Kategoriarkiv: 12. Viola Widegren-fallet

Viola, älven och isen

Sjuttonåriga Viola Widegren försvann spårlöst en söndag kväll vintern 1948. Troligen tagen av Faxälven som strömmar förbi på bara några minuters promenadavstånd från föräldrahemmet.
Uppdaterad 24 januari 2017

Blicken riktades mot det här fallet när en polis i förbigående nämnde Viola i en gammal mikrofilmad artikel om Iréne Andersson-fallet:
“Att man nu äntligen hittat kroppen är dock en oerhörd lättnad, menar Axel Lundell.
– Ja, det var tur. Annars kanske vi fått ett nytt Viola-fall. Vi kanske aldrig hade hittat kroppen om ytterligare en vinter fått gå, säger han.”

Violafallet 1948 är ett genom åren mycket omtalat försvinnande, vars lösning kan vara att Viola råkade halka ned i den elva meter djupa Faxälven efter att hon lämnat hemmet i vredesmod. Därefter packades kroppen in i issörja, forslades så småningom under yt-isen ned till den närbelägna ännu djupare Helgumsjön och kilades fast på nedåt trettio meters djup. (Se mer nedan).

Försvinnandet föregicks av en konflikt med föräldrarna. Viola ville fortsätta jobba och bo i stan, ett arrangemang som föräldrarna tidigare hade accepterat under förutsättning att Viola lovat att fullfölja sin studier, och att hon besökte föräldrarna ibland när hon var ledig.
Men efter ett missförstånd, eller en liten lögn från Viola? (se nedan), ville far och mor att hon skulle stanna hemma hos dem över vintern tills hennes studier var klara. Konflikten kulminerade när pappan örfilade Viola så att hon fick näsblod.
Hon lämnade då huset, kvar blev handväskan som innehöll en tredjedel av hennes första lön (det som var kvar efter att hon köpt ganska dyra julklappar till mor, far och lillasyster), och Viola hittades aldrig trots mycket omfattande sökinsatser.

Åtskilliga scenarier har framförts av folk som sökt uppmärksamhet eller spridit illasinnade rykten. Siare, fjärrskådare, dårfinkar, framburna av media förstås (vem annars). Det ryktades att pappan var mördare och kannibal(!) (inget polisiärt pekade åt att någon i familjen hade mördat Viola). Siare pekade ut olika platser på familjens tomt där Viola påstods ligga nedgrävd (polisen vägrade gräva trots att pappan begärde grävningar för att få slut på ryktena). Folk påstods ha mött Viola i utlandet långt efter försvinnandet (som ibland berodde på att svenska tjejer i utlandet på skoj kallade sig Viola Widegren).

Bildcollage ovan: Viola Widegren.

Bakgrund, familjen

Föräldrarna hade tidigare drivit en liten affär, men flyttade när mamman blev svårt sjuk i diabetes och tuberkulos. Pappan började då arbeta i skogen som virkesmätare (“tummare”), och han skötte dottern Viola och sin sängliggande hustru som även vårdades på lasarett under långa perioder. Hustrun dog 1937, då var Viola sex år. Pappan gifte om sig 1938 och ett par år senare fick de en dotter, och Viola fick en (halv-)syster.

Viola lär sagt om sin pappa att “han är lik farfar, sträng, men from som ett lamm”.

I januari 1944 köpte familjen Widegren en fastighet i byn Västerbränna vid Faxälven och flyttade dit. Ett par år senare köpte de även en närliggande fastighet där det fanns ett torp som de hyrde ut till en mamma med två barn.

Bild ovan: gammal karta ur förundersökningen, med familjens bostad markerad (här förtydligat med gul pil). Nutida adress Södra Holmstrand 138, Helgum (enligt Eniro).

Familjens hus låg på några minuters promenadavstånd till Faxälven:

Flygfoto ovan (nutid): familjen Widegrens bostad inringad med rött. Sollefteå ligger cirka fyra mils bilväg därifrån, åt sydost.

Faxälven rinner österut mot Helgumsjön som ligger några mil längre ned.
I området vid familjens bostad är Faxälven mellan 70-100 meter bred och nedåt elva meter djup.

Om Viola

Viola “Vivi” Widegren föddes 2 maj 1931. Nedan följer diverse uppgifter om Viola, i kronologisk ordning.

