Författararkiv: Tony

Återvunnet #1

…Från gamla inlägg här på bloggen, om både ditten o datten, det ena med det tredje, om lite här o där, allt mellan himmel o jord. Första inlägget i denna kategori.


Ovan, från 2016: “Hitta gravar med radar utan spadar“.



Ovan, från 2015: “Hur Quick lurade polisen med efterforskningar och utstuderad strategi“.



Ovan, från 2016: “Finn Fem Fel i polisens fotokonfrontation“.



Ovan, från 2016: “Egenskaper hos ‘Obducenten’ i daCosta-fallet“.



Ovan: från 2016: “Självmordsbombaren som stal böcker för 25 miljoner“.



Ovan: från 2016: “Om diverse droger“.



Ovan, från 2016: “Brott och straff i barnhuset“.


Politikernas mordförsök på E85

Är spriten i tanken döende eller vaknar den till liv igen? är frågan.
[Uppdaterad 01 juni 2019]

– Inledning.
– Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin.
– Tidslinje.
– Men varför inte skaffa elbil?.
– Källor/Länkar.

År 2005 satsade Sverige stort på det miljövänligare bilbränslet etanol E85*. Tack vare den s.k. “pumplagen” skapades en omfattande infrastruktur så att folk kunde tanka E85 var som helst i landet. Det gav möjlighet att med tiden kraftigt reducera förbrukningen av fossila drivmedel (bensin och diesel) i trafiken. Teoretiskt en möjlig minskning med uppåt åttio procent.

Försäljningen av E85 och E85-bilar ökade kraftigt. Toppen nåddes 2011. Därefter sjönk försäljningen sakteliga. Orsakerna lär varit skattehöjningar samt några myter som uppstod. T.ex. ett tekniskt problem med bränslet E85, som åtgärdades men det dåliga ryktet levde kvar. Och delvis felaktig kritik om klimatnyttan med E85.

År 2015 beslutade EU-politiker att miljöbränslet etanol E85 skulle dö, eller åtminstone infördes en etanolskatt som hade smått dödlig effekt. Senare höjdes även skatterna på både E85 och bensin.

Några år senare, 2018, ändrade sig dock politikerna och avskaffade etanolskatten på E85.
Men kort därefter upphörde försäljningen helt av nya E85-bilar, när politikerna beslutade plocka bort bonusen vid köp av ny E85-bil. Det var Volkswagen som till sist kastade in handduken.

Många E85-bilägare har gått över till bensin. Intresset för E85-bilar har sjunkit drastiskt. E85-marknaden tycks i stort sett dödförklarad.

Bild: skatterna i maj 2019. Av priset på bensin är f.n. cirka 60 procent skatter. Av priset på E85 är ca 30 procent skatter, dvs lägre än för bensin, men å andra sidan innehåller E85 mindre energi (vilket medför att E85-bilarnas förbrukning per mil är högre än med bensin).
Moms (mervärdesomsättningsskatt) läggs ovanpå koldioxid- och energiskatterna, dvs kunderna betalar skatt på skatterna. Det är reglerat enligt EU och gäller alla EU-länder.

Men E85-marknaden kan komma att vakna till liv igen. En biltillverkare (Ford) har nu (våren 2019) beslutat att åter sälja nya E85-bilar. Det lär liksom andra E85-bilar bli en “multi-fuel”-modell, dvs den kan köras på både E85 och bensin.
Och sedan våren 2019 har E85-bilägare nu återigen en lägre milkostnad än med bensin, pga svag krona och höjda världsmarknadspriser på bensin.

Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin

Diagram 1: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin 95 oktan, åren 2005 till maj 2019. (Under perioder med negativ vinst/besparing var det alltså billigare att använda bensin än E85).
Gäller bilar som drar 1 liter/mil bensin samt 1,3 liter/mil E85. För något mindre bilar med lägre förbrukning blir vinsten något mindre, se diagram 2 nedan.

Exempel: i april-maj 2019 var besparingen som synes drygt en krona per mil. Mest gynnsamt med E85 var det t.ex. sommaren 2008, med uppåt tre kr/mil lägre kostnad än med bensin. Åren 2016-2017 var det istället oftast lägre milkostnad med bensin.

Besparingen för en bilägare kan bli tusentals kronor per år, samtidigt som koldioxidutsläpp och den egna förbrukningen av fossilt drivmedel minskar kraftigt med uppåt åttio procent. Om inte politiker eller annat stör det hela.

Diagram 2: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin, åren 2005 till maj 2019.
Gäller bilar som drar 0,7 liter/mil bensin samt 0,9 liter/mil E85.
Exempel: i april-maj 2019 var det mindre än en krona billigare per mil med E85 än med bensin.

Angående orsaker till de perioder då milkostnaden var lägre med bensin, enligt diagrammen ovan:

  • Senare delen av 2006 och in på 2007: priset på bensin gick ned kraftigt pga sjunkande världsmarknadspriser, medan priset på E85 var oförändrat.
  • Senare delen av 2008 fram till början på 2010: finanskrisen.
  • 2016-2017: etanolskatt på E85 infördes, samt andra bränsleskatter höjdes.
  • Nov 2018: stigande priser på E85, samtidigt som bensinpriset sjönk.

Tidslinje

1995: koldioxidskatt införs på fordonsbränslen.

2005: pumplagen ålägger bensinmackar över hela Sverige att sälja förnybart drivmedel. Det installeras massor av E85-pumpar.

2009-2010: E85 fick dåligt rykte då det såldes E85 med höga sulfathalter som orsakade motorproblem i en del av E85-bilarna. Problemet är åtgärdat sen dess. Det dåliga ryktet är dock seglivat.

2015 dec: skatt på etanol införs, enligt ett EU-beslut. E85 blir därmed det dyraste drivmedlet (gällande milkostnaden).
2016 jan: skatten höjs på både E85 och bensin.

2016-2017: alla biltillverkare utom Volkswagen lägger ner försäljningen (i Sverige) av nya “multifuel”-bilar (dvs som kan köras på både E85 och bensin).

2018 jan: skatten på etanolen i E85 avskaffas. (Men skatter kvarstår för den andel bensin som ingår i E85). Literpriset för E85 sjunker därmed.

2018 maj: som sista tillverkare upphör Volkswagen med försäljningen av nya multifuelbilar i Sverige. En anledning uppges vara “bonus malus”.
2018 juli: regeringen inför bonus malus, ett skattesystem som bl.a. medför att köpare av nya E85-bilar inte får nån bonus. (Å andra sidan får E85-bilarna inte heller nån straffskatt, malus, som drabbar köpare av nya bensinbilar).

2019 mars: E85 blir billigare än bensin gällande milkostnaden, pga svag krona och högre världsmarknadspriser på bensin.

2019 april: Ford meddelar att de åter börjar sälja nya E85-bilar i Sverige.
Argumenten är halverad klimatpåverkan, lägre bränslekostnad per mil (i nuläget åtminstone), och betydligt lägre vägskatt än för nya bensinbilar.

Men varför inte skaffa elbil?

Tekniken med elbil har långt kvar innan den kan ersätta alla fossilbilar. Några av problemen med dagens elbilar är att det kan ta flera timmar att “tanka” full tank. (Jämfört med E85 och annat flytande bränsle som tar några minuter).
Många bilägare har inte möjlighet att ladda bilen hemma där bilen står parkerad. Inte heller på arbetsplatsen.

Även med “snabbladdning” (om bilen är byggd för det) kan det ta timtal om det är kö till laddstolparna hos t.ex. en mack. Snabbladdning (50 kW) laddar 0 till 80 % på cirka en halvtimma.

Många mackar har inte laddmöjligheter för elbil. T.ex. av Circle K:s 770 mackar i Sverige har f.n. endast ca 35 mackar snabbladdning (maj 2019). Ungefär samma förhållande gäller för OKQ8 och Preem. Dvs endast hos ca fem procent av mackarna i landet kan man ladda sin elbil.

På gång är “supersnabbladdning” (350 kW), som laddar 0 till 80 % på tio minuter (om bilen är konstruerad för det). Några enstaka mackar i Sverige har f.n. supersnabbladdning (maj 2019) .

Elbilar är dyrare. Och de har kortare räckvidd (max körsträcka efter full laddning), undantaget bilmärket Tesla vars prislapp börjar kring en halv miljon kr.

