Författararkiv: Tony

Nu är det sol igen å sommarn varar intill hösta

Trevlig sommar, önskas läsarna. Nu tar bloggen sommaruppehåll.

Och du, var vaksam mot medieblåsningar som är så stora och (lands-) omfattande så att du inte ser skogen för alla träden, så att säga.

Bild, varningsskylt: “Varning. Träd hindrar sikt av skog. Kör försiktigt i medielandskapet.”

Torsken Rättsväsende och fladdermusen Media

Bild ovan: torsken Rättsväsende i klorna på fladdermusen Media som sveper fram över folkhavet.


Mera:
Rättsväsendet & Media (kategori).
Josefin Nilsson och rygg-mysteriet.

Mordkvällens ljusförhållanden, väder och gärningsman

Här kastas ljus över ljusförhållandena och vädret på mordkvällen den 14 april 2004 i Kalamark nära Piteå. Och ges en inblick i hur gärningsmannen kan ha tänkt.

Man kan ana att GM (gärningsmannen) inte ville komma för sent till p-platsen som låg en bit från bröderna Lindbergs bostad. Det skulle bli alltför besvärligt att i mörker gå de knappt två kilometrarna genom skogen. Och med risk att gå fel i mörkret. Dessutom verkar det varit mulet med svagt dagsljus som följd. Skymningen kan ha framstått som närmare än den var.

Karta och flygfoto över p-platsen, skogen, bröderna Lindbergs ladugård och boningshus i Kalamark. Flygfotot är från 2017, det kan ha skett skogsavverkning sedan 2004.

Så GM ville sannolikt vara framme innan det började skymma. Problemet för GM kan varit att han inte visste vid vilken tidpunkt det skulle vara för mörkt att ta sig fram genom skogen. Det kan ha varit ett stressmoment för GM under sin bilfärd mot Kalamark.

Troligen hade GM inte uppsåt att döda. Han ville att Roger skulle vara tyst så att eventuella förbipasserande strax utanför ladan inte hörde konstiga ljud. Därav den märkliga, partiella övertäckningen av Roger, som kan ha utförts successivt under närmare en timmas tid då GM väntade i ladan på skymningen. En övertäckning som INTE hade som syfte att hindra upptäckt av kroppen, enligt polisen*.

När Roger vaknade till liv ibland och började stöna eller röra på sig, så vidtog GM åtgärder för att Roger skulle vara tyst och stilla. Först med slag, senare med tejp och snöre, och ytterligare senare genom att placera flera 30 kg:s hönsfodersäckar, presenning och regnrockar på Roger och hans ben och armar så att han skulle ligga stilla och inte föra oväsen.
Som avslutning, kanske strax innan GM lämnade ladan, placerade han en uppochnedvänd skottkärra ovanpå Roger för att försäkra sig om att han inte började väsnas medan GM gick över till boningshuset.

GM kan varit avtrubbad av drogpåverkan och inte insett att slagen, tejpningen och övertäckningen kunde leda till döden för Roger.

När GM befunnit sig på brödernas egendom och i ladan i totalt omkring 1,5 timma, så gick han över till boningshuset, utdelade ett slag mot Sune, la en kudde över honom, band honom och la ett täcke över, men försökte inte döda honom.

Ljusförhållanden och väder i Piteå 14 april 2004

Bilden ovan visar bl.a. skymningen som påbörjas kl 20.10 efter solens nedgång.
Efter 21-tiden är det ganska mörkt, det går t.ex. inte längre att läsa en tidning utomhus utan hjälpbelysning. Det var vid den tiden GM trängde sig in till Sune i boningshuset.
Bilden visar också kl. 19.40 då någon (troligen GM) klättrade in i en lucka i offrens ladugård.

Vid omkring kl. 20 gick Roger ut i ladugården där han blev nedslagen. (Det är okänt när Roger avled, han kan varit vid liv då GM lämnade ladugården).
Mellan kl. 21 och 21.30 lämnade GM ladugården och gick över till boningshuset där handikappade Sune låg och slumrade med tv:n påslagen.

Ljusförhållanden utomhus, på kvällen i Piteå den 14 april 2004:
– Dagsljus fram till kl. 20:10. Eventuellt försvagat dagsljus pga moln och dimma.
– 20:10 – 21:09, borgerlig skymning (civil twilight).
– 21:09 – 22:40, nautisk skymning (nautical twilight).
– 22:40 – 00:00, astronomisk skymning (astronomical twilight).

