Kategoriarkiv: 07: Lisa Holm-fallet

Strafftid för mord

Senaste veckan har den sedan 2015 livstidsdömde NB:s kommande överföring till Litauen uppmärksammats i media. Svenskar anser att den i Litauen föreslagna strafftiden 15 år blir för kort.

Några nyliga tidningsrubriker:
“Nerijus Bilevicius kan få sänkt straff till 15 år”, “15 år istället för livstid för Lisa Holms mördare”, “Lisa Holm-mördare kan bli kvar i Sverige”

I Litauen ska litauiska verkställighetsregler tillämpas, och de skiljer sig en aning från svenska. I första instansen i Litauen beslutades strafftiden 15 år för NB. (Kan innebära tio år bakom lås o bom enligt regel om villkorlig frigivning, se nedan, vilket är kortare än om straffet avtjänas i Sverige). Det har väckt anstöt och krav att NB hellre då ska stanna kvar i Sverige. Beslutet har överklagats.

Reglerna i Sverige

I Sverige har livstidsdömda möjlighet att efter tio år få livstidsstraffet omvandlat till tidsbestämt. Kortaste tidsbestämda vid omvandling är 18 år, genomsnittet är 24-25 år.
Därefter kan 2/3-regeln tillämpas, så att villkorlig frigivning kan ske när 2/3 av strafftiden avtjänats.

T.ex. om livstidsstraffet efter tio år tidsbestäms till 24 år, så sitter den dömde ytterligare sex år. Totala fängelsetiden blir då 16 år.

En viktig faktor vid tidsbestämning av livstidsstraff är hur den dömde har skött sig i fängelset. Därför kan man inte nu, i förväg, ange hur många år NB i slutändan skulle komma att vara inlåst i Sverige om han avtjänade hela straffet här. (Förutom att det blir minst tolv år, enligt 2/3-regeln).

Strafftiden har ändrats genom åren. Sedan sextiotalet har trenden varit ökad strafftid vid tidsomvandlade livstidsstraff. Genomsnittlig strafftid 1965 till 2013 (enl BRÅ):
1965-1974: 14,0 år
1975-1984: 14,5 år
1985-1994: 15,5 år
1995-2004: 20,6 år
2005-2013: 24,9 år
Hur det ser ut om tio år står skrivet i stjärnorna som det heter.

Livstids fängelse utdöms om det finns försvårande* omständigheter. I annat fall är straffskalan för mord 10 till 18 år. (För gärningspersoner som är minst 21 år). Även förmildrande* omständigheter kan påverka domstolens bedömning (t.ex. så att det blir tidsbestämt istället för livstid).

Litauiska regler

De litauiska* reglerna tycks inte ge möjlighet att tidsbestämma livstidsstraff efter ett antal år. Där är livstid verkligen livstid. (Dock finns möjlighet till benådning). Och då kan det bli fel åt andra hållet. Vid överföring till annat land ska strafftiden inte skilja avsevärt varken nedåt eller uppåt.

I Litauen verkar vanligaste påföljden för mord vara tidsbestämd. Straffskalan är 7-15 år. Eller vid (mycket) försvårande omständigheter upp till 25 år, alternativt livstid (“på riktigt”).

Vid tidsbestämt i Litauen finns liksom i Sverige möjlighet till villkorlig frigivning efter viss tid, enligt följande:
2/3-regel vid strafftid över 10 år och max 15 år.
3/4-regel vid strafftid över 15 år och max 25 år.

Några andra morddomar (Sverige)

En 53-årig man i Stockholm som i september 2015 (några månader efter Lisa Holm-mordet) högg ihjäl sin hustru, dömdes av hovrätten till 18 år (ej livstid alltså).
Förloppet var långsamt, kvinnan blev stympad medan hon levde. Hon hade över sextio(!) knivhugg och bör enligt domen haft fruktansvärd dödsångest. Mordet var följden på en längre tids brutal fysisk och psykisk terror som tvåbarnsmamman utsatts för.
Enligt 2/3-regeln kan 53-åringens fängelsevistelse komma att bli endast 12 (tolv) år.
Orsaken till att det inte blev livstid kan bero på att mannen ansågs ha någon form av psykisk störning vid mordtillfället (förmildrande omständighet).

En 43-årig man i Lund som 2016 högg ihjäl sin hustru i ett p-hus dömdes först till 18 år. Trots att det förelåg flera försvårande omständigheter enligt domstolen. Kvinnan “befann sig i en skyddslös ställning”, mordet utfördes på ett “bestialiskt sätt”, han hade “åsamkat sin hustru ett mycket svårt lidande”.
Efter att han huggit hustrun en gång, kom han tillbaka och högg henne ytterligare flera gånger.
Han ansågs INTE lida av allvarlig psykiskt störning.
Hovrätten ändrade senare domen till livstid.
Efter tidsbestämning och 2/3-regeln kan 43-åringen komma att friges villkorligt efter knappast mindre än 13-14 år.

Fallet massmördaren Mattias Flink i Falun 1994. Fick förstås livstid. Är frigiven sedan 2014. Flink sköt åtta personer ute på stan. Ett av offren skadades svårt, avled senare på sjukhus. En annan blev svårt skadad, och överlevde. Sex av offren dog “direkt” sägs det.
Efter tidsbestämning och 2/3-regeln blev Flinks fängelsetid 19,5 år.

Susanne dömdes 1996 till livstid. Är frigiven sedan 2010.
Hon och några kumpaner utanför Norrtälje mördade en man med flera yxhugg. Rättsläkaren hade “sällan sett ett så omfattande övervåld”.
Efter tidsbestämning till 21 år och 2/3-regeln blev Susannes fängelsetid 14 år.

Fler livstidsdömda för mord: Rocco, frigavs 2010, efter 17 år. Juha, skulle ha frigetts 2010, efter 13 år (men begick nya brott innan dess). Eric, frigavs 2004, efter 10 år.

Sammanfattning

Om Litauen efter överklagan beslutar om 25 års strafftid för NB så kan det enligt 3/4-regeln innebära drygt 18 års fängelsevistelse. Det skulle i så fall motsvara ett svenskt tidsbestämt på 27 år.
Eller med 20 års strafftid i Litauen så blir det 15 år i fängelse enligt 3/4-regeln, vilket motsvarar ett svenskt tidsbestämt straff på 22,5 år.
Litauisk livstid verkar mindre troligt, det avviker för mycket från svenska livstidsstraffet.
Hålls NB istället kvar i Sverige så vet vi inte hur länge han kommer att sitta inlåst. Sköter han sig exemplariskt så kan det bli kortare tid än i Litauen (om deras beslut blir enligt ovan tidsbestämda).

Uppdatering 5 juli 2017:
Litauisk domstol beslutade i en rättegång att det ska bli “litauisk” livstid för NB. Dvs livstid utan möjlighet till tidsbestämt och villkorlig frigivning. I praktiken inte ett likvärdigt straff kan tyckas, men det kan visa sig att strafftiden ändå kan bli ungefär samma som den skulle blivit i Sverige. I Litauen lär benådning kunna ske efter (tidigast) 18 år, vilket motsvarar tidsbestämt i Sverige på 27 år med villkorlig frigivning efter 18 år enligt 2/3-regeln (se ovan i detta inlägg).

Nu återstår att se om NB så småningom erkänner och berättar om mordkvällen, så att Lisas anhöriga och omvärlden får svar på de frågor som har ställts.


* Exempel på försvårande omständigheter: mordet har föregåtts av noggrann planering eller har präglats av särskild förslagenhet, gärningen har varit särskilt hänsynslös genom att den medfört ett svårt lidande för brottsoffret (kraftigt våld, omfattande eller allvarliga skador, svår smärta, gärningens karaktär av avrättning, utdraget förlopp eller stark dödsångest), brottet har riktat sig mot en närstående, brottsoffret har befunnit sig i en skyddslös ställning, brottet har utförts i offrets hem, eller att brottet har förövats inför ögonen på närstående till offret, t.ex. offrets barn.

* Förmildrande omständigheter, t.ex. om gärningspersonen hade/har en psykisk störning, eller blev provocerad, eller om brottet skedde i nödvärn.

* Litauiska regler visas här med reservation för att uppgifterna kan ha ändrats på senare tid.

Lisas baneman till Litauen

Levnadsglada Lisa dödades i juni 2015 i Blomberg. Nerijus Bilevicius dömdes till livsstid.

I februari 2017 meddelades att N.B. ska förflyttas till ett fängelse i Litauen. Redan i början av sin svenska fängelsevistelse – i juni 2016 – lade NB fram önskemål att bli förflyttad till hemlandet. Som skäl angav han språkförbistring och det långa avståndet till hustrun och föräldrarna i hemlandet. “Min fru och mina föräldrar får en möjlighet att besöka mig då de saknar en möjlighet att komma hit”.

Man kan notera att N.B. inte nämner sin bror (A.B.), endast frun och föräldrarna. Anledningen kan vara t.ex. något eller några av följande:

  • Att brodern men inte hustrun och föräldrarna har möjlighet att komma hit. (Relationen till samtliga är intakt).
  • Brodern har brutit kontakten därför att han tror att NB är skyldig till mordet.
  • Kontakten mellan bröderna har brutits därför att AB eller båda vet mer om mordet än vad som har framkommit i rättsprocessen.
  • Det faktiska händelseförloppet kring Lisas död är ett annat än det som beskrivs i de antaganden och slutsatser som domstolen kom fram till.

Ytterligare en bidragande orsak kan vara att brodern AB misstänkliggjordes under rättegångarna 2015 och 2016 samt vid överklagandet till högsta domstolen, då NB:s advokater spekulerade kring alternativa gärningsmän inklusive AB.

