Kategoriarkiv: Väder & Klimat

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor

Vår nutida domedagsprofetia är inte vilken profetia som helst, den är vetenskapligt underbyggd. Den förkunnar en eventuell undergång inom en obestämd framtid. Av hela eller delar av jordens befolkning, eller bara en mindre del OM människan gör botgöring.

Det är de syndande människornas eget fel. Fast inte med hundra procents säkerhet, och inte till hundra procent. Det är “med stor sannolikhet” eller “extremt troligt” att människan har skuld. Dvs det är inte till hundra procent fastställt att människan har skuld.
Om människan har skuld så utgör den 92 procent av hela skulden, enligt en nylig forskarrapport. De övriga 8 procenten är moder Jords fel. Dvs om människan har skuld så är den i så fall inte hundraprocentig.

Denna raffinerade, moderna undergångsprognos erbjuder dock möjlighet till bättring och botgöring för att kanske undslippa den eventuella apokalypsen.

Det kan göras på flera sätt: genom att människan blir mer sparsam med moder Jords tillgångar, och rustar sig för ett mer varierat klimat. Eller genom att decimera det gigantiska människobeståndet (ungefär som vi gör med andra däggdjur när de blivit för många) så att antalet fossilbrännande individer minskar avsevärt.

Det förstnämnda är att föredra framför decimering, av flera skäl. Men om vi misslyckas så kommer nämnda moder att på egen hand sköta decimerandet av nämnda tvåbeningar.
(Bild höger: jordens folkmängd åren 1800 till 2016, samt tre olika framtidsgissningar enligt FN).

Vi pratar alltså om den bekanta globala uppvärmningen, med nyckelord som växthuseffekten, växthusgaser och koldioxid (CO2). Som medför smältande isar och annat som rubbar vår kinkiga balans.

Människan blev klimat-curlad eller bortskämd av moder Jord under perioden Holocen när temperaturen plötsligt blev hyfsat stabil och höll sig inom snäva gränser:

Bilden* ovan åskådliggör i olika tidsskalor ungefär hur jordens temperatur fluktuerat/varierat de senaste fem miljoner åren.
– Under de senaste hundratusen åren före vår nuvarande period Holocen kunde den globala medeltemperaturen ibland variera med åtta grader Celsius eller mer på bara några decennier eller några år.
– Under Holocen stabiliserades globala medeltemperaturen till endast cirka två graders fluktuation. (Uppgiften varierar mellan olika källor mellan en till två grader Celsius. Det gäller skillnaden mellan högsta och lägsta globala medeltemperaturen i Holocen före nutid. Lägsta inträffade under “lilla istiden” som pågick cirka 1400 till 1850 e.Kr).

Holocen (Holocene) är den tidsperiod vi befinner oss i sedan cirka tolvtusen år. En interglacial eller “mellanistid”.
Eem (Eemian) är den föregående interglacialen som varade cirka tiotusen år. Globala medeltemperaturen under Eem lär varit några grader högre än under Holocen.

Perioden mellan Eem och Holocen utgör vår senaste glacial eller istid, som varade i cirka hundratusen år.

Anm: under de senaste drygt hundra åren fram till 2017 beräknas den globala års-medeltemperaturen ha ökat med cirka en grad Celsius. Globala årsmedeltemperaturen (exempelvis för 2017) ska inte jämföras direkt med historiska rekonstruerade* globala temperaturnivåer eftersom de kan vara medeltemperaturer för betydligt längre perioder än ett år (t.ex. flera decennier eller flera hundra år).

Mera överblick

Nedan framgår nuvarande istidsperioden (3 miljoner år) samt jordens temperaturvariationer de senaste 65 miljoner åren:

Bild ovan: “jordens medeltemperatur”* vid olika faser i den nuvarande långa perioden av isbildningar, dvs de senaste 30-40 miljoner åren. (Tidsaxeln är uppdelad i fyra block med olika tidsskalor).
* Beräknade medeltemperaturen (ºC) anges som avvikelsen från globala medeltemperaturen för perioden 1960-1990 (som anses vara cirka 14 grader Celsius).

Den första “äkta” människan (som var längre och hade större hjärnvolym än tidigare), arten Homo habilis, tycks ha utvecklats under första delen av vår nuvarande istidsperiod som inleddes för knappt tre miljoner år sedan. Inte att förväxla med “den moderna människan”, arten Homo sapiens som vi tillhör, som lär sett dagens ljus för omkring 200 tusen år sedan.
Dvs primater av släktet Homo har alla utvecklats under nuvarande istidsperiod.
(Bild höger: Homo habilis, rekonstruktion).

