Kategoriarkiv: Droger/Narkotika

Medicinsk cannabis förr&nu

I Sverige fram till 1930-talet saluförde Röda Korset patentmedicinen Maltos-Cannabis, som en stärkande frukostdryck. Ovan visas annons i Aftonbladet 1894. (Annonstext, se sidfoten i detta inlägg).

1950

Fram till 1950 fanns det flera cannabisbaserade preparat på svenska apotek: Cannabisol, Cannatropin och Canual, som lösning och tabletter, som lär använts mot depression och kikhosta. Samtliga de preparaten avregistrerades 1950.

Under det påföljande halvseklet lär det i Sverige inte funnits några lagliga preparat innehållande cannabis eller cannabisextrakt. Inte förrän 2011 (se nedan).

Cannabis-boom

Bruket att röka cannabis (hasch och marijuana), som njutningsmedel, lär kommit till Sverige i samband med jazzmusiken på 1930-1940-talet. (Uttrycket “jazztobak” tycks dock ha myntats långt senare).

1960-talet spreds cannabisbruket kraftigt och synliggjordes bland annat av hippierörelsen. Massmedias rapportering gav medborgare och föräldrar skrämselhicka. Hippierörelsen med flera ville legalisera cannabis men deras agerande ledde till raka motsatsen.
Motkrafter som t.ex. psykiater Nils Bejerot, kallad “den svenska narkotikapolitikens fader”, resulterade i att narkotikalagstiftningen skärptes successivt under de följande decennierna.

Bild ovan: hippies och Bejerot.

Numera tycks cannabisbruket frodas i Sverige trots den hårda lagstiftningen och skrämselpropaganda. Polisen uppskattar att det smugglas in minst 20-30 ton cannabis per år i Sverige, det som fastnar i tullen är bara en bråkdel. Numera lär det också odlas mycket cannabis inom landet.

År 2011

I december 2011 godkändes läkemedlet Sativex munhålespray. Används bl.a. av patienter med sjukdomen multipel skleros, mot muskelryckningar och muskelsammandragningar, när andra läkemedel inte har haft effekt. Sativex innehåller förutom den aktiva cannabis-substansen THC även CBD som motverkar ruseffekten. (Info, Läkemedelsverket).

År 2017

I Sverige finns idag ett godkänt läkemedel innehållande cannabis(extrakt), det är Sativex (godkänt av svenska läkemedelsverket). För andra liknande läkemedel innehållande cannabis(extrakt), s.k. licensläkemedel, finns möjlighet för läkare att söka tillstånd/licens för enskild patient. Exempelvis Marinol (godkänt i USA) och Nabilone (godkänt i Storbritannien och Tyskland), som används mot bl.a. illamående och kräkningar vid cytostatikabehandling.

I februari 2017 beviljade Läkemedelsverket licens till två rullstolsburna patienter med ryggmärgsskada och svåra smärtor att använda cannabis som läkemedel. I de fallen gäller det torkade obehandlade växtdelar av cannabis, dvs marijuana.

Marijuanan – som levereras av ett företag i Nederländerna – är troligen en variant med hög halt av substansen CBD vilket ger låg eller ingen ruseffekt.

För att få licens krävs synnerliga skäl, och i de två ovanstående fallen lär det varit flera turer med avslag, överklaganden och kompletteringar innan tillstånd beviljades.
Det dagliga användandet av marijuanan ska utvärderas kontinuerligt av läkare.

Den ena patienten, Andreas, blev för ett par år sedan indragen i en rättsprocess för att ha odlat och brukat cannabis hemma (vilket han gjorde öppet och med sin läkares vetskap). Han friades i tingsrätten men dömdes gräsligt nog i hovrätten. Nyligen beviljade Högsta domstolen prövningstillstånd, fallet ska prövas på nytt i hovrätten. Man får hoppas att de tar sitt stackars inhumana förnuft till fånga. Läs mer:

– “Andreas tog cannabis mot smärtan – nu kan han dömas” (21 mars 2016, SVT).
– “Andreas Thörn tog cannabis mot smärtan – nu döms han” (31 mars 2016, SVT).
– “Andreas Thörn får cannabis utskrivet av läkare: ”Vi har kämpat länge för det här”” (12 februari 2017, Sydsv).
– “För första gången: Svenska läkare får skriva ut cannabis för medicinskt bruk” (12 februari 2017, Sydsv).
– “Beslut om Cannabis som läkemedel för två patienter” (2017-02-13, Läkemedelsverket).
– “Ryggskadad västeråsare som odlade cannabis blir fall för Högsta domstolen” (9 mars 2017, VLT).