Även tidigare var både brodern och NB:s fru inledningsvis misstänkta av polisen och satt frihetsberövade några veckor. I ladan (som antogs vara mordplatsen) hittades broderns DNA på en tejpbit som låg nära en tejprulle med offrets DNA. NB:s hustrus DNA hittades i en arbetsbod några kilometer från ladan, hennes dna fanns på offrets nedhasade trosor med offret intryckt i ett trångt skåp.
I förhör uppgav brodern och NB:s fru att de var hemma vid tiden för försvinnandet. Uppgifterna var delvis ganska svävande, särskilt från AB, men deras egna uppgifter ansågs ge dem alibi och de avfördes från utredningen.

Övrigt: språkförbistring med sökmotorer

I Litauen rapporteras flytten bland annat enligt följande:

“[…] N.Bilevičius prašymą jį perkelti kalėti į Lietuvą pateikė dar pernai vasarą, tačiau teisėsaugos institucijos neskubėjo šio prašymo tenkinti. Pagrindiniai tokio prašymo motyvai – noras, kad jį Lietuvoje galėtų lankyti žmona ir tėvai, taip pat N.Bilevičius teigė nemokantis nei švedų, nei anglų kalbos ir neturintis jokių ryšių su Švedija.
„Mano žmona ir tėvai turės galimybę mane aplankyti, ko jie dabar Švedijoje negali padaryti“, – prašyme teismui rašė lietuvis. […]”
(lrytas.lt, 17 feb 2017, artikel).

Använder man Google respektive Bing översättning/translate för att översätta meningen om frun och föräldrarna, dvs:
„Mano žmona ir tėvai turės galimybę mane aplankyti, ko jie dabar Švedijoje negali padaryti“
så blir resultatet följande, mestadels ganska underligt eller rentav obegripligt:

– Google, med citattecken (som det är i originaltexten): [Min fru och föräldrar kommer att ha möjlighet att besöka mig, vad de kan göra nu i Sverige] (=Va?).
– Bing, med citattecken: [Min fru och föräldrar har möjlighet att besöka mig, vad de är nu i Sverige får inte] (=Va?).
– Bing, utan originaltextens citattecken: [Min hustru och föräldrar har möjlighet att besöka mig, något de inte kan göra nu i Sverige] (=Begripligt).
– Google, utan citattecken: [Min fru och föräldrar kommer att ha möjlighet att besöka mig, vad de kan göra nu i Sverige] (=Va?).

Mera:
Sammanfattning LH-fallet.

——————————-
Inlägget uppdaterat 6 mars 2017.

Finn Fem Fel, Fo-to-kon-fron-ta-ti-on

lh-finn fem fel_400Semesterpyssel för dig i hängmattan. Hämtat från en fotokonfrontation i ett autentiskt rättsfall, tro’t eller ej.
Uppdaterad 29 juli 2016

Ett tips från läsare ledde till följande pyssel där det gäller att hitta minst fem fel i en fotokonfrontation gjord av polisen i ett nyligen uppmärksammat mordfall.

Bakgrund

En kvinna (här kallad Joggerskan) hade på sin joggingrunda dagen före mordet mött en man (här kallad X) vid vägkanten. Han hade stått vid en bil och frågat efter vägen till en ort. Joggerskan lämnade bland annat följande signalement på X:

  • Blont, kort hår. Ganska blek. Raka drag. 30-35 år. Östeuropeiskt utseende. Bröt kraftigt på engelska.
  • Unconscious transference…

    Joggerskan uppgav att hon kanske hade sett X tidigare samma dag, som hastigast på ett bygge i närheten. Hon sa att X kanske var en av de litauiska bröder som jobbade åt hennes svärfar, och att det var därför hon hade stannat på sin joggingrunda när X frågade efter vägen till en ort.

Joggerskan förhördes tre gånger under veckan som följde efter mötet med X vid vägkanten, och hon lämnade då bland annat ovanstående uppgifter. Därefter, åttonde dagen efter mötet med X, hölls en fotokonfrontation.

Fotokonfrontationen

Prova om du utifrån Joggerskans signalement kan ringa in några enstaka, utan att ha en aning om vem den misstänkte är:
“Blont, kort hår. Ganska blek. Raka drag. 30-35 år. Östeuropeiskt utseende.”

En
slags
lösning
finns
nedan.

Facit ***********************

Om Joggerskan: hon förevisades tolv fotografier (i större format än i collaget som bifogas i fup). De visades ett och ett (dvs sekventiellt). Förevisningen gjordes i två omgångar, med andra omgången i omedelbar anslutning till första. Joggerskan var osäker i sitt utpekande. I första omgången pekades nr 8 och 10 ut med övervikt på 10, men hon var inte säker. 12:an var ett klart Nej. I andra omgången pekades dock 12:an ut samt 10, med 10 som mest lik av de foton som förevisades.

Om fotona: plockar man bort alla mörkhåriga – dvs de som inte stämmer med hårfärgen som Joggerskan uppgav före fotokonfrontationen – så blir det kvar nr 3, 4 och 10. Fyran kan knappast beskrivas ha raka anletsdrag, samt håret är något mörkare. Kvar blir 3 och 10. Om man även uppfattar att 3 har något mörkare hår än 10, så återstår nr 10.
Eller om man vänder på det: mannen med ljusaste håret är nr 10 (tätt följd av nr 3).
Dessutom: 10, 3 och 8:an skiljer sig från de övriga genom sin helvita bakgrund. Åttan är dock mörkhårig så han går bort. Kvar blir 3 och 10.
Nr 3 och 10 skiljer sig också från övriga med sina blekare ansikten.

Det var nr 10 som var polisens misstänkte från Litauen. Nr 3 är hans bror.
Fotokonfrontationen var nästan lika galen som om polisen enbart hade förevisat bild nr 10 och 3 och frågat om det var nån av dem.

Att Joggerskan kanske hade sett mannen X tidigare samma dag som mötet vid vägkanten är också en möjlig felkälla, som hon inte ens behöver vara medveten om, s.k. unconscious transference (att man inte kan hålla isär varifrån personen känns igen).
Även åklagaren var pliktskyldigast inne på detta i tingsrättsförhöret med Joggerskan fem månader senare gällande hennes då tvärsäkra utpekande i rättssalen*, i motsats till hennes osäkra utpekande en vecka efter händelsen.
Men åklagaren och Joggerskan avfärdade påverkan eller förväxling, eftersom hon själv sa att hon inte sett några andra foton på den åtalade, och att fotot hon sett tidigare i fotokonfrontationen inte var anledningen till hennes säkra utpekande i rättssalen… Vilket snarare tvärtom ger intrycket att Joggerskans utpekande i rättssalen var minst lika osäkert som tidigare.

RPS riktlinjer för fotokonfrontationer

I RPS:s (rikspolisstyrelsens) rekommendationer för fotokonfrontationer* – som lär grundas bland annat på vittnespsykologisk forskning och erfarenheter från praktiskt polisarbete – framgår bl.a. följande:

Figuranterna, eller om det är något annat än en person som skall identifieras, måste stämma med vittnets allmänna beskrivning
[…]
De bilder och videosekvenser som skall användas måste ha samma färg och format. De får inte avvika från varandra i något avseende. Bakgrund, fotovinklar och ramarna runt de bilder som visas skall vara desamma eller olika för alla.
[…]
Det skall vara omöjligt för ett vittne som aldrig sett den misstänkte att räkna ut vem denna person är.
[…]
Det är viktigt att minimera risken att vittnet känner igen någon i gruppen från ett annat tillfälle än den aktuella vittnessituationen eftersom det kan vara svårt för vittnet att hålla isär varifrån personen känns igen. Det är en av orsakerna till att oskyldiga personer ibland blir utpekade som gärningsmän i vittneskonfrontationer.

Övrigt

OBS att Joggerskans utpekande och vittnesmål inte var centralt för åtalet och den fällande domen, vilket förklarar varför advokaterna inte grävde djupare i den undermåliga fotokonfrontationen. Dock ställde advokaten frågan vad Joggerskan – som är jurist – tänkte om hur fotokonfrontationen var gjord. Men det hade hon inte tänkt på (tingsrättsförhör, tid 12:20):
– När du tittade på de här bilderna hos polisen, tänkte du nånting på hur fotokonfrontationen var gjord?
– Eh, nej, det var tolv foton, som jag fick titta på en efter en.
– Du är jurist va?
– Ja.
– Ja det var därför jag ställde frågan, men i sån situation tänker man kanske inte på det.

Tingsrätten avfärdade Joggerskans uppgifter som alltför osäkra och lade inget vikt vid de uppgifterna. Hovrätten däremot omfamnade hennes utpekande och använde det sedan i sitt resonemang kring mördarens motiv.

Om man nu känner för att använda uttryck som pajaspolis bör man först överväga möjligheten att något fel begåtts vid införandet i förundersökningprotokollet. Men det blir ett kort övervägande, det finns inga vettiga bortförklaringar för detta.

Ovanstående fotokonfrontation är hämtad från Lisa Holm-fallet.
Man kan undra hur det står till med det fallets övriga uppgifter och bevisning som inte kan granskas lika enkelt av utomstående?

Mer om LH-fallet:
– Karta och översikt Lisa Holm-fallet., – forts. Översikt Lisa Holm-fallet., – Detaljgranskning LH-fallet., – Det MÅSTE varit sexuellt, enligt rättens (fel)bedömning., – Tejpningen i LH-fallet., – Sammanfattning LH-fallet., – Om NB:s bakgrund. Och extremt sällsynt mord.