Väder m.m, på kvällen:
– Lite dimma.
– 2 till 4 plusgrader.
– En halvmeter snö.
– Ingen måne. (Den gick ned på dagen vid 11-tiden).
– Eventuellt lätt nederbörd.
Under hela det dygnet föll det 1,4 mm regn i Piteå.
Kvällen innan hade snön ett kraftigt skartäcke, som under mordkvällen försvagades men fortfarande mestadels var hållbart (enligt en granne till bröderna).

Några källor:
timeanddate.com/sun/…. (dag/natt m.m. för Piteå, april 2004. Anm: i grafen måste man välja dag (14 april) genom att dra och låsa dagväljaren).
smhi.se/data/meteorologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer. (temperatur, nederbörd, nederbördstyp, m.m. Väljs under “Välj parameter”).
– Samt några dokument ur förundersökningen.


* Polisen drog slutsatsen att övertäckningen av Roger inte syftade till att hindra upptäckt (ur undersökningsprotokoll, diarienr K7008-04, T168-04, sid 5):
“Kroppen har av okänd anledning dolts väl, det har dock inte gjorts i syfte att hindra upptäckt utan av någon annan orsak. Övertäckningen av kroppen var gjord på ett iögonenfallande sätt.”


I kommande inlägg granskas ev. de nya uppgifter som framkom i senaste utredningen.

Rånmordfriade Linna: “Hur visste Nils…?”

I sin bok “Besökaren” ställer Kaj Linna frågan “Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?” (Med anledning av att Linna i sista stund hade skjutit upp Stockholmsresan, och att Nils skyllde rånmordet på Linna). Här är svaret.
[Uppdaterad 5 juli 2019]

Innehåll:
Inledning. Så visste Nils. Nils “enorma risk”. Vad Linna tror om Nils och Bertil. Oturlistan. Källor.

I oktober 2018, drygt ett år efter frikännandet, utkom Kaj Linna med boken “Besökaren”. Där frågar sig Linna bl.a. “Varför skyller Nils på mig?”, och “Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?”

Linna berättar om fängelsetiden men också om sina bekanta Nils* och Bertil* som liksom Linna haft mer eller mindre tvivelaktiga säljkontakter med bröderna Roger och Sune Lindberg (som enligt boken då benämndes “mjölkkor” eftersom de var superlätta att sälja till, att mjölka på pengar).

Nils var det huvudvittne som tillsammans med indicier fick domstolen år 2004* att döma Linna till livstids fängelse för mord och grovt rån (i Kalamark) samt stöld (i Arjeplog). Nils vittnade att Linna haft rånarplaner mot bröderna Lindgren, och att Nils försökt avstyra detta bl.a. genom att erbjuda pengalån till Linna. Detta förnekades av Linna som hävdade att Nils ljög.

År 2016 sökte Linna resning för mordet och rånet, men inte för stölden.
År 2017 frikändes Linna från mordet och rånet. Trovärdigheten hos huvudvittnet Nils hade försvagats eftersom det framkommit i media att Nils i tidigare vittnesmål ljugit om en resa, därför att han inte ville berätta för polisen att han varit i Piteå för att köpa “godsaker” (knark).
Linna är inte frikänd från stölden i Arjeplog, men slipper straff för det brottet eftersom domstolen 2004 inte utdömde någon påföljd separat för stölden (som kan ge max 2 års fängelse).
Linna fick ett skadestånd på 18 miljoner kronor.

För att förstå det hopplösa läget då Linna dömdes 2004, en kort översikt:

  • Linnas bostad låg cirka 1,5 timma norr om brottsplatsen i Kalamark nära Piteå. Den tiden omfattar bilfärd samt promenad genom skogen från en p-plats ett par kilometer från brottsplatsen.
  • Linna hade planerat en resa till Stockholm den 13 april (efter påsk), men den kvällen ändrat sig och stannat hemma.
  • Kl. 18.12 den 14 april avslutade Linna ett samtal i sin fasta hemtelefon. Han hade ringt till Nils kl. 17.34 och kl. 18.01, samtalen hade varat 18 respektive 11 minuter.
  • Cirka kl. 19.40 såg offrens granne benen på nån som kröp in genom en lucka i ladugården, men grannen vidtog ingen åtgärd. Benen tillhörde troligen GM (gärningsmannen).
  • Omkring kl. 20 gick Roger ut i ladugården, där han blev nedslagen. Medan GM tycks inväntat att det skulle mörkna utomhus, så hölls Roger tyst och stilla med slag, tejp, snöre och tunga fodersäckar. Roger dog av sina egna uppkastningar (kvävning, han var tejpad för munnen) och av våld mot huvudet.
  • Mellan kl. 21 och 21.30 kom GM in till Sune i boningshuset och var där en kort stund. Rånbytet blev endast ca 2.500 kr. Därefter tog GM brödernas bil till nämnda p-plats.
  • Linna uppgav att han påbörjade sin resa till Stockholm vid 22-tiden.
  • Kl 23.14 till 23.16 användes Linnas mobiltelefon vid Skellefteå (ca 7 mil söder om Piteå). Dessförinnan hade Linnas mobil varit avstängd hela kvällen. Han ringde tre gånger till Nils, som inte svarade. En timma senare, strax efter midnatt den 15 april, ringde Nils till Linna men fick inget svar eftersom Linna hade stängt av mobilen igen.

Så såg det ut ur domstolens perspektiv år 2004. Enligt domstolen hade Linna inget alibi mellan kl. 18.12 och 23.14. Och denne Nils vittnade emot Linna. En del av Nils uppgifter bekräftades av flera vittnen. Indicier pekade mot Linna. Han förnekade all inblandning i rånmordet.

Linnas förklaringar till telefonsamtalen och påringningarna ovan skilde sig från Nils förklaringar. Enligt Linna pratade de om att han skulle låna Nils bostad i Stockholm. Enligt Nils var samtalsämnena att han skulle låna ut pengar till Linna vid ett möte vid midnatt utanför Piteå, att Nils försökte avstyra att Linna gjorde något mot bröderna Lindberg.
Linna förnekade Nils uppgifter om rånarplaner och att de hade stämt möte vid midnatt för pengalån, så som Nils påstod.

År 2017 frikändes Linna från rånmordet, och man undrar nu: Ljög Nils för att sätta dit Linna? I så fall, varför? För att rädda sig själv? Eller för att han misstänkte Linna?

Så visste Nils

Svaret på den inledande frågan “Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?” framgår ovan. Dvs på mordkvällen vid 18-tiden hade Linna ringt från sin hemtelefon till Nils och samtalat i en halvtimma. Nedan tar vi en närmare titt.

Linna anser att Nils tog “en enorm risk” som skyllde på Linna. Det tas upp flera gånger i boken:

  • “Varför skyller Nils på mig? Han har ju inget att tjäna på det men tar däremot en enorm risk.” (Ur kapitel 19).
  • “Vad har Nils för anledning att skylla på mig? […] Det borde ha inneburit en enorm risk att peka ut mig på det sättet. (Ur kapitel 31).
  • “[…] varför Nils skyllde på mig? Vad fanns det för anledning till det? Han tog ju en enorm risk. Tänk om jag skulle ha ett alibi. Eller, vilket i och för sig är samma sak, om jag faktiskt hade åkt till Stockholm den där kvällen när vi träffades i Älvsbyn den 13 april. Dagen före mordet. Hur visste Nils att jag inte hade åkt till Stockholm?” (Ur kapitel 16).

Linna ringde alltså till Nils på kvällen den 14 april. Kanske har Linna glömt den detaljen, det var ju femton år sen.
Men förutom att Nils visste att Linna inte hade åkt till Stockholm ännu, så visste Nils också att Linna föredrog att köra nattetid vid långresor. (Det framgår i förhör med Nils).
Så när Nils hade telefonkontakt med Linna vid 18-tiden den 14 april så visste han att Linna var hemma, och troligen inte skulle resa förrän framåt natten.

Utifrån denna kunskap skulle Nils ha kunnat medverka till att rånet utfördes ett par timmar efter telefonsamtalet med Linna, och hoppas på att det inte dök upp nåt alibi för Linna under kvällen, och sen hitta på en historia om Linna för att lägga skulden på honom.
Det var i så fall sannolikt inte Nils själv som begick rånmordet, utan istället en kumpan. (Eftersom Nils inte passar in på Sunes beskrivning av den maskerade rånaren. Nils var dessutom ganska storväxt och skulle svårligen ta sig in genom den lilla luckan högt upp i ladugårdsväggen. Nils hade även alibi från sin far och syster).
Nils kumpan kan varit t.ex. “Bertil”, även om Bertil ansågs ha vittnesalibi. Brottsoffret Sune sa inledningsvis till polisen att den maskerade rånaren var Bertil, men ändrade sig senare.