Utrikes

Möjligheten till cannabis på recept lär även finnas bland annat i Finland, Norge, Tyskland, USA (f.n. 29 av 50 delstater) och Kanada. I Danmark planeras försöksverksamhet nästa år (2018).

Ytterligare ett dussintal länder har i någon mån legaliserat eller avkriminaliserat bruk och innehav (i vissa fall även odling) av cannabis, även som njutningsmedel.

 

Inlägget uppdaterat 21 mars 2017.
———————————————————————–
Källor m.m:
– OCR-översatt text från annonsen överst i inlägget (fetstil enligt annons):

“Mot Lungsot, Bröst- och Magkatharr, Blåskatharr m. m. enl. intyg.
Maltos-Cannabis

Röda Korset Stockholm
Tekniska Fabriken
Sedan vi nu anlagt en fabrik för tillverkning uti stor skala och under offentlig kontroll af
Hampfröxtrakt: Extrakt-Cannabis och Maltos Cannabis,
kunna vi erbjuda dessa artiklar, som synas ha stor framtid, förpackade pa snygga bleckburkar (vanl. Cacaoburkar) innehållande c:a 3 gånger mer än tidigare förpackningar. Pris pr burk 1 kr. för Extrakt-Cannabis och 1:25 för Maltos-Cannabis.
Af vanliga paketer finnas några tusen kvar till nedsatt pris 75 öre.

Maltos-Cannabis
är en lyckligt funnen sammansättning af Hampfröets värdefulla beståndsdel med Maltosepreparat.
Uti Hampröextrakt måste, för att absorbera Hampfröfettet, användas en del mjöl, som i sig sjelft ej eger större värde. Här undvikes detta genom att Hampfröfettet absorberas af Maltsocker etc., som äro af större värde än sjelfva Hampfröextraktet. Dessa hvar för sig så värdefulla, närande och helsobringande beståndsdelar supplera härigenom hvarandra, och utgör således detta Maltos-Cannabis ett starkt koncentreradt medel mot sjukdomar i
Lungor, Luftrör, Bröst och Mage
samt mot Kraftlöshet och Afmagring af mångdubbelt större värde än sjelfva Hampfröextraktet. Detta preparat, hvarå patent sökts i flera länder, torde af alla som försöka det, komma att föredragas framför Extrakt-Cannabis.

Cacao Maltos-Cannabis
är en närande, sund och välsmakande frukostdryck, som kan rekommenderas åt alla. Smakar precis som vanlig 1:ma Cacao.
Maltos uppfans 1887 af Lasarettsläkaren K. Mc Dilton och har se’n dess vunnit spridning öfver nästan hela Europa som ett utmärkt medel för bröst- och maglidande samt erhållit 3 guldmedaljer. Den svenske Professorn Mikael Steen yttrar derom i ett längre intyg, att »det borde icke saknas uti något hem; lunglidande och af dålig matsmältning hemsökta till helsans förfriskande och återställande;—»

Sättet att tillverka Maltos med Hampfrö och Cacao m. fl. är för Sverige vår uteslutande rätt, som vi skola häfda mot eventuela intrång.

»Ej blott för lungsiktiga, utan i många andra fall, då det är önskvärdt, att patienten skall öka i hull har jag ordinerat Maltos-Cannabis, såsom åt personer med
bröstkatarr, skrofler, klen mage ;
åt blodfattiga, nervsvaga och konvalescenter
och i ej få fall redan under den ännu ej långa tid, jag observerat näringsmedlets verkan, funnit goda resultat däraf, såsom ökade krafter och bättre hull. Preparatets smak är ren, kraftig och enligt min uppfattning behaglig.»
Citatet är ur en längre sympatisk artikel i Hälsovännen för 1 Mars och
af den kände läkaren i Stockholm
Doktor Henrik Berg.
Tekniska Fabriken Röda Korset, Stockholm.”

Om diverse droger

I flera av fallen som tas upp på denna blogg förekommer olika typer av droger (alkohol, knark, narkotika, läkemedel). Här är kortfattad information om de preparaten. Samt om utomjordingen Paul. Och om kokain i Coca-Cola.
Uppdaterad 9 mars 2016

Följande tas upp nedan: alkohol, amfetamin (s.k. centralstimulantia), heroin (s.k. opiat), cannabis (hasch och marijuana), och bensodiazepiner (läkemedel). Samt en sammanställning över ytterligare droger.