Apokalyps sing-along: Den växthustid nu kommer

Det förutspås visserligen att det kommer en ny glacial (dvs en istid i istiden), men att den har fördröjts eller avvärjts av den nuvarande globala uppvärmningen. Antagandet hos en del klimatforskare är att en glacial skulle ha infunnit sig om några tusen år. Men att det nu lär dröja betydligt längre, uppåt hundratusen år.

Innan dess kan jordens temperatur stiga såpass mycket att det motsvarar växthustid i klimatet. Enligt det värsta scenariot med över 6 graders ökning (enligt FN/IPCC som anser att det inte bör överstiga 1,5 grad), så skulle det medföra en global medeltemperatur på över 20 grader Celsius. (Istället för de cirka 15 grader som vi lär ha nu, 2018).

I så fall: isarna och glaciärerna smälter, haven dränker stora landområden likt en hundratal år smygande syndaflod. Med sjukdomar, svält, krig och död i släptåg. Våra ansträngningar att stoppa klimatförändringarna har varit förgäves.

Media med flera sprider domedagsstämning. Innan detta inlägg avslutas så kan vi komma i ytterligare domedagsstämning med en känd psalm som brukar användas vid helt andra avslutningar.
Häll upp ett glas whisky med is (on the rocks), tänd nåt njutbart som ryker upp i atmosfären – exempelvis en god cigarr, cigarett, pipa, ett stearinljus, en mysig brasa, eller julbocken på torget – och stäm in i sången.

Sångtext (lätt modifierad apokalypsversion av Den blomstertid nu kommer):

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor.
Du nalkas ljuva växthus, där gräs och gröda gror.
Med het och livlig värma, till allt som varit fött,
sig solens strålar närma, och allt blir åter dött.

Musik, kyrkorgel:

Slutord

Är du fortfarande kvar o i livet? Det är hoppingivande.

Det är bättre att vidta åtgärder än att låta bli. Oavsett om det finns ett direkt hot eller inte. Rusta människan för klimatet, och minska utsläppen. Under förutsättning att åtgärderna i sig inte ställer till med andra stora problem.

Exempel på “åtgärder” förutom att minska utsläppen är att undvika bosättning i områden med hög risk för extrema vattenflöden eller temperaturer. Och skydda bostäder, arbetsplatser och offentliga platser mot höga temperaturer på motsvarande sätt som det idag är obligatoriskt med skydd mot kyla. Det handlar mer om att anpassa sig i en föränderlig värld än att vidta åtgärder inför ett undergångshot.

Frågan “hur minska jordens stora folkmängd” är förstås knepig. Om folkmängden istället legat på 1950 års nivå (cirka en tredjedel av dagens), då hade marginalerna varit betydligt större och vi hade troligen inte pratat om koldioxid som ett problem. Frågan tycks olöslig, vi överlåter tills vidare åt moder Jord att lösa befolkningsfrågan på egen hand.

—————————————–
Mera av liknande:
Urgamla mordfall i våra istider.
Elden och hettan, förr och nu.


Info:
* Bild “Temperaturvariationer” med förenklade diagram:
diagrammen är från olika källor och kurvorna skiljer därför en aning i vissa detaljer. I det stora hela visar de dock ungefär samma mönster gällande fluktuationer i temperaturen. (Vissa är “globala”, dvs
sammansatta av medelvärden från olika geografiskt lokala källor, andra består enbart av en lokal källa).

* Om rekonstruerade temperaturer:
diagrammen i bilden “Temperaturvariationer” ovan utgörs av rekonstruerade temperaturer, som beräknats ur analyser av t.ex. isborrkärnor där syreisotophalten anses vara en indikator på dåvarande temperatur. Temperaturvärdena i sådana mätserier består av medeltemperaturen för längre tidsintervall, t.ex. flera decennier eller hundratals år.

Detta inlägg motsäger inte globala uppvärmningen eller att den kan vara delvis orsakad av mänskliga aktiviteter, så som klimatforskare hävdar. (Dvs AGW, Anthropogenic global warming, där antropogen betyder orsakad av människan). Inlägget motsäger dock inte heller att en majoritet klimatforskare inte alltid har rätt i alla detaljer.

Övrigt: “global årsmedeltemperatur” ska inte sammanblandas med lokal månadsmedeltemperatur, som läsare gjort med ett tidigare inlägg om temperaturen i några svenska städer.

[Uppdaterad 12 december 2018]

Urgamla mordfall i våra istider

Just nu befinner vi oss i en istid (i motsats till växthustid), vi har t.ex. is vid jordens poler. Vi befinner oss också i en mellanistid, som började för cirka tolvtusen år sedan. Denna mellanistid föregicks av flera istider och mellanistider, som ingår i en längre istid (knappt 3 miljoner år) som i sin tur ingår i en ännu längre istid (över 30 miljoner år). Det är iskristallklart. Om inte, se “Om istid” nedan.
[Uppdaterad 19 november 2018]

Ismannen Ötzi

Ett bland de tidigaste kända morden i våran nuvarande mellanistid, och där offrets kropp har påträffats, tycks ha inträffat för omkring 5300 år sedan (ca 3300 f.Kr.) i Italiens alper alldeles intill gränsen till Österrike. År 1991 hittades där det unikt välbevarade mordoffret i en smältande glaciär på drygt tretusen meters höjd. Mannen fick namnet Ötzi, ismannen Ötzi, efter Ötztalalperna där kroppen hittades.

