Kategoriarkiv: Rättsväsendet & Media

Bl.a. hur media kan påverka rättsväsendet genom att orsaka storskaligt grupptänkande och konfirmeringsbias. Tydligaste exemplen kan vara den nutida hanteringen av de äldre Quick- och Kevinutredningarna. Även den nutida granskningen av saxmordsutredningen, som var en direkt följd av nutida medieuppståndelsen kring Quick- och Kevinfallen.

Framtidens dom mot rättsväsendet 2009-2018

Tror nån inom vårt NUTIDA rättsväsende att de är IMMUNA mot grupptänkande och konfirmeringsbias? Därför att de anser sig vara “professionella”? Ja, den typen av (själv-)bedrägeri och naivitet förekommer säkert idag, särskilt om grupptänket är i STOR skala.

Från 2008 och framåt gick media före och visade vägen, med buller o bång.
Rättsväsendet följde efter i medias fotspår. Som Följa John.
Så gjorde även Bergwallkommissionen 2015, fast dock med några brasklappar som möjligen kan rädda kommissionens anseende i en eventuell framtida kölhalning. (Deras brasklappar består av uppgifter och funderingar om att Bergwall inte var sanningsenlig i nutid).

De gamla Quick-domarna revs upp (resning 2009-2013), åtalen lades ned. De nya utredarna beskyllde de gamla utredarna för grupptänkande och konfirmeringsbias.

Åren 2017 till 2018 skedde ungefär samma sak, gällande det gamla Kevinfallet. Media gick före och visade vägen, med buller o bång.
Rättsväsendet vandrade efter i medias spår, som Följa John.
Den gamla utredningen revs upp. De nya utredarna beskyllde de gamla utredarna för grupptänkande och konfirmeringsbias.

Ingen av de “nya” utredarna reflekterade över att deras egna beslut kan förklaras med just grupptänkande och konfirmeringsbias. Dessutom i stor skala, landsomfattande, mycket större än vad de “gamla” utredarna beskylls för, och därför ännu lättare att falla in i.

Ointresset verkar totalt för att analysera rättsväsendets och medias agerande dessa år utifrån faktorer som grupptänkande och konfirmeringsbias. Även inom media finns ett motstånd mot den typen av granskning.
Förklaringen kan vara att en sådan objektiv diskussion eller analys skulle riskera ifrågasätta eller störa den rådande mediebilden av Quick- och Kevinfallen, och undergräva rättsväsendets beslut under de åren fram till 2018. Samma kan gälla den återupptagna utredningen av det gamla saxmordsfallet.

Både rättsväsendet och media kan ha insett att deras Följa-John-agerande var besvärande redan när medias Kevingranskning startade.
Så när dessutom det gamla saxmordsfallet återigen blev aktuellt i media år 2017 så hölls en lägre profil. Inte lika mycket buller o bång i media. Rättsväsendets inledande bedömningar gick t.o.m. emot medias bild. Men till slut föll rättsväsendet in i medias fotspår (mars 2019) också rörande saxmordsfallet, men med mycket försiktiga formuleringar från åklagaren som om man tassade på tå för att inte omgivningen skulle vakna upp.

Att nåt liknande skulle inträffa en fjärde gång kan nog anses uteslutet inom de närmaste åren. För det skulle se väldigt illa ut för både rättsväsendet och media.
Så från o med nu (sommaren 2019) kommer både rättsväsende och media sannolikt att bemöda sig om att ge intrycket att rättsväsendet minsann aldrig låter sig påverkas av media.

Framtidens syn på nutida rättsväsendets och medias Följa John-aktörer kan komma att bli jobbig för de som var aktiva i den verksamheten. Dvs de som nu ignorerar frågan och de som säger sig bli förolämpade när det påstås att deras handlande under åren 2009-2018 kan ha styrts av grupptänkande och konfirmeringsbias. Samtidigt som de beskyller andra för detsamma inom det tidigare rättsväsendet.
En sån granskning kan ligga tio-tjugo år framåt i tiden, eller efter att de största bromsklossarna har försvunnit inom media och rättsväsendet.