Elnätet måste byggas ut, det är inte dimensionerat för en elbilsladdande befolkning.
Och det behövs nya (kärn-?) kraftverk för att driva hela landets fordonsflotta som nu får sin energi från bensin och diesel.
Tills allt detta är löst behöver man kompromissa, med olika drivmedel innehållande både förnybart och fossilt bränsle.

Alternativt att vi övergår till äkta hästkrafter, om det vore realistiskt:

Bild: häst som drar en bil (eller resterna av en bil).

Källor/Länkar

2019: “Etanolbilen gör comeback – Ford satsar på E85″ (8 april 2019, ViBilägare).
2018: “Oklar framtid för E85” (26 juli 2018, ViBilägare).
2018: “Volkswagen slutar erbjuda E85-bilar” (13.4.2018, TT).
2018: “Etanol är definitivt på väg ut” (2018-03-14, UNT).
2016: “9 av 10 etanolbilar tankas med bensin” (6 oktober 2016, SVT).
2015: “Bensinen vinner kampen mot etanol” (29 december 2015, SVT).
2015: “Dödsstöten för svenska etanolsatsningen” (2015-12-03, NyTeknik).

Diverse underlag:

Utveckling av försäljningspris för bensin, diesel och E85 fr.o.m. år 2005:
spbi.se/statistik/priser/.
Några aktuella prislistor, för privatkunder (inkl. moms), drivmedel:
circlek.se/sv_SE/pg1334072467111/privat.
okq8.se/pa-stationen/drivmedel/.
Test, bensinförbrukning bilar, mars 2019:
teknikensvarld.se/sa-mycket-drar-din-bil-pa-riktigt….
Drivmedelsskatter, skatteverket:
skatteverket.se/…/punktskatter/….
Produktguide med elbilar (batterikapacitet, laddtid, m.m):
evconnect.se/pages/produktguiden.


* E85 innehåller etanol (etylalkohol, sprit eller brännvin om man så vill), samt lite bensin (cirka 15 procent på sommarhalvåret, ca 25 procent på vintern, dvs i genomsnitt ca 20 %). E85 är alltså inte helt fossilfritt, men etanolen i E85 är förnybart bränsle.
Liter-priset för E85 är några kronor lägre än för bensin, men eftersom E85 innehåller mindre energi så förbrukar bilen mer E85 per mil. Dvs med E85 behöver man tanka oftare.

Genomsnittsförbrukningen för bensinbilar lär vara 0,73 liter per mil (verklig förbrukning), enligt ett test som gjordes 2019 med ett åttiotal bilmodeller. (Anm: den verkliga förbrukningen kan i vissa fall skilja sig kraftigt från biltillverkarens specifikation). Bilarnas E85-förbrukning är cirka 30 procent högre än för bensin, eftersom E85 innehåller mindre energi än bensin.

Som kuriosa kan tilläggas att drivmedelspriserna i januari 2005 var 10,09 kr/liter för bensin 95-oktan, och 7,83 kr/liter för E85. I maj 2019 var priset 17,14 respektive 12,25.
I december år 1980 / 1990 / 2000 var literpriset 2,88 / 6,29 / 9,18 kr för bensin 95.

“Det gör ont men gå ändå, du är här och kom hit som en vandrare”

Just det, du vandrar bara en kort stund här på jorden.
Enastående vandring. Men ibland gör det ont, eller hur.
Följande existentiella av människan frambringade verk & värk i folkmusikton håller än idag:

– “Nordman – Vandraren“. Gruppen Nordman med “Vandraren”. Från 1994. Hesa rösten tillhör Håkan Hemlin. Låttexten av Py Bäckman, musik Mats Wester.

Fler som tolkat den låten:
– “Blackmore’s Night – Journeyman (Vandraren)“. Folkrockband. (Missa inte långa gitarrsolot de sista minuterna med Ritchie Blackmore, tidigare medlem i de gamla hårdrockbanden Rainbow och Deep Purple).
– “Loa Falkman – Vandraren“. Operasångare.
– “Ensiferum – Vandraren (Nordman cover)“. Finskt viking metalband, här sång på svenska.
– “Östen Med Resten – Vandraren“.

Andra verk om vandring och gång i olika former, oftast något lättsammare än ovan:

– “The Bangles – Walk Like an Egyptian (Video Version)“.
– “Depeche Mode – Walking In My Shoes (Official Video)“.
– “Pugh Rogefeldt – Vandrar I Ett Regn“.
– “Walking On Cars – Speeding Cars“. (“heya heya heya”).
– “Mumford & Sons – Hopeless Wanderer“. Komik.

– “CHER – Walking In Memphis“.
– “Vikingarna – Vi Ska Vandra Tillsammans“. Dansband.
– “Annie Lennox – Walking on Broken Glass (Official Video)“.
– “Ensiferum – Wanderer“. Vikingmetal.
– “Vi vandrar saman“. Norsk visa.
– “Katrina & The Waves – Walking On Sunshine“. SuperGlad.
– “Herdar Vandrar Glatt (Sung in Swedish) (arr. M. Ricklund)“. Barnkör.
– “Ten Walls – Walking With Elephants [Official Video]“. Instrumentellt.

Vandraren: fler videor + låttexten

Fler versioner av Vandraren med Hemlin/Nordman:
– “Nordman – Vandraren, live juli 2018“.
– “Nordman – Vandraren (live, textad)“. Från nittiotalet?
– ”Vandraren” i nytolkning med Håkan Hemlin och Cleo (rappare)“.
– “Hemlin i Så ska det låta, 2018“.

Video med låttexten:
– “Nordman – Vandraren (with Swedish lyrics and English subtitles)“.
Sidor med låttexten:
[musixmatch.com] [lyricstranslate.com] [letssingit.com]

Misshandel: Kvinnor slår lika ofta som män, men svagare

I nära relationer begås misshandel lika mycket av kvinnor som av män, enligt flera studier.
Men när kvinnor har slagit behöver offren inte uppsöka vård i lika stor utsträckning, eftersom kvinnor ofta har mindre styrka. De kan helt enkelt inte slå lika hårt som män. Och följaktligen görs inte polisanmälan i samma utsträckning som när män slår.

Enligt en stor studie av Brå (Brottsförebyggande rådet) år 2014 gällande våld i nära relation år 2012 så uppgav knappt två procent av kvinnorna respektive männen att de hade utsatts för misshandel, och en halv procent vardera uppgav att de hade utsatts för grov misshandel. Bild:

I denna och liknande studier används en bredare definition av misshandel.
I andra studier med snävare definition så är det istället flest kvinnor som uppger sig blivit utsatta (i nära relationer), vilket alltså kan förklaras med att kvinnor ofta inte kan slå lika hårt (och att en del av de kvinnliga slagen då inte ingår i de studierna).

En “avvikelse” från ovanstående resultat från Brå-studien uppstår när de intervjuade tillfrågades om misshandel under hela sin livstid (istället för ett år). Då är det fler kvinnor än män som uppger att de utsatts för misshandel i nära relationer. Men det behöver inte betyda att män för många år sedan slog oftare än kvinnor. Skälet kan istället vara att en del av de (kvinnliga) slag som de männen utsattes för har fallit i glömska genom åren, eftersom de knappast orsakade större smärta eller rädsla*. (Ett annat skäl är möjligen att det kan vara en typisk manlig egenskap att negativa händelser (här slag som inte orsakade längre tids smärta) faller i glömska genom åren i större utsträckning än hos kvinnor).

Anm: ovanstående studie omfattar som synes även andra typer av våld än misshandel. Både psykiskt och fysiskt våld. För flera av dem är kvinnor mer utsatta än män (i nära relationer), t.ex. gällande hot och sexualbrott.

Här följer några citat från andra studier* med liknande resultat som ovan. I vissa studier visar sig män vara MER utsatta än kvinnor (i nära relationer):

“More men (11%) than women (8%) reported exposure to physical assault in the past year, while more women reported exposure to sexual coercion.”

“Män rapporterar en större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gör. Däremot får våld i relationen svårare hälsokonsekvenser för kvinnor. Det visar två studier med sammanlagt 1 400 svenskar som genomförts vid Sahlgrenska akademin.”

“Men fortfarande rapporterar fler kvinnor än män att de använt våld i självförsvar, medan män framför allt uppgav att de blivit sårade och kränkta och därför använt våld, säger professor Gunilla Krantz som lett studierna.”

