Kategoriarkiv: Statistik

Våldtäktsmän: 650 procent större andel bland utlandsfödda

Här nyanseras bilden av orsaken till slagsidan i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Spelar statistiken oss ett spratt?

I media uppmärksammades häromveckan att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i våldtäktsdomar. Följande gäller för åren 2012 till 2017 (enligt UG*):
58 procent av våldtäktsdömda personer är utlandsfödda.
85 procent av dömda för överfallsvåldtäkt (där gärningsman och brottsoffer inte känner varandra) är utlandsfödda.

Mer av helheten framkommer om man beaktar att utrikes födda utgör en mindre del av hela Sveriges invånarantal:
19 procent av Sveriges folkmängd är utlandsfödda, men de utgör 58 procent av antalet dömda våldtäktsmän och 85 procent av antalet dömda överfallsvåldtäktsmän.

Ännu tydligare blir skillnaden om man jämför andelen dömda våldtäktsmän bland utrikesfödda med motsvarande andel bland svenskfödda. Då kan ovanstående uttryckas så här:
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är 7,5 gånger*, eller 650 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är 25 gånger*, eller 2400 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.

Liknande brottsstatistik om överrepresentation av utrikes födda framkom redan för fyrtio år sedan, fast då var siffrorna lägre. Ännu vet ingen vad skillnaderna beror på, men spekulationer finns det gott om.

Varför ser det ut så i statistiken?

Observera att det gäller överrepresentation i STATISTIKEN över våldtäktsdomar. De siffrorna behöver inte innebära att utlandsfödda personer begår fler våldtäkter än svenska, det kan bero på andra faktorer.

Undersökningar visar att många våldtäkter aldrig polisanmäls. Det kan handla om uppåt 80 till 90 procent som INTE anmäls. Anledningen kan exempelvis vara att brottsoffret inte vill utsätta sig för obehaget att genomgå en rättsprocess, att det finns skamkänslor hos brottsoffret, att det finns minnesluckor p.g.a. alkohol- eller drogpåverkan vid händelsen, att det finns oro att omgivningen ska tycka att det var ens eget fel.
Och endast ett liten del av polisanmälda våldtäkter leder till fällande domar, vilket kan vara ytterligare ett skäl till att brottsoffret inte anmäler, det kan verka utsiktslöst. År 2016 ledde endast 2 (två) procent av de anmälda våldtäkterna till fällande dom. (142 fällande domar på 6715 anmälda våldtäkter, enligt Brå).
Men om brottsoffret sedan tidigare har en mindre positiv syn på invandrare och om gärningsmannen är av utländsk härkomst, så skulle det kunna övervinna tveksamheten att polisanmäla.

Förklaringslista

Nedan visas de vanligaste hypoteserna och förklaringarna till att utrikes födda eller invandrare är överrepresenterade i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Flera av nedanstående förklaringar skulle kunna vara relevanta i ett och samma våldtäktsfall, och förklaringarna kan vara olika från fall till fall.

Utländska gärningsmän polisanmäls i större utsträckning än svenska. Exempelvis på grund av brottsoffrets egen syn på invandrare.
En del poliser och åklagare lägger (mer eller mindre medvetet) mera krut och energi på att utreda fall där de misstänkta är utlandsfödda.
Det kan vara lättare att få fast gärningsmän med utländskt utseende, t.ex. efter överfallsvåldtäkt där brottsoffret inte tidigare träffat gärningsmannen.
En liten andel av alla utrikes födda som bor i Sverige är tidigare brottsbelastade eller våldsbenägna personer som sökt sig hit under falska förespeglingar.
Den s.k. kulturkonflikthypotesen, som handlar om att våldtäkterna kan vara en konsekvens av att utländska män inte förstår svenska kvinnors signaler, eller som har att göra med andra skillnader mellan utländsk och svensk kultur. Att det sker en kulturkrock då utlandsfödda kommer till liberala Sverige. Dock ska understrykas att nästan alla (99,97 %) utrikes födda som bor i Sverige INTE är dömda för våldtäkt (december 2017*).
Socioekonomiska skillnader mellan invandrare och svenskfödda.

De översta förklaringarna (röda) ovan handlar mycket om agerandet hos de berörda svenskfödda. Hos brottsoffer, polis, åklagare, och deras syn på utlandsfödda.
Övriga (blåa) inriktar sig på de utrikes födda, deras kultur och situation.