Saxmordet enligt media, följt av rättsväsendet

I mars 2019 vek sig till sist åklagare nummer fyra för medietrycket. Vad föregick denna åklagares bedömning som gick rakt emot de tre föregående åklagarnas, och med SAMMA BEVISUNDERLAG som tidigare? Vi kollar.

Tobias

Det handlar om elvaåriga Tobias Lindquist i Hovsjö som år 2001 dödades med ett fyrtiotal saxhugg. Dåvarande polisutredning och åklagare bedömde händelseförloppet som utrett och fallet solklart. Enligt dem var det en jämnårig, psykiskt störd klasskamrat som huggit ihjäl Tobias. Bedömningen byggde på indiciebevisning. Den misstänkte X hade dessutom erkänt efter flera förhör.
Av hänsyn till att den misstänkte X var minderårig så lades utredningen ned och det hölls ingen bevistalan (i domstol).

Kevin

Kort tid innan saxmordfallet åter blev aktuellt i maj 2017 så skapades ett mycket kraftigt medietryck rörande ett helt annat fall. Det var Kevin-fallet där två bröder sedan 1998 enligt dåvarande polisutredning ansågs ha orsakat fyraåriga Kevins död i Arvika. Liksom i saxmordet hade man då lagt ned Kevin-utredningen pga att gärningsmännen var barn.
Det starka medietrycket inleddes i maj 2017 med en serie publiceringar i tv och tidningar av statliga SVT samt övrig media, med budskapet att de två misstänkta bröderna var oskyldiga. Och de två bröderna förnekade skuld och tog avstånd från sina nitton år gamla medgivanden.

Några veckor senare i juni frikändes morddömde Kaj Linna efter 13 år i fängelse. (Men det var ett mord som Linna alltid nekat till att ha begått, och vars dom han överklagat flera gånger genom åren. Till skillnad från de misstänkta både i saxmord- och Kevinfallet där de inte tidigare hade hävdat oskuld).

Det beslutades att åklagare skulle granska den gamla polisutredningen rörande Kevinfallet. Mycket i media talade för att de två bröderna skulle komma att frias från de gamla misstankarna.

Under dessa frikännandetider bestämde sig herr X, tillsammans med DN (Dagens Nyheter), för att återta sitt erkännande att ha dödat Tobias. (Det finns inga uppgifter om att X nånsin tidigare har sagt sig vara oskyldig, efter sitt erkännande för sexton år sedan år 2001).

År 2017 gjordes också två granskningar av den gamla saxmordutredningen, en före och en efter att herr X återtagit sitt gamla erkännande. Dessa granskningar utfördes med fem månaders mellanrum, av varsin åklagare.
I båda de granskningarna bedömde respektive åklagare att den gamla saxmordutredningen var bra utförd, och därmed inte skulle återupptas.

I början på 2018 begärde herr X:s ombud överprövning gällande saxmordet.

I mars 2018 meddelade nya Kevin-utredningen att de två bröderna frias från misstankar. (Dvs som väntat, helt enligt medias linje).

I juni 2018 beslutades att saxmordutredningen ska återupptas, ledd av en annan åklagare än de tre tidigare åklagarna.

Efter nio månaders utredning, och trots flera utredningsåtgärder, meddelades att inget nytt hade tillkommit som förändrade det befintliga beslutsunderlaget i saxmordutredningen.
MEN denna fjärde åklagare i saxmordfallet gjorde istället en annan bevisvärdering än tidigare. Därmed avfördes herr X från saxmordutredningen och friades från misstankar.

Om du tycker det verkar snurrigt, t.ex. så här:  , så fortsätt läs så klarnar det säkert.

Tidslinje – Vad som ledde fram till att herr X friades från misstankar:

En av drivkrafterna bakom medietrycket i Kevinfallet var ett slags hat mot en minnesforskare och -professor, här kallad SÅC (Sven Å Christianson). Denna drivkraft fick media att sedan även sätta tänderna i saxmordfallet.
För att förstå detta behöver vi gå tillbaka ända till år 2008, förslagsvis med hjälp av nedanstående tidslinje.