Citat från andra källor* som hänvisar till andra studier:

“En kvinna som blir slagen av sin man behöver inte enbart vara offer. Det hävdar den kontroversiella holländska experten Justine van Lawick som under veckan föreläser på Gävle konserthus om våld i nära relation.
– Oftast är det eskaleringen mellan två som är problemet, säger hon.”

“Det är i stora kvantitativa enkätundersökningar det har visat att ungefär lika många kvinnor som män utövar våld mot sin partner.
Forskarna har använt sig av frågeformuläret CTS (Conflict Tactics Scale) där män och kvinnor har fått svara på en lång rad frågor hur ofta de har skrikit på, knuffat, slagit, och så vidare, sin partner. Man har också fått svara på hur ofta man har varit utsatt för samma slags våld.
De flesta av dessa studier är gjorda i Nordamerika och på en relativt ung befolkning. Men det finns också flera studier i Norden.”

“I Sverige genomförde Peter Gill och Carita Remahl en stor enkätstudie som publicerades 2005 och vars resultat i stort överensstämd med de internationella undersökningarna. Dessutom visade resultatet att kvinnan var den som oftast tog initiativet till våldet, det vill säga att det var kvinnan som slog först.”

“- Sverige är ett av världens mest jämställda länder och det är naivt att framställa kvinnor som offer. Det har florerat flera felaktiga siffror på hur stor andel av kvinnorna som varit utsatta för misshandel av sina män, säger Gill.”

Angående ovanstående citat från Gill så är deras definition av misshandel sannolikt bredare än t.ex. domstolarnas.

Slutord

Misshandelsvåldet i dessa studier omfattar både våld med ringa skador och grövre våld. Det fysiskt mindre allvarliga våldet, t.ex. slag och sparkar som inte medför allvarliga personskador, tycks vara vanligast förekommande.
Det är också skillnad mellan sporadiskt, spontant våld som uppstår vid t.ex. gräl, där båda könen är ungefär lika våldsaktiva, och mer regelbundet, terroriserande våld där kvinnor är mer utsatta än män.

När det gäller grövre våld så är kvinnor alltså mer utsatta än män, både fysiskt och psykiskt. Men om kvinnor hade haft lika stor muskelmassa som män så skulle det troligen varit jämställt mellan könen även gällande grövre våld.

Vem som slog först i ett visst våldsbråk går kanske aldrig att få klarhet i. Det relevanta är att kvinnor och män slår i ungefär samma omfattning. När ena partnern utdelar ett slag, eller utövar någon form av psykiskt våld, så kan bråket eskalera snabbt till grövre fysiskt våld.
Därför borde alla antivåldskampanjer rikta sig till BÅDA könen (eller rättare sagt: alla tre*).


*Källor / Länkar:
– Studie: “Brott i nära relationer. En nationell kartläggning” (2014, Brå. PDF-fil). Studien är en fördjupning av ett avsnitt ur Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brå genomför årligen.
– Studie: “Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence“. (2012, Loevestad and Krantz).
– Studie: “Män mer utsatta för våld i relationen än kvinnor“. (2013, Sahlgrenska akademin).
– Artikel: “När kvinnor slår“. (2011, baserad på uppgifter från NIKK, Nordisk information för kunskap om kön).
– Artikel: “Föreläser för socialtjänsten – ger kvinnor större skuld i våld i nära relation“. (18 mar 2016, intervju med holländska experten Justine van Lawick).
* Tredje könet (wikipedia).

* Angående misshandel under livstiden och att kvinnor minns fler slag än män:
“Since women mostly are physically disadvantaged we hypothesize that women may feel more threatened than men and subsequently recall bias would be less in women than in men. Such a hypothesis may also explain why men’s reported exposure to physical assault for the period earlier in life was lower than expected (it was of the same size as for the past year) . Support for this reasoning is also found in a study by Dobash and Dobash [8] where men described women’s violence as “insignificant,” “comical” and “ludicrous” (pp 340), hereby demonstrating that the violence was less frightening to them and less import to recall.”
bmcpublichealth.biomedcentral.com/… (2012, “Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence”)

Elefanten i rummet: befolkningsökningen

Visst kan det vara knepigt att ta klimataktivister med flera på tillräckligt allvar så länge de är knäpptysta om jordens kraftiga befolkningsökning. De miljöåtgärder som vidtas nu och framåt kan bli verkningslösa eller omöjliga att fullfölja, om befolkningsmängden fortsätter öka i hög takt.

Jordens befolkningsmängd är nu ca 7,6 miljarder (år 2018). Antalet tvåbeningar har TREDUBBLATS under de senaste sjuttio åren (sedan 1950).

FN gissar att antalet kan öka till mellan 11 till 13 miljarder under de kommande åttio åren (till 2100). Dvs närmare en FÖRDUBBLING, kanske ännu mer om FN gissat fel. Inom nuvarande generation. Tanken svindlar.

“Att tro att denna makalösa ökning inte kommer att påverka klimatet är att blunda fullständigt för verkligheten, enligt forskarna.”

Frågan är om våra nuvarande miljöansträngningar kommer att ätas upp av kommande befolkningsökningen?
Kommer utsläppsmålen att bli omöjliga att uppnå eller att bibehålla, på grund av befolkningsökningen?
Och är dagens klimataktivister som inte säger ett ord om befolkningsökningen, i själva verket de största klimatförnekarna?

Att knappast nån pratar om denna elefant i rummet, och istället stoppar huvet i sanden likt strutsen, kan bero på att ämnet är för svårt att hantera. Och alltför deprimerande.
Den jobbiga insikten att höga halter växthusgaser och global uppvärmning hänger samman med befolkningsmängden. Det främmande att i förlängningen betrakta människans avkommor som ett hot mot klimatet och oss själva.

Att den enda realistiska lösningen att dämpa befolkningsökningen är långsiktig och med osäkert resultat: familjeplanering, att få folk att (frivilligt) skaffa färre barn. Att genomföra det i länder med stor befolkningsökning (t.ex. i Afrika), men inte länder vars befolkningsökning utgörs mestadels av invandring (t.ex. i Europa).

Bild: klimatstrejkande barn som vill se färre barn. (Montage)

Och hur ska alla barnen som klimatstrejkar föra fram budskapet om minskat barnafödande, utan att det blir bisarrt?

Då är det enklare att hålla tyst om befolkningsökningen och istället fokusera på att minska utsläppen enbart med tekniska lösningar. Och bortse från risken att åtgärderna kan komma att motverkas av befolkningsökningen.
OM inte en annan lösning uppenbarar sig…

Från die-in till die-all-in

Häromveckan (i april 2019) klimatstrejkade ett hundratal personer utanför riksdagshuset i Stockholm. De genomförde en så kallad “die-in”, dvs de låg på gatan och spelade döda. Liknande aktioner genomfördes i flera storstäder över hela världen.

Bild ovan: klimatstrejk, “die-in” utanför riksdagen.

En titt i den något opålitliga spåkulan visar att nästa steg blir att gå “all-in” som det heter, dvs satsa allt man har.
I detta fall die-all-in, dvs man gör det ultimata offret, sitt liv, för att rädda klimatet. För att dämpa befolkningsökningen eller rentav reducera befolkningsmängden. Offra dig själv för vår planet.

Om tillräckligt många över hela jorden gör die-all-in så att befolkningsmängden minskar, då kommer utsläppen av växthusgaser att minska när produktion och konsumtion avtar.
Alternativt att befolkningsmängden åtminstone inte ökar, så att miljöåtgärder inte motverkas av en fortsatt kraftig befolkningsökning.

I spåkulan skymtar också en global massrörelse för att rädda planeten. Som via webbplatser organiserar och förmedlar tips och råd för de som vill offra sig med die-all-in. Dessa personer får evig ära med sitt namn inristat på ett av de gigantiska minnesmonument som finns utplacerade i alla storstäder.

Nej vilket fruktansvärt scenario, en sån lösning vill vi INTE ha.
Eller? Håll utkik efter die-all-in dot org eller liknande… Obegripliga saker har hänt förr i mänsklighetens historia.


