Kategoriarkiv: 18: Tobias Lindquist-fallet (“saxmordet”)

Saxmordet enligt media, följt av rättsväsendet

I mars 2019 vek sig till sist åklagare nummer fyra för medietrycket. Vad föregick denna åklagares bedömning som gick rakt emot de tre föregående åklagarnas, och med SAMMA BEVISUNDERLAG som tidigare? Vi kollar.

Tobias

Det handlar om elvaåriga Tobias Lindquist i Hovsjö som år 2001 dödades med ett fyrtiotal saxhugg. Dåvarande polisutredning och åklagare bedömde händelseförloppet som utrett och fallet solklart. Enligt dem var det en jämnårig, psykiskt störd klasskamrat som huggit ihjäl Tobias. Bedömningen byggde på indiciebevisning. Den misstänkte X hade dessutom erkänt efter flera förhör.
Av hänsyn till att den misstänkte X var minderårig så lades utredningen ned och det hölls ingen bevistalan (i domstol).

Kevin

Kort tid innan saxmordfallet åter blev aktuellt i maj 2017 så skapades ett mycket kraftigt medietryck rörande ett helt annat fall. Det var Kevin-fallet där två bröder sedan 1998 enligt dåvarande polisutredning ansågs ha orsakat fyraåriga Kevins död i Arvika. Liksom i saxmordet hade man då lagt ned Kevin-utredningen pga att gärningsmännen var barn.
Det starka medietrycket inleddes i maj 2017 med en serie publiceringar i tv och tidningar av statliga SVT samt övrig media, med budskapet att de två misstänkta bröderna var oskyldiga. Och de två bröderna förnekade skuld och tog avstånd från sina nitton år gamla medgivanden.

Några veckor senare i juni frikändes morddömde Kaj Linna efter 13 år i fängelse. (Men det var ett mord som Linna alltid nekat till att ha begått, och vars dom han överklagat flera gånger genom åren. Till skillnad från de misstänkta både i saxmord- och Kevinfallet där de inte tidigare hade hävdat oskuld).

Det beslutades att åklagare skulle granska den gamla polisutredningen rörande Kevinfallet. Mycket i media talade för att de två bröderna skulle komma att frias från de gamla misstankarna.

Under dessa frikännandetider bestämde sig herr X, tillsammans med DN (Dagens Nyheter), för att återta sitt erkännande att ha dödat Tobias. (Det finns inga uppgifter om att X nånsin tidigare har sagt sig vara oskyldig, efter sitt erkännande för sexton år sedan år 2001).

År 2017 gjordes också två granskningar av den gamla saxmordutredningen, en före och en efter att herr X återtagit sitt gamla erkännande. Dessa granskningar utfördes med fem månaders mellanrum, av varsin åklagare.
I båda de granskningarna bedömde respektive åklagare att den gamla saxmordutredningen var bra utförd, och därmed inte skulle återupptas.

I början på 2018 begärde herr X:s ombud överprövning gällande saxmordet.

I mars 2018 meddelade nya Kevin-utredningen att de två bröderna frias från misstankar. (Dvs som väntat, helt enligt medias linje).

I juni 2018 beslutades att saxmordutredningen ska återupptas, ledd av en annan åklagare än de tre tidigare åklagarna.

Efter nio månaders utredning, och trots flera utredningsåtgärder, meddelades att inget nytt hade tillkommit som förändrade det befintliga beslutsunderlaget i saxmordutredningen.
MEN denna fjärde åklagare i saxmordfallet gjorde istället en annan bevisvärdering än tidigare. Därmed avfördes herr X från saxmordutredningen och friades från misstankar.

Om du tycker det verkar snurrigt, t.ex. så här:  , så fortsätt läs så klarnar det säkert.

Tidslinje – Vad som ledde fram till att herr X friades från misstankar:

En av drivkrafterna bakom medietrycket i Kevinfallet var ett slags hat mot en minnesforskare och -professor, här kallad SÅC (Sven Å Christianson). Denna drivkraft fick media att sedan även sätta tänderna i saxmordfallet.
För att förstå detta behöver vi gå tillbaka ända till år 2008, förslagsvis med hjälp av nedanstående tidslinje.

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid – varav sju år som drogfri – hade vidhållit och försvarat, i både tal och egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.
(UTAN Råstams idé om byte av offerroll så hade Bergwall troligen aldrig återtagit sina erkännanden. Därför att då hade Bergwall tvingats lägga hela skulden på sig själv, och riskerat att enbart framstå som en lurendrejare inför hela svenska folket, vilket knappast hade varit det minsta lockande för honom).