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid – varav sju år som drogfri – hade vidhållit och försvarat, i både tal och egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.
(UTAN Råstams idé om byte av offerroll så hade Bergwall troligen aldrig återtagit sina erkännanden. Därför att då hade Bergwall tvingats lägga hela skulden på sig själv, och riskerat att enbart framstå som en lurendrejare inför hela svenska folket, vilket knappast hade varit det minsta lockande för honom).

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen före och under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt. (Se “Hjärntvätt föregick resningsprocesserna“).
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren SÅC som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att herr X har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.
—————————————————————-

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla polisutredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen), efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


Att de nutida turerna kring saxmordet föregicks och omgavs av flera starka och långvariga medietryck, det är uppenbart. Likaså att det påverkade de involverade och deras handlingar och beslut.


[Uppdaterad 10 juni 2019]

“Rättsväsende i medias klor” (Yrsa Stenuis)

Häromveckan avled författaren och journalisten Yrsa Stenuis. Hon har gett ut ett tiotal böcker, och bland annat arbetat som chefredaktör och Allmänhetens Pressombudsman (PO).

Detta inlägg kompletterar de nyliga levnadsteckningar som skrivits om Yrsa Stenuis, där de flesta utelämnar hennes senaste bok “Rättsskandalen!?”.
I den boken under rubriken “Rättsväsende i medias klor” berättar Yrsa Stenius om fallet Thomas Quick/Sture Bergwall, att den verkliga skandalen ägde rum när Sture Bergwall frikändes på det sätt som skedde, hur journalisten Hannes Råstam och Bergwall ljög ikapp, och om den märkliga Bergwallkommissionen och deras slutsatser.

Yrsa Stenuis var raka motsatsen till de flockindivider som åsyftas i talesättet “Bara döda fiskar följer strömmen”. Hon var en av de få personer som offentligt gick emot den numera rådande vrångbilden av Quickfallen som skapats med hjälp av media och lata jurister, politiker m.fl. Många fler delar Yrsas åsikter men få uttalar dem offentligt, av lättbegripliga skäl.

De hundra sidorna om “Rättsväsende i medias klor” är en del av boken “Rättsskandalen!?” av Yrsa Stenuis och pensionerade kriminalinspektören Seppo Penttinen. Hans del i boken har rubriken “Utredningarna mot Sture Bergwall (Thomas Quick), myt och verklighet” och består av drygt fyrahundra sidor. Boken började säljas i handeln i början på april 2018.

Här är en aktuell förteckning över Yrsa Stenius böcker:

  • “Rättsskandalen!?” (2018), av Yrsa Stenius och Seppo Penttinen.
  • “Orden i min makt” (2016).
  • “Taxar, kärlek och sorg” (2007).
  • “Lögnens olidliga lätthet” (2005).
  • “Tills vingen brister: en bok om Jussi Björling” (2002).
  • “Mannen i mitt liv” (1998) om Albert Speer.
  • “Best in show: om hopp, förtvivlan och fåfänglighet” (1995).
  • “Makten och kvinnligheten” (1993).
  • “Vår tids hjältar” (1986).
  • “Jag älskar mig – gåtan Albert Speer” (1980).
  • “I väntan på vadå” (1976).

Ur Yrsa Stenius “Rättsväsende i medias klor” i boken “Rättsskandalen!?” (sid 108-109):

“När resning beviljades i de tre hovrätterna var det på grundval av den kritik resningsåklagarna hade riktat mot Quick-utredningen i sin helhet och mot deras kollegas sätt att driva processen mot den mordanklagade Sture Bergwall. Som jag har visat i det föregående – och som Seppo Penttinen kommer att visa i nästkommande avsnitt av denna bok – var den kritiken i allt väsentligt grundlös men den kunskapen höll alla inblandade i resningsdelen ifrån sig.

Medierna teg och teg och teg med undantag för Gubb Jan Stigson som hånades av kollegerna och belades med munkavle när han framhöll att saker och ting inte stod rätt till.

Så frikändes Sture Bergwall på grunder som för mig ter sig chockerande – utan ny rättegång och på grundval av åklagares omtolkning av bevisning som godkänts av sex tingsrätter – och medierna tiger. Rättsväsendet stadfäster mediernas myt.