  • Sedan sommaren 1946 studerade Viola till realexamen (via korrespondens på Hermods), dvs motsvarande nutida nioårig grundskola. Studierna beräknades vara klara framåt våren 1949. Hon hade troligen tidigare läst sexårig (obligatorisk) folkskola, och skulle nu fortsätta med några års realskola.
  • Hösten 1947, brusten blindtarm, Viola var inlagd två månader(!) på lasarettet i Sollefteå (infektion i bukhinnan?)
  • Våren 1948, en månad på lasarettet pga “komplikationer” (sviter efter infektion?).
    Den långa vistelsen på lasarettet lär gjort Viola intresserad av att jobba med sjukvård.
  • Viola läste för lite, lär hon sagt till en kamrat. Studierna tycks inte gått så bra som hon (och föräldrarna) önskade.
  • Oktober 1948, Viola sökte och blev anställd på Garnisonssjukhuset som vikarierande sjukvårdsbiträde. (“Garnis” låg en kilometer från lasarettet).
    Det godkändes av föräldrarna med villkoren att Viola fortsatte studera till realexamen, och att hon kom hem ibland när hon var ledig. Hon fick bo på Garnisonssjukhusets elevhem.
  • Fredag 3 december 1948: Viola fick sin första avlöning, 365 kr vilket motsvarar 6.617 kr i 2016 års penningvärde (enl. SCB).
  • Lördag 4 dec: vikariatet upphörde, Viola hade packat och skulle åka hem då hon av sjukhuset fick förlängt en vecka från måndag den 6 dec. Ringde hem och berättade, föräldrarna godkände i tron att vikariatet började omgående lörd 4 dec.
    Möjligen ägnade Viola en del av lördagen till att köpa julklappar åt familjen (se nedan).
  • Söndag 5 dec förmiddag, arg pappa i telefon tyckte att Viola hade ljugit för honom om när vikariatet började. Han krävde att hon skulle komma hem samma dag.
    Till sina arbetskamrater lär Viola sagt att “om jag får stryk när jag kommer hem, så kommer jag inte tillbaka”. Hon lär även ha sagt att hon skulle få stryk om pappan fick reda på hur lite hon hade studerat, och att hon då inte skulle tillåtas komma tillbaka till stan och fortsätta jobba.
    .
    Strax efter kl 17 tog Viola bussen till föräldrahemmet, var framme vid halvsju-tiden på söndagskvällen.

Försvinnandet

När Viola klev in genom dörren till föräldrahemmet vid halvsjutiden lär hon varit irriterad mot föräldrarna över att hon tvingats lägga söndagen på att åka till Västerbränna, enda dagen i veckan hon annars kunde vila och sova ut.

Det uppstod en ordväxling där pappan ville att Viola skulle stanna hemma över vintern och avsluta realskolestudierna. Även mamman tyckte att hon skulle stanna hemma. Och Viola fick örfilar av pappan så att hon började blöda näsblod. (Olika källor uppger olika händelseförlopp, en polis från den tiden säger att hon fick mer stryk, “först örfil, sedan in i en alkov, skulle ge henne ett kok stryk, drog ned byxorna, gav henne två örfilar, hon började blöda ur näsan”).

Viola lade sig ned en stund på en ottoman för att stilla blodflödet. Plötsligt lär Viola rest sig upp och sagt att “Ja, jag ska stanna”, varpå hon gick ut genom ytterdörren och försvann. Då var klockan ca kvart i sju på söndagskvällen.

Hon lämnade huset utan sin hatt och utan sin handväska som bl.a. innehöll 110 kr (=ca tvåtusen kr i 2016 års penningvärde).
I handväskan fanns även kvitton på totalt 99 kr och 71 öre (=ca 1.800 kr i nutid), det var kvitton på julklappar som Viola hade köpt till sin styvmamma, sin pappa och sin lillasyster.

Sökandet

Efter en stund lär pappan sökt Viola i närområdet utan framgång. Påföljande dagarna ringde föräldrarna runt och sökte vidare. De tycks trott att hon i vredesmod tagit sig tillbaka till Sollefteå. Försvinnandet polisanmäldes inte förrän på onsdagen. Polisen tycks inte ansett det märkligt att anmälan dröjde tre dagar, Viola var 17 år, arbetade och bodde inte hemma längre.
Därefter följde omfattande eftersökningar, flera tillfällen med dykningar i älven, flera skallgångar i området. Pappan, styvmamman och Violas lillasyster förhördes. Polisen hade inga misstankar mot familjen. Men en del folk ute i bygden spred rykten att Viola hade mördats av pappan.

Vädret

Vid försvinnandet lär det varit 2-3 plusgrader, nästan klart, tjäle i marken, barmark, knappt någon snö. Det hade varit minusgrader innan dess, och det blev åter minusgrader samt snöfall några dagar efter försvinnandet.

