Kevin-fallet enligt polisen 1998

Fallet Kevin Hjalmarsson, 4 år, som dödades vid sjön Glafsfjordens strand i Arvika år 1998, så som det beskrivs i polisens dåvarande redovisning.

De flesta uppgifterna nedan är ett urval från polisens dåvarande offentliga redovisning* av den sekretessbelagda förundersökningen 1998. Tack vare den kritik som numera successivt håller på att framföras i media har åklagare beslutat att återuppta förundersökningen. När den utredningen är klar så framgår möjligen vilka av nedanstående uppgifter från 1998 som kan anses vara korrekta eller inte.

Detta inlägg innehåller en inledning, några översiktsbilder samt en detaljerad tidslinje. De två bröder som enligt polisutredningen dödade Kevin benämns här “sjuåringen” och “femåringen”, alternativt storebror och lillebror.

Kevin

Redan samma dag som Kevin dödades – innan han hade hittats – lär bröderna sagt till sina föräldrar att Kevin låg vid sjön. Men föräldrarna tog ingen notis om det.

Därefter dröjde det sex dagar innan föräldrarna kontaktade polisen och berättade för dem.
Ytterligare två veckor senare kontaktades polisen av femåringens biologiska mamma som uppgav att han en kväll sagt att det var storebror som “gjorde det”.

Den i media kritiserade experten (Sven Å Christiansson) anlitades tre veckor efter Kevins död. Innan dess hade polisen redan hållit ett antal förhör, gjort rekonstruktion/vallning och tycks dragit slutsatsen att gärningspersonen var barn.

Enligt SMHI* regnade det dagen efter Kevins död vilket kan ha påverkat eventuella spår i terrängen.

Bild nedan: flygfoto dåtid (ur förundersökningen).

Bild ovan, flygfoto nutid: F=platsen där Kevin hittades bland vassen vid strandkanten, liggandes ovanpå en lastpall som flöt på vattnet. B=den lilla boden där bråket enligt utredningen kan ha börjat, varefter Kevin sprungit mot strandkanten.

Kevin kan ha dödats någonstans mellan boden och strandkanten, och sedan flyttats till lastpallen i vassen. (Det är ca 30 meter mellan bod och fyndplats).

Bilder ovan (dåtid): boden vid fotbollsplanen. Samt lastpallen i vassen. Bakom boden hittades en pinne (avbruten gren) med avtryck från en barnhand. Samt Kevins skor och hans ena strumpa. Pinnen hade troligen använts för att kväva Kevin genom tryck mot halsen. (Kvävningen kan ha skett på annan plats än där pinnen hittades).

Både Kevins och brödernas familjer bodde i Dottevik, några hundra meter från stranden där Kevin hittades.

Tidslinje. Händelseförloppet och utredningen i korthet

Nedan visas ett mindre urval uppgifter ur polisens dåvarande 65-sidiga redovisning. Citaten nedan i kursiv stil är från redovisningen (ev. fetstil i citaten är tillagd av mig).

Söndag 16 augusti, 1998:
Sol, klarblå himmel, sista dagen på sommarlovet. Bostadsområde Dottevik i Arvika. Sjön Glafsfjordens strand ligger strax intill.

Ca kl. 16: brödernas familj åt middag. De och några bekanta skulle åka på fisketur framåt kvällen.
17.15 – 17.45: bröderna var ute en stund.
När de kom tillbaka berättade de att Kevin låg vid sjön. Föräldrarna ignorerade dem.
Ur polisens redovisning:
“Bröderna sprang sedan hem och berättade för sin pappa och styvmamma att något hade hänt Kevin, att han låg vid sjön. Hemma rådde uppbrottsstämning, man förberedde fisketuren tillsammans med den gästande familjen som fortfarande befann sig i lägenheten. Styvmamman och pappan hade inte förmågan att ta till sig allvaret i det pojkarna berättade. Sjuåringen ville övertyga pappan om att det var sant, att Kevin låg vid sjön, och tog fram ett papper som han ritade på för att beskriva hur det såg ut. Han ritade teckning över hur de busbråkade, när Kevin inte orkade andas längre och när bröderna satt och vilade. Pappan knycklade ihop papperet och slängde det. Sjuåringen bytte kläder, de skulle ha varit blöta. Familjerna lämnade lägenheten och gick mot de bägge bilarna på parkeringsplatsen. De fick vänta tio minuter på styvmamman och femåringen. Sjuåringen pratade inte mer den kvällen med pappan om det inträffade.”

20.30: Kevins morfar började leta efter Kevin.
21.15: Kevins morfar hittade Kevin.