Så tillsätts Bergwallkommissionen med skeva direktiv. Medierna missförstår direktiven. Efter ett och ett halvt år kommer Bergwallkommissionen med sin rapport som är helt irrelevant i förhållande till de juridiska problem fallet Quick hade aktualiserat. Vissa av rapportens slutsatser (ord står mot ord) är direkt pellejönsiga.
[…]
Sture Bergwall är nu frikänd från de åtta mord han en gång dömdes för utifrån en rättsprocess som inte bedrevs korrekt. Bergwall ska i lagens mening betraktas som oskyldig men processens olika element och förlopp måste i sanningens och den fria debattens namn få diskuteras kritiskt. En sådan diskussion kring en frikänd man måste vara möjlig i ett fall då huvudpersonen själv håller svansen högt och tar plats på den offentliga scenen med sina lögner mot dem som drev den ursprungliga Quick-utredningen, ackompanjerad av de medier som en gång skapade dessa lögner.”

Boken “Rättsskandalen!?” kommer troligen att granskas närmare här på bloggen, under eller efter sommaren.

Mera:
“Rättsskandalen!? … myt och verklighet” (Seppo Penttinen).

Hjärntvätt föregick resningsprocesserna

Sjutton (17) gånger sändes Råstams vinklade och delvis falska Quickberättelse i SVT fram till före hovrättens första resningsbeslut. Därefter sändes de vid ytterligare fyra tillfällen. Totalt tjugoen (21) gånger.
Uppdaterad 5 september 2015

Råstam gjorde totalt tre tv-filmer om Quickfallet: “Thomas Quick”, del 1 och 2, samt “Att skapa en seriemördare: Thomas Quick”.
Den tredje filmen var i stort sett en sammanfattning av de två första, och dess syfte framgår av att den sändes intensivt i SVT månaden innan hovrättens första resningsbeslut väntades.

hjarntvatt_260

Filmernas centrala budskap är samma som i Råstams bok som utkom några år senare, de innehåller samma förvrängda uppgifter om vården och de rättsliga skeendena.

Programtablå SVT, tidslinje

Nedan visas samtliga 21 st sändningstillfällen i SVT2, SVT1 och SVT24 av Råstams tre tv-filmer om Quick. Här visas även när första resningsansökan lämnades in och när den beviljades, samt när bröderna Bergwalls bok utkom.

  • 2008-12-14, kl 20:00-21:00, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 1 av 2.
  • 2008-12-20, kl 14:25-15:25, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 1 av 2.
  • 2008-12-20, kl 21:00-22:00, SVT24: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 1 av 2.
    .
  • 2008-12-21, kl 20:00-21:00, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 2 av 2.
  • 2008-12-23, kl 15:35-16:35, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 2 av 2.
  • 2008-12-27, kl 21:00-22:00, SVT24: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 2 av 2.
    .
  • 2009-04-21: första resningsansökan lämnas in av Bergwalls advokat. (Gällande Yenon Levi).
  • 2009-05-18: Boken “Thomas Quick är död” publiceras. Författare bröderna Sture och Sten-Ove Bergwall.
    .
  • 2009-07-05, kl 20:00-21:00, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 1 av 2.
  • 2009-07-09, kl 16:40-17:40, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 1 av 2.
  • 2009-07-11, kl 16:30-17:30, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 1 av 2.
    .
  • 2009-07-12, kl 20:00-21:00, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 2 av 2.
  • 2009-07-16, kl 16:40-17:40, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 2 av 2.
  • 2009-07-18, kl 14:30-15:30, SVT2: Dokument inifrån: Thomas Quick, Del 2 av 2.
    .
  • 2009-11-08, kl 20:00-21:00, SVT2: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
  • 2009-11-09*, kl 04:15-05:15, SVT1: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
  • 2009-11-12, kl 15:10-16:10, SVT2: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
  • 2009-11-14, kl 12:30-13:30, SVT2: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
  • 2009-11-14, kl 21:30-22:30, SVT24: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
    .
  • 2009-12-17: Första resningen beviljas av Svea hovrätt. (Yenon Levi).
    .
  • 2010-08-22, kl 20:00-21:00, SVT2: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
  • 2010-08-23*, kl 01:00-02:00, SVT1: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
  • 2010-08-26, kl 16:20-17:20, SVT2: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.
  • 2010-08-28, kl 13:00-13:59, SVT2: Dokument inifrån: Att skapa en seriemördare: Thomas Quick.