————————–
Källor m.m:
FUP m.m. (fotokonfrontation sid 989-993).

RPS (Rikspolisstyrelsen), rekommendationer för fotokonfrontationer.
Tingsrättsförhör med “joggerskan” (mp3 ljudfil. Vid ev. problem, spara/ladda ned filen till din dator och spela upp den därifrån).
– Angående Joggerskans senare utpekande, i rättsalen: Media publicerade bilder på den åtalade (NB) veckan före rättegången, skärmdumpar.
– Mera från RPS för den intresserade:
Vi kommunicerar medvetet och omedvetet genom bl.a. ordval, tonfall, röstläge och gester. För att undvika att den person, vanligtvis en polis, som genomför vittneskonfrontationen påverkar vittnet i någon riktning skall konfrontationen om möjligt genomföras av någon som inte vet vem som är misstänkt. Detta kan tyckas vara krångligt och onödigt men det minskar risken för påverkan och därmed stärks objektiviteten och rättssäkerheten.
[…]
En av de vanligaste orsakerna till felaktiga identifikationer är att vittnet mer eller mindre omedvetet tar för givet att gärningsmannen finns med i konfrontationsgruppen. Innan vittneskonfrontationen börjar skall vittnet informeras om att gärningsmannen eller föremålet kan, men behöver inte, finnas med i materialet som kommer att visas.
[…]

Vittnet skall veta i förväg att när alla i gruppen visats en gång får vittnet se en, flera eller alla personer en gång till. Innan vittneskonfrontationen börjar kan det även vara bra att tala om för vittnet att förhörsledaren inte kommer att ge någon respons, oberoende av om vittnet gör ett utpekande eller inte.”

Mord och media

Det kan vara stor skillnad i medieuppmärksamheten för olika mordfall. Här granskas fallen Lisa Holm och Marina Johansson. Statistik över sex mordfall bifogas också.
Uppdaterad 30 maj 2016 kl 13:31

LH-fallet omtalas i 4-5 gånger fler artiklar än MJ-fallet. Cirka tvåtusen artiklar i LH-fallet respektive 400-500 artiklar i MJ-fallet (beroende på sökord) enligt sökning i Mediearkivet*.
Namngivande av både offer och gärningsman förekommer i över tusen artiklar i LH-fallet och endast tio i MJ-fallet.

De båda fallen har både likheter och olikheter. Likheterna är t.ex att offren är kvinnor, misstänkt gärningsman hittad på kort tid, offren delvis eller helt nakna, kropp hittad på annan plats än förmodade mordplatsen, gärningsmännen nekade, flera rättegångar, mordet inträffade på sommaren.
Olikheterna är t.ex. mordens tillvägagångssätt, offrens ålder, relation offer-gärningsman, fallens tidsutbredning, typ av bevisning, domstolsutslagen. Även motiven skiljer, åtminstone om man utgår från åklagarnas antaganden.

Så varför visade media mer intresse för LH-fallet? En förklaring som framförts är att det var nyhetstorka då LH försvann. Det kanske stämmer initialt men det var säkert fler faktorer som spelade in, varierande för olika skribenter.
Läsarnas första visuella intryck av de försvunna kvinnorna var de foton som visas här intill, de publicerades några dagar efter försvinnandet.

LH-fallet

LH-fallets utveckling var betydligt mer händelserik. Medias och läsarnas intresse hölls på topp då polisen successivt gjorde en rad nya fynd under dagarna efter försvinnandet. Som en tät följetong. På femte dagen hittades kroppen. Kort därefter häktades inte bara en utan tre personer, som dessutom var utlänningar, två bröder och den enes fru. De följande månaderna publicerade media fortsatta uppgifter från och spekulationer om polisens utredning. Senare visade det sig att mordet tycktes varit mycket ovanligt utfört, det väckte avsky, och det fanns en del udda inslag i fallet. De följande rättegångarna bevakades minutiöst. Medieintresset låg på hög nivå ända från dag ett.

Några dagar efter försvinnandet, “Nya fynd efter Lisa, 17 år”.

MJ-fallet

Försvinnandet anmäldes inte förrän efter en vecka, och dagen efter upptäcktes offrets bil prydligt uppställd på en p-plats. Inga spår efter brott. Därefter hände inget uppseendeväckande för media att skriva om förrän fem månader senare, då man råkade upptäcka en stor blodfläck i MJs säng och ett kulhål i väggen. Det fanns en misstänkt gärningsman men inte tillräckliga bevis. Gärningsmannen friades i de två första rättegångarna. Kroppen hittades först två år efter försvinnandet. I MJ-fallet var det ett mycket långsammare förlopp.

En vecka efter försvinnandet, “Sista spåret av Marina, 31 år”.

Statistik över fler fall

Av nedanstående sex mordfall är det Lisa Holm-fallet som förekommer i flest artiklar, trots att det bara är knappt ett år sedan det mordet inträffade. Marina Johansson-fallets utredning(ar) och rättegångar pågick i fyra år, 2010 till 2014.
Mordet på Ida Johansson inträffade två månader efter Lisa Holm men fick marginell uppmärksamhet, vilket bl.a. kan bero på att det löstes snabbt.
Publicering av gärningsmannens namn förekommer oftast i Engla Höglund-fallet.

Antal artiklar (i Mediearkivet) innehållande offrets namn och varianter på ordet mord:

  • Lisa Holm: 2032 st.
  • Engla Höglund: 845 st.
  • Linda Chen: 706 st
  • Marina Johansson: 554 st
  • Vatchareeya Bangsuan: 234 st
  • Ida Johansson: 87 st

Antal artiklar innehållande offrets namn och ortsnamnet:

  • Lisa Holm: 2426 (kinnekulle eller blomberg)
  • Engla Höglund: 957 st (stjärnsund, dalarna)
  • Linda Chen: 838 st (falun)
  • Vatchareeya Bangsuan: 467 st (boden)
  • Marina Johansson: 350 st (spekeröd)
  • Ida Johansson: 119 st (runby, upplands väsby)

Antal artiklar innehållande både offrets och gärningsmannens namn:

  • Engla Höglund: 1332 st (anders eklund).
  • Linda Chen: 1158 st (mats alm).
  • Lisa Holm: 1082 st (nerijus bilevicius).
  • Vatchareeya Bangsuan: 101 st (kristoffer johansson).
  • Ida Johansson: 72 st (kristoffer andersson).
  • Marina Johansson: 10 st (fredrik svensson).

Anm: i MJ-fallet publicerades gm:s namn först efter fyra år, efter tredje rättegången då han till slut fälldes.
Stavningsvarianter kristoffer/christoffer ingår. Eventuella stavningsvarianter för Nerijus B. och Vatchareeya B. ingår inte, så där kan finnas fler artiklar med de namnen.

Mera:

– Karta & översikt Marina Johansson-fallet.
– Om NB:s bakgrund. Och extremt sällsynt mord. (LH-fallet)

——————————–
Källor m.m:
* – Mediearkivet, sökning gjord maj 2016, svensk tryckt press, alla datum. Viss manuell kontroll har gjorts av sökresultaten att de innehåller relevanta träffar.

Om NB:s bakgrund. Och extremt sällsynt mord.

Här samlas uppgifter om NB:s bakgrund. Och varför mordet anses så ovanligt. Och om frågorna som ej besvarats.
Uppdaterad 21 maj 2016

Ett av skälen till att mordet på Lisa Holm har varit mycket uppmärksammat är att mycket i och kring mordet framstår som ovanligt och okänt. Flerdubbelt ovanligt, kan man säga.

FLERA mycket ovanliga omständigheter

Om man utgår från domstolarnas gärningsbeskrivning – de tror t.ex. att mordet var planerat och att motivet var sexuellt utan penetrering – så kan följande konstateras bland annat ur ett statistiskt perspektiv:

Det är mycket ovanligt med mord genom hängning*. (Rättsläkare bedömde att det skedde genom hängning, eller möjligen strypning med snara).
Det är mycket ovanligt med dödligt sexuellt våld utan penetration*. (Om man som domstolen antar att motivet var sexuellt).
Det är ett mycket ovanligt personutlåtande för en mördare. I personutredningen* som gjordes av Frivården (Kriminalvården) före första rättegången finns inget som tyder på att NB har aggressiva tendenser, sociala problem eller psykisk störning, som annars är vanligt förekommande i mordfall.
Mycket dåligt planerat. (Om man som domstolen tror att det var planerat). Vilket i så fall skulle tyda på att NB är rejält svagbegåvad (med mycket låg IQ), eller var kraftigt berusad/drogad, eller lider av allvarlig psykisk störning. Men inget i utredningen tyder på att så är fallet.
Det framstår snarare som att mordet var oplanerat, åtminstone med NB som mördare: t.ex. mordplatsen hans arbetsplats som var i uppsikt pga upprepade stölder, den ligger strax intill vägen och caféet, transporten till en annan av hans arbetsplatser, med flera märkligheter.
Det är ovanligt att mördare nekar så länge (som NB gjorde och fortfarande gör). De flesta mördare som är frihetsberövade erkänner till slut.
Ovanligt med mord som första våldsbrott. Hittills har polisen inte hittat några tidigare våldsbrott i NBs bakgrund. De brott man f.n. känner till är ett trafikbrott med böter som påföljd (i England 2006), samt eventuellt* “ett mindre brott” “i yngre år” i Litauen.
Svenska polisen har även kontakt med polis i andra länder (sedan hösten 2015) för att försöka hitta liknande mordfall eller annan våldsbrottslighet som skulle kunna kopplas till NB.

