Om diverse droger

I flera av fallen som tas upp på denna blogg förekommer olika typer av droger (alkohol, knark, narkotika, läkemedel). Här är kortfattad information om de preparaten. Samt om utomjordingen Paul. Och om kokain i Coca-Cola.
Uppdaterad 9 mars 2016

Följande tas upp nedan: alkohol, amfetamin (s.k. centralstimulantia), heroin (s.k. opiat), cannabis (hasch och marijuana), och bensodiazepiner (läkemedel). Samt en sammanställning över ytterligare droger.

Alkohol:

Behöver knappast presenteras närmare. Omfattar i stort sett alla produkter som innehåller drickbar alkohol, från sprit, vin och öl till hårvatten o.dyl.
– Kan ha negativ påverkan på impulskontrollen.
– Alkoholmissbruk orsakar mycket problem och skador. Och i merparten av våldsbrott tycks gärningsmännen varit alkoholpåverkade, enligt en undersökning från 2012 “uppgav 74 procent av de intervjuade männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad”.

Amfetamin:

– Effekt: upprymdhet, ökad vakenhet, förstärkt “självförtroende”. Överaktivitet, aggressivitet, kraftig påverkan på hjärta och blodkärl. Är en “uppåtdrog”.
– Kallas även tjack, speed, fattigmanskokain. Tillverkas syntetiskt. Består oftast av vitt pulver.
– Effekten kan vara uppåt 6-8 timmar (bl.a. beroende på hur det intagits).
– Dosering, t.ex: en hög dos oralt vid hög tolerans tycks ligga kring 500 mg (0,5 gram), medan en nybörjardos kan vara 50 mg (dvs tio gånger lägre).
– Intag: upplöses i vatten och dricks, eller injiceras (vanligast, ger maximal kick). Eller “knapras” genom att äta preparatet direkt. Eller sniffas (“snortas”) via näsan. Eller via rectum.

Heroin:

Kokning till flytande form.

– Effekt: smärtstillande känsla av välbefinnande och lugn. Är en “nedåtdrog”.
– Kallas även t.ex. horse, H, smack (vitt heroin), jonk (brunt heroin). Tillverkas av morfin (som utvinns ur växten opiumvallmo). Består av vitt eller brunt pulver.
– Effekten kan vara uppåt 4-6 timmar, efter ett rus som varar 20-30 minuter.
– Dosering. t.ex: en hög dos intravenöst vid hög tolerans tycks ligga kring 50 mg (0,05 gram), medan en nybörjardos kan vara 5 mg (dvs tio gånger lägre).
– Intag: upplöses i vatten och injiceras. (Ibland behöver det kokas för att lösas upp. För brunt heroin kan det behöva tillsättas askorbinsyra (C-vitamin) för att lösas).
Eller röks, äts, sniffas, eller via rectum.

Cannabis:

Samlingsnamn för hasch och marijuana. Framställs ur växten Cannabis sativa, samt även växten Cannabis indica. Innehåller bl.a. THC.
– Effekt, är individuellt: Välbefinnande. Upprymdhet. Visst smärtstillande. Rogivande/sömngivande. Ibland till synes förhöjda sinnesupplevelser, eller t.ex. sug efter godis eller specifik maträtt (“matnoja”). Ibland skrattanfall (“skrattnoja”). I större doser ibland förändrad uppfattning av tid, rymd och avstånd, risk för paranoia, vanföreställning och psykos.
Marijuana består huvudsakligen av torkade honblommor och toppblad. Färg grönt, gulgrönt och gråbrunt till gult. Benämns även majja, gräs, weed, ganja, grönt. En cigarett med cannabis kallas t.ex. joint, spliff, jolle.
Hasch är huvudsakligen pressad kåda (sammanpressade trikomer). Färg ljusbrunt till svart, även grönt, rödaktigt, gulaktigt. Från hård och spröd konsistens till mjuk och formbar. Hasch är ofta starkare än marijuana (högre THC-halt), och kan lagras längre tid utan att förstöras av luft och ljus. Kallas även braj, braja, brass, böj, töj, kitt, brunt.
Cannabisolja (eller hampaextrakt, “hascholja”) är extrakt av cannabis. Färg brun till svart. Konsistens tjockflytande vätska till seg massa. Ofta starkare än både hasch och marijuana.
– Effekten varar från kortare stund till flera timmar, beroende på dos och individuella förutsättningar.
– Dosering, t.ex: marijuana kring 0,5-1,0 gram, hasch mindre mängd (eftersom det ofta är starkare).
– Intag: röks i pipa, cigarett eller annat rökdon (sönderdelas/”meckas” och blandas ofta med tobak). Eller inhaleras med en vaporizer (som under stark hetta förångar THC och andra verksamma substanser). Eller blandas i bakverk eller annat ätbart, t.ex. i brownies/chokladrutor*.