Fördubbling sedan 1980-talet

På 1980-talet rapporterades i media att cirka 30 procent av personer dömda för våldtäkt var utrikes födda. Sedan dess har siffrorna ökat till det dubbla, till 58 procent. Tittar man på invandringsstatistiken för hela 1900-talet så ger det onekligen intrycket att det finns ett samband. Diagram:

Att andelen utlandsfödda bland våldtäktsdömda i Sverige har fördubblats sedan 1980-talet kan då förklaras med den skenande invandringen fram till nutid, som bland annat medfört att synen på utrikesfödda blivit mindre positiv, eller mer negativ, hos en del av svenska befolkningen.

Diagram nedan, “Utrikes födda efter invandringsår. Samt totalt antal utrikesfödda 31 december 2017. (I Sverige)”:

Exempel: i december 2017 fanns det 411.895 personer som invandrade under tioårsperioden 2000-2009. Och det fanns 755.643 som invandrade åren 2010-2017. Totalt i dec 2017 var det 1.877.050 utrikes födda boendes i Sverige. (Antalet svenskfödda var då 8.243.192).

Kommande studier?

Tidigare i år (2018-05-08) meddelade Brottsförebyggande rådet att det kan bli aktuellt med en ny studie under 2019:
Brå överväger studier om brott och migration. Brås bedömning har under lång tid varit att det finns god kunskap om utrikes respektive inrikes föddas förekomst som misstänkta för brott. Nu överväger myndigheten förutsättningar för fördjupningsstudier, eftersom efterfrågan på underlag är stor.”


* Källor och underlag

– Uppdrag granskning (UG), “Dömda för våldtäkt” (ons 22 aug 2018).
“Uppdrag granskning har kartlagt vilka som dömts för våldtäkt i Sverige – och söker svar på varför det inte finns någon forskning kring att så många av gärningsmännen är födda utomlands.”

– SCB (excelfil): “Utrikes födda efter födelseland och invandringsår” 31 december 2017.

– Att utrikes födda utgör 58 procent av 843 personer (varav 1 kvinna) dömda för våldtäkt och försök till våldtäkt, enligt UG, åren 2012-2017, ger följande:
0,03 procent av utlandsfödda är dömda för våldtäkt. (489 personer av 1,9 miljoner).
0,004 procent av svenskfödda är dömda för våldtäkt. (354 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
7,5 gånger, eller 750 procent av, eller 650 procent större än,
…andelen dömda våldtäktsmän bland svenskfödda.
(7,5=0,03/0,004). D
e 0,03 procenten visar också att i stort sett alla utlandsfödda INTE är dömda våldtäktspersoner, närmare bestämt 99,97 procent.

– Att utrikes födda utgör 85 procent av 110 personer dömda för överfallsvåldtäkt (där gm och bo inte känner varandra), enl. UG, ger följande:
0,005 procent av utlandsfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (94 personer av 1,9 miljoner).
0,0002 procent av svenskfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (16 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
25 gånger, eller 2500 procent av, eller 2400 procent större än,
…andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland svenskfödda.

– Angående invändningen att procent väl inte kan vara större än hundra. Jodå för att uttrycka förändring eller skillnad går det utmärkt. Exempel: ett belopp har ökat från 100 till 250 kr. Då är det nya beloppet 250 % av det tidigare, och beloppet har ökat med 150 %. Liknande gäller för att beskriva minskning, t.ex: ett belopp har minskat från 100 till 80, då är nya beloppet 80 % av tidigare och minskningen är 20 %.

Elden och hettan, förr och nu

För att få perspektiv på denna sommarens hittillsvarande värmerekord så visas här temperaturhistorik för nästan trehundra år tillbaka. Numera (2018) finns temperaturuppgifter för de senaste 263 åren i Stockholm respektive 297 åren i Uppsala tillgängliga på nätet*. Dvs mätningar fr.o.m. år 1756 respektive 1722. Vi kastar även blickar på skogsbränder. Rubriker i detta inlägg:

– Juli, Stockholm 1756–2018
– Juli, Uppsala 1722–2018
– Inte stora skillnader i rekorden förr och nu.
– Februari, Stockholm 1756–2018
– “Hela Sverige brinner”… som en röd punkt.
– Om mätvärden, och en aning nypa salt.
– *Källor

Juli brukar vara årets varmaste månad. Vid jämförelse mellan olika år används medeltemperaturen för hela månaden. Denna sommar (2018) tog Stockholm rekordet för högsta juli-medeltemperaturen i hela landet: 22,5 grader. Förra julirekordet för hela landet var 21,8 grader år 1901 (Karlstad) och år 1914 (Linköping).