Mordet antas ha skett under försommaren (enligt analys av innehållet i en bägare av björknäver).
Ötzi sköts med pil bakifrån i vänstra skuldran. Pilskadan medförde troligen kraftig blödning som ledde till döden på några minuter. Någon drog ut pilen, en liten bit av pilspetsen blev kvar.
Han hade också en huvudskada som antas uppstått vid mordtillfället. På vänster hand fanns ett några dagar gammalt djupt skärsår (som hade börjat läka), kanske från ett slagsmål.

Då Ötzi mördades tycks han varit väl klädd och utrustad för jakt och naturliv. Han hade bland annat en kopparyxa, som anses varit värdefull och betraktades som en statussymbol, en kniv av flinta med träskaft, en pilbåge, flera pilar i ett koger, en ryggsäck, en midjeväska. Allt väl bevarat efter den femtusenåriga nedfrysningen, dock lär utrustningen varit välanvänd och sliten.

Bild ovan: kvarlevorna var uttorkade men för övrigt välbevarade inklusive de inre organen. Överst på bilden syns kopparyxan, med kopparbladet fastbundet på ett 60 cm långt träskaft.

Att den dyrbara kopparyxan fanns kvar anses tyda på att det inte var ett rånmord. Fast det kan förstås finnas andra skäl till att mördaren/mördarna inte tog yxan, t.ex. att den i tumultet råkade döljas, eller att mördaren var rädd att bli avslöjad om någon kände igen yxan. Man vet inte heller om mördaren stal nån annan av Ötzis ägodelar. OM det var hans ägodelar, han kanske själv hade stulit yxan. Eller rentav själv var en mördare som någon hämnades på.

Bild ovan: fyndplatsen i Italien intill Österrikiska gränsen där Ötzi påträffades.

Några fler urgamla mord

Det har hittats många lik i mossar runtom i Europa, de flesta inte lika gamla som Ötzi och alla inte mördade. Nedan visas några av dessa som tagits av daga eller mördats.

Bockstensmannen dog för över 600 år sedan, under senare hälften av 1300-talet e.Kr.
Trolig dödsorsak: tre kraftiga slag mot huvudet. Efter döden pålades han med tre pålar genom överkroppen, varav den ena genom hjärtat. Anledningen till pålningen kan varit att man ville förhindra att den mördade mannen skulle återuppstå och hämnas.

Bockstensmannen hittades i en mosse några mil utanför Varberg i Sverige år 1936. Skelettet och håret var välbevarat, liksom mannens dräkt (som är Europas enda fullständig bevarade mansdräkt från medeltiden). Även vissa hudbitar, muskelstycken samt hjärnan kunde identifieras.

Grauballemannen dog för cirka 2300 år sedan, omkring 300 f.Kr. Han dödades med ett snitt i halsen från öra till öra.
Den välbevarade kroppen hittades i en mosse nära Silkeborg i Danmark år 1952. Bild:

Tollundmannen dog för cirka 2300 år sedan, omkring 300 f.Kr. Han dödades genom hängning.
Mannen hittades i en mosse på Jylland i Danmark år 1950. Kroppen var välbevarad inklusive de inre organen. Bild:

Den rödaktiga hårfärgen som syns på flera av bilderna ovan är inte offrens naturliga hårfärg, det har orsakats av missfärgning från mossarnas vatten.

Allra äldsta kända mordet?

I en grotta i norra Spanien påträffade arkeologer ett 430.000 år gammalt kranium med skador som tyder på att hen blev ihjälslagen. Fyndet kallas kort o gott “Cranium 17”.

Det har hittats ännu äldre skelettdelar som bevisar kannibalism och skador, men inga som definitivt kunnat kopplas till mord. Kranium 17 tycks vara det första “bevisade” mordfallet som påträffats bland mänskliga fossiler.

Man kan nog vara hyfsat säker på att tvåbeningar har mördat varandra betydligt längre tillbaka i tiden. Ända sedan dag 1 om man säger så.

Om “istid”

Inläggets inledande text illustrerar hur termen “istid” kan framstå som aningen diffus, t.ex. i media och i dagligt tal där “istid” kan omfatta både en enstaka nedisning och en period med flera nedisningar, och med stor skillnad i utbredningen av isen.

