Kategoriarkiv: ÖVRIGT *********

MeToo i backspegeln och en del frågor

Med merparten(?) bakom oss av medias intensiva rapportering om o kring metoo, så kvarstår några frågetecken.
Uppdaterad 16 januari 2018

Äpplet på bilden ovan illustrerar ett metoo-upprop, innehållande ett större antal namn (det vita fruktköttet) från internetsurfare som samlats kring en kärna bestående av ett mindre antal berättelser (som i genomsnitt tycks utgöra cirka tio procent av antalet namn).

Frågor frågor frågor:

Frågorna beror på medias rapportering och vissa andra aktörers agerande. Det är ingen kritik mot deltagarna i meToo som uppmärksammar flera olika typer av problem.

Stämmer det att resultaten från olika STUDIER om sextrakasserier skiljer sig mycket åt i medias rapportering? I så fall, vad beror det på?
Stämmer det att meToo (till skillnad från diverse studier) inte säger ett skvatt om hur förekommande sextrakasserier är? Varken förr eller i nutid?

Stämmer det att antalet berättelser eller “vittnesmål” i svenska metoo utgör några promille av antalet svenska kvinnor 16-64 år i arbete? Och att materialet i metoo inte utgör ett urval lämpat för statistiska slutsatser om hela befolkningen?
Stämmer det att på svenska arbetsplatser så är personliga förföljelser, våld, och hot om våld minst lika vanligt förekommande som sexuella trakasserier? Och att män i de fallen är lika utsatta som kvinnor?
Stämmer det att meToo fick en rivstart därför att några kändisar blev utpekade som tafsare och våldtäktsmän, uthängda i media med buller o bång, och sedan blev “utrensade”?
Stämmer det att “Den ensidighet som präglar metoo-debatten rimmar faktiskt illa med det svenska samhällets jämställdhets­ideal”? (Yvonne Maria Werner)
Stämmer det att medias rapportering kring metoo bevisar att media som helhet kan agera som en galen apflock?
Och ligger det något i den kritik mot rapporteringen kring meToo som trots allt har framförts i media under de senaste månaderna? Några exempel, senaste överst:

expressen.se/kultur/granskningen-av-metoo-har-varit-alldeles-for-svag/ (15 jan 2018).

expressen.se/kronikorer/jennifer-wegerup/man-tror-ni-inte-att-vi-vill-ha-er-ocksa/ (14 jan 2018).

svt.se/kultur/film/deneuve-i-protest-mot-metoo-rorelsen (9 januari 2018).

svd.se/historiker-i-metoo-ar-kvinnan-enbart-ett-offer (31/12 2017).

svd.se/problematiskt-att-fa-vagar-stalla-fragor-om-metoo (20 dec, 2017).

svt.se/kultur/noomi-rapace-till-weinstein-jag-ar-inte-till-salu (16 december 2017).

svd.se/filosof-hall-huvudet-kallt–finns-risker-med-metoo (2017-12-11).

resume.se/nyheter/artiklar/2017/11/28/heimerson-jag-kanner-att-metoo-forstor-vart-samhalle/ (28 november 2017).
aftonbladet.se/a/Eo43MA/metoo-en-haxjakt-med-drag-av-stalins-utrensningar (27 nov 2017).

expressen.se/nyheter/ramberg-oanstandigt-att-peka-ut-manniskor/ (16 nov 2017).

metro.se/artikel/alexander-bard-till-h%C3%A5rt-angrepp-mot-metoo-tv4-tar-avst%C3%A5nd (27 okt 2017).

aftonbladet.se/kultur/a/5m0xK/kandisarna-stjal-syret (20 oktober 2017).

svt.se/kultur/metoo-tar-fram-journalistikens-samsta-sidor (20 oktober 2017).

expressen.se/debatt/ett-nyp-i-rumpan-ar-inte-sa-farligt/ (17 okt 2017).

Om andan faller på så kan ett o annat svar komma att landa här längre fram, vem vet.

Slutligen är bäst att förtydliga att undertecknad är emot alla former av trakasserier, inklusive sexuella, oavsett kön. Om jag fick bestämma, kunde trolla med knäna och hade direktlinje till gud fader/moder själv så skulle inte en enda människa på denna planet någonsin bli utsatt för trakasserier, mobbning, våld eller brott.

