Flashspår och huvudhår

Förra veckan mottog Högsta Domstolen den morddömde NBs överklagan där man påstås presentera nya omständigheter/bevis i Lisa Holm-fallet. NB fortsätter dock tiga om vad som hände kvällen LH försvann.
Uppdaterad 23 april 2016

Enligt NBs advokat Björn Hurtig innehåller överklagan* en rad nya omständigheter/bevis som inte varit kända vid de två tidigare rättegångarna, och som medför att annan gärningsman inte kan uteslutas. Överklagan syftar förstås till att skapa rimligt tvivel, vilket är vad som krävs för friande dom om det mot förmodan skulle bli en ny prövning (knappt tre procent av överklaganden till HD får prövningstillstånd).

Omständigheterna i överklagan handlar bl.a. om felaktigt redovisad datoraktivitet, ingen fördjupad dna-analys av huvudhår i offrets trosor, frågetecken kring dna på tejpbitar och var offret överfölls, tejpades och stryptes, att DNA-spår som hittades på offrets kläder kan ha avsatts efter offrets död i samband med att NB flyttade kroppen.

I detta inlägg granskas schabblet med Flashspåret samt de hittade huvudhåren som inte analyserades närmare. Anm: Flash är ett visningsprogram för video m.m.

Flashspåret

Den 13 juni 2015 beslagtog polisen bl.a. två datorer vid husrannsakan. En dator av märke “Acer” (tillhörande NB+fru) samt en dator av märke “Dell” (tillhörande brodern AB). På den ena datorn hittades en s.k. Flash-cookie, en liten fil som visar att det pågått en datoraktivitet vid eller nära tidpunkten då offret antas ha överfallits.

Enligt advokat Hurtig har uppgiften om Flashspåret redovisats fel, att spåret egentligen hittades på NBs dator men sedan istället uppgavs hittats på ABs dator. Det handlar alltså inte om förväxling av datorernas hela innehåll (så som det har framställts i media). Ur överklagan, punkt 22:
“Av ovan följer att utredningen rörande aktiviteter på Nerijus och Irinas respektive Aivaras datorer är felaktig såtillvida att den Flashaktivitet som påståtts ha ägt rum kl. 18:27:38 i Aivaras dator rätteligen borde ha angivits ha ägt rum i Nerijus dator.”

Möjligt händelseförlopp

När polisen den 13 juni 2015 beslagtog de två datorerna tilldelades de varsitt beslagsnummer, vilket protokollfördes med både alfanumerisk kod och streckkod. Husrannsakan som omfattade Acer-datorn (plus ytterligare några beslag) har koden 2015-5000-BG59707, eller som streckkod:

Streckkod enligt standarden “Code 128”

Det första beslaget i den husrannsakan var Acer-datorn, som följaktligen tilldelades beslagskod 2015-5000-BG59707-1, dvs koden för husrannsakan kompletteras med en etta. (fup* sid 1832).
Motsvarande gjordes för Dell-datorn som var första beslaget i husrannsakan med kod 2015-5000-BG59711, följaktligen har Dell-datorn koden 2015-5000-BG59711-1 (fup sid 1836).

Det som skiljer de båda datorernas beslagskoder är alltså två siffror i resp. kod:
07 (NBs Acer-dator) och 11 (ABs Dell-dator).

Att förväxling skett i detta skede av utredningen verkar osannolikt, i annat fall hade det upptäckts ganska omgående. Dvs datorernas beslagskoder är troligen korrekta liksom uppgiften att Acer-datorn tillhörde NB och Dell-datorn tillhörde AB.

Efter tilldelning av beslagskoderna utfördes analys av båda datorernas hårddiskar. När “Flashspåret” (Flashcookie-filen) hittades dokumenterades det i något slags registerprogram, under rubriken “BG59707-1 Flashspår”. (överklagan, bilaga 1).

Dokumentationen består av s.k. metadata (data om filen, t.ex. datum). I samma bilaga (1) framgår också vem som tilldelats rättigheter till den filen, utöver administratörer finns även ABs namn. Vilket antingen tyder på att filen hittades på ABs dator och att man angett fel beslagsnummer vid registreringen av Flashspåret, eller att AB vid något tidigare tillfälle hade tilldelats de rättigheterna på NBs dator.

Därefter, den 26 juni 2015 (två veckor efter husrannsakan), skapade polisen två PM-dokument, ett för respektive dator, där det beskrivs vem datorn tillhör och vad som hittades på datorn. (fup sid 961 och 957). I detta skede finns möjlighet att förväxling av Flashspåret har skett.

