Arkivgräv hemifrån, okänd 117-åring

Mycket offentligt äldre arkivinnehåll finns tillgängligt hemifrån och via dator. Här visas ett exempel.
Uppdaterad 14 oktober 2016

Vid granskningen av ett av fallen som beskrivs här på bloggen framkom uppgifter om en kvinna som inte hade med fallet att göra utan enbart var släkting till huvudfiguren. Men förutom att hennes livsöde tycktes tragiskt och väckte frågor så uppstod även funderingen:
hur mycket kan man få reda på rörande en helt okänd person född 1899, från offentliga arkiv enbart via sin dator hemma?

Uppgifterna som fanns tillgängliga inledningsvis var personnamn och datum när hon avled, samt att hon tycks blivit fråntagen sin nyfödde son. (Porträttfotografierna som visas här hittades senare i arkivsökningen). Vi kan kalla henne Anna Maria Svensson (det är inte hennes riktiga namn), tilltalsnamn Anna.

Nedan visas först en sammanfattning av vad som framkom om Anna under arkivsökningarna. Därefter vilka verktyg / program som användes för att plocka fram uppgifterna.

Om “Anna”

Fadern var torpare, modern mjölkerska. Anna föddes 16 juni 1899 i en liten by i Skaraborgs län. Fadern dog 11 månader senare. Kvar var modern och sex barn inklusive Anna.
Vid 14 års ålder började Anna jobba, bl.a. som “hjälp till hushållerska”.

1917, när Anna hade fyllt 18 år, flyttade hon till sin bror i Stockholm. Jobbade kort tid som “tjänarinna” hos en familj, flyttade sedan tillbaka till brodern igen.
1918 flyttade Anna till Kungsgatan 51, jobbade som “diskerska” på “restaurant Royal Jakobsson”.

1919 födde Anna en son, hon var då ogift och fadern angavs “okänd” i Allmänna barnbördshusets kyrkbok. Barnet utackorderades till en familj utanför Stockholm. Senare framkom att sonens fader var “lokeldare” och hade övergivit Anna, enligt hennes egna uppgifter.

Anna “började gå ute” (prostitution). Hon “fick lues” (syfilis), och “låg på St Görans sjukhus.”
Detta inledde en sju år lång period 1920 till 1927 då Anna åkte in och ut på tvångsarbete. Orsaken var “lösdriveri”. Totalt tillbringade hon över fem år på Landskrona tvångsarbetsanstalt, dit lösdrivare från hela landet skickades. (I jämlikhetens namn kan tilläggas att det fanns en motsvarande anläggning för manliga lösdrivare, Svartsjö tvångsarbetsanstalt). Polisfotografi, Anna:

Hos Landskrona tvångsarbetsanstalt fanns bl.a. följande biografi över Anna:

Där har personal bl.a. skrivit “Rusdrycksbegär: i hög grad. Skolbildning: folkskola. Född inom äkt. Infantil, supig, lättsinnig”.
Annas egen berättelse är nedtecknad av personal i mars 1920, dvs kort tid efter första ankomsten till anstalten, enligt följande:

Det lär stå ungefär så här:

“Fadern (torpare) dog då hon var 11 mån gammal. Modern (mjölker-
ska) 1 br (35) ogift skogsarbetare. 1 syst (33) g.m brukarbetareförm. 1 br (30) og. arb.på
land. 1 br (28) gift hofslagare i Stockh. 1 syst. og. tjänarinna (24 år) i Skara.
Hemma hos mor tills hon var 14 år. Plats hos hennes konfir.
mationspastor som hjälp till hans hushållerska. Var
där i 5 mån. Plats för att få större lön på en matservering
i Lidköping. Var där i 14 mån. Blef sjuk af öfveran-
strängning. Till modern ett 1/2 år. Till gifta systern som hjälp i
5 mån. Plats i Skara på matservering 1 år. Hem till modr. 10 mån.
Sedan till brodren i Stockh. Plats som ensamjungfu i ingeniörsfam.
i Enskede 8 mån. Svägerskan tyckte hon hade för kallt i köket där. Kom
till brodren igen. Plats i köket på en matservering i Stockh. 1 år. Blef bekant
med en lokeldare. Fick ett barn med honom som han utackord. på land
Han öfvergaf henne. Började gå ute. Fick lues. Låg på St Görans sjuk-
hus. Inskrifven af polisen. Ser ej illa ut – ovalt ansikte, fylliga
läppar, frisk hy. Ville gärna komma på ett räddningshem
när hon blir frigifven.
17:3 1920.”