Anm: ovanstående punkter gäller om man utgår från domstolarnas gärningsbeskrivning. Utgår man istället från ett annat scenario, t.ex. som beskrivs i inlägget “forts. Översikt Lisa Holm-fallet“, så försvinner flera av de ovanliga omständigheterna.

Från butiken där NB och fru handlade pizza vid 20-tiden kvällen LH försvann.

Bakgrund N.B. och nära anhöriga

– N.B. är född (1980) och uppvuxen med sina föräldrar och yngre bror A.B. i staden Panevezys i Litauen. När han var 14 år flyttade han till sin mormor för att komma närmare skolan. Där bodde han i fyra år.
– Har genomgått grundskola och gymnasiestudier (12 år). Efter studenten flyttade han till staden Kaunas (till ett studentboende) och påbörjade universitetsstudier i skogsvård. Men han avslutade de studierna i förtid och började istället arbeta som chaufför och byggnadsarbetare.

– Vid 21 års ålder (2001) blev NB pappa (i Litauen) med en kvinna som han senare skilde sig från. Under de första åren hade han kontakt med sitt barn, vilket sedan upphörde (kan bero även på exfrun, enligt förhör).
– 2005-2009 levde och arbetade NB i England. Återvände därefter till Litauen.
– Kring 2010 kom NB till Sverige, efter ett jobberbjudande från ett litauiskt byggföretag utanför Göteborg (Alingsås).
– 2010 träffade NB kvinnan I.B. i Litauen.
– Gifte sig 2012 med IB (i Litauen). Samma sommar jobbade IB i Sverige (Halmstad?) som kokerska åt ett litauiskt företag.
– 2013 började NB jobba som byggnadsarbetare åt godsägaren A.J. i Blomberg, där han bosatte sig med sin hustru IB och sin bror AB.
– Samtliga tre har barn i Litauen. IB:s barn bodde hos IBs föräldrar. Brodern AB:s fru och barn var också kvar i Litauen. Liksom NBs exfru med barn.

– NB hade god kontakt med sina föräldrar som han ofta ringde och besökte.
– Umgänget i Sverige har varit begränsat till hans bror och hustru och hans arbetskamrater. NBs intressen i Sverige var att fiska, läsa böcker, titta på film och spela datorspel.
– Angående deras umgänge uppgav brodern AB i förhör: “Vi vill inte visa oss så mycket. Vi har kommit hit för att jobba vi vill inte visa oss. Vi jobbar och håller oss hemma på kvällarna. Dessutom jobbar jag för ett litauiskt företag och de är inte glada om man åker runt. Jag har jobbat såhär i nio år jag har aldrig haft med polisen att göra mer än trafikkontroll.”
– NB tycks varit mest språkkunnig av de tre. NB och hustrun talade viss engelska. Brodern AB talade “litegrann” engelska om det gäller jobb, ingen svenska. NB möjligen lite svenska.
– Enligt vittne Lars Å. var NB och AB alltid tillsammans: “Nerijus och hans bror hänger alltid tillsammans, de är väldigt sällan ifrån varandra. De arbetar jämt ihop.”
– NBs arbetsgivare A.J. och flera av NBs arbetskamrater i Sverige har beskrivit honom som skötsam och duktig. Ur personutredningen* 2015, enligt arbetsgivaren A.J som dagligen arbetat med NB under flera års tid:
“A.J. beskriver NB som arbetsam, punktlig, noggrann och fantastiskt duktig. Han har presenterat många bra lösningar på konstruktioner och samarbetet mellan NB och AJ har varit tätt och dagligt. Med tiden har AJ och NB även blivit goda vänner, liksom hans hustru och bror. NB med fru och bror, bor nära AJ i ett hus som han äger.
AJ har aldrig upplevt NB som våldsam eller aggressiv. Han har alltid varit lugn, sansad och hjälpsam och bemött AJ och andra kollegor med vänlighet. AJ uppger att han enkom har superlativ att säga om NB. Han har aldrig erfarit att NB druckit alkohol till berusning och/eller misstänkt bruk/användning av narkotika eller andra beroendeframkallande medel. AJ är, liksom övriga kollegor, helt oförstående över situationen som uppstått. AJ är djupt, djupt berörd över det som hänt.”
– Brottet skedde söndag 7 juni 2015, troligen kring kl 18:30. Följande natt vid 03-tiden (måndag 8 juni) knackade polisen dörr bl.a. hos familjen NB och ställde frågor om en försvunnen flicka från caféet.
Enligt hustrun hade NB inte verkat orolig på söndagen. Men efter polisens besök hos dem på natten och polispådraget därefter så hade det förändrats:
“Han efter den här natten, eller sa han att han inte kunde sova ordentligt det är så mycket folk och bilar oväsen, och flickan som försvann, och man hittade något på arbetsplatsen, och jag mår inte bra sa han, och han sa också ( ohörbart ) först och främst kan dom tänka det är utlänningar som är skyldiga”.

Frågorna vi aldrig får svar på?

Efter två rättegångar har varken familjen Holm eller någon annan fått svar på frågan “varför?” (Varför fanns NB:s dna på insidan av LHs byxor? som pappan frågade vid rättegången. Vad drev gärningsmannen?). NB har inte lämnat någon förklaring, han vidhåller att han aldrig träffat LH.
Domstolarnas gärningsbeskrivning besvarar inte frågan tillfredsställande eftersom den baseras delvis på gissningar. Det som är ställt utom rimligt tvivel är att NB mördade och/eller deltog i hanteringen efter mordet.

Nedanstående frågor är fritt transkriberade från “Lisa Holm – frågorna vi aldrig får svar på”, (Aftonbladet, 22 jan 2016):

  • – Vad föregick överfallet? Hur gick överfallet till?
  • – Hur kom offret till ladan?
  • – Hur skedde transporten till arbetsboden? Åklagare hävdar att NB fraktat kroppen i sin silverfärgade arbetsbil, men polisen har inte lyckats säkra ett enda spår i bilen.
  • – När skedde dödsfallet egentligen? Medicinskt skulle offret kunnat varit vid liv dagarna efter försvinnandet.
  • – Utspridda längs en liten okänd grusväg hittades flera av offrets tillhörigheter. Varför sakerna var utspridda över ett stort område vet man inte. Inte heller vem som slängt föremålen, och när.
  • – Åklagaren har sagt att motivet var sexuellt, men inget i obduktionsprotokollet visar att offret utsatts för sexuellt övergrepp (vilket inte utesluter att motivet var sexuellt, min anm).
  • – Den stora frågan “varför” kommer troligen aldrig att få ett svar. Varför hände detta LH? Vad drev gärningsmannen? Varför skedde det just där och då?

Fler frågor:
Kommer polis i andra länder att hitta liknande fall eller våldsbrott som kan kopplas till NB?
Kommer andra uppgifter eller källor att dyka upp?
Framtiden får utvisa.

.
—————————————–

Källor m.m:
* – Frivården: Personutredning, 2015 (pdf-fil). Exempel:
“I utredningen har Frivården inte funnit någon känd historia av antisocialt beteende i form av tidigare samhällsingripanden. Bilevicius ger ett lugnt och samlat intryck. Det framkommer ingenting som tyder på ett mönster av aggressivitet, någon spännings- eller lustsökande personlighet, impulsivitet eller annat gränsöverskridande beteende. Bilevicius har heller inte uttryckt några kriminella tankemönster eller attityder/ värderingar som stödjer kriminalitet. Därtill har han inget känt antisocialt umgänge.”

* – Rättsläkare Berkowicz: “det är ”ytterst ovanligt” att en person mördas genom hängning” (DN, 2015-11-02).
* – Sakkunnige Niklas Långström: “dödligt sexuellt våld utan penetration är oerhört ovanligt” (GP, 6 nov 2015).
* – Leif GW Persson: “Ett sånt här personutlåtande om en människa som sitter häktad sedan tre månader för ett mord är mycket ovanligt.” (Aftonbladet, 2015-08-28).
* – Lektor i straffrätt, Sverker Jönsson: “De allra flesta som sitter frihetsberövade så länge erkänner sitt brott” (SR, 11 jan 2016).
* – Angående NBs trafikbrott i England 2006: vid sökning på hans fingeravtryck erhölls träff på två personer. Förklaringen tycks vara att engelska polisen felaktigt registrerat passageraren som var med NB i bilen. Enligt svensk polis: “Troligen är det den engelska polisens registrering av uppgifterna som blivit fel. Istället för att bara notera Belivicius så noterades båda männens namn – för samma fingeravtryck”
(Aftonbladet, 2016-01-07).
* – Ang. brott i “yngre år”: enligt en mycket kortfattad uppgift i Expressen (8 nov 2015) så dömdes NB “i yngre år” för “ett mindre brott” (okänt vad) i Litauen. Men enligt personutredningen 2015 uppgav NB att han i sin ungdom varit i ett bråk som polisen avstyrde, och att det var ett missförstånd och aldrig ledde till åtal. Det är okänt om dessa två uppgifter syftar till samma händelse och i så fall vilken av uppgifterna som är korrekt.