Juli, Stockholm 1756–2018

Månadsmedeltemperaturer för juli i Stockholm åren 1756 till 2018:

Diagram ovan: varje blå eller röd stapel visar medeltemperaturen för juli det året. De röda #-siffrorna vid årtalen anger placeringen för de tio högsta juli-medeltemperaturerna (i Stockholm). På första plats ligger år 2018, därefter kommer år 1994, 1855, 1783, osv.

Juli, Uppsala 1722–2018

Månadsmedeltemperaturer för juli i Uppsala åren 1722 till 2018:

Av ovanstående två diagram framgår att Uppsala är något svalare än Stockholm. (Det är t.ex. bara hälften så många år i Uppsala med julimedeltemperatur över tjugo grader). Det lär bero på urbana effekten, städer bildar så kallade värmeöar. Även Uppsala bildar värmeö och är varmare än omgivningen, men inte lika mycket som Stockholm.

I diagrammen framgår att båda städerna har en anhopning av högre temperaturer under de senaste decennierna fram till nu. (Som den globala uppvärmningen).
Vid 1890 kan det ha framstått som tvärtom, högsta-temperaturerna hade sedan flera decennier dessförinnan haft en nedåtgående trend, och tolkningen då kan ha varit att vi var på väg mot ett kallare klimat.

Inte stora skillnader i rekorden förr och nu

Skillnaden i rekordtemperaturer handlar ofta om några tiondels grader. Det framgår av mätvärdena i följande listor “Stockholm och Uppsala: tjugo högsta månadsmedeltemperaturerna för juli”:

Undantaget är detta års landsrekord för juli (22,5 grader, år 2018), det skiljer 0,7 grader från förra landsrekordet (21,8 grader, år 1901 och 1914), och en hel grad från förra stockholmsrekordet (21,5 grader, år 1994).

För Uppsala är skillnaden bara 0,3 grader mellan rekordet år 2018 (22 grader) och andraplatsen år 1752 (21,7 grader) för 266 år sedan.

Dvs också på 1700- och 1800-talet förekom fasligt varma julimånader, och skillnaderna är ganska små jämfört med nutid.

Februari, Stockholm 1756–2018

Februari är tillsammans med januari normalt årets kallaste månad (enligt SMHI).
En titt på månadsmedeltemperaturen för februari, 1756 till 2018, i Stockholm, ger liknande intryck som diagrammen ovan, med en mildare period de senaste decennierna fram till nu:

Bild ovan: diagram samt listor med lägsta och högsta februarimedeltemperatur.
Februari 2018 var medeltemperaturen 3,2 minusgrader (syns ej i listan).

“Hela Sverige brinner”… som en röd punkt

Medias domedagsrubriker under sommarens skogsbränder var bland annat att “Hela Sverige brinner”. (För att inte tala om “Jordens resurser är slut”, angående earth overshoot day). Den 24 juli 2018 ville en av medierna* vara pedagogisk och knåpade ihop en “interaktiv karta” med en röd ifylld cirkel som uppgavs motsvara de 25.000 hektar skog som eldhärjats i Sverige. Denna cirkel kan läsaren dra och flytta till valfri plats på kartan och zooma in för att se hur stort område som sammanlagt har drabbats i förhållande till t.ex. sin egen bostadsort. Om man t.ex. placerar cirkeln på Stockholm så täcker den staden.

Om man istället zoomar ut kartan så att hela Sverige visas, så blir effekten snarare den omvända. Den röda cirkeln blir förstås pytteliten och påståendet “Hela Sverige brinner” får inte precis nån visuell uppbackning med denna presentation:

Bild ovan: avlånga Sverige med liten röd prick motsvarande 25.000 hektar, vilket inte är mycket jämfört med skogsbränder förr i tiden i Sverige då uppåt 300.000 hektar skog kunde brinna (se nedan).

