Kategoriarkiv: Udda fyndplatser

Ovanliga platser för olyckor, dödsfall och mord.

Dricksvattenrysare

De allra flesta mord- eller drunkningsoffer återfinns inte i dricksvattenreservoarer. Och knappast i Sverige. Men när de sällsynta fallen inträffar kan det även få otäcka följder för de omkringboende.

Några fall i utlandet med vattentankar och vattentorn, dvs mindre och större vattenreservoarer som tillhandahåller dricksvatten:

USA, Los Angeles, 2013
Kvinna 21 år, Elisa, försvann och hittades några veckor senare i en liten dricksvattentank på taket på den höga hotellbyggnad där hon bodde.
Hotellgäster hade klagat på att det var lågt vattentryck.
Dödsorsaken uppgavs vara drunkning, med psykisk sjukdom som bidragande faktor.
Det finns frågetecken kring hur hon lyckades ta sig upp till taket och in i vattentanken.
Tanken var två och en halv meter hög, rymde tre kubikmeter, det var en av fyra dricksvattentankar på hotelltaket.

Mexiko, Mexiko City, 2014
Kvinna 27 år, Carmen, försvann och hittades elva månader senare i en dricksvattentank nära hennes bostad efter att de boende klagat på att vattnet smakade illa.
Enligt vissa källor var dödsorsaken strypning.
Vattentanken var ansluten till ett femtiotal lägenheter. Tankens storlek var uppskattningsvis 20-30 kubikmeter, dvs större än i Elisafallet.

USA, Princeton (West Virginia), 1989
En okänd man hittades i ett vattentorn efter att de omkringboende klagat på vattnets smak och lukt.
Manluckan ovanpå vattentornet var öppen och kläderna låg intill. Polisen avslöjade varken dödsorsak eller mannens identitet. Myndigheterna uppgav att vattnet inte utgjorde någon hälsofara.

Vattentornet var 40 meter högt, varav själva vattentanken var 12 meter hög och rymde ca 380 kubikmeter dricksvatten. Dvs mycket större än i fallen med Elisa och Carmen. (Fast ändå ganska litet jämfört med vattentorn som rymmer flera tusen kubikmeter).

Anläggningen var omgiven av staket, och stegens nedersta del satt sex meter ovanför markytan, så mannen lär fått anstränga sig rejält för att ta sig upp till toppen. (Bilden här intill är ett annat vattentorn av ungefär samma storlek).

Sverige

Det tycks inte förekommit mänskliga drunkningsoffer i svenska vattentorn, åtminstone inte de senaste decennierna. Och numera klassas många vattentorn som skyddsobjekt, vilket ger möjlighet till större resurser för skydd mot intrång och sabotage, enligt skyddslagen från 2010 och 1990. Anledningen till den höjda säkerheten kan vara de senaste decenniernas ökande terrorhot, och andra typer av ökande aktiviteter med intrång och skadegörelse (t.ex. “urban exploration”). Ytterligare en anledning kan vara utbyggnaden av mobiltelefonnätet som lett till att vattentorn används av teleoperatörer för att placera sina antenner, vilket medför att sådana anläggningar kan behöva ökad säkerhet.

Skyddslagen före 1990 – som tillkom femtio år tidigare (1940) – var mer inriktad på skydd för försvaret och militäranläggningar, eller “industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen”. Men inte specifikt anläggningar för vattenförsörjning och inte som skyddsobjekt, som i nutida skyddslag.

I tidningsartiklar* tycks “skyddsobjekt” förekomma i dricksvattensammanhang först kring år 2001. Artiklar där vattenreservoar omnämns som skyddsobjekt börjar nämnas år 2005. Äldsta artiklarna där vattentorn omnämns som skyddsobjekt är så sent som från 2012.

Om ett svenskt vattentorn på åttiotalet

Fram till mellan 1990 och 2000 tycks säkerheten mot intrång i svenska vattentorn och -anläggningar allmänt sett varit betydligt lägre.

Det bekräftas också av en bekant som på 1980-talet var inne i vattentorn och kikade ned på dricksvattnet (med medhavd ficklampa) efter att ha öppnat manluckan på toppen. Utsidan på den byggnaden var formad som en cylinder (vilket är vanligt, exempel se bild höger, men vattentorn kan ha annan utformning).

Vattentanken på insidan var avskild från ytterväggen. Spiraltrappan upp till toppen fanns på insidan av tornet, mellan ytterväggen och vattentanken. Exempel:

Ytterdörren längst ned i tornet hade ett vanligt standardlås. Inget larm. Inget stängsel kring tornet. Ingen kamerabevakning.
Manluckan på toppen hade i bästa fall ett litet, låst hänglås, i sämsta fall var det olåst.

Numera, över trettio år senare, är läget som sagt annat, med larm, stängsel, i vissa fall kameraövervakning och vakter, som säkerhet mot sabotage. Av samma skäl har inte heller allmänheten tillträde till vattentorn i samma utsträckning som tidigare, t.ex. som utsiktsplats eller kafé med utsikt.