Älven var isbelagd, ganska blankfrusen, med en stor, naturlig vak strax utanför stigen mot familjens hus. Kan ha sett ut ungefär så här:

Möjligt händelseförlopp:

Viola rusar ut ur huset, upprörd, kränkt, ledsen. Hon har fått stryk. Örfilar, näsblod. Hon tycker att föräldrarna motarbetar hennes möjlighet att göra det hon trivs med, att jobba på sjukhuset. Studierna går inte som förväntat, realskoleexamen kan komma att misslyckas. Hon var stolt över sin första avlöning, hon hade köpt ganska dyra julklappar till familjen i god tid före jul.

Hon vill hålla sig undan en stund, göra dem lite oroliga, och hämta andan. Gråtande går hon den välkända stigen bort till älven, stigen hon gått många gånger förut under de drygt fyra år familjen bott där.

Framme vid älvkanten vill hon vaska bort örfilar, gråt och näsblod ur ansiktet. Omdömet är nedsatt av det upprörda tillståndet. Hon går sakta fram till isvakens kant, böjer sig ner, sträcker händerna mot vattenytan, halkar och dras ner snabbt i den iskalla, flödande älven. Hinner inte ens skrika.

Om isbildning i strömmande vatten

Isbildning på älvar är delvis annorlunda än på sjöar pga att vattnet är strömmande. I älvar bildas “kravis” av iskristaller som kan flockas ihop till ett istäcke vid ytan. Och det kan bildas issörja av kravis som kan anhopas som en tjock luddig massa på bottnen och uppåt ytan.

“- Det är emellertid inte säkert att en drunknad direkt sjunker till botten i en flödande älv. Dykaren Juhojuntti förklarade att de väldiga lagren av issörja kan bilda de mest underliga gångar, vari ting kan fastna. Viola kan ha hamnat i en sådan gång och blivit infrusen där. Kanske var det därför man aldrig fann henne på älvbottnen.
På våren har hon så flutit med isen ut i den milslånga, bortåt trettio meter djupa Helgumsjön och hamnat där, och vad Helgumsjön en gång lagt i sina gömmor släpper den inte ifrån sig med mindre att den torrläggs.”
(Klas Kohlström, NKK).

Mer om is på och i älvar (SMHI):
Is på älvar.
Is på sjöar och älvar (pdf-fil).

Månljus? Stjärnljus? Kolsvart?

Angående sikten vid stigen till älven på kvällen vid 19-tiden den 5 dec 1948.
Solen hade gått ned tidigare på eftermiddagen. Det tycks inte funnits någon mer bebyggelse eller belysning mellan familjen Widegrens hus och älven. Enligt en källa var det ganska klart väder:

“Tre dagar senare, den 8 december, skulle det bli halvmåne och det var ganska klart väder, så alldeles kolsvart bör det inte ha varit.” (Klas Kohlström, NKK).

Hur klar himlen var går knappast att fastställa närmare. Men vissa uppgifter om månen kan kontrolleras. Att det var nästan halvmåne den 5 dec 1948 tycks stämma*.
Däremot verkar månen gått ned* vid 18:30-tiden. (Dessutom stod den lågt den dagen, som högst 3,6 grader av max ca 45).
Viola försvann strax före kl 19. Om uppgiften stämmer om månens nedgång den dagen så kan det alltså varit så att ingen måne syntes vid tiden för försvinnandet. Dock, om det var hyfsat stjärnklart den kvällen så kan stjärnhimlen ha räckt som ledljus för att ta sig fram längs den för Viola välbekanta stigen. (Om hon inte hade ficklampa, men någon sådan uppgift tycks inte framkommit).

Så även om månen hade gått ned så behöver det inte varit kolsvart på stigen fram till älven. Och nere vid älven låg isen som reflekterar det svaga ljuset och ger viss synlighet där.

Fler hypoteser

En annan variant som har vissa likheter med ovanstående olycksscenario är att Viola blev så ledsen att hon begick självmord genom att kasta sig i älven.
Eller, att självmordstanken ledde till olycka därför att hon blev oförsiktig när hon skulle tvätta av ansiktet eller gick på isen.

Ytterligare hypoteser som framförts genom åren är rymning och mord.

Bild ovan: Ett rymningsscenario som involverar olycka är att Viola ville ta sig tillbaka till stan men inte samma väg som hon kom. Utan istället via vägen på andra sidan älven. Och att hon trillat i vaken när hon försökt korsa älven över isen.

Eller att hon rymde, oavsett väg, och sedan dess lyckats hålla sig undan från alla sina bekanta och familjen (som hon hade köpt julklappar till), eller att hon samma kväll eller en tid senare blev mördad av okänd person (dvs ej föräldrarna…).