Några dar senare intervjuade* P4 en professor vid SLU, han gav perspektiv på det hela då han jämförde denna sommarens bränder med skogsbränder i Sverige för några hundra år sedan, samt med nutida skogsbränder i Sibirien, som var och är mycket mer omfattande än bränderna i Sverige 2018 (hittills, sommaren är ju inte slut än).

Ur radiointervjun (26 juli 2018):
“I Sverige just nu är det ovanligt LITE bränder.”
Ur artikeln:
“… tack vare den välskötta skogen så brinner det ändå förhållandevis ganska lite jämfört med förr i tiden.
– Det finns nästan ingen död skog i Sverige, det har vi rensat bort. Vi har friska unga träd. Innan vi rensade upp skogen så brann var 30:e år i Sverige, och då brann det tills det inte fanns kvar träd att brinna, säger Tomas Lundmark, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.
I Kanada och Ryssland har man årligen problem med stora skogsbränder på grund av den ovårdade skogen.
– Men det hjälper ju inte en skogsägare som har 30 hektar nedbrunnen skog att säga att det kan brinna 300.000 hektar skog i Sibirien. Men man ska komma ihåg att det kan ha varit värre utan den vårdade skogen men dess stora vägnät, säger Tomas Lundmark.”

Ytterligare några dar senare kunde en biolog berätta* om fördelarna med skogsbränder, det gynnar diverse djur och småkryp i vår natur, och att bränderna 2018 är småpotatis jämfört med förr sett till arealen:

“Bränderna som har plågat Sverige den senaste tiden upplevs som katastrofala av människorna som bor i de drabbade områdena och av skogsbruket som ser stora värden gå upp i rök. Men många biologer ser positivt på det hela.
– Skogsbruket vill ha ordning i skogen. Bränderna skapar kaos, men det behövs mer kaos, säger Lars-Ove Wikars, entomolog och före detta forskare vid SLU i Uppsala.

Han påpekar att stora bränder var ett naturligt inslag i våra skogar innan det moderna skogsbruket satte stopp för lågorna. Ursprungligen eldhärjades runt 300 000 hektar varje år, det vill säga en procent av den samlade skogsarealen. Det är långt mer än vad som har brunnit i de senaste årens omskrivna skogsbränder.”

Om mätvärdena, och en aning nypa salt

Värt att notera är att en del mätvärden från förr anses av olika skäl vara mer eller mindre osäkra. Det kan t.ex. bero på att viss dåtida mätutrustning numera inte anses varit tillräckligt tillförlitlig, eller att dåvarande utrustning numera anses varit felplacerad (t.ex. i förhållande till solen eller reflektion från solen).
För att kompensera för detta justerar SMHI värdena med matematiska formler som antas ge mer korrekta värden.
Det kan alltså finnas anledning att ta temperaturjämförelser med en aning nypa salt.

I källorna till de mätserier från SMHI som används i detta inlägg (Stockholm 1756-2017 och Uppsala 1722-2017) finns flera temperaturer angivna:
dels en kolumn med det dåtida registrerade (observerade) värdet, samt en eller flera kolumner med eventuellt justerat värde.
I detta inlägg har enbart de dåtida registrerade värdena använts. (“Daily average temperature according to observations”). Ovanstående två mätserier har kompletterats med mätningar från 2018 där det endast förekommer observerade värden.

* Källor

Stockholm 1756-2017 (sida som innehåller länk för nedladdning).
Uppsala 1722-2017 (sida som innehåller länk för nedladdning).
– Mätdata för 2018: “SMHI öppna data” (välj parameter “Lufttemperatur, dygnsvärde”. Mätstationer “Uppsala Aut” och “Stockholm A”, som i automatstation).

För den som själv vill vända o vrida på de långa mätserierna och skapa diagram behövs ett kalkylprogram, t.ex. Excel eller OpenOffice Calc (det sistnämnda är gratis och i stort sett jämbördigt med Excel).

– Mer från SMHI: kunskapsbanken. Beskrivningar av fenomen och händelser kopplade till meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimat.

Hur stor yta täcker bränderna? (interaktiv karta, från svt 24 juli 2018).
Professorn: “Skogsbränderna kunde ha varit värre”. (SR 26 juli 2018).
– “Biolog gläds åt bränderna: Behövs mer kaos” (aftonbl. 1 aug 2018).

“Ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi blir”

Antalet människor på jorden har tredubblats sedan 1950. Befolkningsmängden har ökat från ca 2,5 till 7,55 miljarder (juli 2017 enligt FN).

I tidernas mest lästa bok (Bibeln) uppmanas människan att föröka sig i stora mängder: “Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er.” Den skribenten anade kraften i människans medfödda drifter.

Att jorden inte kan föda o göda hur många tvåbeningar som helst förstår alla. Men det är knappast nån viktig fråga för de flesta enskilda individer, problemet verkar för avlägset och vi har mer närliggande praktiska saker att ta itu med i våra vardagsliv.

Det finns en del domedagsscenarier kring den kraftiga befolkningsökningen. Tidigare prognoser att folkmängden skulle plana ut visade sig vara för optimistiska. Men vad kan Du göra åt saken? Ungefär som om du hade fått reda på att en gigantisk asteroid kanske kommer att kollidera med jorden om x år. Knappast något som du kan påverka.
En skillnad mellan en hotfull himlakropp och befolkningsökningen är att ökningen kan stoppas med relativt enkla åtgärder hos varje enskild individ. Du själv kan bidra genom att knulla med en gnutta förstånd, inte skaffa många barn. Och acceptera abort när insikt eller förstånd inte räckt till. Att få alla ute i världen att göra likadant är svårare. Kommer tillräckligt många att ges möjlighet att praktisera detta i sina egna liv? kan vara en ödesfråga för framtiden.

Sverige passerade förresten tio-miljonerstrecket tidigare i år (2017). En stor del av senaste årens ökning i detta land beror visserligen på invandringen men det saknar betydelse i det stora sammanhanget.

Inläggets rubrik – Ju fler vi är tillsammans… – är förstås en travesti på sången “Ju mer vi är tillsammans“. Men några som möjligen blir “gladare” eller åtminstone inte jättemissnöjda av en stor befolkning är de som tjänar sitt levebröd på att brott begås, ju större folkmängd desto fler brott.

Förutom resursbrist och miljöförstöring så kan det finnas fler svårigheter med stor folkmängd… åtminstone för en seriefigur vid namn Dilbert:
“Dilbert: Every time I have an idea for a new app, I discover that ten people already created something just like it. As the population of the world increases, the potential value of every idea I have approaches zero.
Dogbert: So, it’s the entire world’s fault that you have unoriginal ideas.
Dilbert: Why does your agreeing sound like mocking?”
Se källan: dilbert.com/strip/2012-04-02


Diagram överst: FN:s projektion från 2015 på befolkningsutvecklingen till år 2100. Av Tga.D based on Aetheling’s work. (Samt modifierad: inlagd text med årtal 1950 och 2016).

251 kvinnor dödade av sina män de älskat

Sedan år 2000 har 251 kvinnor dödats av sina män, pojkvänner, sambor eller ex-män.
dokv-collage_600-m

Bild ovan: sextio av offren.

I en granskning genomförd av Kerstin Weigl och Kristina Edblom framgår bl.a följande om de 251 dödade kvinnornas öde:

– Varannan kvinna ville lämna sin make, sambo eller pojkvän. De dödades för att de ville ur en relation med svartsjuka, kontroll, krav och misshandel.

– Varannan man fanns under myndigheternas radar när han dödade. Socialtjänsten, vården, polisen, kriminalvården hade signaler om en accelererande farlig situation.
Men ingen hade helhetsbilden, bl.a. beroende på sekretesslagar.

Fler än var fjärde man som dödade sin kvinna hade en aktuell vårdkontakt, de flesta inom psykiatrin. Minst 38 procent hade något missbruk. Minst 70 procent av männen hade psykiska problem. Minst tjugo män sökte hjälp samma vecka de begick mord. 40 av männen begick självmord efter att ha dödat.

Weigls och Edbloms djupgående undersökning som startade 2009 ledde några år senare till att en haverikommission skulle utreda varje gång en kvinna dödats av sin man, för att lokalisera brister inom berörda myndigheter. Det gick trögt, media rapporterade “Fiasko för nya haverikommissionen” (Ab 2014).
Svårigheten för kommissionen var bl.a. bristande information mellan myndigheter.

Polischef Carin Götblad föreslår “Fokusera på männen som dödar” (Ab 2015), att rättsväsendets befogenheter utökas, och att man lättar på sekretessen mellan psykiatri, socialtjänst och polisen.