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen före och under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt. (Se “Hjärntvätt föregick resningsprocesserna“).
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren SÅC som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att herr X har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.
—————————————————————-

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla polisutredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen), efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


Att de nutida turerna kring saxmordet föregicks och omgavs av flera starka och långvariga medietryck, det är uppenbart. Likaså att det påverkade de involverade och deras handlingar och beslut.


[Uppdaterad 10 juni 2019]

Saxmordet i Hovsjö, Södertälje år 2001

Elvaårige Tobias Lindquist dödades med en sax, i en skogsslänt invid en väg nära bostaden i Hovsjö, Södertälje år 2001. Nästan fyrtio hugg ändade hans liv. Här visas vad dåvarande polisutredningen kom fram till.

Tobias hittades död på eftermiddagen onsdag 30 maj 2001, i en skogsslänt ett par meter från en väg, bakom en gatusandlåda, några hundra meter från sitt hem i Hovsjö. Ena halvan av en sax satt instucken i tinningen. På huvudet, halsen och överkroppen fanns närmare fyrtio sticksår.

En klasskompis, här kallad MGM, som tycks haft en psykisk störning, hade kommit hemrusande till sin mamma och sagt att han hittat Tobias och skadat sig i handen då han försökt dra ut saxen. Skadan lär varit så allvarlig att handen måste opereras.

Efter fem veckor och många förhör erkände MGM att han dödat Tobias. MGM uppgav att han och Tobias bestämt sig för att brevväxla under sommaren, och de hade därför tagit en sax ur skolans klassrum och delat saxen i två delar för att kunna sprätta breven.

Ur ett gärningsmannaperspektiv är mordplatsen mycket illa vald, med hög upptäcksrisk. Strax intill finns en bilväg, och en stig några meter inåt skogsslänten, samt bostadsområdet inom hundra meters avstånd.

Tre bilder ovan, bild 1: på väg ned mot bostadsområdet, med den blå gatusandlådan till vänster (där Tobias hittades några meter in i skogsdungen).
Bild 2 och 3 ovan: på väg åt motsatt håll, från bostadsområdet upp mot kurvan före vägkorsningen.
Stigen som leder in bakom mordplatsen kan skönjas (till höger) på bild 3 och 2. (Anm: öppningen i vägrenens kantsten i bild 3 är bildfel, troligen uppstått då flera bilder överlappats).

Karta ovan: mordplatsen är markerad med röd ring, vid kurvan på Kvarstavägen. Bostadsområdet ligger strax intill, längs Kvarstavägen. Skolan är på 5-10 minuters gångavstånd, liksom Hovsjö centrum som lär ligga nära kyrkan.
Tobias uppges ha lämnat skolan vid halvtre-tiden, och hittades (av vuxna) cirka en timma senare.

Skuldfrågan

Polis och åklagare kom alltså fram till att Tobias klasskompis var gärningspersonen. Men av hänsyn till den låga åldern tvingades inte pojken till rättegång med bevistalan. Fallet ansågs löst utan rättegång, och pojkens namn och identitet hölls skyddad från offentligheten. Vilket är vanligt för brottsmisstänkta barn under 15 år. (Det är dock inte okontroversiellt, det finns en del som hävdar att brottsmisstänkta barn alltid ska ställas inför rätta (med bevistalan) vid grova brott, för att undvika att skuldfrågan överlåts åt polis och åklagare. Men risken med rättegång är att barnet utsätts för ytterligare obehag och trauma, särskilt om det blir fällande dom (även om inget straff utdelas i en bevistalan).

De senaste två åren (våren 2017 till mars 2019) har det dock förekommit en del märkliga turer i detta fall. Där media varit ledande, med rättsväsendet i släptåg, som medfört att ovanstående MGM nu arton år efter mordet är avförd från polisutredningen.

MGM har återtagit sitt erkännande (september 2017) men bevisläget är detsamma som tidigare. Enligt den senaste åklagarens granskning är MGM numera varken misstänkt eller icke misstänkt och händelseförloppet inte tillräckligt klarlagt.
Ja, ungefär så uttryckte sig faktiskt den senaste av fyra (!) åklagare efter senaste granskningen som offentliggjordes i mars 2019. Den åklagaren gör därmed en annan bevisvärdering och går därmed tvärt emot de 3 föregående åklagarna.

Dessa märkligheter hänger samman med fler märkligheter i några andra fall. Dessa fall och saxmordet har några gemensamma nämnare, varav den ledande stavas media. Vi kastar ett närmare öga på dessa gemensamma nämnare så småningom.

Mera:

Tobias 11 och 8 år mördades med ca 40 hugg vardera.


Anm: saxhalvorna på bilden överst i detta inlägg kommer inte från detta fall.