Därmed inte sagt att du kära läsare ska undanhållas följande drift med instruktionsvideo om sextrakasserier. Det lär vara ur ett avsnitt av amerikanska tv-programmet “Saturday Night Live” från 2005.
“Sexual Harassment and You. A handy guide to workplace etiquette”.
youtube.com/watch?v=gBVuAGFcGKY .
youtube.com/watch?v=PxuUkYiaUc8  (bättre bildkvalitet).
“- Be handsome. – Be attractive. – Don’t be unattractive.”


Tidigare inlägg:
SÄG IFRÅN omedelbart.
“Don’t be a Faux pas!”.
Bättre raggningsrepliker för henne.

Julpyssel: felvända bilder till höger o vänster

Här granskas problemet med felvända mobilbilder. Här finns också en testbild som kan användas för att kontrollera bildvisningsprogram.

Kalle plåtar de tomteröda tjejerna (A) med sin mobiltelefonkamera och mejlar bilden till Doris, som öppnar bilden på sin dator där den visas felvänd (B) åt vänster. Doris vrider bilden rätt med sitt bildprogram (så att den ser ut som A) och sparar den. Därefter mejlar Doris den sparade bilden till Anna-Lena, som öppnar bilden på sin dator där den visas felvänd (C) åt höger.

Vad hände? undrar en del av de många invånare som genom åren råkat ut för liknande bildproblem och aldrig lyckats klura ut orsaken. Här kommer svar på frågan, ett kort och ett något längre.

Kort svar:

orsaken är troligen ett omodernt bildprogram, som inte hanterar bilder korrekt. I ovanstående exempel är det Doris som har det omoderna programmet (t.ex. bildprogrammen som medföljer Windows 7 eller tidigare versioner). Kalles och Anna-Lenas bildprogram är ok.

Något längre svar:

kameror sparar bilderna i samma läge som man håller kameran. Hålls kameran uppochned så sparas bilden uppochned. Hålls kameran vänd ett kvarts varv så sparas bilden vänd ett kvarts varv.

Normalläget för en mobiltelefonkamera är horisontalläge (“landskapsläge”) med mikrofonkanten riktad åt höger (dvs den kortända som man brukar prata i), se bild nedan.

När kameran sparar bilden på sitt minneskort medföljer också en del tekniska data, bland annat en bildriktningsflagga kallad “Orientation” som moderna bildvisningsprogram använder för att rotera bilden rätt varje gång den visas (om den behöver roteras).

Ett omodernt bildprogram tar inte hänsyn till “Orientation”-flaggan. Därför visas bilden felvänd åt vänster för Doris i exemplet ovan. (Den bilden var tagen av Kalle med mobilkamerans mikrofonkant riktad nedåt, dvs med kameran i “porträttläge”).

När Doris sedan vänder bilden rätt i hennes omoderna bildprogram så påverkas inte bildens “Orientation”-flagga. Det medför att när Anna-Lena sedan visar den bilden i sitt moderna bildprogram, så roteras bilden ett kvarts varv medurs, enligt Orientation-flaggan, vilket gör att bilden visas felvänd åt höger.

Testbild: kontrollera bildprogram

Testa dina bildprogram med nedanstående bild. (Högerklicka och välj “Spara” för att hämta hem).
Champagneflaskan ska visas med korken uppåt om programmet hanterar Orientation-flaggan korrekt.
Om programmet ignorerar Orientation så är korken riktad åt vänster.

Just nu när du tittar på denna sida i din webbläsare så visas kanske ovanstående bild felvänd (korken åt vänster), det kan bero på att Orientation ignoreras av webbläsaren när den visar en hel webbsida. Om du istället öppnar enbart bilden, genom att trycka på följande länk:
www.mysterium24.se/bilder/orientation-90cw_500.jpg
så visas bilden rättvänd om du inte har en gammal eller Microsoft* webbläsare.

Nedanstående är en skärmdump från en iPad, som visar testbilden rättvänd även när den ingår i en webbsida:

Generellt tycks mjukvara från Apple vara bättre än Microsoft på att visa bilder rättvända.