Mer läsning:
Artiklar om befolkningsökningen:
metro.se/…/20180821_Malmo.pdf (sidan 11. Aug 2018).
– “Population Growth: The Elephant in the Room at the Paris Climate-Change Conference”. (CIS.org, dec 2015).
Om die-in klimatstrejk:
dn.se. (DN, 2019-04-15, betalsida, gratis till 27 maj).
tidningensyre.se. (19 april 2019).


[Uppdaterad 8 maj 2019]

Så skapar du bedrägliga SVT-dokumentärer (Snabbkurs)

På nån minut lär du dig grunderna i konsten att skapa SVT-dokumentärfilmer av den bedrägliga sorten och som får stort genomslag i hela landet.

Börja med att stänga av ditt eget samvete, om du har nåt. Det kan underlätta med en morot eller stark drivkraft, t.ex. berömmelse, hämndbegär, priser, pengar. Eller intala dig själv att dina orättfärdiga handlingar kommer att rättfärdigas på ett högre plan, att du gör det för en “större sak”. Alternativt om du har psykopatiska drag, då går det av sig själv.

Följ sedan dessa punkter och du är snart i mål:

  1. Framställ ett OFFER och en SKURK, båda identifierbara i verkliga livet.
  2. Visa fakta som pekar i önskad riktning, DÖLJ RESTEN.
  3. Fyll i luckorna med lögner eller egna tolkningar som om de vore fakta.
  4. Bär fram budskapet med känslosam musik och gripande bilder.
  5. Framkalla gråt och ilska hos tittarna. Ju mer desto bättre.
  6. Presentera filmen som “Dokumentär”.

OBS! det är viktigt att du presenterar filmen som dokumentär, annars kan tittarna betrakta den som fiction eller vanlig spelfilm och den önskade effekten kan utebli helt.

Sedan är det bara att sända filmen via statliga SVT. Då nås hela Sveriges befolkning. Inom några timmar kan en nationell gråt- och hatstorm rasa för fullt, på och utanför nätet. (En smålustig detalj är att tittarna själva betalar (via skattsedeln) för bedrägeriet de själva blir utsatta för). Följ upp dokumentären i diverse SVT nyhetsinslag där känslouppfyllda tittare stämmer in i filmens budskap.

Starka känslor kan sätta kritiska tänkandet ur spel. Manipulation med hjälp av starka känslor är en av grunderna för att skapa framgångsrikt vilseledande SVT-dokumentärer.
Att spela på känslor används för övrigt flitigt i andra typer av bedrägerier både på och utanför nätet.

Glöm inte att göra det enkelt, så att budskapet kan tas emot av så många tittare som möjligt. Filmen kan exempelvis vara avgränsad till att handla om endast ett fåtal personer, inom en begränsad tidsperiod, och ha ett budskap som är lättbegripligt, okomplicerat och enkelt att greppa för de känslofyllda tittarna.
Lycka till!

Bild: bedragare

PS. Självklart är inte alla dokumentärer från Sveriges Television bedrägliga, endast de som knåpats ihop av bedrägliga personer.

PS2. Det går naturligtvis att med smärre modifieringar tillämpa denna metod i tryckt skrift eller annan media än film, och även hos andra medieaktörer.

Mera:
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.

Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada)

– Exempel, Josefin.
– Exempel, Ulrika.
– Exempel, “Whiplashmamman”.
– Symtom vid whiplashskada.

Vanliga symtom vid whiplashskada kan vara huvudvärk och ont i nacken.
Vid långvariga besvär nedstämdhet, depressivitet, ångest.
Kan även orsaka smärtor i nedre delen av ryggen (ländryggen). Och instabilitet i ryggradens leder. (Se sammanställning längre ned för fler symtom).
Vid svåra fall kan halsryggen stelopereras, då stabiliseras några kotor med t.ex. titanskruvar.

Här är tre exempel på kvinnor som drabbats av whiplashskada, och som ett antal år senare stelopererades. Ingen av dem tycks blivit helt besvärsfri efter operationen.

Exempel, Josefin:

Sångerskan Josefin Nilsson berättade i flera intervjuer genom åren om bilolyckan 1997 då systern Maries tvärbromsning medförde en krock bakifrån som orsakade whiplashskada hos både Josefin och Marie.

Citat från artiklar*:
År 1998 (ang. olyckan som inträffade 1997):
“Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det”
År 2002:
“Josefin gnider sig i tinningarna flera gånger under intervjun. Hon lider av svår huvudvärk, ofta varje dag sedan hon drabbades av en whiplash-skada 1997.”
År 2003:
“Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”
År 2005:
“‘- Vissa dagar är bättre än andra, men ont gör det. Det är något jag tvingas leva med.’
För att komma tillrätta med smärtorna måste hon då och då äta värktabletter.”

År 2008 drog sig Josefin och Ainbusk tillbaka från offentligheten. Vid den tiden ska det ha inträffat en ryggskada, enligt en artikel*. Josefins förklaring till sin “time-out” var att hon inte mådde bra. (Systern Marie mådde inte heller bra, hon led av svår depression och blev inlagd på psyket i ett år).

År 2010-2011 stelopererades Josefin i ryggen.
F.n. är det okänt om det var i halsryggen eller längre ned t.ex. i ländryggen, eller om det överhuvudtaget var pga whiplashskadan. (Systern Marie tycks inte ha lämnat ut de uppgifterna offentligt).
År 2016 avled Josefin (av hjärtsjukdom i kombination med överdosering av “smärtstillande medicin”).

Exempel, Ulrika:

Ulrika Wistrand drabbades av whiplashskada på 1990-talet, i en skidbacke. Hon hade svåra nack- och ryggsmärtor. År 2002 råkade hon ut för ännu en skada. År 2010 genomgick Ulrika en steloperation.

“(…) Efter att ha trillat i skidbacken för ungefär 20 år sedan var hennes smärtor enorma och de påverkade allt hon gjorde.
– Vad folk inte förstår är att whiplash har många symptom. Jag orkade till exempel inte med för mycket ljud, jag orkade inte vara social alls. Det var svårt att tala, svårt att sitta upprätt och koncentrationen var svår att behålla, berättar Ulrika.
(…)
I dag är Ulrika inte helt värkfri men håller smärtan i schack med hjälp av träning och lättare värktabletter. Och skillnaden mot innan operationen är enorm, i dag lever hon ett liv. (…)”
(18 okt 2010, Aftonbladet, “Ulrika stelopererade nacken“).

Exempel, “Whiplashmamman”:

“Whiplashmamman” har en blogg där hon berättar om sin skada.
Trafikolycka 2011.
Stelopererad 2017. Blev bättre men har fortfarande besvär.
Blogg:
whiplashmamman.bloggplatsen.se.
De första inläggen, där bl.a. olyckstillfället år 2011 beskrivs:
whiplashmamman.bloggplatsen.se/2013/01/.

Symtom vid whiplashskada

Whiplashskada (pisksnärtskada) kan uppstå exempelvis vid trafikolycka, t.ex. om man blir påkörd bakifrån. I vissa fall kan det ge svåra, kroniska, livslånga besvär. Skadan är inte synlig för omgivningen som därför kan vara oförstående till problemen.

Symtomen uppträder vanligen inom några dygn, ibland veckor, efter skadetillfället. Initialt kan de vara diskreta för att senare försämras. En whiplashskada kan orsaka ett eller flera symtom, exempelvis:

– Ont i nacken, stelhet, huvudvärk.
– Ont i armarna, axlarna eller mellan skulderbladen.
– Pirr, stick, domning eller annan påverkan i ansiktet och ena eller båda armarna
– Ont i nedre delen av ryggen (ländryggen), ibland med utstrålande smärta i höfter och ben.
– Tinnitus eller nedsatt hörsel.
– Nedstämdhet, ångest, sömnstörningar.

Med tiden kan du även bli mer känslig för ljud, ljus, lukt, smak och beröring.
Du kan även få minnessvårigheter och symtom från andra kroppsdelar och organ.

Vid långvariga besvär: oro, ångest, depressivitet, sömnstörningar och nedsatt kognitiv förmåga.

Instabilitet i ryggradens leder kan leda till att du i princip kan få symtom från alla organ i kroppen. Det kan bero på förändringar i ryggraden som uppstått akut eller med tiden.
Många som varit med om en svårare pisksnärtsskada får kvarstående symtom, särskilt om nerver skadats eller om man fått en instabil ryggrad.”