Alkohol:

Behöver knappast presenteras närmare. Omfattar i stort sett alla produkter som innehåller drickbar alkohol, från sprit, vin och öl till hårvatten o.dyl.
– Kan ha negativ påverkan på impulskontrollen.
– Alkoholmissbruk orsakar mycket problem och skador. Och i merparten av våldsbrott tycks gärningsmännen varit alkoholpåverkade, enligt en undersökning från 2012 “uppgav 74 procent av de intervjuade männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad”.

Amfetamin:

– Effekt: upprymdhet, ökad vakenhet, förstärkt “självförtroende”. Överaktivitet, aggressivitet, kraftig påverkan på hjärta och blodkärl. Är en “uppåtdrog”.
– Kallas även tjack, speed, fattigmanskokain. Tillverkas syntetiskt. Består oftast av vitt pulver.
– Effekten kan vara uppåt 6-8 timmar (bl.a. beroende på hur det intagits).
– Dosering, t.ex: en hög dos oralt vid hög tolerans tycks ligga kring 500 mg (0,5 gram), medan en nybörjardos kan vara 50 mg (dvs tio gånger lägre).
– Intag: upplöses i vatten och dricks, eller injiceras (vanligast, ger maximal kick). Eller “knapras” genom att äta preparatet direkt. Eller sniffas (“snortas”) via näsan. Eller via rectum.

Heroin:

Kokning till flytande form.

– Effekt: smärtstillande känsla av välbefinnande och lugn. Är en “nedåtdrog”.
– Kallas även t.ex. horse, H, smack (vitt heroin), jonk (brunt heroin). Tillverkas av morfin (som utvinns ur växten opiumvallmo). Består av vitt eller brunt pulver.
– Effekten kan vara uppåt 4-6 timmar, efter ett rus som varar 20-30 minuter.
– Dosering. t.ex: en hög dos intravenöst vid hög tolerans tycks ligga kring 50 mg (0,05 gram), medan en nybörjardos kan vara 5 mg (dvs tio gånger lägre).
– Intag: upplöses i vatten och injiceras. (Ibland behöver det kokas för att lösas upp. För brunt heroin kan det behöva tillsättas askorbinsyra (C-vitamin) för att lösas).
Eller röks, äts, sniffas, eller via rectum.

Cannabis:

Samlingsnamn för hasch och marijuana. Framställs ur växten Cannabis sativa, samt även växten Cannabis indica. Innehåller bl.a. THC.
– Effekt, är individuellt: Välbefinnande. Upprymdhet. Visst smärtstillande. Rogivande/sömngivande. Ibland till synes förhöjda sinnesupplevelser, eller t.ex. sug efter godis eller specifik maträtt (“matnoja”). Ibland skrattanfall (“skrattnoja”). I större doser ibland förändrad uppfattning av tid, rymd och avstånd, risk för paranoia, vanföreställning och psykos.
Marijuana består huvudsakligen av torkade honblommor och toppblad. Färg grönt, gulgrönt och gråbrunt till gult. Benämns även majja, gräs, weed, ganja, grönt. En cigarett med cannabis kallas t.ex. joint, spliff, jolle.
Hasch är huvudsakligen pressad kåda (sammanpressade trikomer). Färg ljusbrunt till svart, även grönt, rödaktigt, gulaktigt. Från hård och spröd konsistens till mjuk och formbar. Hasch är ofta starkare än marijuana (högre THC-halt), och kan lagras längre tid utan att förstöras av luft och ljus. Kallas även braj, braja, brass, böj, töj, kitt, brunt.
Cannabisolja (eller hampaextrakt, “hascholja”) är extrakt av cannabis. Färg brun till svart. Konsistens tjockflytande vätska till seg massa. Ofta starkare än både hasch och marijuana.
– Effekten varar från kortare stund till flera timmar, beroende på dos och individuella förutsättningar.
– Dosering, t.ex: marijuana kring 0,5-1,0 gram, hasch mindre mängd (eftersom det ofta är starkare).
– Intag: röks i pipa, cigarett eller annat rökdon (sönderdelas/”meckas” och blandas ofta med tobak). Eller inhaleras med en vaporizer (som under stark hetta förångar THC och andra verksamma substanser). Eller blandas i bakverk eller annat ätbart, t.ex. i brownies/chokladrutor*.

Bensodiazepiner:

Bensodiazepiner är lugnande läke- och sömnmedel som används mot sömnsvårigheter, ångest och oro eller epilepsi.
– Effekt: Lugnande. Sömngivande. Muskelavslappnande, kramplösande. Kombination med alkohol kan ge upphov till kraftiga berusningstillstånd med aggressivitet.
– Även kallat t.ex. benso. Vanligen av läkemedelsindustrin tillverkade tabletter, oftast vita, ibland pastellfärgade.
– Dosering och effektens tidslängd beror på typ av preparat och individuella förutsättningar.