Om testbilden: mobilkameran var i porträttläge (mikrofonkanten nedåt) när bilden togs, med flaskkorken uppåt i kamerafönstret. Kameran har satt bildens Orientation-flagga så att bilden ska vändas 90 grader åt höger vid visning.

Andra felvända bilder

Bilder kan bli felvända även om mobilkamera och program är moderna, t.ex. när man fotograferar liggande dokument och texter ovanifrån, med mobilens kameralins och plattsida vänd nedåt, och man inte ser till att kamerans lägesindikator är vänd åt rätt håll.

Ytterligare problem kan uppstå med vissa programvaror och bildtjänster på Internet som visserligen läser Orientation-flaggan men som tolkar den felaktigt.

Ännu en möjlighet till konstigheter ger den lilla tumnagelbilden som finns i bildfiler (i filformatet JPG). Förutom den stora bilden finns det i bildfilen även en förminskad bild (med en egen Orientation-flagga) som används t.ex. då alla bilder i en mapp visas översiktligt.

Övrigt

Motsvarande för analoga kameror där bilderna framkallas som pappersbilder, är att betraktaren vrider pappersbilden med handen om bilden inte är rättvänd. Med bilder som visas digitalt på en fast bildskärm eller TV skulle det bli opraktiskt om man skulle behöva vrida hela skärmen eller TV:n för att se bilden rättvänd…
Anledningen till att digitala kameror inte roterar bilden rätt innan kameran sparar bilden till sitt minneskort uppges vara prestandaskäl, dagens teknik sägs vara för långsam (särskilt vid snabba bildserier).

Tips på tredjeparts bildprogram för att vända bilder rätt, och som sätter Orientation-flaggan rätt, är “IrfanView” och “XnView”. För den petiga användaren har XnView möjlighet till “JPEG lossless transformation”, där man kan rotera och spara JPG-bilder utan komprimering, dvs utan att påverka bildkvaliteten. Båda lär vara gratis och uppges kunna användas även med äldre Windows.


* Microsoft webbläsare: varken Internet Explorer eller MS Edge för Windows 10 visar testbilden rättvänd (åtminstone inte med webbläsarnas förvalda inställningar), inte heller vid visning av enbart bilden. Däremot blir det korrekt med de bildprogram som medföljer Windows 10.

Oönskad Odödlighet på nätet

Errol Norstedt, alias Eddie Meduza, gjorde under 1970/80/90-talet en massa mediokra låtar inom dansbandsmusik och gammelrock som gavs ut på ett trettiotal album och singlar. Några av låtarna höjde sig över mängden och sålde bra eller hamnade på topplistor i radio.

Han gjorde även en mängd låtar av helt annan typ som han saluförde på heminspelade kassettband via postorder, genom annonser i herrtidningar. Exempelvis “Fruntimmer ska en ha å knulla mä”, “Det kliar på kuken”, “Alla Tiders Fyllekalas”. Många köns- och fyllelåtar. Där finns även material som framstår som rasistiskt, som “Negerjävel” och “Heil Hitler”.

Dock, granskar man Errols historik tycks syftet med de icke rumsrena texterna främst varit att väcka uppmärksamhet för att tjäna pengar. (Tilläggas kan att han tidigare via annonser lär ha sålt verkningslösa medel mot håravfall* och för muskeltillväxt*). Kassettbanden marknadsfördes med iögonfallande rubriker som “E.Hitler, mannen utan hjärna”. Det verkar inte funnits något ställningstagande varken för eller emot rasism eller förtryck. Det var bara simpla knep för att dra in kulor.

Låten “Negerjävel” fanns på Errols första heminspelade kassettband. Det var 1976, året efter att Errols eget debutalbum med snälla dansbandsliknande låtar hade floppat rejält, och han besviken hade återvänt hem från Stockholm med svansen mellan benen. (Han återkom några år senare under namnet Eddie Meduza, med ett nytt album med helt annan inriktning).

Innan musiken börjar säger Errol med tillgjord gubbröst:
“Nu ska jag göra en rasistisk låååt här, så jag kommer i tidningarna”.

