Detaljgranskning LH-fallet

Här granskas diverse uppgifter i Lisa Holm-fallet.
Uppdaterad 21 maj 2016

Vid närmare granskning tycks följande framkomma. Rubriker:

  • Offret hade hjälmen på sig vid överfallet
  • Snöret virat, ej knuten snara
  • Tejpen: två korta + en lång för att tysta
  • Osäkert om kläderna på överkroppen
  • Spår som åklagaren valde att inte analysera

Offret hade hjälmen på sig vid överfallet

integralhjälmInuti offrets heltäckande mopedhjälm (integralhjälm) fanns offrets blod vid “munområdet” (fup sid 488). Och på tröjan hittades “blodlika besudlingar” samt även på bh:n (fup sid 495). Blod från offrets näsa eller mun kan ha runnit längs halsen till tröjan.

Det tyder på att offret hade hjälmen på sig när hon överfölls. Och sannolikt även hörlursproppar under hjälmen, det nämns i förhör med ett vittne: “Rebecka kommer också ihåg att Lisa stoppade in sina hörlurar som var kopplade till sin mobiltelefon i öronen. Anledningen var att hon skulle lyssna på musik under mopedfärden.” (fup sid 122)

Om hjälmen var påsatt vid överfallet tyder det på att offret inte lockades till ladan (som åklagaren trodde), för i så fall bör offret tagit av sig hjälmen och hörlurspropparna för att överhuvudtaget kunna höra vad NB sa (med sin “knaggliga” engelska).

Så antingen överfölls offret vid mopeden vid cafeet efter att hon tagit på sig hjälmen (vilket motsägs av att inga tecken på tumult fanns i gruset vid mopeden). Eller så gick hon – med hjälmen på huvudet – den korta sträckan till ladan på eget initiativ.
Anledningen till att gå till eller bakom ladan på eget initiativ kan t.ex. varit att mopeden inte startade eller för att hon var kissnödig. (se även forts. Översikt Lisa Holm-fallet).

Vy från mopeden bakom cafeet till ladan.

Snöret virat, ej knuten snara

Runt offrets hals fanns ett blått balsnöre som löpte uppåt längs huvudet:

Snörets totala längd var 126 cm (det isärklippta snöret är 63+33+30 cm). Enligt bilden finns det inga knutar på snöret, det tycks inte varit en knuten snara*. (Sid 19 i Tilläggsprotokollet och fup sid 549).

Snöret kan ha varit virat några varv runt halsen. Att vira snöret några varv går snabbt, och håller sig på plats om det viras omlott och sedan hålls sträckt. I så fall kan det tyda på att mördaren inte hade planerat snöret i förväg, i annat fall hade han troligen knutit en snara som sedan kan träs på med endast ett handgrepp.

Snöret runt halsen anses vara mordvapnet* (dödsorsaken bedömdes vara hängning eller strypning, med snöret). Notera att den dömde NB:s dna INTE hittades på detta snöre, inte heller på tejpen ovanpå mun/näsa runt huvudet.

Tejpen: två korta + en lång för att tysta

De två kortare tejpbitarna.

Silvertejpen ovanpå offrets mun/näsa bestod av tre bitar: två kortare, några decimeter vardera, och ovanpå dem en lång tejplängd på ca två meter. Den långa biten satt utanpå balsnöret, som att den virats runt huvudet medan snöret var sträckt uppåt. Dvs de två kortare bitarna har anbringats först, och därefter den långa biten.
De två kortare bitarna kan anbringats för att tysta. Den långa tejpbiten kan också anbringats för att få tyst, eller av annat skäl.

Det är ganska lätt att delvis få bort enstaka tejpbitar med enbart mun-, tung- och käkrörelser, så att offret kan skrika för full hals. (se bildserie nedan). Då kan tejpen få det ihoptuggade utseende som framgår på bilden ovan med de två kortare tejpbitarna från LH-fallet. Eller så kan offret med handen dragit ned tejpen om hand/händer var fria.

Hur silvertejp ovanpå munnen delvis kan avlägsnas med enbart mun-, tung- och käkrörelser.