Vad som talar emot rymning (inklusive ev. mord) är att hon lämnade kvar handväskan med ganska mycket pengar, en tredjedel av hennes lön. Det hade knappast en rymmare gjort.

Vad som också talar emot en rymning via vägen på andra sidan älven är att sträckan genom mörka skogen där är mer än dubbelt så lång som från huset ned till älven, och troligen inte lika välbekant för Viola. Den möjligheten kan nog anses utesluten, särskilt om det stämmer att månen inte var uppe (se ovan).

Ryktena om pappan som mördare omfattar även kannibalism (citat från Klas Kohlström, NKK):

  • “En grannfru [ej tidigare nämnd] hade “med egna ögon” sett konserveringsglas med inlagda människodelar i Widegrens källare.”
  • “Att det rök så svart hos Widegrens, berodde på att de just höll på att elda upp Viola.”
  • “Grannpojken såg själv hur fru Widegren stod i la’gårn och kokade pölsa till grisen av Viola.”
  • “Vanärade Kannibal Widegren …när du redan har henne nedan kragen på dig sjelv och holler som bäst på att smälta sista biten … har du att emotse att få smaka min älgstuttsare …”

Kommentarer överflödiga… För den som önskar finns det många fler mer eller mindre galna påståenden att fantisera kring.

Notera att polisen förhörde hela familjen inklusive den åttaåriga lillasystern. Det fanns inga misstankar mot någon av dem. I första förhöret lär dock pappan tonat ner bråket och inte nämnt näsblodet, vilket senare lär ha spätt på ortsbefolkningens rykten mot honom.

Sammanfattning

Sedan ett par år tillbaka studerade Viola via korrespondenskurs, hon skulle bli klar om några månader.
I oktober hade hon sökt och fått ett vikariat som sjukvårdsbiträde. Hennes föräldrar hade godkänt att hon jobbade, och att hon bodde på elevhemmet i stan. I gengäld hade hon lovat att fortsätta med studierna, och att hälsa på föräldrarna ibland.
Men hon hade studerat “för lite” och befarade att hon skulle få stryk om pappa fick reda på att hon inte hade skött sina studier.

fredagen före försvinnandet fick Viola sin första lön.
lördagen fick hon sitt vikariat förlängt från och med måndag. Föräldrarna godkände det. Det verkar som att Viola ljög om att vikariatet började redan samma dag (lördag), orsaken kan varit att hon skulle köpa julklappar till mor, far och lillasyster. (I så fall en behjärtansvärd liten lögn).

söndagen fick föräldrarna reda på att Viola tycks ha ljugit att vikariatet började på lördag. Pappan krävde att Viola skulle komma hem omedelbart. Viola blev irriterad, det tog 1,5 timma med bussen ut till föräldrahemmet, och sista bussen tillbaka till stan gick vid 22-tiden, hon skulle inte vara tillbaka i stan före framåt midnatt.

Viola anlände till föräldrahemmet vid 18:30, ett gräl utbröt, far och mor ville att Viola skulle stanna hemma över vintern och göra klart studierna, pappan örfilade Viola med näsblod som följd. Hon lade sig ner en stund, och gick sedan ut. Lämnade kvar sin handväska innehållandes ganska mycket pengar, samt kvitton på de julklappar hon köpt till familjen.

Så långt är det ganska säkra uppgifter. Vad som hände sedan är höljt i dunkel. Detta inlägg framhåller olycka som mest sannolika orsak till försvinnandet, men inte i samband med rymning.
Olyckan kan ha skett efter att Viola gråtande gått den välbekanta stigen ned till älven för att hålla sig undan föräldrarna en stund, när hon vaskade av ansiktet med isvakens vatten. Hennes omdöme var grumlat av det upprörda tillståndet, annars hade hon inte närmat sig vaken på det sättet.

Orsaken till att kroppen aldrig hittades skulle då bero på de besvärliga isförhållanden som kan råda i strömmande vatten. En kropp kan packas in och döljas i issörja, och sedan forslas med strömmen nedåt älven. I detta fall till den trettio meter djupa sjön som ligger några mil längre ned.

—————————–
Källor m.m:
diverse artiklar från både förr och nutid, särskilt artikel av Klas Kohlström i Nordisk Kriminalkrönika 2000.
Tips: ett artikelregister för årgångarna 1970-2012 av NKK finns hos spifab.se (pdf-fil, sök på viola). Ett privat, mindre komplett register finns hos fribergvonsydow.se.