Därefter startar musiken och sången i snabbt tempo:
“Jag var ute å gick en natt. Plötsligt fick jag se nåt svart.
Det var en negerjävel, negerjävel.
Negerjävel, negerjävel.
Negerjävel, negerjävel.
Negerjävel, negerjävel.
Negerjävel, oh, negerjävel.

Nu ska jag hämta mitt maskingevär,
å visa alla negerjävlarna var dom hör hemma.”
[…]
När en negerjävel sitter breve en kan man inte sitta stilla,
för man känner med en gång att negerjäveln luktar så jävla illa.
[…]”

En riktigt obehaglig sångtext alltså. Errols tillgjorda gubbröst återkommer mitt i låten och upprepar att den är rasistisk och att han hoppas komma i tidningar, radio o tv.
Enligt uppgifter på diverse fan-sajter så slutade Errol saluföra den kassetten efter en kortare tid därför att han “ångrade sig”. Det kan ha berott på att han ställdes inför hot om rättsliga åtgärder. (Men det låter förstås bättre att han ångrade sig helt på egen hand).

Det var över fyrtio år sedan, men idag lever den låten mer än någonsin. Den har spridits på Internet och finns nu att lyssna på och ladda ned på flera ställen. Innebär det att den blivit odödlig? kan man undra.
Sökning på orden meduza negerjävel ger just nu 5800 träffar. Jag skulle inte ha några invändningar om det blev noll träffar, troligen inte heller Errol.


* Mer info om annonserna mot “håravfall” m.m. finns här.

Eddie Meduza finns också i inlägget Gamla låtar – Guldkorn & gruskorn från förr.

SÄG IFRÅN omedelbart

Som en uppföljning till ett tidigare inlägg som bl.a. riktade sig till tafsande män, så kommer här tips till de personer som blir tafsade på.
[Uppdaterad 2017-12-13]

I den tänkta gamla skriften “Hur du säger ifrån! Direkt!” tycks man kunna lära sig ett o annat om hur man protesterar så att det får effekt, och inte nöjer sig med att låta sig bli avfärdad eller nedtystad.

Bild ovan, kapitelrubriker:
– Hur du lär dig säga ifrån PÅ SKARPEN.
– Hur du lär dig säga ifrån DIREKT.
– Hur du lär dig göra båda samtidigt.
– Hur du lär dig mera jävlar-anamma.
– Nackdelarna med att ruva tyst på protester i flera år.
– Hur du slutar oroa dig för vad du tror att folk skulle tänka om dig ifall du protesterade.
– Varför tafsande inträffar oftare i situationer där det förekommer alkoholintag.
– Hur du lär dig hantera tölpar.
– Hur du lär dig välja rätt umgängeskrets.
– Bonus: Hur du även kan minska risken att bli utsatt för stöld, inbrott och rån.

Se även “Konkreta tips 1-2-3” nedan.

Kvinnor som inte blir tafsade på

I en artikel* om kvinnor som blivit tafsande på inom SVT berättar SVT-profilen Anna Hedenmo att hon under sina 25 år på SVT aldrig utsatts för ovälkomna närmanden. (Huruvida det förekommit några välkomna sådana framgår inte).

“[…] I kölvattnet av Metoo-kampanjen träder allt fler kvinnor fram och berättar om sexuella trakasserier. SVT är inget undantag. Liksom på flera andra stora mediehus vittnar kvinnor på SVT om hur manliga profiler, men också andra manliga kollegor har tafsat, sagt sexistiska saker och gjort ovälkomna närmanden.
[…]
Många kvinnor SVT Nyheter talar med upplever inte att de utsatts för sexuella trakasserier och känner inte igen den bild som målats upp av SVT.
En av dem är SVT-profilen Anna Hedenmo.

– Jag känner starkt med de personer som drabbats, och det är viktigt att företaget markerar tydligt mot alla former av sexuella trakasserier. Samtidigt vill jag understryka att jag under mina 25 år på SVT aldrig har utsatts för detta, och frågan har överhuvudtaget inte kommit upp bland mina kvinnliga kollegor under de senaste 20 åren. Bilden av en tv-bransch där det kryllar av tafsande män är helt enkelt inte sann. SVT är ett stort företag med många anställda. Jag tror problemet finns i de flesta branscher och på de flesta företag av SVT:s storlek, säger Anna Hedenmo.”