Övrigt

Bild från amerikanskt företag som rengör dricksvattentorn

Företag i USA som inspekterar och rengör dricksvattentorn invändigt berättar på sina hemsidor om sitt arbete och visar exempel på varför man bör anlita dem. Deras bilder visar undantagen får man hoppas, skrämselpropaganda för hur det kan se ut om man inte öppnar plånboken och anlitar dessa företag tillräckligt ofta.

I Sverige kan nämnas Göteborg som exempel där vattentornen enligt uppgift från 2012 “renas en gång per år av personer som måste bära klorerade och sterila kläder för att inte riskera att förorena dricksvattnet.”

Risken för den typen av fynd som visas i detta inlägg tycks numera väldigt liten. Däremot inträffar ibland som bekant att rör skadas och läckage uppstår så att renvatten förorenas från avlopp, då kloreras det och befolkningen uppmanas koka vattnet. Också en slags rysare men av annat slag.

——————————
Källor m.m:
– Elisa, USA, Los Angeles, 2013 : Länk.
– Carmen, Mexiko, Mexiko City, 2014: Länk 1. Länk 2.
– Okänd man, USA, Princeton (West Virginia), 1989: Länk 1. Länk 2.
– Skyddslagar: 1940 (upphävdes 1991). 1990 (upphävdes 2010). 2010.
Antal tidningsartiklar: enligt Mediearkivet, som f.n. lär innehålla fyrtio miljoner svenska artiklar. Det är dock inte heltäckande, och innehåller inte äldre artiklar än från 1984.
– Företag i USA som rengör vattentorn: Länk.
– Uppgift om rengöring m.m, i Gbg: Länk.

Tjuvar i skorstenar, del2

Inbrottstjuven fastnade i skorstenen. Husägaren kom hem ovetandes och tände en brasa.

I ett tidigare inlägg berättas om 18-årige Josh som hittades död i en skorsten där han fastnat sju år tidigare vid ett troligt inbrottsförsök. Bara några månader efter upptäckten av Josh var det dags för en annan tonåring.

19-årige Cody upptäcktes visserligen medan han var i livet, men först efter att husägaren kommit hem och hunnit tända en brasa i spisen. Då Cody började skrika och huset fylldes med rök försökte husägaren släcka brasan. Cody visade livstecken när brandmän kom till platsen och började plocka isär skorstenen, men avled innan de fått ut honom.
Båda ovanstående fall inträffade i USA.

Polismans varning med Santa Claus

I ett nyhetsklipp* nämner en pedagogisk polisman Santa Claus (jultomten) och varnar för att det inte går att komma in genom skorstenar, att där oftast finns en stor metallplatta längst ned med tio centimeters öppning som man inte kommer förbi.

Fler skorstensfall (med varierande utgång)

Naken kvinna satt fast i skorsten, (DN, 2015-01-06). Inte enbart tjuvar fastnar i skorstenar.
Skulle spionera på dejt – fastnade i hans skorsten, (Metro, 21 oktober 2014).
Man fast i skorsten, (Expressen, 11 aug 2012).
Var borta i 27 år – hittades i skorsten, (Aftonbladet, 2011-08-13).
Låg död i skorsten – i 19 år, (SVT, 14 juni 2010).

———————–
Källor m.m:
– * nydailynews. (inkl. video med polisman om Santa Claus).
– theguardian.
– Tidigare inlägg “Artonåring försvunnen i sju år. Hittades i skorsten.

Johan sjönk ned djupt och fastnade

I en artikel från 1994 rapporteras om pojken Johan som försvunnit. Han hade sjunkit ned till huvudet och fastnat i sankmarkens gyttja någon kilometer från hemmet. Johan hittades sent på kvällen tack vare polisens sökhund.

Citat ur artikeln “Pojke räddades ur gyttjan” i DN 1994-04-20:

“Klockan är halv elva på kvällen, det är nollgradigt och åttaårige Johan är fortfarande försvunnen. En av polisens hundar markerar flera gånger att den hittat något och springer ut i den sanka kärrmarken. Och när polisen riktar sin strålkastare ut mot gyttjan ser de Johans huvud och ena axel sticka upp ur dyn.
– Egentligen är det otroligt, säger Leif Swahn, vakthavande befäl vid Ängelholmspolisen. Hade vi inte hittat honom då hade han inte klarat sig.
[…]
Johan bor i det lilla samhället Östra Ljungby mellan Ängelholm och Klippan. På måndagskvällen var han ute med en jämnårig kamrat, som han av någon anledning råkade i gräl med.
[…]
Pojkarna skildes åt, och när Johan inte kommit hem klockan sju, som han lovat, gav sig föräldrarna ut för att leta. Utan resultat.

Två timmar senare larmade de polisen, som skickade ut fyra patruller. De sökte igenom varje vrå i skolan i Östra Ljungby, de letade i en simanläggning och så småningom hittade de pojkens cykel.