“Hon tycker att fokus måste flyttas till gärningsmannen – som borde få sitt liv begränsat.
I stället måste de brottsutsatta kvinnorna gömma sig, flytta runt till skyddade boenden och byta identitet, medan deras barn tvingas avbryta skola eller förskola, lämna kompisar och inte vågar träffa släktingar.

– Tvinga honom att flytta till ett ”gärningsmannaboende”. Möjliggör snabbare och tydligare ­reaktioner från rättsväsendet. Låt psykiatrin och socialtjänsten­ ­bryta sekretessen och informera ­polisen i mycket större utsträckning. Resultaten av behandling av våldsutsatta män är tyvärr mycket svaga, säger Carin Götblad.”

Weigl och Edblom har även tagit reda på vad som hände de dödade kvinnornas efterlämnade barn. Och de har granskat flertalet av männen som dödat sin kvinna. Läs mer på sajten dodadekvinnor.

Män lika utsatta för våld i nära relationer som kvinnor?

Då en kvinna dödas av sin man eller f.d. man tycks det ofta föregåtts av en tids upptrappat våld. I det sammanhanget kan nämnas några studier av Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Där framkommer att män är minst lika utsatta för våld i nära relationer som kvinnor. Det gäller såväl fysiskt som psykiskt våld. Medan kvinnor är betydligt mer utsatta för sexuellt våld.

Studierna visar också att av de män som uppgett att de utsätts för våld i hemmet så svarar nästan två tredjedelar att de också är våldsamma mot sin partner.
Den stora skillnaden mellan könen då våldet leder till död är att det oftast är mannen som dödar kvinnan.

Ur studierna framkommer också en grupp män som är utsatta av sin kvinna och inte kan värja sig för våldet. Det handlar om män som utsätts för våld utan att de utsätter sin partner för detsamma. Den gruppen har inte uppmärksammats i tidigare studier.

Se “Ny studie visar: Män utsätts för minst lika mycket våld i hemmet som kvinnor” (SR, 2013).
Observera att med “våld” tycks den studien avse alla typer av fysiskt våld, även ringa misshandel (örfil m.m), samt psykiskt våld. När det gäller enbart grovt våld eller grov misshandel i nära (f.d. kärleks-) relationer så är kvinnor mer utsatta än män.

Mera:
– Det våldsamma könet.
– Mördarstatistik, kvinnor/män.

Det våldsamma könet

konsskillnad_500

Män dominerar stort både som mördare och mordoffer. Varför? Forskarna är inte eniga.

Ca 90% av mördarna är män. Ca 70% av mordoffren är också män. Dvs endast 10% av mördarna och 30% av mordoffren är kvinnor. (Avser all typ av dödligt våld. Se Mördarstatistik, kvinnor/män).

Vadan denna skillnad, varför är män kraftigt överrepresenterade? Ingen vet säkert. Några vanliga svar från folk i allmänhet är “testosteronet”, “evolutionen”, “naturliga urvalet”, “könsroller” och våldskulturen i mänsklighetens historia.

Det sammanfattar nog lagom diffust även uppfattningen bland forskare, och även där finns olika meningar om vad som har störst inverkan. En del lutar mer åt gener och könshormoner, andra mer åt sociala och kulturella faktorer.

“Att män begår våldsbrott har inte alls att göra med muskler eller testosteron, om man får tro en av världens främsta forskare på manlighet.” (artikel, svt).

“Vanmakt är våldets moder, hävdar psykologen Per Isdal. Han får stöd av socialpsykologen James Garbarino och författaren Susan Faludi. Men hjärnforskaren Martin Ingvar anser att det är biologin som gör männen brutalare än kvinnorna.” (artikel, dn).

Att manliga anatomin tycks bättre lämpad för strid och fysiskt våld kan nog åtminstone de flesta enas om (även om det inte är svar på ovanstående fråga):

“The fact that males are more aggressive and more violent is reflected by their anatomy itself; in many animals species they are heavier, more muscular, better armed with means of attack and defense. In humans, for example, the arms of men are, on average, 75 percent more muscular than those of women; and the top of a male body is 90 percent stronger that the top of a female body [Bohannon, 1997; Abe et al., 2003, apud Goetz, 2010, p. 16]. Also, men are taller, they have denser and heavier bones, their jaw is more massive, their reaction time is shorter, their visual acuity is better, their muscle/fat ratio is greater, their heart is bulkier, their percentage of hemoglobin is higher, their skin is thicker, their lungs bigger, their resistance to dehydration is higher etc. In other words, from all points of view, men are more suited for battle than women, and these skills are native; they were selected and evolutionary polished [Sell et al., 2012, p. 33].”