“Om du får långvariga besvär efter en pisksnärtsskada kan du till exempel ha svårt att sova, koncentrera dig och att minnas. Du kan tappa livsgnistan och känna dig nedstämd och orolig inför framtiden. Det kan bero på själva olyckan, men också på att du har ont och att livet har förändrats efter skadan. Ibland kan det vara svårt att klara även enkla sysslor i vardagen, till exempel att sköta tvätten, lyfta föremål, arbeta vid en dator eller umgås med familj och vänner. Du kan också få svårt att planera ditt liv från ena dagen till nästa, eftersom smärtan kan komma och gå och hindra dig från att göra sådant du vill och behöver göra.”
(1177.se/…/pisksnartsskada–whiplashskada).


* Citat från tidningsartiklar ang. bilolyckan, se:
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.
Mera:
Ödesdigra, ibland dödliga, feltramp.

Ödesdigra, ibland dödliga, feltramp

Här en titt på vad som kan hända när bilförare trampar på fel pedal. Här finns också viss ‘koppling’ till Josefin Nilsson-fallet.

Grunderna. I en manuellt växlad bil finns tre pedaler:
kopplingen, bromsen och gasen.
Kopplingspedalen trycks ner med vänsterfoten när man vill växla (med växelspaken).
Till broms- och gaspedalen används vanligen högerfoten.

Sen är det bara att hålla tungan i rätt mun och trycka på RÄTT pedal vid RÄTT tillfälle. Vilket inte alltid blir fallet, eftersom vi alla bara är männ’skor, som härstammar från aporna.

De mest ödesdigra feltrampen tycks vara när föraren trycker på gasen och tror det är bromsen. Bilen skeenar iväg medan föraren har hjärnsläpp och trycker ännu hårdare på gasen för att försöka bromsa bilen.

När det händer inne i stan eller på en p-plats så kan det bli spektakulärt, och även fastna på nån övervakningskamera, bilkamera (dashcam) eller annan kamera. Följaktligen finns det många såna olyckor beskrivna på nätet (se exempel nedan).

 Ett annat feltramp är när föraren trycker på bromsen med vänsterfoten och tror att det är kopplingspedalen. Dvs föraren tvärbromsar istället för att växla. (Det kan vara vad som hände i bilolyckan 1997 i Josefin Nilsson-fallet, se nedan).

Fast den här typen av feltramp tycks inte så ofta resultera i spektakulära krascher, så länge hastigheten inte är hög och det inte ligger nån annan bil bakom som inte hinner stanna.

Exempel: feltramp, gasen istället för bromsen

Artikel: “Tog fel pedal – kraschade med busskur“.
Artikel: “Tryckte på fel pedal – övningskörare med familj kraschade“. (med lyktstolpe).
Video: “Trampar på fel pedal” (p-plats. Kör över annan bil).
Video: “Man presses down on the wrong pedal and drives off a cliff“. (p-plats intill ett stup).
Video: “Driver Uses Wrong Pedal“. (p-plats).
Video: “Slammed on the gas instead of the brake” (10 min. blandat).
Video: “27 ladies slamming on the gas instead of the brake” (10 min. blandat. Tanten efter ca 3 minuter lyckas göra trippelfel: bakåt, framåt, bakåt igen).
Video: “Gas, Brake Pedal Confusion” (från ABC News. De tar även upp ett tragiskt fall där gaspedalen fastnade i gummimattan när föraren tryckte ner pedalen).

Exempel: feltramp, bromsen istället för kopplingen

Denna typ av feltramp, bromsen istället för kopplingen, kan nog också vara ganska vanligt förekommande men leder oftast inte till så spektakulära följder som ovanstående. Följaktligen tycks det inte finnas många såna feltramp beskrivna på nätet. Här är några:

Kille med Lexus krockade med framförvarande bil som tvärbromsade:
“Yes the other guy did stop, and he cam running out saying how sorry he was, and he had pressed the “wrong pedal”.
He had pressed the brake instead of the clutch.
He has wrote this all down on a bit of paper.
car has gone to UK Assistant Accident Repair Centre :(

En medlem (hos garaget .org)  som diskuterar körskolelektioner:
“Här i stan var det en kille som tryckte på bromsen istället när han skulle växla, han trodde det var kopplingen. Fick en rejäl utskällning, men fick fortsätta övningsköra ändå.”

Annat fall, från twitter:
“Was so tired this morning accidentally pressed the break instead of my clutch, with my left foot may I add, and nearly went through the fkn window.”

Troligt feltramp i Josefin Nilsson-fallet

Följderna av bilolyckan 1997 som orsakade whiplashskada med många års svår smärta och huvudvärk (kanske ända fram till Josefins död) beskrev hon själv flera år senare (år 2003):
“Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”

Olyckan rapporterades så här (1998-04-18, Aftonbladet):
“Olyckan hände för nio månader sen, när vi höll på att skriva material till plattan, säger Marie. De var på väg till flygplatsen på Gotland. Marie Nilsson växlade ner i en kurva och bromsarna låste sig. Lastbilen bakom höll inte avståndet och brakade in i bakvagnen. (…) Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det.”

Sannolikt var det feltramp, dvs att Marie av misstag tryckte på bromsen istället för kopplingen när hon skulle växla.
Mer om den bilolyckan: Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.
Mer om whiplashskada:
Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada).

Budskapet i filmen om Josefin

Några exempel på hur medborgarna uppfattade SVT-dokumentärfilmen om Josefin Nilsson. Och en översikt av filmen.

I SVT:s dokumentärfilm (som släpptes 22 mars 2019) framställs expojkvännen från 1997 som orsaken till Josefin Nilssons ryggskada och smärtor, och även till hennes död. Filmens projektledare Emelie Persson förnekar att filmen har det budskapet, hon säger att det är tittarnas egen tolkning.

Men att filmens budskap är tydligt framgår bland annat av reaktioner i media (för att inte tala om sociala media). Tittarna har sannolikt uppfattat filmens budskap men alla har inte svalt det. Nedan visas exempel på tittare som dock svalt budskapet med hull och hår:

“Josefin finns ju inte med i den officiella mordstatistiken, hon dog ju av sviterna av den här omfattande psykiska och fysiska tortyren som hon utsattes för, av den här mannen.”
(TV4, “Nyhetsmorgon”, Olga Persson, generalsekreterare för Unizon)
>>Video (vid 02.20).
Dessförinnan sa programledaren: “Josefin Nilsson blev under nittiotalet utsatt för systematisk misshandel såväl fysiskt som psykiskt”.

“Josefin Nilsson misshandlades svårt under 1990-talet av en man hon hade en relation med. Hennes kropp läkte aldrig. Skadade kotor fick opereras och opereras på nytt, höften opererades. Hon åt smärtstillande mediciner, starka sorter och stora mängder. Så dog hon.”
(Dagens Nyheter, Malin Ullgren, 26 mar 2019).

“Han kastar in henne i väggen, tar stryptag, skär upp blödande sår med en kniv, sparkar och slår så mycket och så hårt att hon tvingas operera in en ny ryggrad i titan.”
(Piteå-Tidningen, Ida Stiller, 2019-03-27).

“Hon fick såna sparkar och slag som aldrig läkte”, säger Marie Nilsson-Lind. (…) Josefin Nilsson fick i sin tur titanskruvar i ryggen, till följd av krossade kotor.”
(Svenska Dagbladet, Ylva Lagercrantz Spindler, 23 mar 2019).

“Det som den här dokumentären visar, att våldet, även om det inte dödar på en gång, att våldet dödar långsamt, vilket ju var fallet med henne.”
(TV4, “Malou Efter Tio”, Katarina Wennstam, 2019-03-26)
>>Video (vid 02.05).

“Josefin Nilsson blev så grovt misshandlad av sin partner att hon fick byta ut delar av ryggraden mot titan, fick operera och operera om höften, tvingades ta, och förmodligen alldeles för mycket, smärtstillande fram till dess att hon dog bara 46 år gammal.”
(Medievärlden, Isobel Hadley-Kamptz, 2019-03-27).

“Den folkkäre skådespelaren som slog sönder Nilssons ryggkotor så de fick bytas ut och sättas fast med titanskruvar står på Dramatens scen och har inte haft problem med att ägna sig åt sitt yrke efter en villkorlig dom.”
(Skånska Dagbladet, Martina Jarminder, 25/3 2019).