Sammanfattning LH-fallet

Som väntat sa HD nej till prövning, äntligen får Lisa Holms familj ro i det rättsliga. Fakta visar att den dömde NB utom rimligt tvivel är skyldig, men vad som hände kring mordet är höljt i dunkel.
Uppdaterad 7 maj 2016

Att NB är skyldig står utom rimligt tvivel. Men detaljer kring vad som hände den kvällen och mördarens motiv har inte utom rimligt tvivel kunnat fastställas, vilket inte heller behövs för domen. Åklagare och domstol har på sedvanligt sätt presenterat en gärningsbeskrivning där luckor fylls ut med spekulationer, skalar man bort gissningarna så återstår följande fakta i LH-fallet:

Arbetsboden, fakta

Offret hittades i en liten arbetsbod (byssja) i Martorp, som ligger 3-5 kilometer från ladan och caféet där offret arbetade.
Offret var intryckt i ett trångt klädskåp smalare än kroppen (dörröppning 24 cm), i sittande ställning med ryggen mot skåpets baksida. Skiss över arbetsboden:

Det fanns åtta klädskåp i arbetsboden.

Offret hade ca en meter blått balsnöre runt halsen samt ca två dm riktat uppåt, totalt 126 cm. Och flera varv silvertejp runt huvud ovanpå mun/näsa och snöret. Dödsorsaken ansågs vara hängning eller strypning.

Snöret tycks varit virat, dvs ingen knuten snara. Enligt bild i fup sid 549 och tilläggsprotokollet sid 19 fanns det inga knutar.
Tejpen bestod av tre bitar. Två kortare bitar som anbringats först, över munnen, därefter en ca två meter lång tejplängd som virats runt huvudet ovanpå mun/näsa och snöre.
(Mer: Detaljgranskning LH-fallet, och Tejpningen i LH-fallet).

Offrets dubbla byxor samt trosor var neddragna. NBs DNA fanns vid offrets byxlinning. NBs _hustrus_ DNA på utsidan av offrets trosor.

På en rishög intill arbetsboden låg offrets jacka och integralhjälm, med NB:s DNA på jackan.

Inuti den heltäckande hjälmen vid munområdet fanns offrets blod. (Tyder på att hjälmen var påsatt då offret överfölls, och att blödning uppstod från näsa eller mun).

Offrets blod fanns på bh:n och det fanns blodliknande besudlingar på tröjan. (T.ex. som runnit ned från näsa eller mun).

Det hittades INTE några spår efter NB på snöret kring offrets hals och inte på tejpen. Dvs inga spår på det som kan kallas mordvapnet. Inte heller på trosorna, där hittades endast dna från hustrun. Och inte på hjälmen, där hittades endast dna från offret.

Ladan, fakta

Ladan i Blomberg var NBs arbetsplats till o från. Ladan var under ombyggnad. Strax intill ligger trafikerad asfaltväg, på andra sidan vägen ligger caféet (ca femtio meter från ladan) där offret arbetade. 3-5 kilometer från ladan ligger arbetsboden (där offret hittades).

Offrets moped stod utanför cafeet, mopeden var olåst och tändningsnyckeln satt i.

Ladan sedd från cafeterian.

I ladan hittades några av offrets örhängen och en handske, samt NB:s och offrets DNA och hårstrå. Även NB:s brors DNA påträffades i ladan, på en tejpbit vid tejprullen (se skiss nedan).

Röret genom väggen, två meter upp.

I “mjölkrummet” i ladan – i ett hörn – hittades NBs DNA (blod) på ett 204 cm högt placerat smalt plaströr som stack ut 30 cm från ena väggen och endast 11 cm från andra väggen (se bild). Ovanpå röret fanns spår i dammet som efter ett snöre. Intill röret hittades ett (1) långt hårstrå från offret. NB:s och offrets DNA hittades på några snörstumpar på golvet, liksom offrets örhänge.

Det noterades inga spår eller tecken på att en kropp hade legat an mot väggarna under röret. Det hittades ingen avsliten byxknapp eller annat som tyder på att offrets byxor dragits ned i ladan.

På en diskbänk i det angränsande “slaktrummet” hittades ett snöre med offrets och NB:s DNA samt ett (1) hårstrå från offret.
I ett nedlagt personalrum intill påträffades spår av NB:s sperma. Och hans avföring hittades i gödselrännan i ladans nedlagda stalldel.

Bild ovan: skiss över ladan (nedkortad på längden), vägen och del av caféet.

I ladans norra del, vid tejprullen med offrets DNA, hittades broderns DNA på en tejpbit vid tejprullen.

Bilväg Ladan – Arbetsboden

Mellan ladan och arbetsboden är det fem km bilväg där offrets tillhörigheter låg utspridda. Eller tre km för vägen förbi NBs bostad som ligger intill vägen. Karta:

Ovan: L=Ladan (i Blomberg), A=arbetsboden (i Martorp), NB=NB:s bostad (med hustru och bror), F=fyndplatser med offrets tillhörigheter, C=caféet.
Blå-streckad linje = fem km bilväg. Svart-prickad linje = tre km bilväg.

Utom rimligt tvivel

Att NB utom rimligt tvivel kan dömas för mordet beror framför allt på DNA-fynden vid offrets byxlinning, hustruns DNA på utsidan trosorna, och NB:s DNA på offrets jacka. (Under förutsättning att man köper förklaringen att NB råkat överföra hustruns DNA, i annat fall blir det mer komplicerat).

För mer kunskap om motiv och händelseförlopp den kvällen kan man tänka sig något av följande:
a) NB berättar vad som hände, b) Någon annan inblandad berättar, t.ex. NBs hustru eller bror om de var involverade, c) Någon utför de granskningar som advokat Hurtig tog upp i överklagandet till HD, vilket möjligen kan ge en pusselbit. (T.ex. närmare analys av hårstråna på offrets trosor, eftersom de håren vid mikroskopgranskning bedömdes INTE tillhöra offret).

I annat fall får man fylla i luckorna själv utifrån antaganden, dvs ungefär som i nuläget.

Sjöutsikt (Vänern) genom ladans båda öppningar.

Mera:
– Karta och översikt Lisa Holm-fallet.
– forts. Översikt Lisa Holm-fallet.
– Detaljgranskning LH-fallet.

Flashspår och huvudhår

Förra veckan mottog Högsta Domstolen den morddömde NBs överklagan där man påstås presentera nya omständigheter/bevis i Lisa Holm-fallet. NB fortsätter dock tiga om vad som hände kvällen LH försvann.
Uppdaterad 23 april 2016

Enligt NBs advokat Björn Hurtig innehåller överklagan* en rad nya omständigheter/bevis som inte varit kända vid de två tidigare rättegångarna, och som medför att annan gärningsman inte kan uteslutas. Överklagan syftar förstås till att skapa rimligt tvivel, vilket är vad som krävs för friande dom om det mot förmodan skulle bli en ny prövning (knappt tre procent av överklaganden till HD får prövningstillstånd).

Omständigheterna i överklagan handlar bl.a. om felaktigt redovisad datoraktivitet, ingen fördjupad dna-analys av huvudhår i offrets trosor, frågetecken kring dna på tejpbitar och var offret överfölls, tejpades och stryptes, att DNA-spår som hittades på offrets kläder kan ha avsatts efter offrets död i samband med att NB flyttade kroppen.

I detta inlägg granskas schabblet med Flashspåret samt de hittade huvudhåren som inte analyserades närmare. Anm: Flash är ett visningsprogram för video m.m.

Flashspåret

Den 13 juni 2015 beslagtog polisen bl.a. två datorer vid husrannsakan. En dator av märke “Acer” (tillhörande NB+fru) samt en dator av märke “Dell” (tillhörande brodern AB). På den ena datorn hittades en s.k. Flash-cookie, en liten fil som visar att det pågått en datoraktivitet vid eller nära tidpunkten då offret antas ha överfallits.

Enligt advokat Hurtig har uppgiften om Flashspåret redovisats fel, att spåret egentligen hittades på NBs dator men sedan istället uppgavs hittats på ABs dator. Det handlar alltså inte om förväxling av datorernas hela innehåll (så som det har framställts i media). Ur överklagan, punkt 22:
“Av ovan följer att utredningen rörande aktiviteter på Nerijus och Irinas respektive Aivaras datorer är felaktig såtillvida att den Flashaktivitet som påståtts ha ägt rum kl. 18:27:38 i Aivaras dator rätteligen borde ha angivits ha ägt rum i Nerijus dator.”

Möjligt händelseförlopp

När polisen den 13 juni 2015 beslagtog de två datorerna tilldelades de varsitt beslagsnummer, vilket protokollfördes med både alfanumerisk kod och streckkod. Husrannsakan som omfattade Acer-datorn (plus ytterligare några beslag) har koden 2015-5000-BG59707, eller som streckkod:

Streckkod enligt standarden “Code 128”

Det första beslaget i den husrannsakan var Acer-datorn, som följaktligen tilldelades beslagskod 2015-5000-BG59707-1, dvs koden för husrannsakan kompletteras med en etta. (fup* sid 1832).
Motsvarande gjordes för Dell-datorn som var första beslaget i husrannsakan med kod 2015-5000-BG59711, följaktligen har Dell-datorn koden 2015-5000-BG59711-1 (fup sid 1836).

Det som skiljer de båda datorernas beslagskoder är alltså två siffror i resp. kod:
07 (NBs Acer-dator) och 11 (ABs Dell-dator).

Att förväxling skett i detta skede av utredningen verkar osannolikt, i annat fall hade det upptäckts ganska omgående. Dvs datorernas beslagskoder är troligen korrekta liksom uppgiften att Acer-datorn tillhörde NB och Dell-datorn tillhörde AB.

Efter tilldelning av beslagskoderna utfördes analys av båda datorernas hårddiskar. När “Flashspåret” (Flashcookie-filen) hittades dokumenterades det i något slags registerprogram, under rubriken “BG59707-1 Flashspår”. (överklagan, bilaga 1).