En förövare som verkligen vill tysta någon med tejp behöver antingen vira flera varv runt huvudet – som i LH-fallet – så att tejpen blir sträckt och hålls på plats. ELLER först stoppa en hoprullad socka e.dyl. i munnen innan tejp anbringas, så att käkarna fixeras och ljud dämpas.
I verkligheten krävs alltså mer än att enbart placera kortare tejpbit ovanpå munnen, som man ibland kan se på film. Extra knepigt blir det förstås om offret sprattlar och är motsträvigt.

Utrymmet i den tomma, tysta ladan (där mordet enligt domstolens antagande ägde rum) ligger bara några meter från grusplanen utanför och bara tjugo meter från asfaltvägen som löper längs hela ladan. En förbipasserande gående eller cyklist skulle kunna höra skrik ev. i kombination med tumult då offret sparkar omkring sig. Därför var det extra viktigt för mördaren att få tyst på offret.

Orsaken till samtliga tre tejpningar kan alltså ha varit att få tyst. Se även inlägg “Tejpningen i LH-fallet”.

Osäkert om kläderna på överkroppen

Åklagaren påstod att tröja och bh var uppdragna då kroppen hittades i skåpet i arbetsboden. Och han citeras sedan av domstolarna. Men i det ca tvåtusensidiga förundersökningsprotokollet nämns inte ett ord om att kläderna på överkroppen var uppdragna då kroppen hittades, tvärtom framstår det som att de satt normalt. Däremot uppges att byxor och trosor var neddragna.

Kriminalteknikern som hittade kroppen och som deltog i arbetet med att baxa ut den ur det trånga plåtskåpet, angav i sitt protokoll följande om byxor och trosor:
“Satt nere runt smalbenen på målsäganden”. (fup sid 9, 17, 491-493, 531, 541-546, 567, 856-861, och 868).
Men för tröja respektive bh angav kriminalteknikern endast:
“Målsägaren hade den på sig då hon anträffades.” (fup sid 10, 18, 495, 568, och 868).

Förhörsledaren som för NB visade foto från fyndtillfället nämnde inte heller uppdragna kläder när han beskrev fotot:
“Man ser dessutom […] och att kläder är neddragna.” (fup sid 1662).

Även i tingsrättsförhöret november 2015 med kriminalteknikern är det oklart. Där beskriver hon först noggrant hanteringen medan kroppen var kvar i plåtskåpet, att byxor m.m. var neddragna och hur de avlägsnades. Därefter beskriver hon förfarandet efter att kroppen med stor möda baxats ut ur skåpet av fyra personer som fick “ta i allt vi kunde” för att få ut kroppen:

“Och sen när vi lyft ur så, var den, hon hade en svart långärmad tröja på sig som var trasig vid högerarmen, och något vrängd så armen var i upplyft läge, högerarmen, ja… eh. Och för att inte, samma sak där, för att skydda så mycket som möjligt så klippte vi upp tröjan…… som var uppdragen, eeh bh:n var uppdragen den klippte vi också av i banden, för att vara så försiktiga som möjligt, och rulla in på samma sätt.”

Därefter byter åklagaren raskt ämne. Vad kriminalteknikern sa är att det var uppdraget när hon skulle klippa upp tröjan, efter att kroppen hade lyfts ut. Det skulle kunna tolkas som en tillbakasyftning, men det är inte vad hon säger. Advokaten luskar inte heller vidare i den uppgiften eftersom det inte är relevant för åtalet.

Dessförinnan i stämningsansökan den 23/10 2015 hade åklagaren skrivit i sin gärningsbeskrivning bl.a. följande om NB: “Vidare har han dragit ner, respektive upp hennes kläder så att hennes kön och bröst blottats. Han har därefter fört bort kroppen och gömt den i ett smalt klädskåp, i en arbetsbod på Martorps Gård, Götene kommun. Det har krävts våld och kraft för att få in kroppen i skåpet.”
Tingsrätten angav sedan i sin dom att “hennes tröja och bh var uppdragna”. Hovrätten uttryckte “hennes tröja och BH på motsvarande sätt var uppdragna”.