Måndag 17 augusti. Dagen efter Kevins död föll det 5,6 mm regn vid mätstationen som ligger 4 km från fyndplatsen:
1998-08-16;0.0
1998-08-17;5.6
1998-08-18;0.0
1998-08-19;0.0
1998-08-20;3.2
1998-08-21;0.1
1998-08-22;2.2
1998-08-23;0.1

Lördag eftermiddag 22 augusti, sex dagar efter Kevins död:
familjen och bröderna kontaktade polisen och berättade vad bröderna sagt en vecka tidigare till föräldrarna innan Kevin hade hittats död.
“Femåringen, en av Kevins bästa kompisar, berättade att han har sett mördaren döda Kevin med en kniv och sedan sparkat honom i vattnet. Femåringens storebror intygade att hans lillebror berättat för honom hur han sett Kevin dödas.”

Barnpsykolog och familjeterapeut kopplades in.

Mellan 22 augusti – 6 september:
flera förhör hölls med bröderna. Rekonstruktioner utfördes.

23 augusti:
femåringen vallades vid stranden där Kevin hittades.

25 augusti, tidningsrubrik:
“Polisen är säker på sitt nya huvudspår: Flera barn hjälptes åt.

“Tre veckor” efter Kevins död, cirka 9 september:
polisen anlitade Sven Å Christianson (professor i psykologi). De “skickade de videofilmade förhören och rekonstruktioner med femåringen och sjuåringen till professor Christianson”.

“Andra veckan i september” (månd 7 sept – sönd 13 sept):
brödernas biologiska mamma kontaktade polisen. Femåringen som låg över hos henne hade en kväll sagt att det var storebror som “gjorde det”.

19 oktober, förhör:
bröderna skyller på varandra. Båda är dock samstämmiga i att det var femåringen som fällde Kevin.
“- Sjuåringen berättar vid vallningen den dagen hur hans lillebror först fäller Kevin och sedan sparkar på honom.”
“- Femåringen berättar vid vallningen som utförs med honom den dagen att han fällde Kevin på bryggan och att det var hans storebror som gjorde så att Kevin blev död.

Tillsammans med psykologer och socialsekreterare beslöts att hålla ett sista och avslutande förhör med bröderna den 26 respektive 27 oktober.

26 – 27 oktober, sista förhöret:
“Vid det sista förhöret berättade pojkarna var för sig att de börjat bråka vid fotbollsplanen och sedan sprang mot stranden. Femåringen minns inte hur Kevin hamnade på rygg. När de försäkrat sig om att han var död, släpade bröderna Kevin hängande mellan sig mot en sten, där de stannade för att vila.”

Sjuåringen ska till slut ha medgivit att “han varit med om att döda Kevin”.

Sammanfattning i polisens redovisning:
“Sjuåringen har i förhör bestämt sagt att det som hände, inte var någon lek.
Kevin kvävdes till döds när han låg på rygg, förmodligen genom att någon höll en pinne mot hans hals.
Sjuåringen visade emellanåt ett häftigt humör och brukade ta stryptag på sin lillebror. För att visa honom hur farligt det kan vara, hade styvmamman tagit hem böcker om kroppens anatomi och visat på bilderna vad som händer när man stoppar tillförseln av luft.
Sjuåringen omsatte informationen till ett mordvapen. Pinnen trycktes mot Kevins struphuvud, kanske har han försökt hålla emot med handflatorna. Det finns avtryck på en gren som hittats vid en bod invid fotbollsplanen, men eftersom det aldrig togs fingeravtryck på Kevin, kan man inte matcha dem. Kevin gjorde inte tillräckligt motstånd, då han hade ont av smärtor. De hade sparkat på honom, bland annat i underlivet. Bröderna har beskrivit hur han låg ihopkrupen, som i fosterställning. De har också beskrivit hur hans röst förändrades. De var helt medvetna om att han dog. För att försäkra sig om att Kevin var död, trampade de små pojkarna med sina fötter på hans hals.”

Om förhören i utredningen 1998:
Totalt: “1300 förhör hölls med 482 personer, varav 120 barn”.
Bröderna: “Det skulle krävas mer än 15 förhör under två månader, innan de unga bröderna orkade berätta vad de hade gjort.” (Här avses troligen 15 förhör vardera).

Den 2 november 1998 avslutade polisen fallet.

Nu återstår att se vad den återupptagna förundersökningen kommer fram till för slutsatser.
Nästa inlägg här om detta fall kommer troligen att bli “Kevin-fallet enligt utredningen 2017”, dvs när den nya förundersökningen är klar.

Tilläggas kan att även om bröderna var involverade i Kevins död så spelar det ingen roll idag, de var bara barn.


Mera: “Lista: barn som dödar barn. Och om Kevin”.


Källor m.m:
* Polisens redovisning “Kevin-fallet”, publicerad år 2000 (pdf-fil, 65 sidor):

ninahjelmgren.com/dok/Kevin-fallet.pdf.
* Väder: “SMHI Öppna data”.