Anna ser bra ut så utseendet är knappast anledningen att hon sluppit oönskade klappar i rumpan eller ovälkomna fingrar i skrevet. Gåtans lösning kan möjligen anas i artikeln och detta inlägg.

Konkreta tips, 1-2-3

Sedan detta inlägg skrevs vid månadsskiftet okt/nov 2017 har metoo-kampanjerna ändrat karaktär och fokuserar på arbetsplatser istället för att hänga ut enskilda personer som påstås ha tafsat. Även i de metoo-berättelserna (som beskriver händelser från både förr i tiden och nutid) slås man av att de utsatta inte protesterade direkt till tafsaren när det ovälkomna närmandet inträffade. Vilket borde vara den allra första reaktionen. Nackdelarna med att inte säga ifrån direkt till tafsaren är t.ex:

– Tafsaren kan uppfatta sitt eget beteende som acceptabelt och att du inte har några större invändningar. Eller att du är blyg men ändå intresserad.
– Det kan uppmuntra tafsaren till att fortsätta tafsa, på dig och andra personer.
– Om du INTE talar om för tafsaren att du tycker beteendet är obehagligt eller kränkande så minskar dina chanser att det vid en anmälan ska betraktas som sexuella trakasserier. (Du har “upplysningsskyldighet”, se nedan).

Här är några konkreta tips om du blir utsatt för sexuella trakasserier eller ovälkommet sexuellt närmande på arbetsplatsen, fysiskt eller verbalt (även visning av porrbilder).

Steg 1:
Säg ifrån omedelbart till den som utsätter dig. Säg ifrån på skarpen, exempelvis: “Sluta ta på min rumpa, jag gillar inte att du tafsar på mig!”, eller: “Sluta kommentera mina bröst, det är obehagligt!”.
Om det finns andra personer i närheten så är det bra om de också hör din protest. Om det ovälkomna närmandet sker digitalt (t.ex. sms eller e-mail), säg ifrån (skriv) och spara sedan materialet.

Om det inte gäller grova uppenbara sexuella handlingar så måste du säga ifrån till tafsaren så att den (personen) förstår att beteendet är obehagligt eller kränkande för dig. Du har s.k. upplysningsskyldighet. Att du har sagt ifrån till tafsaren är i vissa fall en förutsättning för att händelsen skall anses vara sexuella trakasserier.

OM du därefter vill gå vidare så att det blir konsekvenser för tafsaren, fortsätt med steg 2 och 3:

2. Dokumentera händelsen. Anteckna tid, plats, vad som hände och sades, samt hur du reagerade. (Det kan sedan bli viktigt underlag i en eventuell utredning).

3. Kontakta din arbetsgivare och berätta vad du utsatts för. Om du har utsatts för brott så ska det förstås även polisanmälas. Om inget händer hos arbetsgivaren, kontakta högre chef eller fackförbundet.
Liknande gäller även skolmiljöer.

Enligt lag har arbetsgivare och skolor/utbildningsanordnare (inklusive militär utbildning) skyldighet att utreda och åtgärda problemet så fort de får vetskap om trakasserierna. (3/7/16 §, 2 kap. i diskrimineringslagen). Om din arbetsgivare/skola inte vidtar åtgärder så kan de förpliktas att betala skadestånd.


Tidigare inlägg: “Don’t be a Faux pas!”.

* Artikel: svt.se/nyheter/inrikes/kvinnliga-svt-anstallda-om-sexuella-trakasserier .

 

“Don’t be a Faux pas!”

Annons ovan från 1946. Reklam för boken “How to get along with girls”. Av Walter S. Keating, som var kvinna.
Bokens målgrupp tycks varit oerfarna blyga män, men där verkar även funnits något att inse för framfusiga tafsare*. Innehållsbeskrivningen ger intrycket att det lärs ut anständighet och uppförande: “How not to offend” och “How to be well-mannered”.
“Save yourself lots of tragedy. Don’t be a Faux pas!”

Vad som i annonsen talar emot boken är uttryck som “It’s easy to win her when you know how” och “Women are funny – you never know whether you’re making the right move or not”. Reklamtexten möjligen formulerad av en man.