Eller så var Nils inte alls involverad i brottet, men misstänkte att Linna var gärningsmannen.
Och att Nils därför, utifrån sina kunskaper att Linna varit hemma den 14 april, vävde ihop en historia för att sätta dit Linna. I nåt slags missriktat försök att hjälpa rättsväsendet på traven.

En tredje hypotes är att Nils och Linna planerade brottet tillsammans, men att rånet gick snett (Rogers död) och att Nils därför “räddade” sig själv genom att ljuga och sätta dit Linna (som då hade att välja mellan att gola (tjalla) eller hålla tyst och förneka). Vilket hade varit en enorm risk för Nils. Inledningsvis förekom i media (felaktiga) uppgifter om att gärningsmannens DNA hittats, vilket också kan gett Nils kalla fötter.
Den hypotesen förkastar vi dock eftersom Linna är frikänd och ska betraktas som oskyldig. (I och för sig kan alla hypoteser förkastas av det skälet om de inte omfattar nån som f.n. är dömd för det brottet).

Problemet med ovanstående hypoteser är att Nils i så fall måste ha fått flera andra att ljuga, personer som har bekräftat Nils uppgifter, hört hans telefonsamtal, m.m. Det kan inte varit helt lätt att ro iland en sådan komplott.

Linna frågar sig “Varför skyller Nils på mig?”. Svaret kan finnas i hypoteserna ovan, som utgår ifrån att Nils ljög på ett eller annat sätt. Om man istället utgår från att Nils talade sanning så blir hypotesen förstås en annan.

Nils “enorma risk”

Linna upprepar i boken att Nils tog “en enorm risk” som ljög, därför att Linna skulle kunna haft ett alibi. (se citat ovan). Men huruvida det var en “enorm” risk beror ju på vad skälet till lögnen var, och om det hade framkommit fler uppgifter i polisutredningen än vad det gjorde.

Nils, Bertils och andra personers uppgifter lämnades i polisförhör flera månader innan Linna hade gripits. Långt innan nån visste säkert om Linna hade alibi eller inte. (Linna greps den 1 juli 2004 i Swansea).
Nils visste visserligen redan den 14 april att Linna varit hemma under mordkvällen och att han troligen inte hade rest förrän framåt natten. Men det skulle ju kunnat visa sig att Linna hade alibi från t.ex. nån bekant han träffat vid samma tidpunkt som rånmordet begicks.

Dvs när Nils lämnade sina uppgifter till polisen i april-juni 2004 så kunde Nils inte vara säker på att Linna saknade alibi.
Så var det då en “enorm risk” för Nils att skylla på Linna? Kanske inte. Även om det visat sig att Linna haft alibi och polisens uppmärksamhet hade riktats åt andra håll, så hade Nils påståenden att Linna haft rånarplaner mot bröderna knappast utgjort nåt problem för Nils. OM inget annat plötsligt hade framkommit som var till nackdel för honom, t.ex. att nån hade börjat erkänna.

Vad Linna tror om Nils och Bertil

Linna skriver att han inte tror det var Bertil som begick rånmordet (kapitel 31). Det motsägs delvis av att Linna hävdar att Bertils alibi är falskt (kapitel 29 och 31), Linna menar att Bertils pappa vittnade falskt.
Bertil lär dock haft ytterligare ett alibi, ett samtal registrerat från Nils mobil till Bertils hemtelefon (kl. 21.05 till 22.17), vilket inte tycks nämnas i Linnas bok.

I boken uttrycker Linna förstås stora tvivel om Nils eftersom hans vittnesmål fällde Linna. Han frågar sig själv flera gånger “Varför skyller Nils på mig?” men Nils pekas inte direkt ut som involverad.

Våren 2019, ett halvår efter boken, gjordes en dokumentärfilm* och en poddintervju* där Linna är mycket tydligare än i boken.
I filmen visas bl.a. ett gammalt klipp från fängelsetiden där Linna säger “Nils VET vem som gjort det här”.
I poddintervjun (vid 0.56.20) säger Linna att Nils “förmodligen vet EXAKT vad som hänt och vem som är gärningsmannen”. Linna säger att han tror att Nils sålde knark och hade berättat för nån knarkkund som saknade pengar, att det finns kontanter hos bröderna Lindberg. Dvs att Nils tipsade nån att råna bröderna. Linna säger med eftertryck att “Det är så det går till”, som att det är självklart.