Strikt talat begränsas “istid” till en period av nedisningar med inlandsis på större landområden än enbart Antarktis (sydpolen). En sån period sägs då utgöras av flera “glacialer” och “interglacialer”, istället för “istider” och “mellanistider”. Perioden med de glacialerna och interglacialerna kallas då en istid, istidsperiod eller glacialtid.
Följaktligen är nedisningen av Antarktis som inleddes för över trettio miljoner år sedan, när den antarktiska inlandsisen bildades, inte “istid” utan istället mer av typen pre-glacialtid, nånstans mellan växthustid och istid.

Mindre strikt talat kallas även glacialer för istider. Dvs de istiderna utgör då istider i istiden. Andra använder istid mera frikostigt för att beskriva en kortare eller längre period som är avsevärt kallare än perioden dessförinnan, och då det fanns is på minst en eller båda jordens poler.

Några diagram:

Bild ovan: de fem identifierade istiderna (eller istidsperioderna) under de senaste 2,4 miljarder åren. [Diagram från geology.utah.gov].
Placering på linjär tidsaxel:

Schematisk bild ovan: “jordens medeltemperatur”* vid olika faser i den nuvarande långa perioden av isbildningar, dvs de senaste 30-40 miljoner åren. (Tidsaxeln är uppdelad i fyra block med olika tidsskalor).
* Beräknade medeltemperaturen (ºC) anges som avvikelsen från globala medeltemperaturen för perioden 1960-1990 (som anses vara cirka 14 grader Celsius).

Bild ovan: glacialer och interglacialer under de senaste 450 tusen åren, som ingår i den istid som pågår sedan cirka tre miljoner år. Analysdata enbart från Antarktis (lägre temperaturer än globalt). [Diagram från geology.utah.gov].

I vilka istider skedde morden ovan?

Samtliga ovanstående mord utom det äldsta inträffade i vår nuvarande mellanistid eller interglacial (vars geologiska epok benämns Holocen).
Mordet på sydligare nejder för 430.000 år sedan kan ha inträffat i eller nära den femte glacialen sedan nutid.


Mera:
– Ötzi: South Tyrol Museum of Archaeology: iceman.it
– Ötzi: 3D-bilder på kroppen: icemanphotoscan.eu
– Ötzi: Karta  | Streetview | Terrängkarta (google).

Elden och hettan, förr och nu

För att få perspektiv på denna sommarens hittillsvarande värmerekord så visas här temperaturhistorik för nästan trehundra år tillbaka. Numera (2018) finns temperaturuppgifter för de senaste 263 åren i Stockholm respektive 297 åren i Uppsala tillgängliga på nätet*. Dvs mätningar fr.o.m. år 1756 respektive 1722. Vi kastar även blickar på skogsbränder. Rubriker i detta inlägg:

– Juli, Stockholm 1756–2018
– Juli, Uppsala 1722–2018
– Inte stora skillnader i rekorden förr och nu.
– Februari, Stockholm 1756–2018
– “Hela Sverige brinner”… som en röd punkt.
– Om mätvärden, och en aning nypa salt.
– *Källor

Juli brukar vara årets varmaste månad. Vid jämförelse mellan olika år används medeltemperaturen för hela månaden. Denna sommar (2018) tog Stockholm rekordet för högsta juli-medeltemperaturen i hela landet: 22,5 grader. Förra julirekordet för hela landet var 21,8 grader år 1901 (Karlstad) och år 1914 (Linköping).

Juli, Stockholm 1756–2018

Månadsmedeltemperaturer för juli i Stockholm åren 1756 till 2018:

Diagram ovan: varje blå eller röd stapel visar medeltemperaturen för juli det året. De röda #-siffrorna vid årtalen anger placeringen för de tio högsta juli-medeltemperaturerna (i Stockholm). På första plats ligger år 2018, därefter kommer år 1994, 1855, 1783, osv.

Juli, Uppsala 1722–2018

Månadsmedeltemperaturer för juli i Uppsala åren 1722 till 2018:

Av ovanstående två diagram framgår att Uppsala är något svalare än Stockholm. (Det är t.ex. bara hälften så många år i Uppsala med julimedeltemperatur över tjugo grader). Det lär bero på urbana effekten, städer bildar så kallade värmeöar. Även Uppsala bildar värmeö och är varmare än omgivningen, men inte lika mycket som Stockholm.

I diagrammen framgår att båda städerna har en anhopning av högre temperaturer under de senaste decennierna fram till nu. (Som den globala uppvärmningen).
Vid slutet på 1800-talet kan det ha framstått som tvärtom, temperaturerna hade sedan flera decennier dessförinnan haft en nedåtgående trend, och tolkningen då kan ha varit att vi var på väg mot ett kallare klimat.