Svensk översättning på 1950-talet, “konsten att umgås med flickor”:

Motsvarande för tjejer, “How to get along with boys”:

Författarens namn Walter S. Keating lär vara pseudonym för Henrietta Rosenberg. Anledningen till att Henrietta utgav sig vara man kan varit att det gav mer klirr i kassan.

“How to get along with girls” trycktes igen sextio år senare, år 2006, som ett småroligt retroobjekt. Där uppges författaren vara en Pietro Ramirez (tycks varit en laglig plagiering).

* Detta inlägg är inspirerat av senaste tidens uppmärksamhet kring den så kallade MeToo-kampanjen och en del mäns tafsande och sexuella trakasserier mot kvinnor.

 

Sune & solen

Bild: katten Sune. “Here comes the sun, let’s have some fun”

Here comes the sun är också titeln på en gammal beatleslåt. Många intetsägande covers har gjorts på den, men några musiker sticker ut och försöker inte exakt efterlikna originalet. Exempelvis banden Ghost (“ockult rock”), Voodoo Glow Skulls (punk) och Rockapella (a capella).

Udda inblick

En liten inblick i problem man sällan eller aldrig möter om man inte är skadedjursutrotare, osttillverkare eller passionerad fågelvän.

För några år sedan rapporterades om en ettrig talgoxe som hade orsakat skadegörelse på en ostfabrik.

“Hackande talgoxe sköts ihjäl”, “Arla bussade Anticimex på talgoxe”, “Talgoxe vid mejeri sköts av Anticimex”, “Talgoxe gav sig på Arla – sköts ihjäl”.

“…En talgoxe som lyckats hacka flera hål i väggen till Arlas anläggning i Kvibille utanför Halmstad fick plikta med sitt liv. På torsdagen sköts den ihjäl av en skyddsjägare från Anticimex…”

“…Den nu skjutna talgoxen hade dubbel otur. Den missade inte bara all ost för väggen den hackat flera stora hål i går inte till lagret…”

Jägaren visade sig sakna flera tillstånd. Dels för skyddsjakt på talgoxar, som kräver särskilt tillstånd, och dels hade han glömt förnya sitt tillstånd för skyddsjakt.

“Och säger Anders Wirdheim, informationsansvarig vid Sveriges Ornitologiska Förening – skyddsjakt på talgoxar får överhuvudtaget inte ske.
– Det kan tyckas vara en liten sak eftersom vi har miljoner talgoxar i Sverige. Men om jag tolkar lagen rätt så har det begåtts ett lagbrott eftersom man inte får skyddsjaga talgoxar.”

“– Duva, mås, kaja och gråsparv får man automatiskt utföra skyddsjakt på om de ställer till med problem. Men för andra fåglar, som talgoxen måste man ha tillstånd. Annars blir det olovlig jakt. Även om det är en liten fågel”:

Efter den olagliga dödsskjutningen sökte och fick Anticimex tillstånd.
Det överklagades av SOF (Sveriges Ornitologiska förening):

“Länsstyrelsen i Halland har gett Anticimex tillstånd att skjuta ”ett begränsat antal” blåmesar, talgoxar och svalor som håller till vid matbutiker och andra livsmedelslokaler. Tillståndet har överklagats av Anders Wirdheim på Stockholms Ornitologiska Förening som menar att det är fel metod. Fåglarna söker insekter i lokalerna och det borde vara insekterna som Anticimex försöker få bort istället.”

Enligt SOF är det insekterna – inte osten – i Arlas ostfabrik som lockar dit fåglar. (yeck)

Några månader senare fick Anticimex rätt, de kunde fortsätta med skyddsjakt där fåglarna orsakar sanitära olägenheter inomhus.

“…Nu har Naturvårdsverket avvisat överklagandet och ger därmed Anticimex rätt att bedriva skyddsjakt på de här arterna. Naturvårdsverket anser att arterna inte är hotade och att beslutet ”därför inte antas få en betydande påverkan i miljön i den mening som avses i Århuskonventionen…”.

Upprörda känslor bland fågelvänner:

“For the last 7 years we have a family of Blue Tits nesting on our balcony in Stockholm. If any of you fuckwick fascists gun toters try and shoot my Blue Tit family and you’ll find you have bitten off more than you can chew.”