En kilometer därifrån ligger industriområdet. Intill rinner en bäck i ett risigt skogsparti med sankmark. Dit nådde så småningom polisen. Och det var där hunden, polisens rotweiler, reagerade. Flera gånger markerade den att den hittat något, den sprang ut i den kalla gyttjan och kom tillbaka. Men den gav sig inte, utan markerade ånyo att något fanns där.
[…]
– Det kunde ju vara något djur som den hittat. Men när de riktade sina strålkastare ut i det här otillgängliga skogspartiet så såg de ett barnhuvud som stack upp ur skiten. Pojken var svårt nerkyld men han levde ju. Han hade krängt av sig jackan. Vi vet fortfarande inte hur länge han suttit fast där, det kan ju ha varit flera timmar, säger Leif Swahn.

Först fäste polismännen en lina runt Johans axlar och försökte dra honom in mot land. Men det fungerade inte. Folk som bodde i området kom för att hjälpa till, några hade stegar med sig och på dem kunde polisen krypa ut och sedan lyfta Johan rakt upp och bära honom upp på fast mark.
Efter en natt på Ängelholms sjukhus är Johan hemma igen. Vad som verkligen hände under alla timmar han var borta vet inte polisen ännu.
FOTNOT: Johan heter i verkligheten något annat.”

Kommentar

Pojken tycks varit så nedkyld att han inte ropade på hjälp, det verkar som han hittades i mörkret enbart tack vare hunden.

Artikelskribenten ovan år 1994 valde kanske det fingerade namnet “Johan” därför att händelsen på något sätt påminde om Johan Asplund-fallet på 1980-talet, vem vet.
Anm: 1994 var sju år innan 2001 då Thomas Quick (Sture Bergwall) dömdes för mord på Johan A, och åtta år efter 1986 då “Johanmannen” hade dömts och sedan frikänts gällande Johan A:s försvinnande.

Detta inlägg anknyter till tidigare inlägg om sökhundar och Johan Asplund-fallet, se t.ex:
– Om surhål, rotvältor och Johan.

Artonåring försvunnen i sju år. Hittades i skorsten.

Här är ett mysterium som löstes. Åtminstone nästan, man vet inte säkert varför pojken hamnade i den lilla stugans skorsten.
Uppdaterad 14 oktober 2015

Artonårige Josh (Joshua) Maddux, 183 cm, 68 kg, försvann spårlöst den 8 maj 2008, han lämnade hemmet på morgonen och återkom aldrig.
Sju år senare, i augusti 2015, när en ödestuga revs 1,5 kilometer från pojkens hem hittades hans kvarlevor i den lilla stugans skorsten.

Obduktionen visade inga fysiska skador som brutna ben eller skottskada. Inga spår av droger hittades. Rättsläkaren uppger att det inte finns något tecken på trauma, vilket kan tolkas som att pojken dog omedelbart. En annan källa uppger att knäna var ovanför huvudet*.

Stugans ägare uppger att de tittade till stugan ibland, för att skrämma bort djur och försöka hitta källan till lukten som de trodde kom från råttor.

Polis tror att Josh klättrat ned i skorstenen för att komma in i stugan.
Systern till Josh beskriver honom som intelligent, snäll och kreativ.

Hur hamnade Josh i skorstenen?

Polis tror alltså att Josh försökte ta sig in i stugan. Det kan tyckas märkligt eftersom systern till Josh beskriver honom som intelligent. En intelligent person försöker väl inte ta sig in i en stuga genom dess skorsten? Fast intelligent behöver inte betyda att personen ifråga är kunnig i skorstenars anatomi. Josh kan ha vilseletts av skorstenens form på utsidan, om den hade en lätt konisk form som på denna bild:

Den utvändiga formen kan ge intrycket att även insidan är bredare ju längre ned man kommer, för att slutligen mynna ut i en bred spisöppning. Dvs så länge man lyckas ta sig in i hålet längst upp, så kan det verka lätt för den som står ut med smutsen och sotet att slinka in i huset via skorstenen. Men inuti kan det se helt annorlunda ut:

Rökkanalen är inte lodrät ända ned, och dessutom trängre nedtill. Svårt eller omöjligt att ta sig in den vägen alltså. Och halvvägs ned kan det vara omöjligt att ta sig upp igen av egen kraft.

Eller så var det en olyckshändelse, t.ex. att unge Josh klättrade upp på hustaket för att ställa sig på skorstenen – som ett barnsligt infall eller för att få bättre utsikt – och tappade fotfästet.
Eller så blev Josh utsatt för brott, vilket dock verkar mindre sannolikt.

Cold case status: solved

Ur CBI:s “cold case” databas (Colorado Bureau of Investigation):

——————
Källor: – news.sky.com. – dailymail.co.uk. – nowp.co. – inquisitr.com. – CBI, colorado.gov.
* Ang knäna: “the report said the young man’s legs had been dislodged from his body, his knees were above his head”. Detta kan ha inträffat successivt lång tid senare, av naturliga orsaker.