad är kaos? Jo, fem nakna personer som är inlåsta med en arg grizzlybjörn i en fiskaffär.
(“Vad är kaos? Jo, fem blinda lesbiska tjejer som är inlåsta i en fiskaffär.”)

Hur får en korkad person orgasm? Hen sluter ögonen och tänker på shopping.
(“Hur får en blondin orgasm? Hon sluter ögonen och tänker på shopping.”)

Varför vill flickor inte ha mustasch? För att de inte vill likna pappa.
(“Varför vill turkiska pojkar ha mustasch? För att de vill likna mamma.”)

Dementi: Mick Jagger är inte en vit svart.
(Vad får man om man sandblästrar en svart sångare? Mick Jagger.)

Jonas Gardell ska skriva en ny musikal. Vet ni vad den ska heta? “Hur jag alltid brukar berätta för svenska folket att jag är bög”.
(“Jonas Gardell ska skriva en ny musikal i gammal stil om Vilda Västern. Vet ni vad den ska heta? Oklahomo.”)

Hur vet man att det är en italiensk kvinna? – Jo, om det står i hennes pass.
(“Hur vet man att det är en italiensk kvinna? – Jo, om hon rakar sig på kroppen blir hon två kilo lättare.”)

Den ensamma hundens version av förspel: – Kom då byxben, kom då! Duktig husse.
(“Den ensamma flickans version av förspel: – Kom då, Karo, kom då! Duktig vovve.”)

Nja en viss sexism/rasism/homofobi/anstötlighet kan tyckas finnas kvar här o där i de modifierade citaten. Eller så är de bara dåliga. Knepigt det där med vitsar o skämt, eller hur.

Timell instämde i kritiken

När Timell intervjuades i artikeln 1995 instämde han till viss del i kritiken:
“… Jag tror det gick för fort när vi gjorde boken. Det kan hända att en del inte är så bra. Jag har aldrig gjort sånt här förut. Nu vet jag hur det går till. Det hade kanske varit annorlunda om vi hade haft längre tid, men nu hade vi inte det. Det vart för min del en smula slarvigt. Vi skulle inte ha gjort den på det sätt vi gjorde.” (1995-11-19 Aftonbladet)

Visst kan Timell kritiseras för att han och Lasse publicerade samtida skämthistorier “en smula slarvigt”. Men kritiken är överdriven. Den som aldrig dragit en dålig vits kan kasta första stenen, som det heter.

 


* “LASSE HALLGREN, född 1947, är journalist och manusförfattare för TV. Han har medverkat i stora TV-succéer som “Hur gör djur?” och “Jeopardy”. Han har också gett ut boken “Hur gör djur?” Lasse Hallgren är gift och har fyra döttrar.” (Text från omslaget på nämnda bok).