“Skådespelaren misshandlade Josefin Nilsson till oigenkännlighet både till kropp och själ. Hon hämtade sig aldrig och gick bort för tre år sedan.”
(Östgötatidningen, Tina Olby, Motala Kvinnojour, 28 Mars 2019).

SVT benämner filmen “dokumentär”, och på svtplay ligger filmen under kategori “Dokumentär”. Vilket ger intrycket att det finns granskande journalistik bakom filmen.

När nämnda projektledare Emelie Persson i en intervju häromdan (15 april 2019) fick frågan varför SVT i denna dokumentär hade utelämnat uppgifterna om bilolyckan och whiplash-skadan år 1997, sa hon först att de hade gjort ett journalistiskt övervägande att whiplashskadan inte skulle förändra bilden, därför utelämnades den uppgiften. När frågan ställdes igen en stund senare i intervjun sa hon att filmen är en “kulturdokumentär” och “INTE en granskande journalistik”. (Hör “Saknade pusselbitar…” nedan).

Se även: “Så skapar du bedrägliga SVT-dokumentärer (Snabbkurs)“.

Översikt av SVT-dokumentären om Josefin

Cirka en tredjedel av filmens 59 minuter rör expojkvännen från 1997. Övriga två tredjedelar ger glimtar från Josefins karriär.
Filmen inleds med låten “Älska mig” (från 1991) och bilder från Josefins liv.

Efter ca två minuter ger systern Marie en föraning om att nåt hemskt hade hänt Josefin, men det sägs inte vad. Marie läser högt ur en text som hon själv skrivit, “Ett samtal mellan Josefin och Marie”. Marie säger att Josefin inte kunde glömma och förlåta, att hon fortfarande var rädd, och längst ned på sidan kan den skarpsynte urskilja, om filmen pausas: “…han hade nästan ihjäl mej“.

Därefter visar filmen, i glädjens tecken, glimtar från Josefins yrkesliv. (Medan tittarna undrar vad det hemska var som hade hänt Josefin).

Arton minuter in i filmen inleds ett tjugominuterspass om expojkvännen, uppblandat med lite annat. Tittarna får veta att Marie håller på att färdigställa det halvfärdiga bokmanus som Josefin efterlämnade.
Marie läser ur det förord hon själv skrivit till Josefins bokmanus:
“Han viskade grisfarmarfitta i hennes öra, och kallade henne ful och fet. (…)
Hon fick sparkar och slag emot hel sin kropp, som aldrig läkte. Knytnävar som boxades mot självaste ryggraden. Och därinne i självaste KOTORNA så byggde såren bo, bit för bit, tills dom bokstavligen ruttnade, och fick opereras bort, och ersättas med nya i titan.
(…) Hon fick posttraumatisk stress, hon tappade sitt hår, sin självkänsla och självklarhet inför livet.

Därefter visas ett inslag från teatern 2015 där Josefin läser några rader ur sitt bokmanus. Hon berättar om en mansperson, ej närmare angiven, som tagit strypgrepp på henne, och som med en kniv huggit sönder hennes ytterkläder som hängde i tamburen.

Hannes Holm (som hade ett förhållande med Josefin 1997, dvs samma år som nämnda expojkvän) berättar att han sett en sönderslagen dörrpost, och Josefins blåmärken. Hannes säger: “det var absurt att det hände när filmen Adam & Eva hade premiär (1997), och hon låtsades vara världens gladaste”. Och han nämner hotelserna på telefonsvararen från expojkvännen.
Hannes talar lugnt, leende, verkar inte upprörd. Det gäller för övrigt samtliga medverkande i filmen utom Marie och de andra två gruppmedlemmarna i Ainbusk (Anneli och Birgitta).

Felicia Feldt, författare, barndomskamrat med Josefin, läser ur Josefins halvfärdiga bokmanus som hon hade skickat till Felicia några år tidigare:
“Jag minns hur han knuffade till mig så jag FOR in i väggen i tamburen hemma hos mig, med sån kraft att jag fastnade i väggen, det blev ett stort hål, som en avgjutning av min kropp. Och jag kröp ur den sargade väggen och sa till honom att sluta, för det kändes att nu gick jag sönder.”

Strax därpå visas brottsrubriceringarna från tingsrättsdomen 1998 mot expojkvännen: Misshandel, Olaga hot, Skadegörelse, Överträdelse av besöksförbudet”, och Marie berättar närmare vad han dömdes för.
Marie läser sin egen text, “var var alla feminister när min Josa utplånades bit för bit“.
Marie säger att Josefin förändrades.

Benny Andersson säger att: “det hade värdefullt för många att få veta vad hon gått igenom…. oförskyllt, hon var snäll, Josan”.

Lena Ingels, vän, berättar: “jag märkte under Chess-tiden att hon mådde ganska dåligt, TIDVIS, hon hade så ONT, och det berodde på, i grunden, att hon har varit i en relation, som varit så destruktiv och MISSHANDLANDE, inslängd i en vägg och väggen går delvis sönder”.

Benny Andersson säger: “det var en period då hon hade nån livvakt till o från jobbet, man kände sig väl väldigt otrygg, förstås, det är väl inte så lockande att man kan bli attackerad av en ex boy friend när som helst, mycket obehagligt”.

Filmens sista tjugo minuter handlar bland annat om sista tiden med Josefin, som bodde tillsammans med systern Marie på Gotland. Marie berättar om den sista helgen, den var svår, Josefin var nyopererad i höften, hon hade ont, var rädd, hade mycket ångest.  Marie säger:
“Om man äter morfin väldigt länge så blir det också mycket biverkningar av det. Hon fick mycket ångest och tankar och mardrömmar, visste inte riktigt vad som var sant och inte, hon blev paranoid. Vi skulle åkt in till sjukhuset, men det var inget konkret, mer en känsla hon hade”.

Kommentarer till ovanstående översikt av av filmen:

– Angående det Marie säger om ryggvåld:
i domarna 1998/1999 (gällande expojkvännen 1997) som Marie refererar till i filmen, finns det inga uppgifter om den typen av våld som Marie beskriver. Där finns inga uppgifter om varken rygg eller ryggskador.

– Ang. det Marie säger om håravfallet (som inträffade minst tio år senare):
vissa mediciner kan orsaka håravfall, t.ex. smärtstillande morfinpreparat, eller andra opioider. Mot slutet på filmen säger Marie att Josefin använde morfin, “väldigt länge”.
Dödsorsaken var, enligt den förklaring som Marie uppgav i media år 2016, “förstorat hjärta” i kombination med längre tids överdosering av smärtstillande preparat (t.ex. morfinbaserat).
Citat: “förstorat hjärta (…) i kombination med smärtstillande, receptutskriven medicin vars styrka och verkan hon missbedömde under en längre tid.” (Man kan undra: Hur drogs slutsatsen om missbedömning? Kanske ville man förhindra folks spekulationer om medvetet missbruk).

– Ang. blåmärkena som Hannes Holm hade sett:
var det samma som de man inte visste hur de hade uppkommit? (pga berusning) enligt domarna 1998/1999?

– Ang. Felicia Feldts uppläsning ur Josefins manus:
det framgår inte VAD i “jag” som “gick sönder”. En kroppsdel? Eller är det endast en metafor?

– Ang. det Marie säger om att Josefin förändrades:
Marie håller tyst om whiplash-skadan (från bilolyckan 1997). Den skadan orsakade Josefin dagliga, svåra smärtor som påverkade henne, det framkommer i flera intervjuer med henne åren 1998 till 2005. Att Marie och filmen utelämnar den skadan kan uppfattas som ett slags bedrägeri mot tittarna, eftersom en sådan typ av skada ger en helt annan förklaring till Josefins problem under de åren (och som inte omfattar nämnda expojkvän).

– Ang. det Lena Ingels säger om Chess-tiden:
när Ingels säger att Josefin mådde dåligt och hade ont så tycks Ingels inte vara medveten om whiplash-skadan (från bilolyckan 1997) som orsakade dagliga, svåra smärtor, även under “Chess-tiden”, dvs då musikalen Chess framfördes år 2002.