Inte stora skillnader i rekorden förr och nu

Skillnader i rekordtemperaturer genom åren ända sedan sjuttonhundratalet handlar ofta om några tiondels grader. Det framgår av mätvärdena i följande listor “Stockholm och Uppsala: tjugo högsta månadsmedeltemperaturerna för juli”:

Undantaget är detta års landsrekord för juli (22,5 grader, år 2018), det skiljer 0,7 grader från förra landsrekordet (21,8 grader, år 1901 och 1914), och en hel grad från förra stockholmsrekordet (21,5 grader, år 1994).

För Uppsala är skillnaden bara 0,3 grader mellan rekordet år 2018 (22 grader) och andraplatsen år 1752 (21,7 grader) för 266 år sedan.

Dvs också på 1700- och 1800-talet förekom fasligt varma julimånader, och skillnaderna är ganska små jämfört med nutid.

OBS: ovanstående ska ej förväxlas med globala årsmedeltemperaturen, där även små skillnader mellan då o nu på längre sikt kan medföra konsekvenser för floran, faunan och miljön i en del områden.

Februari, Stockholm 1756–2018

Februari är tillsammans med januari normalt årets kallaste månad (enligt SMHI).
En titt på månadsmedeltemperaturen för februari, 1756 till 2018, i Stockholm, ger liknande intryck som diagrammen ovan, med en mildare period de senaste decennierna fram till nu:

Bild ovan: diagram samt listor med lägsta och högsta februarimedeltemperatur.
Februari 2018 var medeltemperaturen 3,2 minusgrader (syns ej i listan).

“Hela Sverige brinner”… som en röd punkt

Medias domedagsrubriker under sommarens skogsbränder var bland annat att “Hela Sverige brinner”. (För att inte tala om “Jordens resurser är slut”, angående earth overshoot day). Den 24 juli 2018 ville en av medierna* vara pedagogisk och knåpade ihop en “interaktiv karta” med en röd ifylld cirkel som uppgavs motsvara de 25.000 hektar skog som eldhärjats i Sverige. Denna cirkel kan läsaren dra och flytta till valfri plats på kartan och zooma in för att se hur stort område som sammanlagt har drabbats i förhållande till t.ex. sin egen bostadsort. Om man t.ex. placerar cirkeln på Stockholm så täcker den staden.

Om man istället zoomar ut kartan så att hela Sverige visas, så blir effekten snarare den omvända. Den röda cirkeln blir förstås pytteliten och påståendet “Hela Sverige brinner” får inte precis nån visuell uppbackning med denna presentation:

Bild ovan: avlånga Sverige med liten röd prick motsvarande 25.000 hektar, vilket inte är mycket jämfört med skogsbränder förr i tiden i Sverige då uppåt 300.000 hektar skog kunde brinna (se nedan).

Några dar senare intervjuade* P4 en professor vid SLU, han gav perspektiv på det hela då han jämförde denna sommarens bränder med skogsbränder i Sverige för några hundra år sedan, samt med nutida skogsbränder i Sibirien, som var och är mycket mer omfattande än bränderna i Sverige 2018 (hittills, sommaren är ju inte slut än).

Ur radiointervjun (26 juli 2018):
“I Sverige just nu är det ovanligt LITE bränder.”
Ur artikeln:
“… tack vare den välskötta skogen så brinner det ändå förhållandevis ganska lite jämfört med förr i tiden.
– Det finns nästan ingen död skog i Sverige, det har vi rensat bort. Vi har friska unga träd. Innan vi rensade upp skogen så brann var 30:e år i Sverige, och då brann det tills det inte fanns kvar träd att brinna, säger Tomas Lundmark, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.
I Kanada och Ryssland har man årligen problem med stora skogsbränder på grund av den ovårdade skogen.
– Men det hjälper ju inte en skogsägare som har 30 hektar nedbrunnen skog att säga att det kan brinna 300.000 hektar skog i Sibirien. Men man ska komma ihåg att det kan ha varit värre utan den vårdade skogen men dess stora vägnät, säger Tomas Lundmark.”

Ytterligare några dar senare kunde en biolog berätta* om fördelarna med skogsbränder, det gynnar diverse djur och småkryp i vår natur, och att bränderna 2018 är småpotatis jämfört med förr sett till arealen:

“Bränderna som har plågat Sverige den senaste tiden upplevs som katastrofala av människorna som bor i de drabbade områdena och av skogsbruket som ser stora värden gå upp i rök. Men många biologer ser positivt på det hela.
– Skogsbruket vill ha ordning i skogen. Bränderna skapar kaos, men det behövs mer kaos, säger Lars-Ove Wikars, entomolog och före detta forskare vid SLU i Uppsala.

Han påpekar att stora bränder var ett naturligt inslag i våra skogar innan det moderna skogsbruket satte stopp för lågorna. Ursprungligen eldhärjades runt 300 000 hektar varje år, det vill säga en procent av den samlade skogsarealen. Det är långt mer än vad som har brunnit i de senaste årens omskrivna skogsbränder.”