Optimism / Pessimism

En mer optimistisk framtidsbild framträder om man tror att mäns större våldsbenägenhet mestadels beror på sociala och kulturella faktorer. Då kan det finnas möjlighet för människan att utjämna skillnaderna inom någon generation eller så.

Lägger man istället tyngdpunkten på de biologiska skillnaderna så blir tidsperspektivet betydligt längre (om inte människan lyckas manipulera fram genvägar), med några miljoner år av ytterligare evolution innan mäns mördarstatistik – kanske – närmat sig kvinnors nivå.

Mördarstatistik, kvinnor/män

Män är mer mordbenägna än kvinnor. Även bland offren dominerar männen. Här visas hur dödligt våld och misshandel är fördelade mellan könen.

Statistik, Dödligt våld

I ovanstående diagram* framgår att cirka 90 procent av de som begår brott med dödligt våld är män. Bland offren är cirka 70 procent män.

År 2015 var 74 procent av offren män och 26 procent var kvinnor, av totalt 112 st offer för dödligt våld i Sverige.

  • 2015: 74% män, 26% kvinnor, av totalt 112 offer.
  • 2014: 71% män, 29% kvinnor, av totalt 87 offer.
  • 2013: 70% män, 30% kvinnor, av totalt 87 offer.
  • 2012: 68% män, 32% kvinnor, av totalt 68 offer.
  • 2011: 69% män, 31% kvinnor, av totalt 81 offer.

Under de senaste 20 åren har det årligen i Sverige skett i genomsnitt 95 fall av dödligt våld i form av mord, dråp och misshandel med dödlig utgång. Antalet har dock minskat något under denna period.
Ofta är både gärningspersonerna och offren missbrukare eller/och har psykiska problem. I 75 procent av fallen känner de inblandade varandra sedan tidigare, antingen som familjemedlemmar eller på annat sätt.
Drygt 80 procent av brotten med dödligt våld klaras upp.

Omkring 70 procent av det dödliga våldet utövas med något slags vapen. Andelen fall med knivhugg och skjutvapen är större vid manliga offer jämfört med när offret är en kvinna. Däremot är de kvinnliga offren i högre grad drabbade av hugg eller slagvapen och i mycket högre grad av strypning/kvävning.

OBS: ovanstående statistik över mördare/offer är specialgranskad* av BRÅ, till skillnad från nedanstående statistik över anmälda brott.

Statistik, Anmälda brott

Nedan: Försök till mord eller dråp, utan skjutvapen, mot man respektive kvinna:

I genomsnitt anmäls mer än dubbelt så många mord-/dråpförsök utan skjutvapen mot män än mot kvinnor.

Nedan: Försök till mord eller dråp, med skjutvapen, mot man respektive kvinna:

Mångdubbelt fler anmälningar årligen gällande mord-/dråpförsök med skjutvapen mot män, och ökande för män senaste åren.

Nedan: Misshandel inklusive grov misshandel*, mot man respektive kvinna 15 år eller äldre:

Även misshandel mot män anmäls i betydligt större utsträckning än mot kvinnor. Skillnaden mellan könen i antal anmälningar tycks minskat senare år.

Mera:

– www.bra.se/bra/brott-och-statistik/mord-och-drap. (webbsida, BRÅ)
– Brottsutvecklingen i Sverige 2008–2011. (pdf-fil, BRÅ)
– Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014. (pdf-fil, BRÅ)

———————————-
Källor m.m:
* – Stapeldiagrammet överst i inlägget: Siffrorna för gärningspersonerna/mördarna är ungefärliga (ca 20% av dessa brott klaras inte upp). Siffrorna för offren är ett genomsnitt för de senaste åren.
* – BRÅ = Brottsförebyggande rådet.

* – Om specialgranskad statistik:
“Statistiken över det anmälda dödliga våldet visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att statistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp.
Därför gör Brå varje år specialstudien “Konstaterade fall över dödligt våld” där samtliga polisanmälningar granskas för att ge en mer tillförlitlig statistik.” (Brå om Mord och dråp).
Det är de siffrorna som redovisas överst i detta inlägg under rubriken “Statistik, Dödligt våld”.