Dokumentationen består av s.k. metadata (data om filen, t.ex. datum). I samma bilaga (1) framgår också vem som tilldelats rättigheter till den filen, utöver administratörer finns även ABs namn. Vilket antingen tyder på att filen hittades på ABs dator och att man angett fel beslagsnummer vid registreringen av Flashspåret, eller att AB vid något tidigare tillfälle hade tilldelats de rättigheterna på NBs dator.

Därefter, den 26 juni 2015 (två veckor efter husrannsakan), skapade polisen två PM-dokument, ett för respektive dator, där det beskrivs vem datorn tillhör och vad som hittades på datorn. (fup sid 961 och 957). I detta skede finns möjlighet att förväxling av Flashspåret har skett.

Sannolika felkällor

Den mest sannolika felkällan tycks vara att då PM skapades (26 juni 2015) så förväxlades av okänd anledning uppgiften om Flashspåret. Och att den förväxlingen en tid innan hade föregåtts av någon av följande två händelser:

  • #1. Att man vid datoranalysen en tid dessförinnan angivit rätt beslagsnummer när Flashspåret registrerades, dvs att flashfilen hittades på NBs Acer-dator. Då har Hurtig rätt.
  • #2. Att man vid datoranalysen en tid dessförinnan angivit fel beslagsnummer när Flashspåret registrerades, dvs att flashfilen hittades på ABs Dell-dator. Då har Hurtig fel.

I polisens svar till Hurtig förra veckan, som dessutom var någon slags rättelse från polisen, motsägs inte bara felkälla #2 ovan utan det påstås även att datorn med kod innehållande “07” tillhör brodern AB (dvs Dell-datorn), och motsvarande ombytt roll för den andra datorn (överklagan, bilaga 2):

Men det skulle innebära att beslagskoderna har varit förväxlade under hela utredningen och de två tidigare rättegångarna, vilket som sagt verkar osannolikt.
Det lutar därför åt att den mest sannolika felkällan är PM plus punkt #1 eller #2 ovan.

Tilläggas kan att Flashspåret knappast har den tyngd som NB tycks hoppas på. Men om Flashspåret hittades på NBs dator så är det ändå en indikation på att NBs och några vittnens uppgifter om alibi kan vara korrekta.

Huvudhåren på trosorna

De hårstrån som hittades på trosorna har inte analyserats fullt ut, NFC (Nationellt forensiskt centrum) konstaterade att de inte kunde testas med deras standard DNA-metod. Dock bedömdes att håren sannolikt inte tillhör offret. Advokat Hurtig menar att man borde använt en annan dna-metod, LCN, som skulle kunna visa vem håret med viss sannolikhet tillhörde. T.ex. NBs hustru, vars DNA faktiskt hittades på utsidan av offrets trosor.

Om hårstråna visar sig kunna tillhöra NBs hustru så försvagas den tidigare förklaringen till förekomsten av hustruns DNA (dvs att NB överfört hustruns dna efter att tidigare under dagen ha vidrört hustrun).
Ur överklagan, punkt 35 och 36:
“Om t ex. hårstråna genom jämförelse kunnat knytas till Irina hade hovrätten svårligen kunnat påstå att Nerijus överfört både DNA och hår till Lisa Holms trosor. Om hårstråna inte kunnat knytas till Irina utan istället kunnat härledas till Aivaras hade denne givetvis inte kunnat avföras som möjlig gärningsman. Om hårstråna inte kunnat knytas till vare sig Nerijus, Irina eller Aivaras hade man varit tvungen att fundera över ytterligare gärningsman.
[…]
Omständigheterna är nya och visar att utredningen saknar den robusthet som krävs i ett mål av så allvarlig dignitet som detta.”

En anledning att håren inte analyserades närmare vid utredningen 2015 kan varit att någon (polis/åklagare) befarade att det skulle skapa rimligt tvivel hos rättens ledamöter om det visade sig att håren tillhörde t.ex. hustrun. Vilket skulle kunnat leda till att ingen hade dömts för mordet, om rätten inte utom rimligt tvivel hade kunnat avgöra vem av de misstänkta som begått mordet eller att de begått mordet i samförstånd.

Tigandet till nackdel

Utifrån bevisningen är det uppenbart att NB var involverad i LHs öde. Även i överklagan punkt 70 antyds NBs inblandning:

“Nerijus har alltså i denna ansökan om prövningstillstånd redovisat omständigheter och bevis som talar för att annan gärningsman inte går att utesluta. Med tanke på den personkrets som borde ha utretts mer ingående väljer Nerijus att utnyttja sin rätt att tiga och han menar att tystnaden under dessa omständigheter inte får tolkas till hans nackdel.”

Tigandet är inte totalt, NB tycks ha uppgett möjliga alternativa gärningsbeskrivningar. Tillsammans med formuleringen att han utnyttjar sin rätt att tiga, därför att det är nära vänner till honom som utpekas, antyder att han har kunskaper om vad som hände med LH. Om han verkligen inte hade vetat något om LHs öde så hade det knappast funnits något att tiga om.
Man menar att tystnaden inte får tolkas till NBs nackdel. Men alla försök att undanhålla sanningen är till nackdel.

—————————
* Källor m.m:
Överklagan till HD (april 2016, 27 sidor)
FUP, förundersökningsprotokoll. (oktober 2015, tvåtusen sidor)

Tejpningen i LH-fallet

NBs nya advokat Björn Hurtig vill granska tejpen som användes av gärningsmannen. Hurtigs hypotes är att NB endast forslade undan och gömde kroppen. I detta inlägg visas också att det var uppåt sex (6) lager tejp över offrets mun/näsa, och att tejpen anbringades vid tre tillfällen.
Uppdaterad 20 mars 2016

Inför överklagandet till Högsta Domstolen vill Hurtig själv granska tejpen som satt runt offrets huvud när hon hittades död. Samt den tejprulle med offrets dna (hittades i ladan) och den tejpbit med den yngre brodern AB:s dna (återfanns i nära anslutning till tejprullen). Hurtig menar att NB kanske inte är mördaren:
“- Det finns en hypotes i målet att dna:t kommit dit när man hängt flickan men vad är det som säger att dna:t inte kommit dit när man plockat ner en flicka, forslat undan en flicka. Dna kan avsättas genom att man försöker skydda någon annan som begått ett brott, sa Björn Hurtig i samband med överklagandet av hovrättens dom i förra veckan.” (sverigesradio.se, 7 mars 2016).

Sex lager tejp över mun/näsa

Silvertejpens bredd var 49 mm (täcker knappt en vidöppen mun). Totala längden på tejpen som fanns kring huvudet över mun/näsa, plus några kortare bitar, var ca 260 cm (fup sid 872). Tejp tycks ha anbringats vid tre tillfällen:

  • Tillfälle #1 och #2: två kortare tejpbitar. Den första var 22 cm, den efterföljande 38 cm. Syftet var troligen att tysta. Dessa två kortare tejpbitar tycks INTE ha anbringats över offrets hår i någon större utsträckning (se mer nedan).
  • Tillfälle #3: en 200 cm lång tejpbit (troligen från en annan tejprulle än de föregående två korta bitarna), virades fyra varv kring huvudet över mun/näsa. Tejpen omslöt håret och det blå balsnöret som stack upp längs huvudet.

Den överdrivna tejpningen ovanpå mun/näsa kan tyda på att gm misslyckades med att tysta offret med de två kortare tejpbitarna. Det räcker knappast med enstaka tejpbit över munnen för att förhindra skrik. En kortare tejpbit kan vara ganska lätt att delvis få bort med enbart mun-, tung- och käkrörelser (se bildserie längre ned i detta inlägg, samt inlägg här), eller med handen om möjlighet fanns.

Notera också att ladan var tom och tyst, det fanns ingen djurbesättning där, och asfaltvägen ligger strax utanför ladan. En förbipasserande cyklist eller fotgängare skulle kunna höra ljud från tumult eller dämpade skrik.
I panik eller raseri kan gm därför ha virat flera varv runt huvudet för att försöka få tyst.

Totalt kan det alltså ha hamnat sex lager tejp över mun/näsa. Först en kortare bit, följt av en till över den föregående, och slutligen en lång tejplängd fyra varv kring huvudet.

Om den långa tejpningen runt huvudet över mun/näsa istället inträffade efter att offret avlidit så kan syftet varit att förvissa sig om att offret inte vaknade till liv igen, eller som transportsäkring inför bilfärd (fixera håret, förhindra läckage. Anm: blod från offret hittades på några av tejpbitarna).

Under tejpen fanns ett blått balsnöre som löpte uppifrån och ned till halsen, total längd 126 cm. Snöret tycks varit virat runt halsen, det fanns inga knutar (enligt fup sid 549 och sid 19 i Tilläggsprotokollet).

Analys av tejpen, utifrån uppgifter i fup

Så här såg tejphärvan ut som polisen lämnade till NFC för analys, efter att polis (kriminaltekniker) klippt loss tejpen:

Tejpbiten som är närmast betraktaren på bilden ovan (markerad med röd pil) bör varit den bit som polisen lossade allra först från offret. Det är bit A i nedanstående bild, och den passade ihop med tejprullen som hittades i spiklådan i ladan:

I ovanstående bild bör tejpen längst till höger (E och F) vara den som polisen lossade allra sist. Dvs de två kortare tejpbitarna E-F var de första som anbringades av gm.

Anm: de två kortare bitarna E-F var något ihopklämda i mitten vilket kan tyda på att offret med handen dragit ned tejpen, ELLER med enbart mun-, tung- och käkrörelser lyckats frigöra munnen delvis från tejpen, t.ex så här:

Delning R1 var riven.