Om mätvärdena, och en aning nypa salt

Värt att notera är att en del mätvärden från förr anses av olika skäl vara mer eller mindre osäkra. Det kan t.ex. bero på att viss dåtida mätutrustning numera inte anses varit tillräckligt tillförlitlig, eller att dåvarande utrustning numera anses varit felplacerad (t.ex. i förhållande till solen eller reflektion från solen).
För att kompensera för detta justerar SMHI värdena med matematiska formler som antas ge mer korrekta värden.
Det kan alltså finnas anledning att ta temperaturjämförelser med en aning nypa salt.

I källorna till de mätserier från SMHI som används i detta inlägg (Stockholm 1756-2017 och Uppsala 1722-2017) finns flera temperaturer angivna:
dels en kolumn med det dåtida observerade (registrerade) värdet, samt en eller flera kolumner med eventuellt justerat värde.
I detta inlägg har enbart de dåtida observerade värdena använts. (“Daily average temperature according to observations”). Ovanstående två mätserier har kompletterats med mätningar från 2018 där det endast förekommer observerade värden.

* Källor

Stockholm 1756-2017 (sida som innehåller länk för nedladdning).
Uppsala 1722-2017 (sida som innehåller länk för nedladdning).
– Mätdata för 2018: “SMHI öppna data” (välj parameter “Lufttemperatur, dygnsvärde”. Mätstationer “Uppsala Aut” och “Stockholm A”, som i automatstation).

För den som själv vill vända o vrida på de långa mätserierna och skapa diagram behövs ett kalkylprogram, t.ex. Excel eller OpenOffice Calc (det sistnämnda är gratis och i stort sett jämbördigt med Excel).

– Mer från SMHI: kunskapsbanken. Beskrivningar av fenomen och händelser kopplade till meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat.

Hur stor yta täcker bränderna? (interaktiv karta, från svt 24 juli 2018).
Professorn: “Skogsbränderna kunde ha varit värre”. (SR 26 juli 2018).
– “Biolog gläds åt bränderna: Behövs mer kaos” (aftonbl. 1 aug 2018).

Sval och regnig sommar i Stockholm 1984

Sommaren då Catrine da Costa blev bragd om livet var en sval och regnig sommar. Det var en av flera orsaker till att de kroppsdelar som hittades inuti hopknutna sopsäckar var “påfallande väl bevarade” som Socialstyrelsen uttryckte det i domen tre år senare.

Fynden på både plats 1 och 2 föregås av en ökning av utomhustemperaturen:

  • Fynd 1 rapporterades efter att utomhustemperaturen hade stigit till 20-25 grader i några dagar. Dessförinnan hade det varit svalare med dagstemperaturer kring femton grader – nattetid nedåt tio grader – med regn och blåst. När det regnade var temperaturen i sopsäckarna sannolikt lägre än den uppmätta lufttemperaturen.
  • Efter fynd 1 var temperaturen lägre igen och det kom mer regn, fram till någon vecka innan fynd 2 rapporterades.

Sammantaget regnade det merparten av den tvåmånadersperioden. De två “fönster” av uppehåll (där det ändå kan ha varit molnigt) sammanfaller också med tiden innan respektive fynd rapporterades.

Nedan visas diagram över lufttemperatur, nederbörd och vindhastighet för perioden 9 juni till 8 augusti 1984, i Vasastaden i Stockholm:

Lufttemperatur:

cdc-diagram-temp-vasastaden
Sista kända iakttagelsen av Catrine i livet gjordes den 10 juni. Fynd 1 rapporterades den 18 juli. Fynd 2 rapporterades den 7 augusti. Anm: varje dygn har tre mättillfällen.

Nederbörd (mm):

cdc-diagram-nederbord-vasastadenDen 14/7 1984 föll det 54 mm, vilket ligger i rekordskiktet sedan mätningarna startade 1961. Under de 53 år som mätningarna hittills har pågått vid den mätstationen har det bara fallit mer nederbörd vid två tillfällen: 1961 (59 mm) och 1994 (56 mm).

Vindhastighet (m/s):

cdc-diagram-vindhastighet-vasastaden
Anm: varje dygn har tre mättillfällen. Dvs diagrammet visar både lägsta och högsta vindhastighet för varje dygn.

Sammanfattning

I domen 1988 gällande “obducenten” och “allmänläkaren” uttalade Socialstyrelsen att Catrines kroppsdelar var “påfallande väl bevarade”. Det fanns flera orsaker till att de var väl bevarade: de var inneslutna/hopknutna i tjock svart plast*, inre organ hade avlägsnats, och det svala och regniga vädret samt skuggig fyndplats höll temperaturen under optimal nedbrytningstemperatur.