– Ang. det Benny Andersson säger om livvakterna:
hotet år 2002 från expojkvännen lär bestått av ett kort svar på en fråga hon ställde till honom gällande misshandelsdomen 1998/1999, när de träffades på en restaurang. Enligt expojkvännen var svaret ett skämt, “I still want to kill you”. Hon polisanmälde, det lades ned. “Livvakterna” tycks ha tillhandahållits av dåvarande arbetsgivaren som drev Chess-musikalen, de “eskorterade” henne till och från arbetsplatsen.

Mera

Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.
– “Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson” (Jonna Westin, SR).
Domarna i tingsrätten & hovrätten, 1998-1999, Josefin Nilsson.
Så skapar du bedrägliga SVT-dokumentärer (Snabbkurs).


[Uppdaterad 29 april 2019]

Josefin Nilsson och rygg-mysteriet

Hur fick Josefin Nilsson egentligen sin ryggskada? kan man undra. Frågan är berättigad efter att ha sett SVT:s “dokumentär” om Josefin.

– Inledning.
– Om Josefin.
– Ryggskadan år 2008 (nämns ej i filmen).
– Bilolyckan 1997 med whiplash-skada (nämns ej i filmen).
– Bilolyckan tidigare på 1990-talet (nämns ej i filmen).
– Misshandelsdomen 1998/1999 (ingen ryggskada).
– Slutord om ryggen.

I mars 2019 släppte SVT som bekant en känslosam dokumentärfilm om Josefin Nilsson som dog 2016. En nationell hatstorm blossade upp mot expojkvännen, både på och utanför Internet, gällande händelser som inträffade 1997 där expojkvännen dömdes året därpå för misshandel.

Filmens budskap är att expojkvännen var orsaken till Josefins ryggskador, och att dessa skador tretton år senare skulle ha lett till två ryggoperationer (2010-2011) och medicinering mot smärtorna, samt en höftoperation 2016.
Detta skulle resulterat i att Josefin använde så mycket smärtstillande medicin att hon avled.
Och att expojkvännen därmed, förutom många års lidande för Josefin, även indirekt orsakat hennes död.

Anm: den faktiska dödsorsaken tycks varit en ärftlig hjärtsjukdom (s.k. HCM, “förstorat hjärta”), som kan medföra plötslig död, även utan tidigare symptom, men det håller förstås SVT-filmen tyst om.

Om Josefin

För den som till äventyrs inte vet vem Josefin är följer här en snabböverblick.
Josefin Nilsson, 1969-2016, sångerska i Ainbusk (eller Ainbusk Singers), medverkade i flera shower, musikaler och filmer. Bl.a. i showen “More Amore” (1990-91) och musikalen Chess (2002), av bl.a. Benny Andersson. Och i filmen Adam & Eva (1997). Josefin deltog även i Melodifestivalen 2005 och 2008.

Gruppen Ainbusk bildades i början på 1980-talet, och bestod av Josefin, hennes syster Marie samt de två vännerna Birgitta och Annelie.

Bild ovan: Ainbusk, med Birgitta, Anneli, Josefin, Marie.

År 1991 kom den kanske mest kända låten med Ainbusk: “Älska mig” (“för den jag är”, musik Benny Andersson och text av Josefins syster Marie). En känslosam låt, nästan i klass med t.ex. “Håll mitt hjärta” (Björn Skifs), eller varför inte “Kärleksvisan” (Sarah Dawn Finer).

I media har Josefin genom åren beskrivits som en tjej med fart och fläkt, härligt vild, intensiv, som en berg-o-dalbana, ingen “lagom-människa” och med ett mustigt, kraftfullt språk. Unni Drougge skrev exempelvis (ur lång intervju i Aftonbladet 11 nov 1998):

“Gruppen Ainbusk Singers är inne på sitt femtonde år och Josefin Nilsson har för längesen slagit rot i svenska hjärtan. Inte minst genom huvudrollen i succékomedin Adam & Eva.
Men vid det här laget kan vi lägga bilden av den väna hemvävda gotländskan till handlingarna.
De flesta vet att Josefin Nilsson är en tjej med ett sjuhelvetes krut, som brister ut i riktiga hamnarbetarflabb, röker som en fabriksskorsten och svär som en luttrad murvel. Men också grubblar mycket på varför hon sa det och det, och gjorde det och det, då och då.”

Ur intervju år 1995, med rubriken “Jag vill inte vara söt, snäll flicka” (Ann-Cathrine Björnör Carlsson, Aftonbladet, 1995-08-13):

“Josefin duckar inte för det som gör ont. Hon är ingen lagom-människa. Det är antingen eller.
När jag älskar, älskar jag så djävla mycket. När jag hatar, hatar jag så in i helvete. Jag är glad på ett sätt att jag är sådan.

Det ger kanske en intensitet i livet som tar fram kreativiteten. Hon talar knappast heller lagom. Hon blandar friskt gutamål med svordomar och engelska glosor. Skrattet är stundtals lite hest och skrovligt. Hon försöker inte ens vara snäll, fin och söt flicka.
– Men sådan är kvinnorollen. Kvinnor vågar vara roliga numera. Men de vågar inte göra sig fula. Fast det törs jag.”

Ainbusks hemsida* (ej uppdaterad sedan 2009) beskriver gruppmedlemmarna Josefin:

“Ger allt, jämt! Impulsiv, otroligt känslosam. (…) Som en berg- och dalbana. Livet går väldigt mycket upp och ner för Josa. Tänker och pratar högt – samtidigt…… Älskar att umgås, fika, prata, skrattar mycket och jättehögt. Gråter tyst. Odisciplinerad. Köper presenter plötsligt utan orsak bara för att hon vill och tycker om en. Charmerande, kärleksfull. Rolig. Strålar. Längtar.”

Skärmbild ovan: dåvarande Ainbusks sammanfattning av Josefin.

Ryggskadan år 2008 (nämns ej i filmen)

Enligt media råkade Josefin år 2008 ut för “en ryggskada som krävt flera operationer.” (SVT, 2015-02-20). Detta nämns inte i SVT-dokumentären.

Ungefär samtidigt som Josefin fick den ryggskadan (2008) drabbades systern Marie av en svår depression som krävde ett års psykiatrisk vård med elchockbehandling och mediciner. Det var också det året som Josefin och Ainbusk deltog i Melodifestivalen, utan större framgång, för att därefter ta “time-out” och lägga artisteriet på hyllan. Och Josefin avbröt en relation med en man.

År 2010, två år efter nämnda ryggskada, opererades Josefins rygg. Och sedan följde ännu en operation året därpå. Titanskruvar stabiliserade fyra ryggkotor.

Fem år senare säger Josefin skämtsamt i en intervju att hon inte längre kan svänga på höfterna som förr:
“Jag har ju stelopererat mig, det gör lite ont och man kan inte svänga på höfterna som förr, säger Josefin och ler.” (SVT, 2015-02-20).

Hon kan ha syftat på den typ av höftsvängande som i filmklippet ovan, som troligen är från en sketch eller annat humorsammanhang på nittiotalet eller tidigare. (Klippet finns även i SVT-dokumentären).
Där roterar Josefin extremt med höfterna och ryggen, avslutat med kraftig snärt. (Folk kan få ryggproblem för mindre. Det är f.n. okänt om den typen av aktiviteter på scenen nånsin gav Josefin problem med ryggen).

Kort tid före sin död, i februari 2016, opererades även Josefins ena höft.

Här kan nämnas att även systern Marie har genomgått stora operationer, enligt GT 30 mars 2018:
“- Jag var jättesjuk förra året. Har gjort fem operationer före januari. De opererade in ett nytt knä på grund av artros, och då fick jag en infektion i det – sjukhussjuka. Till slut tog de ut protesen, så jag fick gå utan med en ställning, och äta jättemycket antibiotika för att få bort bakterien.”

Bilolyckan 1997 med whiplash-skada (nämns ej i filmen)

Förutom ryggskadan 2008 så hade Josefin även tidigare råkat ut för svåra olyckor. En bilolycka år 1997 orsakade whiplash-skada (pisksnärtskada), som enligt media gav Josefin men för livet, med huvudvärk och smärtor. Även den som körde bilen, systern Marie, drabbades av whiplash-skada.
SVT-dokumentären säger inget om varken bilolyckan eller whiplash-skadan.

Denna skada återkommer genom åren i flera artiklar, ända fram till år 2005, eftersom Josefin pratar om huvudvärken och smärtan i olika intervjuer.