Råstams tredje film om Quickfallet visades alltså första gången den 8 november 2009, cirka en månad innan hovrätten väntades fatta sitt beslut om resning. Samma månad sändes den filmen ytterligare fyra gånger, dvs totalt fem gånger.

Den 13 november 2009 skrev Johan Croneman i DN:

“Hur kommer det sig förresten att det plötsligt kommer en del 3 om Thomas Quick, just nu? En tredje del som egentligen mest sammanfattar del 1 & del 2. […]
Är det så att ett beslut om resningsansökan är nära förestående? Ja, så är det faktiskt, det lär kunna komma under de två sista veckorna i november. Thomas Quicks försvarare har fått ut sitt budskap vid exakt rätt tidpunkt. Igen.”

Råstams filmer om Quick sändes 21 gånger, varav 17 gånger före hovrättens första resningsbeslut

Det är uppenbart att syftet med alla dessa visningar var att påverka resningsprocessen, resningsåklagarna och hovrättsdomarna. Att få dem välvilligt inställda till tanken på resning och nedläggning. Råstam och SVTs frenetiska malande med sina vinklade uppgifter, vid sjutton sändningstillfällen före första resningsbeslutet, fungerade som en slags hjärntvätt.

Råstam/SVTs påverkan på resningsåklagarnas stackars mänskliga psyken syftade också till att få en mildare bevisvärdering av de indicier som en gång hade fällt Bergwall. Och resningsåklagarnas bevisvärdering ledde som bekant till att åtalen lades ned istället för att gå till domstolsprövning. Inte bara i några av fallen, vilket väl hade varit acceptabelt, utan i SAMTLIGA sex fall, utan något motstånd gentemot Bergwalls försvarare, och utan att förhöra Bergwall närmare. Det bör stå helt klart att resningsåklagarna var under stark påverkan av Råstams lyckosamma mediestrategi. Frågan är väl om de överhuvudtaget var vid sina sinnens fulla bruk.

Tidningarnas Quick-drev startade 2008

Några exempel på tidningsartiklar 2008-2009, fram till före hovrätten beviljade första resningen. Begrepp som “rättsskandal” florerade i mediedrevet redan på den tiden.

> Åklagare: Quick tar tillbaka erkännanden, Tidningarnas Telegrambyrå, 2008-11-19
> Ingen tänkande människa har ju trott på honom, Aftonbladet, 2008-11-20
> Quick uppges ta tillbaka erkännanden av mord, Dagens Nyheter, 2008-11-20
> Thomas Quick begär troligen resning, Tidningarnas Telegrambyrå, 2008-11-20
> Största rättsskandalen någonsin, Aftonbladet, 2008-12-14
> Johans familj: Äntligen, Kvällsposten, 2008-12-14
> “Det här är en rättsskandal”, Expressen, 2008-12-14
> SVT-dokumentär i kväll: DÄRFÖR TOG THOMAS QUICK TILLBAKA ALLT, GT, 2008-12-14
> Avslöjad av video, Expressen, 2008-12-14
> Advokaten: Dömd på falskt erkännande, Tidningarnas Telegrambyrå, 2008-12-14
> Utredarna anmäls, Aftonbladet, 2008-12-15
> Fakta: Dokumentären om Quick, Tidningarnas Telegrambyrå, 2008-12-15
> Så ska han bli frikänd, GT, 2008-12-15
> Starka mediciner bakom Quicks erkännanden, Göteborgs-Posten 1, 2008-12-15
> Skandalen kostade min familjs heder, Expressen, 2008-12-15
> Thomas Quick måste få resning, Dagens Nyheter, 2008-12-18
> En gåta att Quick åtalades, Aftonbladet, 2008-12-22
> Quick skyller på terapin, Dagens Nyheter, 2008-12-22
> Bevis mot Quick i Norge ifrågasätts, Sydsvenskan, 2008-12-22
> Hannes Råstam ska ha tack, GT, 2009-01-07
> Läkare: “Åklagaren krävde förmåner för Quick – trots mordmisstankarna”, Expressen, 2009-02-10
> Olustiga påtryckningar från van der Kwast, Dagens Nyheter, 2009-02-10
> 17 april söker Quick resning, Falu Kuriren, 2009-04-01
> Quick skriver bok med brodern, Södra Dalarnes Tidning, 2009-04-08
> Nu begär han resning: “Skönt”, Expressen, 2009-04-21
> Rättssäkerhet skött av tv, Expressen, 2009-05-13
> Quick: Här är min sanning, Kvällsposten, 2009-05-23
> Han fick Quick att ändra sig, Falu Kuriren, 2009-05-27
> Seriemord eller justitiemord?, Svenska Dagbladet, 2009-06-03
> Thomas Quick är död Quick – den stora rättsskandalen, Nya Ludvika Tidning, 2009-06-11
> Strukturell defekt bakom rättsskandal?, Göteborgs-Posten 1, 2009-06-15
> Nuddar bara vid skandalen, Svenska Dagbladet, 2009-07-07
> Ny tv-film om Thomas Quick, Nya Ludvika Tidning, 2009-11-07
> Professor lät Quick bestämma medicindos, Dagens Nyheter, 2009-11-08