Mannen som den 18/7 rapporterade fyndplats 1 hade lagt märke till de svarta sopsäckarna redan en månad tidigare. Efter några veckor hade de börjat lukta illa (lukten hade även uppmärksammats av fotbollsspelande poliser som brukade parkera där), vilket sammanfaller med temperaturhöjningen den 6-7 juli och att det hade varit uppehållsväder några dagar (noll kylande regn). Säckarna tycks ha legat i skugga (“under en stor gran” enligt mannen som hittade dem. Enligt polisens protokoll var fyndplats 1 “väl insynsskyddad under lövverket i en skogsdunge”).

Vid fyndplats 2 var det dubbla säckar, dvs ökat skydd mot inverkan från omgivning och mot lukt. Även fynd 2 föregicks av en kylande regnperiod. Botaniker bedömde att säckarna hade legat där i omkring två månader. Dessa säckar tycks också ha legat helt eller delvis i skugga, strax intill fanns buskage och träd med ymnigt lövverk samt ett skjul.

——
Väderkälla: SMHI Öppna data.
*Sopsäckar i svart plast. Tjockare och tåligare än plasten i matkassar o.dyl.

Vädret i Piteå natten den 12-13 november 1976

Det förekommer varierande uppgifter i media om vädret m.m. den natten i Piteå när Charles Zelmanotivs försvann. Detta inlägg bringar klarhet.

Kring midnatt den 12-13 november 1976 i Piteå:

  • 7-10 minusgrader.
  • Ingen nederbörd.
  • Vindstilla eller svag vind, 0-1 m/s.
  • Mestadels barmark, troligen fläckvis snö (möjligen mer vid skogsområden än på stora öppna ytor).
  • Månen större än halvmåne. Hög (stod högt på himlen).

Ganska kallt alltså, det kan ha varit en klar natt, med hög måne som lyste upp terrängen. Sikten i skogen kan ha varit hyfsad även mitt i novembernatten. Fläckvis snö kan också ha gynnat nattsikten. Och fyndplatsen låg i utkanten av en upplyst stad.

Källor

Månfas den 13 november 1976
Något större än halvmåne:

månfaser-nov-1976
Källa www.moonconnection.com

Månens höjd den natten:
månen stod högt. Som högst kl 04, höjd 39 grader (av max 45 grader).

Källor: månkalkylator 1, månkalkylator 2.
Beräknat på ungefärliga koordinater för fyndplatsen i Piteå:
Latitud:  65.28568, N (norr)
Longitud: 21.56969, E (öst)
Datum: 13 november 1976, Time zone UTC: +1, DST: off.

Mestadels barmark med fläckvis snö

På några bilder i tidningsartiklar från sökandet kan man skönja snö i diken o.dyl.
SMHIs data för temperatur och nederbörd visar att det kan ha funnits snö:
under några veckor fram till den 7-8 nov var det minusgrader med nederbörd, uppåt två decimeter snö, därefter fyra dagar med 1-3 plusgrader och nederbörd (regn eller snö), fram till kvällen den 11 nov då det åter blev minusgrader.

Temperaturer i Piteå den 26/10 till 23/11 1976 (enligt SMHI):
pitea-temp-1976-10-26--1976-11-23
( X = efter midnatt lördag 13 nov )

Kuriosa:
Väderprognosen i Piteå-Tidningen 11 nov för fredagen: “Fredag: uppklarnande och därmed kallare. Svag vind.” Tycks ha stämt bra.

Temperatur / nederbörd / vindhastighet

Temperatur, timvärde, mätstation Piteå:
1976-11-12;06:00:00;-4.0;G
1976-11-12;12:00:00;-3.9;G
1976-11-12;18:00:00;-6.2;G
1976-11-13;06:00:00;-9.1;G
1976-11-13;12:00:00;-4.0;G
1976-11-13;18:00:00;-6.0;G

Temperatur, timvärde, mätstation Haraholmen (vid havet, ca 1 mil från Piteå), har fler mättillfällen/dygn:
1976-11-12 00:00:00;-0,6;G
1976-11-12 03:00:00;-1,6;G
1976-11-12 06:00:00;-3,0;G
1976-11-12 09:00:00;-3,8;G
1976-11-12 12:00:00;-3,4;G
1976-11-12 15:00:00;-4,6;G
1976-11-12;18:00:00;-4.8;G
1976-11-12;21:00:00;-8.8;G
1976-11-13;00:00:00;-7.0;G
1976-11-13;03:00:00;-7.6;G
1976-11-13;06:00:00;-8.4;G