Cannabisrökande utomjordingen Paul

För att lätta upp detta mörka inlägg om droger så länkas ett filmklipp från komedin “Paul”. Den handlar om utomjordingen Paul som rymt från en militärbas där han hållits fången de senaste sextio åren efter att ha kraschlandat på jorden. Efter att ha rymt från militärbasen träffade Paul två sci-fi-nördar, och kvinnan Ruth som tidigare bott med sin pappa och varit starkt religiös men blivit omvänd vid mötet med Paul. I filmklippet bjuder Paul på en joint (cannabiscigarett):
Paul – You Guys Partake? – HD (Youtube).

Ruth tar ett bloss och får (starkt överdrivet) i snabb följd ‘skrattnoja’, ‘matnoja’ (korv), paranoia (why do you hate me?) raskt följt av vanföreställning (getingar i hjärnan) varpå hon somnar tvärt.
Transkription av rökscenen (hämtat från Paul quotes hos imdb.com), efter Ruths skrattnoja:
Ruth Buggs: [after ‘partaking’] I’m hungry. We should cook up some sausages. Do we have any sausages?
Graeme Willy: Uhh…
Ruth Buggs: What do you mean by that? Why do you guys hate me? Can we cook up some sausages? Ohh I have wasps in my brain!
Paul: She’ll be fine. That happened to me the first time.”

Ännu en scen från filmen:

Mer om droger

Människans behov av njutning eller/och att fly verkligheten är smått oändligt. Kosta vad det kosta vill. Det existerar förstås ytterligare en mängd droger som inte tas upp ovan. En sammanställning innehållande fler droger (men inte alla) kan se ut så här:

  • Centralstimulantia: amfetamin, kokain, metamfetamin, efedrin, crack (rökbart kokain), MDMA/ecstasy, kat/khat (växtblad som tuggas), kokablad, koffein, m.m.
  • Opiater: heroin, morfin, fentanyl (“china white”), opium, metadon, kodein, m.m.
  • Centraldepressiva/Sedativa: alkohol, bensodiazepiner, barbiturater, GHB, m.m.
  • Hallucinogener: LSD, Psilocybin (svampar), meskalin, DMT, 2C-B, MDMA/ecstasy, m.m.
  • Cannabis: hasch, marijuana, cannabisolja.
  • Spice: syntetisk cannabis. Stor risk för överdosering.
  • Lösningsmedel: butan, bensin, toluen, thinner, diverse lim (ångorna andas in).

Anm: MDMA/ecstasy har blandade egenskaper, kan verka både likt centralstimulantia och hallucinogen. Cannabis och spice kan ge både (svagare) narkotiska och psykedeliska effekter. Även nikotin (tobak och snus) har blandade effekter.

OBS: Merparten av drogerna som beskrivs ovan är illegala droger. Många droger är starkt beroendeframkallande. (Men det visste du säkert redan).

Har det funnits kokain i Coca-Cola? Kanske, för hundra år sedan.

Vissa källor hävdar att Coca-Cola innehöll den då lagliga centralstimulerande drogen kokain (“cocaine” på engelska) mellan 1885 till 1903. De menar att drycken döptes till “Coca-Cola” därför att den innehöll extrakt av kokablad och kolanötter. Källorna hävdar att Coca-Cola då marknadfördes som patentmedicin. Faktum är att då, på 1800-talet, lär det inte varit ovanligt att sådana läkebrygder innehöll bl.a. kokain, cannabis eller morfin. Så påståendena om kokain i Coca-Cola kan mycket väl vara sanna.
Enligt källorna plockade Coca-Cola bort kokainet från tillverkningen 1903, men att små spårmängder kokain fanns kvar i drycken till 1929.

På företaget Coca-Colas globala hemsida förnekar deras arkivarie Phil Mooney att det någonsin funnits kokain i drycken:
“Coca-Cola does not contain cocaine, and cocaine has never been an added ingredient for Coca-Cola.”
Hur som helst. Numera innehåller Coca-Cola (och andra liknande drycker) den lagliga centralstimulerande drogen koffein. (Samt ev. teobromin som finns i kolanötter och är besläktat med koffein).

————————
Källor m.m:

* Angående hasch i ätbar form, här finns t.o.m. matrecept med ett tjugotal rätter, bakverk och drycker: medicinskmarijuana.com/recept.
* Wikipedia om droger och om spice.