“R” på stora bilden ovan innebär rivna kanter (inte klippta eller skurna). R1, R2 och R3 är de kanter som gm troligen rev vid brottstillfället. R1 är den första rivningen, den kortaste tejpbiten. R2 den andra kortare biten, och R3 rivningen efter att tejpen virats fyra varv kring huvudet.
Gm delade tejpen genom att riva. Polisen använde sax eller skärverktyg. Anm: när silvertejp är anbringad/fastsatt på ett underlag – som då polisen skulle lossa tejpen – då är det svårt att riva isär tejpen, då behöver man klippa eller skära.

Mera: Till vänster på stora bilden ovan syns tejprullen som hittades i en spiklåda vid en grävmaskin i ladan. Därefter de fyra bitarna (A till D) som satt ihop innan polisen klippte isär dem då tejpen lossades från huvudet. De passade ihop inbördes och till tejprullen. Slutligen de två kortare bitarna E-F vars samtliga ändar var rivna, ocn som passade ihop inbördes men INTE med den övriga tejpen A-D. Ur fup (sid 506):

“Fyra av bitarna hade skurna ändar som bedömdes ha uppkommit vid delning med ett eggvasst föremål i samband med tillvaratagandet. Dessa kunde sammanpassas till en remsa med avrivna ytterändar. De två återstående bitarna hade avrivna ändar och dessa två tejpbitar kunde sammanpassas inbördes, men de kunde inte sammanpassas med de fyra andra bitarna.”

De rivna E och F passar ihop inbördes men inte med övriga tejpen.

Vid närmare granskning av fotografiet med de olika tejpbitarna (innan fotot förminskades för detta blogginlägg) framgår att det på tejpbit D sitter hårstrån som troligen lossnat då tejpen avlägsnades. Men på bit E och F syns inga hårstrån, dvs de två kortare tejpbitar som gm anbringade allra först tycks inte varit i kontakt med hår i större utsträckning.

Hår på tejpbit D.

Hur det tycks gått till när polisen lossade tejpen visas med följande bild:

Den 200 cm långa tejpbiten klipptes upp på höger sida. Då bildades fyra bitar (A-D). På den bit som satt närmast håret (bit D) fastnade som sagt en del hår när biten togs loss.
De två kortare tejpbitarna (E och F) som satt innerst, och inte sträckte sig runt huvudet, lossades utan att sönderdelas.

Om Hurtigs hypotes

Advokat Hurtigs hypotes är att NB inte dödade utan endast förde bort och gömde kroppen. Kanske för att skydda någon/några. DNA-fynden och övrig bevisning tycks åtminstone inte motsäga Hurtigs hypotes.

På nämnda tejprulle hittades endast offrets dna.
På några av tejpbitarna över mun och näsa påvisades offrets blod/dna.
Ingen annans dna hittades på tejpen. Inte heller några fingeravtryck.
Spår efter NB hittades INTE på tejprullen, INTE på tejpen kring offrets huvud, INTE på balsnöret kring offrets hals.

Däremot hittades NBs blod/dna på röret i “mjölkrummet” där offret troligen hängt, på balsnören som hittades i mjölkrummet, och vid offrets byxlinning. Samt NB:s frus dna på utsidan av offrets trosor.
Att NB varit involverad på något sätt är tveklöst, t.ex. att NB hittade offret efter att all tejp hade anbringats och offret var avlidet.

Ovanstående kan tolkas som att NB inte var involverad i de handlingar som ledde till offrets död. Att han inte har varit i kontakt med balsnöret kring halsen och inte heller silvertejpen över mun och näsa.

Kan detta och möjligen något mer (och att NB börjar berätta) skapa tillräckligt rimligt tvivel gällande mord, kan man undra. Tveksamt. Hurtig kommer att överklaga hovrättsdomen, han har fått förlängning av Högsta Domstolen till den 15 april 2016. Därefter beslutar HD om målet ska tas upp i HD eller om hovrättsdomen står fast.

Anm: tilläggas kan att intill grävmaskinen i ladan fanns en tejpbit med brodern AB:s dna, en tejpbit som kan ha hört till ovan nämnda tejprulle. Ladan var dock brödernas arbetsplats så det fyndet behöver inte ha med mordet att göra.

NB tyst som en mussla

NB tycks dock inte ha brutit sin tystnad och erkänt något, även om viss media trodde det ett tag. Göteborgsposten fick backa: “Lisa Holm-mördarens erkännande dementeras“.
Men vem vet, Hurtig kanske kan få NB att öppna truten. Att NB har en del att berätta är uppenbart. Frågan är vad, och varför han tiger. Man kan tänka sig några alternativ: a) NB skyddar mördaren som är någon nära, b) mördaren hotar att hämnas på NBs nära o kära om NB börjar berätta, c) NB har mördat men ser ingen mening att erkänna.

Se även:

– Litauenligorna. (Och om musslan NB).
– Karta och översikt Lisa Holm-fallet.
– forts. Översikt Lisa Holm-fallet.
– Detaljgranskning LH-fallet.

——————-
Källor m.m:
– FUP, länk finns i andra inlägg om LH-fallet.
– Advokat Hurtig är bl.a. känd från Assangefallet i domstolen i England för några år sedan, när Assange överklagade utlämningsbeslutet till Sverige. Hurtig hävdade då falskeligen att åklagare Marianne Ny varit passiv och inte hade försökt kalla Assange till förhör hösten 2010. Hurtig avlöjades dock i ett korsförhör och fick senare en varning av svenska advokatsamfundet.

Det MÅSTE varit sexuellt, enligt rättens (fel)bedömning

Varken hovrätt eller tingsrätt nämner det 24 centimeter trånga klädskåpet när de resonerar kring klädernas oordning i Lisa Holmfallet. Här visas några rätt o fel i dessa rätters sannolika felbedömning.
Uppdaterad 3 mars 2016

Att både tingsrätt och hovrätt dömde NB till livstids fängelse är inget att orda om. Det är utom rimligt tvivel en korrekt dom. DNA-fynden pekar starkt åt att NB är djupt involverad i offrets död.

Den omfattande DNA-bevisningen medförde att det var en mycket lätt uppgift för både hovrätten och tingsrätten att fatta beslut. Uppgiften tycks dock ha varit så enkel för rätternas ledamöter och nämndemän att de slappnade av och fokuserade mer på valet av kaffebröd och kakor när det blev dags att resonera kring motivet.

Ur hovrättens dom, sid 19 (mina kommentarer i rött):

“Hovrätten delar tingsrättens uppfattning att motivet till gärningen måste ha varit sexuellt.”
>>> Tingsrätten var inte så bestämd. Ur tingsrättens dom:
– “det kan röra sig om ett sexuellt motiv till gärningen” (sid 33),
– “motivet till brottet kan ha varit sexuellt” (sid 33),
– “Motivet till gärningen har varit sexuellt.” (sid 38).

“Det finns inte någon annan rimlig förklaring till att Lisa Holms trosor, jeans och träningsbyxor vid återfinnandet satt runt hennes smalben eller att hennes tröja och BH på motsvarande sätt var uppdragna.”
>>> Det finns en annan och mycket rimlig förklaring (se nedan). Att rätten inte ens nämner den bökiga hanteringen i klädskåpet tyder på att deras bedömning inte är genomtänkt.
Dessutom verkar uppgiften om uppdragna kläder på överkroppen osäker, se nedan.

“Några närmare slutsatser av att det fanns pornografi i Nerijus Bilevicius dator eller att han har onanerat på sin arbetsplats anser hovrätten emellertid inte vara möjliga att dra.”
>>> Rätt, de uppgifterna leder inte till slutsatsen att mordmotivet var sexuellt.

Ur tingsrättens dom, sid 33 (mina kommentarer i rött):

“Vad gäller eventuellt motiv kan man av Nicklas Långströms uppgifter dra slutsatsen att det kan röra sig om ett sexuellt motiv till gärningen, särskilt mot bakgrund av det förhållandet att Lisa Holms byxor och trosor var neddragna till anklarna då hon anträffades liksom att hennes tröja och bh var uppdragna. Det är enligt tingsrättens mening helt uteslutet att kläderna kunnat dras upp respektive ner exempelvis genom att kroppen dragits eller släpats. Kläderna måste ha rubbats av annan person.”
>>> Angående “helt uteslutet”: det beror på hur och i vad man drar när kroppen transporteras. Men återigen så förbiser rätten att kroppen hittades i ett trångt skåp.

Tveksam uppgift om uppdragna kläder

Både hovrätt och tingsrätt upprepar åklagarens gärningsbeskrivning, att kläderna på överkroppen var uppdragna. Dock finns flera uppgifter – från kriminaltekniker och från förhörsledare – som tyder på att polisen är osäker på hur tröjan satt när kroppen hittades, innan den med möda baxades ur det trånga skåpet.
Dessutom: av okänd anledning valde åklagaren att INTE dna-testa tröjan, trots att där fanns blodliknande besudlingar. (Som troligen var offrets, eftersom blod/dna på bh:n visade sig komma från offret). Däremot dna-testades byxor m.m.
Se även Detaljgranskning LH-fallet.

Men åklagaren uttryckte sig säkert i sin gärningsbeskrivning, han påstod att NB hade dragit upp både tröja och bh, och båda domstolarna gick på åklagarens ord. Uppgiften om uppdragen tröja och bh användes sedan av domstolen som ett av argumenten för att motivet var sexuellt.

Rimlig förklaring till klädernas oordning

Offret hittades alltså i ett klädskåp i en arbetsbod fem kilometer från en lada. (Anm: fem km via vägen där offrets tillhörigheter hittades utspridda). I ladan fanns vissa spår som kan tolkas som att mordet skedde där. Men det fanns inget fynd i ladan som pekar på att byxorna hade dragits ned där, utan det är enbart åklagarens gissning.