Bensodiazepiner:

Bensodiazepiner är lugnande läke- och sömnmedel som används mot sömnsvårigheter, ångest och oro eller epilepsi.
– Effekt: Lugnande. Sömngivande. Muskelavslappnande, kramplösande. Kombination med alkohol kan ge upphov till kraftiga berusningstillstånd med aggressivitet.
– Även kallat t.ex. benso. Vanligen av läkemedelsindustrin tillverkade tabletter, oftast vita, ibland pastellfärgade.
– Dosering och effektens tidslängd beror på typ av preparat och individuella förutsättningar.

Cannabisrökande utomjordingen Paul

För att lätta upp detta mörka inlägg om droger så länkas ett filmklipp från komedin “Paul”. Den handlar om utomjordingen Paul som rymt från en militärbas där han hållits fången de senaste sextio åren efter att ha kraschlandat på jorden. Efter att ha rymt från militärbasen träffade Paul två sci-fi-nördar, och kvinnan Ruth som tidigare bott med sin pappa och varit starkt religiös men blivit omvänd vid mötet med Paul. I filmklippet bjuder Paul på en joint (cannabiscigarett):
– “Paul – Do You Guys Partake?” (Youtube).
– Längre klipp: “Paul – You Guys Partake?

Ruth tar ett bloss och får (starkt överdrivet) i snabb följd ‘skrattnoja’, ‘matnoja’ (korv), paranoia (why do you hate me?) raskt följt av vanföreställning (getingar i hjärnan) varpå hon somnar tvärt.
Transkription av rökscenen (hämtat från Paul quotes hos imdb.com), efter Ruths skrattnoja:
Ruth Buggs: [after ‘partaking’] I’m hungry. We should cook up some sausages. Do we have any sausages?
Graeme Willy: Uhh…
Ruth Buggs: What do you mean by that? Why do you guys hate me? Can we cook up some sausages? Ohh I have wasps in my brain!
Paul: She’ll be fine. That happened to me the first time.”

Ännu en scen från filmen:

Mer om droger

Människans behov av njutning eller/och att fly verkligheten är smått oändligt. Kosta vad det kosta vill. Det existerar förstås ytterligare en mängd droger som inte tas upp ovan. En sammanställning innehållande fler droger (men inte alla) kan se ut så här:

  • Centralstimulantia: amfetamin, kokain, metamfetamin, efedrin, crack (rökbart kokain), MDMA/ecstasy, kat/khat (växtblad som tuggas), kokablad, koffein, m.m.
  • Opiater: heroin, morfin, fentanyl (“china white”), opium, metadon, kodein, m.m.
  • Centraldepressiva/Sedativa: alkohol, bensodiazepiner, barbiturater, GHB, m.m.
  • Hallucinogener: LSD, Psilocybin (svampar), meskalin, DMT, 2C-B, MDMA/ecstasy, m.m.
  • Cannabis: hasch, marijuana, cannabisolja.
  • Spice: syntetisk cannabis. Stor risk för överdosering.
  • Lösningsmedel: butan, bensin, toluen, thinner, diverse lim (ångorna andas in).

Anm: MDMA/ecstasy har blandade egenskaper, kan verka både likt centralstimulantia och hallucinogen. Cannabis och spice kan ge både (svagare) narkotiska och psykedeliska effekter. Även nikotin (tobak och snus) har blandade effekter.

OBS: Merparten av drogerna som beskrivs ovan är illegala droger. Många droger är starkt beroendeframkallande. (Men det visste du säkert redan).

Har det funnits kokain i Coca-Cola? Kanske, för hundra år sedan.

Vissa källor hävdar att Coca-Cola innehöll den då lagliga centralstimulerande drogen kokain (“cocaine” på engelska) mellan 1885 till 1903. De menar att drycken döptes till “Coca-Cola” därför att den innehöll extrakt av kokablad och kolanötter. Källorna hävdar att Coca-Cola då marknadfördes som patentmedicin. Faktum är att då, på 1800-talet, lär det inte varit ovanligt att sådana läkebrygder innehöll bl.a. kokain, cannabis eller morfin. Så påståendena om kokain i Coca-Cola kan mycket väl vara sanna.
Enligt källorna plockade Coca-Cola bort kokainet från tillverkningen 1903, men att små spårmängder kokain fanns kvar i drycken till 1929.

På företaget Coca-Colas globala hemsida förnekar deras arkivarie Phil Mooney att det någonsin funnits kokain i drycken:
“Coca-Cola does not contain cocaine, and cocaine has never been an added ingredient for Coca-Cola.”
Hur som helst. Numera innehåller Coca-Cola (och andra liknande drycker) den lagliga centralstimulerande drogen koffein. (Samt ev. teobromin som finns i kolanötter och är besläktat med koffein).

————————
Källor m.m:

* Angående cannabis i ätbar form, här finns t.o.m. matrecept med ett tjugotal rätter, bakverk och drycker: medicinskmarijuana.com/recept.
* Wikipedia om droger och om spice.