Sannolika felkällor

Den mest sannolika felkällan tycks vara att då PM skapades (26 juni 2015) så förväxlades av okänd anledning uppgiften om Flashspåret. Och att den förväxlingen en tid innan hade föregåtts av någon av följande två händelser:

  • #1. Att man vid datoranalysen en tid dessförinnan angivit rätt beslagsnummer när Flashspåret registrerades, dvs att flashfilen hittades på NBs Acer-dator. Då har Hurtig rätt.
  • #2. Att man vid datoranalysen en tid dessförinnan angivit fel beslagsnummer när Flashspåret registrerades, dvs att flashfilen hittades på ABs Dell-dator. Då har Hurtig fel.

I polisens svar till Hurtig förra veckan, som dessutom var någon slags rättelse från polisen, motsägs inte bara felkälla #2 ovan utan det påstås även att datorn med kod innehållande “07” tillhör brodern AB (dvs Dell-datorn), och motsvarande ombytt roll för den andra datorn (överklagan, bilaga 2):

Men det skulle innebära att beslagskoderna har varit förväxlade under hela utredningen och de två tidigare rättegångarna, vilket som sagt verkar osannolikt.
Det lutar därför åt att den mest sannolika felkällan är PM plus punkt #1 eller #2 ovan.

Tilläggas kan att Flashspåret knappast har den tyngd som NB tycks hoppas på. Men om Flashspåret hittades på NBs dator så är det ändå en indikation på att NBs och några vittnens uppgifter om alibi kan vara korrekta.

Huvudhåren på trosorna

De hårstrån som hittades på trosorna har inte analyserats fullt ut, NFC (Nationellt forensiskt centrum) konstaterade att de inte kunde testas med deras standard DNA-metod. Dock bedömdes att håren sannolikt inte tillhör offret. Advokat Hurtig menar att man borde använt en annan dna-metod, LCN, som skulle kunna visa vem håret med viss sannolikhet tillhörde. T.ex. NBs hustru, vars DNA faktiskt hittades på utsidan av offrets trosor.

Om hårstråna visar sig kunna tillhöra NBs hustru så försvagas den tidigare förklaringen till förekomsten av hustruns DNA (dvs att NB överfört hustruns dna efter att tidigare under dagen ha vidrört hustrun).
Ur överklagan, punkt 35 och 36:
“Om t ex. hårstråna genom jämförelse kunnat knytas till Irina hade hovrätten svårligen kunnat påstå att Nerijus överfört både DNA och hår till Lisa Holms trosor. Om hårstråna inte kunnat knytas till Irina utan istället kunnat härledas till Aivaras hade denne givetvis inte kunnat avföras som möjlig gärningsman. Om hårstråna inte kunnat knytas till vare sig Nerijus, Irina eller Aivaras hade man varit tvungen att fundera över ytterligare gärningsman.
[…]
Omständigheterna är nya och visar att utredningen saknar den robusthet som krävs i ett mål av så allvarlig dignitet som detta.”

En anledning att håren inte analyserades närmare vid utredningen 2015 kan varit att någon (polis/åklagare) befarade att det skulle skapa rimligt tvivel hos rättens ledamöter om det visade sig att håren tillhörde t.ex. hustrun. Vilket skulle kunnat leda till att ingen hade dömts för mordet, om rätten inte utom rimligt tvivel hade kunnat avgöra vem av de misstänkta som begått mordet eller att de begått mordet i samförstånd.

Tigandet till nackdel

Utifrån bevisningen är det uppenbart att NB var involverad i LHs öde. Även i överklagan punkt 70 antyds NBs inblandning:

“Nerijus har alltså i denna ansökan om prövningstillstånd redovisat omständigheter och bevis som talar för att annan gärningsman inte går att utesluta. Med tanke på den personkrets som borde ha utretts mer ingående väljer Nerijus att utnyttja sin rätt att tiga och han menar att tystnaden under dessa omständigheter inte får tolkas till hans nackdel.”

Tigandet är inte totalt, NB tycks ha uppgett möjliga alternativa gärningsbeskrivningar. Tillsammans med formuleringen att han utnyttjar sin rätt att tiga, därför att det är nära vänner till honom som utpekas, antyder att han har kunskaper om vad som hände med LH. Om han verkligen inte hade vetat något om LHs öde så hade det knappast funnits något att tiga om.
Man menar att tystnaden inte får tolkas till NBs nackdel. Men alla försök att undanhålla sanningen är till nackdel.

—————————
* Källor m.m:
Överklagan till HD (april 2016, 27 sidor)
FUP, förundersökningsprotokoll. (oktober 2015, tvåtusen sidor)