Här kan man lägga märke till att Linnas teori om Nils och Kalamarkmordet LIKNAR åklagarens gärningsbeskrivning (2004) för inbrottsstölden i Arjeplog år 2000.
Dvs att Nils förmedlade information om en förtjänstmöjlighet, men att Nils själv inte deltog i brottet.

Anm: Nils fälldes också, liksom Linna, för stölden i Arjeplog. Påföljden för Nils blev bara villkorligt och dagsböter eftersom han inte ansågs ha utfört själva inbrottet och stölden, utan endast berättat för Linna om butikens säkerhetsanordningar (vilket Nils förklarade med att Linna sålde larmanordningar).

Oturlistan

Linna hade mycket otur år 2004, det framgår av följande sammanställning.

  • OTUR att Linna i sista stund flyttade fram sin planerade Stockholmsresa en dag.
  • OTUR att hans Stockholmsresa påbörjades en timma EFTER brottet.
  • OTUR att han använde sin fasta hemtelefon vid 18-tiden istället för något senare (en halvtimma senare hade räckt).
  • OTUR att han hade stängt av mobiltelefonen fram till 23-tiden. Om den varit påslagen under kvällen så kunde han haft alibi om t.ex. nån hade ringt honom och polisen därmed kunnat visa att Linna befann sig långt från mordplatsen vid tidpunkten för brottet.
  • OTUR att han i utlandet blev bestulen på sin mobiltelefon. I annat fall hade det möjligen kunnat visas att mobiltelefonen innehöll data* som stärkte hans oskuld.
  • OTUR att spåren efter gärningsmannen motsvarade skostorlek 43. OTUR att den maskerade gärningsmannen talade “ren svenska”. Om rösten haft dialekt eller brytning så hade det pekat åt annat håll.

Det kunde varit tillräckligt att en endaste av ovanstående punkter sett annorlunda ut så hade det inte blivit några tretton år bakom galler.

* Källor

– Bok “Besökaren” (undertitel “Mina 13 år bakom galler”), av Kaj Linna och Theodor Lundgren, oktober 2018.
– Film (dokumentär), 26 maj 2019, “Kaj Linna – mannen som aldrig gav upp”:
svtplay.se/…/kaj-linna-mannen-som-aldrig-gav-upp.
– Poddintervju “Kaj Linna, Oskyldigt Dömd i 13 År”, 30 april 2019, 1 tim 56 min, Framgångspodden:
youtube.com/watch?v=Xg6EkxSwDcI.

* Data i mobiltelefon: kan lagras i telefonens inbyggda minne och/eller på SIM-kortet.
* Nils och Bertil ovan är fingerade namn.
* Fällande dom: tingsrätten 2004, hovrätten 2005.


Mera:
Bröderna Lindberg-fallet (Kalamark, 2004).
Den uppblåsta snusprillan.
Resningen i bröderna-Lindbergfallet.

Framtidens dom mot rättsväsendet 2009-2018

Tror nån inom vårt NUTIDA rättsväsende att de är IMMUNA mot grupptänkande och konfirmeringsbias? Därför att de anser sig vara “professionella”? Ja, den typen av (själv-)bedrägeri och naivitet förekommer säkert idag, särskilt om grupptänket är i STOR skala.

Från 2008 och framåt gick media före och visade vägen, med buller o bång.
Rättsväsendet följde efter i medias fotspår. Som Följa John.
Så gjorde även Bergwallkommissionen 2015, fast dock med några brasklappar som möjligen kan rädda kommissionens anseende i en eventuell framtida kölhalning. (Deras brasklappar består av uppgifter och funderingar om att Bergwall inte var sanningsenlig i nutid).

De gamla Quick-domarna revs upp (resning 2009-2013), åtalen lades ned. De nya utredarna beskyllde de gamla utredarna för grupptänkande och konfirmeringsbias.

Åren 2017 till 2018 skedde ungefär samma sak, gällande det gamla Kevinfallet. Media gick före och visade vägen, med buller o bång.
Rättsväsendet vandrade efter i medias spår, som Följa John.
Den gamla utredningen revs upp. De nya utredarna beskyllde de gamla utredarna för grupptänkande och konfirmeringsbias.