– “…När man hör talas om att Anticimex fått tillstånd att bedriva utrensning och vandalism av det här slaget känns det mest som det är lika bra att ge upp… Bara lägga sig ner och dö!”

 


* Talgoxerubriker och artikeltexter från DN, Aftonbladet, SVT, DI, SR, ATL, med flera.

Terjat förhör


“terjat”?
Enligt beskrivning i NE (
Nationalencyklopedin) av ordet “bildmanipulation” framgår följande (fotografens namn är bortmaskat av mig):

bildmanipulation, förändring av bildelement i fotografi med syfte att ändra originalbildens innehåll och betraktarens uppfattning av den verklighet bilden till synes skildrar.”
[…] Ett av de mest beryktade exemplen på bildmanipulation i Sverige gjordes av naturfotografen T**** ****** (född 1964). Han valdes till Årets naturfotograf 2010 men efteråt visade det sig att många av hans bilder var manipulerade. Bland annat hade han plockat bilder av lodjur och mårdhundar från bildbanker på internet och kopierat in i sina egna bilder. Fusket gav upphov till ett nytt ord, terja – att manipulera ett foto i bedrägligt syfte. […] “


Förtydligande: bilden ovan är ett montage, i verkligheten hade polismannen ingen pistol i handen.

Stackars Josefsson – DN hann före

Innan inlägget om stackars Josefsson börjar så ges en försmak om kommande inlägg, om vägvredemörderskan. Hon mördade sin man med cirka fyrtio knivhugg. Blåtiran på bilden ovan är självförvållad i ett försök att lura omgivningen att en rasande galning hade överfallit henne och mannen.

Och nu över till rubrikämnet. För det första: vem i allsindar är “josefsson”? kanske du undrar. Jo, Dan Josefsson är en författare som bland annat skrivit boken “Den mörka hemligheten”. Den handlar om Josefssons barndom och hans egna bortträngda minnen som han då framställde som fullt verkliga och sanna. Fast den boken tycks numera bortträngd ur Josefssons selektiva minne, så att säga.

Mest känd är Dan Josefsson för att han lyckades etablera en grovt förvanskad bild av de så kallade Quickfallen. Enligt Josefsson blev herr Quick hypnotiserad av en häxa som ledde en djävulssekt. Och polisen styrdes av en minnesmonsterprofessor som kröp in i deras skallar och manipulerade dem allihop. Ungefär så. Josefsson fick stora journalistpriset för detta. Det är en form av prestation.

Stackars Josefsson – DN hann före

Nu lär Josefsson jobbat i ett år tillsammans med SVT om fallet Kevin Hjalmarsson, 4 år, som dödades i Arvika sommaren 1998.
Men hör o häpna: Dagens Nyheter hann före, med sitt alldeles egna material om Kevin som de publicerade för ett tag sedan.

Förbittringen är avsevärd hos Josefsson, det framgår i artiklar där han förstorar sig själv och förminskar DN:s artiklar om Kevin-fallet. Några kommentarer från grandiose Josefsson:

“ett stycke grävande journalistik av rang, som jag och flera andra reportrar gjort.”

“DN har fått ihop ett hafsverk som de har blåst upp till ett stort avslöjande”

“Det hade jag kunnat göra på tre veckor. Om man sammanfattar det som kommit fram räcker det med en notis. Då är det inte rimligt att slå upp det på sju sidor.”

Rejält kissnödigt alltså.
DN:s publicering medförde att SVT flyttade fram sändningen till 3 maj 2017. “Hade DN inte publicerat sin artikel hade vi kanske filat lite till.” Stackars dom.

Sedan återstår att se vad de faktiskt har grävt fram. Kanske nåt av värde denna gång? Med tanke på deras tidigare “gräv” får man vara beredd på att viktiga fakta är utelämnade eller förvrängda.

PS. Detta inlägg är av största rang, och det är jag som gjort’et. Jajemänsan!


Mera:
Dan Josefssons egna bortträngda minnen.


Den 17 maj 2017 sänds tredje och sista avsnittet i svt:s serie om Kevinfallet. Därefter återkommer jag kanske med synpunkter på samtliga avsnitt.