Sista utskrivningen från tvångsarbetsanstalten var i mars 1927. Då hade hon varit där sju gånger, i sammanlagt fem år och en månad.

Därefter kan det ha gått bättre för Anna. Kanske fick hon äntligen till slut ett bra liv. Hon gifte sig 1934, maken avled femton år senare men själv uppnådde Anna den aktningsvärda åldern 83 år.

Om de “fallna kvinnorna” på Landskrona tvångsarbetsanstalt

Den som vill veta mer om hur man i början på 1900-talet hanterade kvinnliga “lösdrivare” och prostituerade kan läsa “Fallna kvinnor”, av Eva F Dahlgren (2013). Uppgifterna ovan om “Anna” kommer dock inte från den boken, vilket redovisas nedan under “Verktyg”.
För den som vill veta mer om hur manliga lösdrivare hanterades, sök/googla Svartsjö tvångsarbetsanstalt.

Fram till 1918 var prostitution lagligt, och prostituerade kvinnor skulle enligt lag besiktigas regelbundet gällande könssjukdomar. Prostitution blev alltså olagligt året efter att Anna hade flyttat till Stockholm.

Det lär inte varit ovanligt att prostituerade i Stockholm bedrev sin verksamhet på diverse pensionat och hotell. På Kungsgatan 51 där Anna bodde lär det funnits “Hotell & Pensionat Clara Johansson”, men om det förekom prostitution där är okänt.

(På Kungsgatan 51 finns flera lokaler för diverse affärsverksamhet, på bottenvåningen, samt ett antal våningar med rum eller lägenheter).

Verktyg som användes vid arkivsökningarna

Följande källor och verktyg användes för att hitta ovanstående uppgifter om “Anna” (ovan visas bara en del av alla uppgifter som framkom). Avser källor på Internet om inte annat anges.

 Databaser “Sveriges dödbok” och “Sveriges befolkning 1950” (samt ytterligare några årtionden). Innehåller t.ex. namn, adress, födelsedatum, födelseort som fullt sökbar text. De flesta av de databaserna säljs endast på cd-skivor eller usb-minne. Några finns online (dvs man måste vara uppkopplad till Internet) som betaltjänst (ArkivDigital). Uppgifterna kommer från kyrkböcker och skatteverkets mantalslängder.

Kyrkböcker, från de församlingar där Anna har bott (i Skaraborg samt flera församlingar i Stockholm).
Verktyg: ArkivDigital, betaltjänst online.

Rotemansarkivet, Stockholms stad 1878-1926. Uppgifter om nästan alla personer som någon gång bodde i Stockholms stad de åren. Arkivet upprättades för att komplettera kyrkans sviktande folkbokföring i det snabbt växande Stockholm.
Verktyg: Stadsarkivet, gratistjänst online. [Länk]

Landskrona tvångsarbetsanstalt (arkivmaterial inkl. fotografier).
Verktyg: ArkivDigital.

Överståthållarämbetets registerkort över döda och flyttade. Uppgifter om de personer som flyttat från eller i Stockholm 1926-1939. Registerkorten kommer från Skatteverkets mantalsavdelning.
Verktyg: ArkivDigital.

SCB (Statistiska centralbyrån), födda, vigda, döda 1925-1945. Består av utdrag ur kyrkoförsamlingarnas böcker.
Verktyg: ArkivDigital.

Om mantalslängder

Mantalslängder användes inte i exemplet ovan, därför att de f.n. inte tycks finnas tillgängliga online på Internet för Stockholms stad de aktuella åren. Men de kan vara till nytta i andra fall:

 Mantalslängder, fram till 1941 (inte alla år), för nästan hela Sverige utom Stockholms stad.
Verktyg: ArkivDigital. (I programmet, sök “häradsskrivare” eller “landskontor” för att hitta mantalslängderna).

Mantalslängder, Stockholms stad, till 1915.
Verktyg: Riksarkivet, “SVAR”, betaltjänst online. [Länk]
Register för mantalslängder, Stockholms stad 1901-1935.
Verktyg: Stadsarkivet, gratistjänst online. [Länk]

Mantalslängder fördes parallellt med kyrkböcker och rotemansarkiv för att hålla reda på befolkningen. De var en förteckning över de skattskyldiga, och fördes i hela Sverige. För Stockholms del finns de bevarade från 1652 till 1990, men inte för alla år.
1991 slogs kyrkobokföringen och mantalsskrivningen samman till en enda folkbokföring, som förs av Skatteverket i ett riksomfattande datasystem.

Övrigt

Ovan nämnda verktyg kan också finnas tillgängliga gratis på närmaste bibliotek.