Kategoriarkiv: Yenon Levi-fallet

Mord, ett passfoto och två motstridiga analyser

Media har genom åren hållit tyst om den analys som visar att glasögonen som hittades troligen INTE var samma som på “glasögonmannens” passfoto. Vi kollar.

Övre bilden ovan är glasögon från en fyndplats år 1988 där Yenon Levi hittades mördad. (Glasögonen är sönder i näsbryggan och ena skalmen har lossnat).
Undre bilden är från ett passfoto från en misstänkt gärningsman (i media kallad “glasögonmannen”).

År 1991 drog SKL slutsatsen att “starka skäl” talar för att det är samma exemplar av glasögon (alltså inte enbart samma typ) p.g.a. överensstämmelser i bågarnas mönster. Dock uttryckte SKL också motsägelsefullt att “Det är inte möjligt att genomföra en fullgod jämförelse p.g.a. fotonas kvalitet”.

År 1997 fick tekniska roteln hos Länskriminalen i Stockholm uppdraget att jämföra glasögonen med passfotot. Deras slutsats var att “mönstret i glasögonen ej stämmer överens med varandra”, och “att det på glasögonen på passfotografiet och glasögonen finns fler olikheter än likheter beträffande mönsterpassningen”.

Bilderna ovan överensstämmer bättre med tekniska rotelns slutsats, det vill säga att mönstret i bågarna inte stämmer överens och att det finns fler olikheter än likheter. (Då bortser vi tills vidare från bildkvaliteten).

Nämnda massproducerade glasögontyp uppges ha saluförts i Åhlens-varuhus under 1980-talet. Det är läsglasögon (samma styrka på båda glas) av lågprismodell och av dålig kvalitet.

Översikt åren 1988 till 1997:

– År 1988 hittades Yenon Levi mördad. På fyndplatsen påträffades bl.a. ett par trasiga glasögon.
– År 1991 blev en man misstänkt eftersom han bar liknande glasögon på sitt passfoto. SKL ansåg att starka skäl talade för att det var samma glasögon, men med reservation för fotografiernas kvalitet.
– År 1993 hölls sista förhöret med den mannen, därefter avfördes han som misstänkt och utredningen lades ner 1994.
– Tre år senare, 1997, jämfördes fotografierna av tekniska roteln som ansåg att det fanns fler olikheter än likheter mellan glasögonen.

Bild ovan: 24-årige israeliske medborgaren Yenon Levi, som hittades ihjälslagen i Rörshyttan i Dalarna, lördagen den 11 juni 1988. Sannolikt dödsdatum var någon gång mellan den 8–10 juni 1988, enligt rättsläkare.

SKL om glasögonen

År 1991 jämförde SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium, numera NFC) glasögonen från fyndplatsen med glasögonen på passfotot. Citat (fetstil ej deras):

“Vid jämförelse med glasögonen på fotot iakttogs goda formöverensstämmelser och samma typ av färgsättning. Vidare jämfördes det flammiga mönstret hos glasögonen. Härvid iakttogs överensstämmelser inom vissa partier. Det är inte möjligt att genomföra en fullgod jämförelse p.g.a. fotonas kvalitet. Det flammiga mönstret var inte klart tecknat i alla partier. Bl a förekom reflexer från belysningen.”

SKL ansåg vidare att ”starka skäl talar för att” glasögonen från fyndplatsen var samma som på passfotot. (“Starka skäl” var näst högsta tillförlitlighetsgraden hos SKL, motsvarande grad +3 i utlåtandeskalan hos nutida NFC).
Anledningen till den starka slutsatsen var att bågarna tycks vara tillverkade med ett slumpvis mönster, dvs att mönstret på varje glasögonbåge kan vara unikt.

Men: enligt SKL:s eget utlåtande så var det inte möjligt att genomföra en “fullgod jämförelse”. Dvs, det var inte möjligt att göra en tillräckligt bra jämförelse (vilket är vad “fullgod” betyder).
Så hur fullgod är egentligen deras slutsats? kan man fråga sig.

Uttryckt i sannolikhet så innebär “starka skäl” eller grad +3 att det “bedöms vara minst 6000 gånger mer sannolikt att få dessa resultat om huvudhypotesen är sann än om den alternativa hypotesen är sann.” (Enligt nutida definition, 2019).