Intrycket blir att polis och kriminaltekniker är osäkra på om det var uppdraget vid fyndtillfället, och att det inte heller framgår tydligt på deras foto. ELLER att man anser att tröja m.m. har kanat upp när kroppen pressades in och ned i det trånga skåpet. Alternativt att de råkade dras upp vid det besvärliga utlyftandet.
Detta handlar alltså om klädernas tillstånd då kroppen hittades intryckt i det 24 cm smala plåtskåpet i arbetsboden, flera kilometer från ladan där man antar att mordet skedde.

Enligt åklagaren hade NB dragit upp tröja/bh, i ladan. Domstolen beaktar och tolkar endast det som framkommer i rättssalen och åklagarens ord, man granskar inte uppgifterna närmare, och därmed ansågs uppgiften om uppdragna kläder fastställd. Detta alltså trots den märkliga frånvaron av just den uppgiften hos både kriminaltekniker och förhörsledare i FUP, och det faktum att tröjan inte analyserades (se nedan).

Spår som åklagaren valde att inte analysera

De “ljusa hårstrån av huvudtyp” som hittades på offrets trosor analyserades inte närmare. Enligt NFC kom de hårstråna sannolikt inte från offret. (fup sid 491-492).
På trosorna hittades DNA men enbart från NB:s fru, vilket (bort)förklarades med att NB råkat överföra hennes dna.

Anledningen till att man inte analyserade hårstråna på trosorna kan vara att om de hade visat sig tillhöra NB:s bror eller fru så hade åklagarens förklaring knappast hållit att NB råkat överföra både någon annans hårstrån OCH dna.
Det hade komplicerat tillvaron för åklagaren, som troligen behövt åtala flera personer. Om samtliga då hade nekat eller skyllt på varandra och om åklagaren inte hade kunnat visa att de hade begått mordet enligt medgärningsmannaskap, dvs tillsammans och i samförstånd, så hade det faktiskt kunnat sluta med att ingen kunnat dömas för själva mordet. (NB:s dna hittades inte på mordvapnet*, dvs inte på snöret runt halsen och inte heller på tejpen över mun/näsa).
I ett fall nyligen i Varberg (som i övrigt inte har några likheter med LH-fallet) friades två pojkar av både tings- och hovrätten från mord på en man. Domstolen ansåg det vara klarlagt att någon av de två pojkarna hade dödat mannen. Den ena pojkens dna/blod fanns på mordvapnet, men det ansågs inte vara tillräckligt bevis. Pojkarna skyllde på varandra. Åklagaren kunde inte visa att de dödat i samförstånd.

De blodliknande besudlingarna på offrets tröja analyserades inte.
Att åklagaren valde att inte analysera tröjan framstår som märkligt med tanke på att han sedan hävdade att NB dragit upp tröjan. Byxor m.m. analyserades men inte tröjan.

—————————-
Källor m.m:
– Ang. snöre och knut: i obduktionsprotokollet uppges visserligen att snöret “är arrangerat som en snara med en knut på framsidan av halsen.” MEN det påpekas också att granskningen av snöret “är ytterst översiktlig och starkt begränsad”, innan snöret klipptes loss för vidare transport till NFC och DNA-analys. Så det är ytterst tveksamt om det var en knut eftersom inga knutar finns på det isärklippta snöret på bilden i fup. Det uppges heller ingenstans i varken fup eller tilläggsprotokoll att det var en knut på snöret.
Obduktionsprotokollet lämnades ut till största delen sekretessmaskerat. Av den yttre kroppsundersökningens cirka 60 punkter är fyra punkter omaskerade.
– Ang. snöret/”mordvapnet” runt halsen: i ladan hittades snörstumpar av samma typ (balsnöre) med NB:s och offrets DNA. Man kunde varken fastställa eller utesluta att de snörstumparna suttit ihop med snöret kring halsen på offret (som hittades i arbetsboden några kilometer från ladan). Dvs snörstumparna i ladan kan ha hamnat där innan mordet skedde, eller använts till något annat (t.ex. binda offrets händer eller fötter).