Notera att nedanstående tidsspann 1997 till 2005 omfattar den period (inklusive “Chess”-tiden 2002) som nämnda SVT-dokumentär ger intrycket att Josefins besvär var orsakade av expojkvännen 1997.

1998-04-18 (Aftonbladet): “Olyckan hände för nio månader sen, när vi höll på att skriva material till plattan, säger Marie. De var på väg till flygplatsen på Gotland. Marie Nilsson växlade ner i en kurva och bromsarna låste sig. Lastbilen bakom höll inte avståndet och brakade in i bakvagnen. (…) Josefin och Marie drabbades av så kallade pisksnärtsskador (whiplash) och lider ännu av det.

2002-03-10 (Aftonbladet): “Josefin gnider sig i tinningarna flera gånger under intervjun. Hon lider av svår huvudvärk, ofta varje dag, sedan hon drabbades av en whiplash-skada 1997.
– Syrran (Marie) körde och jag satt i baksätet och sov med armarna om mina två brorsbarn. Plötsligt var Marie tvungen att göra en häftig inbromsning och jag kastades framåt med överkroppen.
– Jag har prövt alle möjlige naturmetoder, som akupunktur. Och massage tar jag så ofta jag kan. Jag planerar också att göra en ordentlig neurologisk undersökning.”

2003-09-27 (Göteborgs-Posten): “För några år sedan hamnade hon och brorsbarnen i en bilolycka. Hennes syster körde, själv satt hon och sov i baksätet och hade sina brorsbarn på var sin sida. Josefin Nilsson hade inget nackstöd och en bil bakom höll inte avståndet. Plötsligt tvingades systern bromsa in och bilen bakom körde in i dem. Just när det hände, kände hon ingenting. Då var hon totalt fokuserad på barnen. Men sen kom baksmällan av whiplashskadan: en ständig huvudvärk.
– Det är skitjobbigt. Jag har så vansinnigt ont i huvudet och nacken varje dag. Det har påverkat mig och det är trist. Men så är det.”

2005-02-19 (Expressen): “För några år sedan råkade Josefin Nilsson ut för en bilkrasch som gett henne men för livet. (…)
– Vissa dagar är bättre än andra, men ont gör det. Det är något jag tvingas leva med.
För att komma tillrätta med smärtorna måste hon då och då äta värktabletter.”

Det verkar varit systern Marie som indirekt orsakade denna bilolycka, genom att tvärbromsa så att de blev påkörda bakifrån. (Även om den bakomvarande juridiskt kan anses bära skulden).
Enligt den äldsta artikeln (1998) uppges att “bromsarna låste sig” då Marie skulle växla ner i en kurva. Vilket mera tyder på att hon tryckte på fel pedal när hon skulle växla, dvs på bromsen istället för kopplingspedalen. (Se “Ödesdigra, ibland dödliga, feltramp“).

I senare års artiklar (2002-2005) har förklaringen ändrats och istället uppges det att Marie tvingades bromsa häftigt. Orsaken till ändringen kan möjligen varit att någon (Marie?) insåg att den första förklaringen med låsta bromsar lät underlig och fick Marie att framstå som ej sanningsenlig eller som en farlig bilförare.

Bilolyckan tidigare på 1990-talet (nämns ej i filmen)

Ytterligare en bilolycka inträffade “några år tidigare” 1997, där hela gruppen Ainbusk kraschade med sin bil. En av tjejerna (Annelie) fick benskada. Josefin klarade sig och sina ben med en hårsmån:

” Några år tidigare var Josefin Nilsson och hela Ainbusk med i en annan bilolycka efter att ha spelat i Trollhättan.
– En lastbil skulle plötsligt göra en u-sväng och körde ut mot oss och vi hade varit dumsnåle och skulle åka allihop i en liten van. Då trodde jag att det var kört och att vi skulle dö.
Josefin Nilsson reagerade blixtsnabbt.

– På något vänster måste jag ha krupit ihop i en boll. Bilen var intryckt överallt runt om mig. Hade jag inte dragit upp benen hade de varit borta i dag.”
(Källa: Göteborgs-Posten 27 sep 2003, “Intensiv barfotaflicka”).

Vem som var förare vid den kraschen framgår inte, men det var troligen inte Josefin (hade inget körkort). SVT-filmen säger inget om denna bilolycka heller.

Misshandelsdomen 1998/1999 (ingen ryggskada)

Expojkvännen dömdes i hovrätten 1999 för en misshandel, olaga hot och skadegörelse, som inträffade 1997. Misshandeln utgjordes av en spark i magen när Josefin sparkade hans bord, enligt hennes egen uppgift.

Tingsrätten hade dessförinnan 1998 slagit fast att båda varit våldsamma:
“Utrett är i och för sig att Nilsson slagit sönder bord och tavlor hos XXX men det ger inte honom rätt att slå.”

Anledningen till att hovrätten ändrade tingsrättens dom, där han dömdes för 3 fall av misshandel, var att Josefin inte visste vad som hade orsakat blåmärkena på hennes ben och såret på armbågen. Både hon och expojkvännen hade varit berusade. Eftersom hon utövat kraftig våld mot flera inventarier (bord, tavlor, glasskål) så kan de personskadorna uppstått då, tycks hovrätten ha resonerat.
Dvs, blåmärkena på hennes ben kan uppstått då hon sparkade sönder inredningen. Och såret på armbågen sägs ha kunnat orsakas av att det låg glassplitter på köksbordet (efter att hon slagit sönder en glasskål).

Däremot stod det klart att expojkvännen hade hotat henne vid flera tillfällen på telefonsvararen, så där gick hovrätten på samma linje som tingsrätten.

Hovrätten mildrade även påföljden, från tre månaders fängelse till villkorligt med böter, vilket man förstås kan tycka var för lågt straff (även tre månader kan ha ansetts för milt).

Slutord om ryggen

Uppgiften om att Josefin fick en ryggskada år 2008 nämns endast i en kort mening enligt nämnda artikel ovan, så den uppgiften är mindre säker.
De två bilolyckorna 1997 och några år tidigare finns ingen anledning att betvivla.
Och det är förstås fullt möjligt att även andra delar av ryggen tog stryk i bilkraschen, utöver whiplash-skadan som gav men för livet.

Bilolyckan 1997 tycks inträffat några månader efter händelserna i januari med misshandel, olaga hot m.m, men exakt tidpunkt för olyckan är f.n. okänt.

I SVT-dokumentären uppger Marie att expojkvännen slagit på Josefins ryggkotor så att såren “byggde bo” och kotorna “ruttnade”. Marie läser då från en text hon själv skrivit. Hon refererar flera gånger till händelsen 1997 och misshandelsdomen 1998/1999. Men där finns ingen uppgift om någon rygg eller ryggskada, varken i tingsrätts- eller hovrättsdomen (se länk nedan).

Senare i filmen läser vännen Felicia Feldt några rader ur det halvfärdiga bokmanus som Josefin efterlämnade, att en mansperson vid ett okänt tillfälle hade knuffat Josefin in i en vägg så att det blev ett stort hål som hon fick krypa ut ur, och att hon kände att “nu gick jag sönder”.
Inte heller där finns någon uppgift om ryggen. Men i sitt sammanhang i filmen får tittarna ändå intrycket att det gällde just ryggen.

Det enda konkreta just nu om möjlig orsak till Josefins ryggproblem är uppgifterna om bilolyckorna på nittiotalet och ryggskadan 2008, och de uppgifterna kommer inte från SVT-dokumentären.

Och sen har vi de extrema höft- och ryggrotationerna på scenen, som åtminstone kan sägas inte gynna ryggen vid eventuella ryggproblem.

Mera:
Domarna i tingsrätten/hovrätten, 1998/1999. (samlat på en enda sida).
Ödesdigra, ibland dödliga, feltramp.
Kronisk whiplash-skada (pisksnärtskada).
Budskapet i filmen om Josefin.
– “Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson” (Jonna Westin, SR).
– “Ger filmen om Josefin verkligen hela bilden?” (Anna Hedenmo / Publicistklubben, i Expressen).
Så skapar du bedrägliga SVT-dokumentärer (Snabbkurs).
– SVT-dokumentären “Josefin Nilsson – Älska mig för den jag är“. (22 mars 2019).
– *Ainbusks hemsida: ainbusk.com/index2.php?action=josefin.


[Uppdaterad 25 april 2019]