Ovanstående artiklar handlar bland annat om Råstam, vars vinklade budskap fick stor genomslagskraft i media. Råstams tre filmer innehåller i stort sett samma uppgifter och anklagelser om vården och de rättsliga skeendena som i Råstams bok några år senare.
Detta faktum skyfflades under mattan i en debatt hos Publicistklubben i maj 2015 (“Medierna och fallet Quick”) där flera debattörer felaktigt påstod att filmerna endast handlade om Bergwalls tillbakadragande, att filmerna bara sändes två gånger, och att Råstam inte påverkade resningarna eftersom hans bok kom mycket senare. Kanske ljög dessa debattörer inte medvetet, kanske är de bara så uppfyllda av historieförfalskarnas version att de tappat intresset för att ta reda på fakta.

Förutom SVT:s tre dokumentärer som sändes flitigt så gjordes även debattprogram och andra tv-program om Quickfallet under dessa år. Sveriges Radio låg inte heller på latsidan med radioprogram om Quick.
Från 2008 och framåt pågick ett massivt tryck från media inklusive SVT och SR, som på ett eller annat sätt påverkade hela Sverige inklusive varje enskild juristhjärna inom rättsväsendet.

Ögonblick av klarsyn

I Bergwallkommissionen 2015 reflekterar utredare Daniel Tarschys över Bergwalls trovärdighet. Tarschys har ett ögonblick av klarsyn och funderar på om Bergwall kanske har blåst även kommissionen (sid 664):

“Sture Bergwalls väl belagda fabulerande och manipulerande förmågor gör att man måste förhålla sig kritiskt även till vad han berättat under senare år. Jag utesluter inte att hans nya berättelser kan vara tillrättalagda – han kan inte utan förbehåll betraktas som fullt ut trovärdig i de intervjuer och förhör han gett i samband med att han tog tillbaka sina erkännanden och senare. Denna reservation innefattar det Sture Bergwall uppgav om psykoterapin under resningsprocesserna och när han under Rättsmedicinalverkets utredning 2013 modifierade sin levnadsberättelse när det gällde pedofili och sadism.”

Den medpatient vi intervjuat har reagerat på att Bergwalls berättelser refererats så okritiskt som sanningar i senare års skriverier – åtskilliga uppgifter stämmer inte alls med hur medpatienten uppfattat Bergwall och hans vård.”

“Det kan också vara klokt inta en försiktig hållning till Sture Bergwalls uppgifter i kommissionens samtal med honom. Han kan mycket väl ha avlyssnat oss som intervjuare och anpassat sitt berättande på motsvarande sätt som han gjort tidigare.”

Mera:

Terapeuten hann knappt sätta sig förrän Quick började minnas.

Falskt fundament i Bergwalls förklaring [Utskrivningsmyten].

– Frågor&Svar om Quickfallet.


* Källa: Svensk Mediedatabas (sökord: “Hannes Råstam” Quick typ:tv).