Exakt hur SKL kom fram till den graden i den analysen är f.n. okänt.

Tekniska roteln om glasögonen

Fokuserade SKL mest på likheter? Rimligen bör man granska både likheter och olikheter i samma utsträckning. Att man väger in både vad som talar för och vad som talar emot en viss riktning. Som vid bevisvärdering.

År 1997 jämförde tekniska roteln hos Länskriminalen i Stockholm glasögonen från fyndplatsen med glasögonen på passfotot. De tycks ha lagt mer vikt på olikheter än SKL. Citat (fetstil ej deras):
– “att glasögonen är lackerade troligtvis med slumpvis utvalt mönster”.
– “att mönstret i glasögonen ej stämmer överens med varandra”.
– “att det på glasögonen på passfotografiet och glasögonen finns fler olikheter än likheter beträffande mönsterpassningen“.

Ett helt annat resultat än från SKL, tycks det.
Båda kan knappast ha rätt. Det verkar som att nån av dem gjorde fel.
Vem? SKL eller tekniska roteln?

Exakt hur tekniska rotelns analys gick tillväga är f.n. okänt. Kritiker uppger att en optiker utförde granskningen.

Skurkarna var det, som gjorde fel, enligt kritiker

Analysen 1997 hos tekniska roteln begärdes av åklagare Christer van der Kwast (numera pensionerad). Kritiker anser att han var en skurkaktig åklagare, tillsammans med ett dussintal andra yrkespersoner inom rättsväsende och vården som också framställdes som skurkar i media.
Kritikerna anser att det ligger nån form av fiffel bakom tekniska rotelns slutsats om glasögonen.

Enligt advokat Pelle Svensson med flera kritiker så var analysen ett “beställningsjobb” i syfte att kunna bortse från SKL:s utlåtande och åtala Quick så att han kunde dömas för mord. Därför att det skulle “lyfta karriären” hos de involverade, och Sverige på den tiden “ville ha” en seriemördare, enligt kritikernas förklaringsmodell.

Om den misstänkte mannen, i början på 1990-talet

“Glasögonmannen” utreddes aktivt åren 1991-1993, utredningen lades ner 1994.

Misstankarna mot “glasögonmannen” på nämnda passfoto uppstod 1991, då han nyligen dömts till fängelse för anstiftan till grov misshandel. (Inte anstiftan till mord, som det sägs i media och i flera andra källor).
Någon på utlänningsroteln hade i ett passfoto sett likheter med mediebilder på glasögonen.

Mannen förhördes i Sverige flera gånger under flera års tid.
Polisen lät även fotografera mannen bärandes glasögonen från fyndplatsen. Ett optikslip-företag jämförde det fotot med passfotot och bedömde att glasens styrka eller dioptri var “lika” på båda fotona. (Man kan undra över metodiken, t.ex. om de tog flera fotografier med olika styrkor på glasögonen för att klargöra skillnaderna på fotografierna).

Det lär funnits ett vittne som när hon fick se ett foto på Levi uppgav att hon sett honom, eller en man med “den näsan”, hemma hos glasögonmannens bostad.
Men enligt annan källa var Levi redan död när den påstådda iakttagelsen gjordes.

Sista förhöret med glasögonmannen hölls 1993.
Efter avtjänat straff utvisades mannen från Sverige, friad från misstankar gällande mordet på Levi.
Förundersökningen lades ned maj 1994.
Över ett år senare, november-december 1995, bekände Quick mordet på Levi.

Om passfotot

Bilden på delen av passfotot ovan kan vara av sämre kvalitet än det foto SKL och tekniska roteln hade tillgång till. Om så är fallet går det utmärkt att lägga upp en bättre bild nånstans på webben så att medborgarna kan avgöra själva om SKL:s eller tekniska rotelns utlåtande verkar mest korrekt. Detta tycks dock aldrig ha gjorts.

När Yenon Levi-fallet och glasögonen tas upp i media och SVT med flera, vilket har skett åtskilliga gånger senaste decenniet och de senaste åren, så utelämnas uppgifterna om tekniska roteln och deras motstridiga slutsats.


Källor: diverse offentligt material t.ex. böcker om Quick, domar, resningsdokument, kommissionsrapport och media.