Om kroppen istället hade hittats på den tänkta mordplatsen (ladan) hängades i snaran eller liggandes fritt på golvet med kläderna i liknande oordning så hade motivet mycket sannolikt varit sexuellt.
Men det var inte så kroppen hittades. Utan den hittades i en annan byggnad flera kilometer från den tänkta mordplatsen, intryckt i ett trångt klädskåp där öppningen var endast 24 centimeter. Med kroppen i sittande ställning med ryggen in mot skåpets bakre del.

Tänkbart händelseförlopp för klädernas oordning:
Offrets stuss fastnade i den smala skåpöppningen, därför drog gm ned offrets två par byxor till knäna. När de tajta jeansen och bylsiga träningsbyxorna drogs ned samtidigt så följde även trosorna med. I den fortsatta hanteringen med att pressa, trycka och lirka offrets kropp in i skåpet – med ryggen först – så kanade byxorna ned ytterligare, samtidigt som tröja och bh (eventuellt) gled uppåt när kroppen pressades in och nedåt mot skåpgolvet.

Arbetsboden med det 24 cm trånga skåpet.

Sammanfattningsvis så kan självklart motivet ha varit sexuellt. Men den extrema hanteringen av kroppen i det mycket trånga skåpet gör att domstolens bedömning inte är så säker som de vill påskina.

Mer om LH-fallet:
– Karta och översikt Lisa Holm-fallet.
– forts. Översikt Lisa Holm-fallet. (med alternativ gärningsbeskrivning).
– Detaljgranskning LH-fallet.
– Litauenligorna.
– Bildspår i datorn.
Inget sexuellt motiv i Lisa Holm-fallet [Teori].

———————
Källor:
Hovrättsdomen den 8 februari 2016. Där ingår även tingsrättsdomen från 17/11 2015.
FUP. (pdf-fil)
– Om osäkerheten kring uppdragna kläder, se Detaljgranskning LH-fallet.

Den märkliga bloggen i FUP

Här visas polisens märkliga tejp-spår som redovisas genom en märklig blogg i FUP gällande fallet Lisa Holm.
Uppdaterad 1 februari 2016

Det gick till ungefär så här. Sommaren 2015 kontrollerade polisens utredare vilka facebook-grupper som den då mordmisstänkte NB hade gilla-markerat (dvs hans “likes”). På en arkiveringssida från den 3 juli 2015 framgår att det då var följande 61 stycken grupper:

Några av de litauiska gruppnamnen betyder “Your world of entertainment”, “When you have no where to put money”, “Be among them”, “Puft and all the laughs”, “It’s interesting to me”, “Android is again low”, “Be The First”, “Fun and interesting”, “Everything for free”. (rå google-översättning).

Inget uppseendeväckande så långt. Men så fick utredarna höra talas om en blogg vid namn “Urbota Inskränkthet”, här kallad bloggUI:

där den okände bloggägaren hade lagt upp en skärmdump som påstods komma från en av facebook-grupperna som NB hade gilla-markerat. Det gällde gruppen “Būk tarp savų” (“Be among them”. Fjärde uppifrån i högra kolumnen i skärmdumpen ovan från Facebook).

Enligt bloggUI hade gruppen “Būk tarp savų” innehållit följande bild+text (fup sid 976):

Dvs en bild på en tejpad ung tjej sittandes på en bänk, under bilden finns text på litauiska.
På bloggUI kunde polisen läsa att NB “gillar denna typer av bilder och är med i en facebookgrupp som visar dem.”

Polisen svalde de obekräftade uppgifterna

Om polisen hade översatt den litauiska texten under bilden ovan så hade de sett att texten handlar om att folk i Miami inte är lyckliga:
“Articles in Miami… One of the world’s unhappiest city!… Miami traditionally evoke associations with the beaches and good weather changes, but people in this town are not very happy.”
Kanske tyckte skribenten att bilden med tejpade tjejen illustrerade de olyckliga människorna, vem vet.

Polisen anammade dock bloggUI och tolkade det hela som att NB gillar tejpade tjejer, vilket stärkte misstankarna mot honom eftersom offret i Lisa Holmfallet var tejpad.
De overifierade uppgifterna från den okände bloggägaren bakom bloggUI fördes senare in på flera sidor i FUP.

Förutom ovanstående bild med tejpade tjejen visar bloggUI även ytterligare några bilder med tejpade tjejer och som påstås kommit från NBs gillade facebookgrupp. Men de bilderna är inte skärmdumpar från facebookgruppen så som bilden ovan ser ut att vara, utan det är enbart bilder från sajten demotyvacija.lt (se nedan), som t.ex. bilden här intill (“It is now possible quietly watch a film”).

BloggUI har även märkliga synpunkter på några kattbilder som fanns i en annan facebookgrupp. Bloggens skribent:
“Några av den misstänkte mördaren grupper finns trotts allt kvar, i två av bilderna undertill ser vi att den misstänkte mördaren visst tycker om katter och är en djurvän, oavsett om denne är på jakt efter kissen eller musen. […] Du är herre över djuren & Kanske det finns en Mus i den Kissen…”.

Humorsajten demotyvacija.lt

På bilden i skärmdumpen ovan från “Būk tarp savų” framgår alltså (i övre vänstra hörnet) att bildens troliga ursprung är sajten demotyvacija.lt, enligt dem själva en humorsajt med bl.a. “Black humor, funny pictures, funny videos”.
Sajten innehåller tusentals bilder, under varje bild finns en kort textrad på litauiska (här borttaget). De allra flesta av dessa bilder väcker knappast anstöt hos någon, exempelvis:

Bilder med tejp, silvertejp, packtejp m.m.

Bilder med tejp utgör en bråkdel av bilderna hos demotyvacija.lt, uppskattningsvis en procent har någon form av tejp-tema. Tejpen i bilderna kan t.ex. syfta till att tysta, reparera, hålla ihop, utgöra symbolik. Några av tejpbilderna kan upplevas som obehagliga, särskilt om man associerar till Lisa Holmfallet. Exempel på bilder med tejp:

Hur den märkliga bloggUI kom in i FUP

När polisen hörde talas om bloggUI och dess påstående att NB gillat en facebookgrupp där det funnits bilder på tejpade tjejer, så skickade de en begäran till sin IT-avdelning att kontakta Facebook och ta reda på om det verkligen hade funnits sådana bilder i nämnda facebookgrupp. Skickat den 1/9 2015 (fup sid 969):

“Polisen har information om att den misstänkte (Nerijus Bilevicius) gällande mordet på Lisa Holm via sin Facebook har gillat en grupp på Facebook som heter Bük tarp savø. Denna Facebook-grupp verkar i nuläget vara stängd.
Informationen finns på en internetsida som heter Urbota Inskränkthet som skapats av en okänd person. Denna person verkar ha gjort en arkivering av de grupper Nerijus Bilevicius har gillat på Facebook. Arkiveringen ser ut att var gjord den 3 juli 2015 15:17:35 UTC. Skärmdumpar från detta bifogas aktuellt mail i Wordformat. Skärmdumparna går således att zooma ut.

1. Polisen vill veta om det fanns bilder i Facebook-gruppen Bük tarp savø föreställandes unga kvinnor/flickor som var utsatta för bindning, strypning eller tejpning innan Nerijus Bilevicius frihetsberövades som misstänkt för mordet på Lisa Holm. Nerijus frihetsberövades den 12 juni 2015 kl. 19:45.

2. Polisen vill veta hur det konto Nerijus Bilevicius disponerar på Facebook har använts avseende Facebook-gruppen Bük tarp savø.”

En månad senare drogs begäran tillbaka. Anledningen uppges vara att det skulle ta för lång tid att få fram de uppgifterna från Facebook och att uppgifterna inte tros ha någon avgörande inverkan på fallet.

Trots att man uppger att uppgifterna inte var tillräckligt intressanta för att begära ut dem från Facebook så ges de ändå flera sidors utrymme i fup. Där finns flera skärmdumpar från bloggUI med ett antal overifierade påståenden samt bilder (från humorsajten demotyvacija.lt) som påstås ha funnits i facebookgruppen. Exempel, fup sid 979:

Skärmdump från bloggUI i FUP.

Sammanfattning

Utredarna lät bli att kontrollera följande:
– Fanns det bilder på tejpade tjejer i den facebookgruppen?
– Om så var fallet, i vilket sammanhang? Och: hur många bilder UTAN tejpade tjejer fanns det? Och: fanns de tiden före LH mördades?
Man tycks inte heller haft kontakt med eller förhört ägaren till bloggUI.

Om bilder med tejpade tjejer endast utgör en bråkdel av totala antalet bilder kan man knappast hävda att någon gillade den gruppen pga intresse för tejpade tjejer. Det är också högst relevant i vilket sammanhang bilder på tejpade tjejer visas.

Påståendena om bilderna har knappast haft inverkan på domsluten. Åtminstone inte uttryckligen. DNA-bevisningen räcker mer än väl. Men agerandet kring dessa bilder är märkligt och sänker utredningens kvalitet.

———————-
Källor m.m:
– NBs arkiverade facebooksida.
– NB = Nerijus Bilevicius, dömd för mordet på LH.
– Humorsajten demotyvacija.lt ( omdirigeras till demotyvacijos.tv3.lt ).
– Bloggen “Urbota inskränkthet“.
FUP (förundersökningsprotokoll) (pdf-fil, 115 MB).
Övriga källor, se de andra inläggen i LH-fallet.