——————–

Nederbörd, dygnsvärde, mätstation Piteå:
1976-10-27;06:00:00;0.0;Y
1976-10-28;06:00:00;0.0;Y
1976-10-29;06:00:00;0.6;Y
1976-10-30;06:00:00;1.1;Y
1976-10-31;06:00:00;3.4;Y
1976-11-01;06:00:00;0.6;Y
1976-11-02;06:00:00;1.6;Y
1976-11-03;06:00:00;1.0;Y
1976-11-04;06:00:00;0.6;Y
1976-11-05;06:00:00;1.0;Y
1976-11-06;06:00:00;4.4;Y
1976-11-07;06:00:00;1.5;Y
1976-11-08;06:00:00;5.2;Y
1976-11-09;06:00:00;8.6;Y
1976-11-10;06:00:00;1.9;Y
1976-11-11;06:00:00;0.2;Y
1976-11-12;06:00:00;0.0;Y
1976-11-13;06:00:00;0.0;Y
1976-11-14;06:00:00;0.0;Y
1976-11-15;06:00:00;0.0;Y
1976-11-16;06:00:00;0.0;Y
1976-11-17;06:00:00;0.2;Y
1976-11-18;06:00:00;0.0;Y
1976-11-19;06:00:00;0.5;Y
1976-11-20;06:00:00;3.3;Y
1976-11-21;06:00:00;0.0;Y
1976-11-22;06:00:00;0.0;Y
1976-11-23;06:00:00;0.0;Y
1976-11-24;06:00:00;0.0;Y
1976-11-25;06:00:00;0.0;Y
1976-11-26;06:00:00;2.3;Y
1976-11-27;06:00:00;3.3;Y
1976-11-28;06:00:00;0.9;Y
1976-11-29;06:00:00;6.7;Y
1976-11-30;06:00:00;3.0;Y

Nederbörd, dygnsvärde, mätstation Haraholmen (vid havet, ca 1 mil från Piteå):
1976-10-27;06:00:00;0.0;Y
1976-10-28;06:00:00;0.0;Y
1976-10-29;06:00:00;0.0;Y
1976-10-30;06:00:00;0.0;Y
1976-10-31;06:00:00;4.4;Y
1976-11-01;06:00:00;0.0;Y
1976-11-02;06:00:00;2.5;Y
1976-11-03;06:00:00;1.6;Y
1976-11-04;06:00:00;0.1;Y
1976-11-05;06:00:00;0.3;Y
1976-11-06;06:00:00;5.0;Y
1976-11-07;06:00:00;1.1;Y
1976-11-08;06:00:00;4.5;Y
1976-11-09;06:00:00;8.7;Y
1976-11-10;06:00:00;4.1;Y
1976-11-11;06:00:00;0.6;Y
1976-11-12;06:00:00;0.0;Y
1976-11-13;06:00:00;0.0;Y
1976-11-14;06:00:00;0.0;Y
1976-11-15;06:00:00;0.0;Y
1976-11-16;06:00:00;0.0;Y
1976-11-17;06:00:00;0.1;Y
1976-11-18;06:00:00;0.0;Y
1976-11-19;06:00:00;0.0;Y
1976-11-20;06:00:00;4.4;Y
1976-11-21;06:00:00;0.0;Y
1976-11-22;06:00:00;0.0;Y
1976-11-23;06:00:00;0.0;Y
1976-11-24;06:00:00;0.0;Y
1976-11-25;06:00:00;0.0;Y
1976-11-26;06:00:00;2.0;Y
1976-11-27;06:00:00;2.6;Y
1976-11-28;06:00:00;0.8;Y
1976-11-29;06:00:00;4.8;Y
1976-11-30;06:00:00;3.1;Y

——————–

Vindhastighet m/s, medelvind, timvärde, mätstation Piteå:
1976-11-12;06:00:00;0.0;G
1976-11-12;12:00:00;0.0;G
1976-11-12;18:00:00;0.0;G
1976-11-13;06:00:00;1.0;G
1976-11-13;12:00:00;1.0;G
1976-11-13;18:00:00;0.0;G

Vindhastighet m/s, medelvind, timvärde, mätstation Haraholmen (vid havet, ca 1 mil från Piteå):
1976-11-12;12:00:00;1.0;G
1976-11-12;15:00:00;1.0;G
1976-11-12;18:00:00;2.0;G
1976-11-12;21:00:00;2.0;G
1976-11-13;00:00:00;3.0;G
1976-11-13;03:00:00;2.0;G
1976-11-13;06:00:00;3.0;G

Anm: värdena för nederbörd är inte 100% säkra. Se kvalitetskoderna G (grön) resp Y (gul). G=Kontrollerade och godkända värden. Y=Misstänkta eller aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata.
Som kompensation redovisas mätvärden från två mätstationer (Piteå och Haraholmen, som är belägna ca 1 mil från varandra, Haraholmen närmare havet), mätvärdena från dessa båda överenstämmer bra, både för dygn då nederbörd har fallit respektive inte fallit.
Temperatur, nederbörd, vindhastighet kommer från SMHI Öppna data.