* – Om statistiken för anmälda brott, misshandel:
“Misshandel och grov misshandel […] utgör majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige. Mörkertalet är stort och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Grova brott anmäls oftare än lindriga, brott mellan obekanta oftare än mellan bekanta och brott som sker på allmän plats oftare än de som sker på privat plats.” (BRÅ).

Ang. statistiken före 2000: “BRÅ har gjort stora omläggningar av sitt statistiksystem som har lett till både tillfälliga och permanenta förändringar i brottsstatistiken. I viss mån påverkar detta statistiken för år 1999. Den största förändringen är att BRÅ från och med slutet av år 1999 direkt inhämtar uppgifter från polisens och åklagarnas ärendesystem.” (BRÅ).

Statistik huvud/hals och daCosta-fallet

Här samlas statistik gällande huvud/hals vid styckmord. Resultatet hittills visar att det tycks vara mycket ovanligt att avskiljandet sker så långt ned på halsen som i daCosta-fallet. Och nej, inga blodiga detaljer redovisas här.

Detta inlägg knyter an till inlägget “Egenskaper hos ‘Obducenten’ i daCosta-fallet” där det framkom att OB (“Obducenten”) i daCosta-fallet i hemlighet tidigare hade avlägsnat huvud och hals från avlidna. OB var fixerad vid hängningar / strypningar och avlägsnade huvud+halsar i ett slags studiesyfte.

I daCosta-fallet var både huvud och halsen avlägsnad (mellan C6-7), och återfanns aldrig.

Frågan & Svaret (tills vidare)

FRÅGAN är: vid styckmord där huvud avskils, hur vanligt är det att avskiljandet sker såpass långt ned att hela eller större delen av halskotpelaren också avlägsnas?
SVARET tills vidare är att avskiljandet brukar ske längre upp. Avskiljandet i daCosta-fallet kan ha varit mycket ovanligt, i de cirka femtio fallen nedan har några enstaka avskilts så långt ned.

Anm: ovanstående svar kan komma att ändras om mer komplett statistik visar annat.

Om halskotpelaren

Halskotpelaren (cervical vertebrae) består av sju kotor, C1 överst till C7 nederst:

Underlag just nu

Nedanstående uppgifter är vad som hittats på Internet vid några kortare sökningar. Enbart engelskspråkigt material har sökts. Kommer kanske att kompletteras senare med fler uppgifter.

Sök #1: sökning på enskilda styckmordsfall. Tolv hittade.

– Angivet mellan kotor nr, antal fall:
C1-2: 1
C2-3: 0
C3-4: 4
C4-5: 1
C5-6: 1
C6-7: 0

– Fall med annan angivelse:
“head was severed at the third cervical vertebrae”.
“neck severed at the third cervical vertebra”.
“head had been severed at the fourth cervical vertebrae”.
“was disconnected on the level of the fifth vertebrae”.
“had been severed at the seventh cervical vertebra” (kidnappad, kristen 63-årig man, Egypten).

Sök #2: sökning på studier/statistik, från rättsläkare.

– Ur “An Autopsy Evaluation of Complete Decapitation Injuries”, Indien. De 26 fallen i studien fördelar sig enligt (tabell 5):
C1-2:  3,85%
C2-3: 92,31%
C3-4:  3,85%
Anm: av totalt 3907 obduktioner var 26 st mordfall med avskilt huvud.

Sök #3: sökning på studier/statistik, från rättsläkare.

– Ur “Medico-legal evaluation of deaths due to decapitation”, Turkiet. De 19 fallen i studien fördelar sig enligt:
C1-2: 53%
C3-4: 47%
Anm: av totalt 36270 obduktioner var 19 st mordfall med avskilt huvud.

Övrigt

Om Du har tips om fler studier så hör gärna av dig.

Komplettering 2016-05-10:
En läsare menar angående da Costafallet att gärningsmannen kan ha avskilt längre upp, och vid ett senare tillfälle avlägsnat fler kotor ned t.o.m. C6.
SVAR: det kan inte uteslutas. Men statistiken ovan antyder att det i så fall är mycket ovanligt förekommande.