Ingen av de “nya” utredarna reflekterade över att deras egna beslut kan förklaras med just grupptänkande och konfirmeringsbias. Dessutom i stor skala, landsomfattande, mycket större än vad de “gamla” utredarna beskylls för, och därför ännu lättare att falla in i.

Ointresset verkar totalt idag för att analysera rättsväsendets och medias agerande dessa år utifrån faktorer som grupptänkande och konfirmeringsbias. Även inom media finns ett motstånd mot den typen av granskning.
Förklaringen kan vara att en sådan objektiv diskussion eller analys skulle riskera ifrågasätta eller störa den rådande mediebilden av Quick- och Kevinfallen, och undergräva rättsväsendets beslut under de åren fram till 2018. Samma kan gälla den återupptagna utredningen av det gamla saxmordsfallet.

Både rättsväsendet och media kan ha insett att deras Följa-John-agerande var besvärande redan när medias Kevingranskning startade.
Så när dessutom det gamla saxmordsfallet återigen blev aktuellt i media år 2017 så hölls en lägre profil. Inte lika mycket buller o bång i media. Rättsväsendets inledande bedömningar gick t.o.m. emot medias bild. Men till slut föll rättsväsendet in i medias fotspår (mars 2019) också rörande saxmordsfallet, men med mycket försiktiga formuleringar från åklagaren som om man tassade på tå för att inte omgivningen skulle vakna upp.

Att nåt liknande skulle inträffa en fjärde gång kan nog anses uteslutet inom de närmaste åren. För det skulle se väldigt illa ut för både rättsväsendet och media.
Så från o med nu (sommaren 2019) kommer både rättsväsende och media sannolikt att bemöda sig om att ge intrycket att rättsväsendet minsann aldrig låter sig påverkas av media.

Framtidens syn på nutida rättsväsendets och medias Följa John-aktörer kan komma att bli jobbig för de som var aktiva i den verksamheten. Dvs de som nu ignorerar frågan och de som säger sig bli förolämpade när det påstås att deras handlande under åren 2009-2018 kan ha styrts av grupptänkande och konfirmeringsbias. Samtidigt som de beskyller andra för detsamma inom det tidigare rättsväsendet.
En sån granskning kan ligga tio-tjugo år framåt i tiden, eller efter att de största bromsklossarna har försvunnit inom media och rättsväsendet.

Så kläcktes skadeståndskravet, fyra år efter frikännandet

Här kan man ana anledningen till att Bergwall presenterade sitt skadeståndskrav just år 2017, fyra år efter att han hade frikänts. Vi kompletterar tidslinjen från ett tidigare inlägg om saxmordet.

I andra resningsfall brukar den frikände begära skadestånd inom några månader eller så efter frikännandet. Men i Bergwalls fall tog det fyra år efter frikännandet innan han kläckte ur sig ett skadeståndskrav. (Som han sedan fick avslag på).

Varför tog det så lång tid? Ett antagande är att han och advokaten upplevde möjligheten till skadestånd som liten därför att Bergwall mycket aktivt själv hade medverkat till att bli dömd.

MEN, så inträffade flera uppmärksammade händelser under första hälften av 2017 som rörde om i grytan och som kan ha uppfattats som att vindarna blåste i Bergwalls riktning.
Flera andra mordfall ifrågasattes (av media), misstänkta gärningsmän återtog sina erkännanden, en annan morddömd frikändes, och i flera fall fanns en gemensam nämnare med Bergwalls tidigare domar: en minnesforskare som återigen utpekades som orsaken till allt ont.

Tidslinje, vägen till skadeståndskravet och lite till:

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid – varav sju år som drogfri – hade vidhållit och försvarat, i både tal och egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.
(UTAN Råstams idé om byte av offerroll så hade Bergwall troligen aldrig återtagit sina erkännanden. Därför att då hade Bergwall tvingats lägga hela skulden på sig själv, och riskerat att enbart framstå som en lurendrejare inför hela svenska folket, vilket knappast hade varit det minsta lockande för honom).

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen före och under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt. (Se “Hjärntvätt föregick resningsprocesserna“).
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren och sakkunnige SÅC (Sven Å Christianson) som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

Bergwall twittrar och bloggar under resningsprocesserna. Han skriver bland annat angående tiden då han dömdes för mord, att “Jag ljög för att bli fälld och mitt egna ansvar är stort”. (Mera).

– 2013, 4 november:
Bergwall frikänns formellt från sista morddomen. (Åtalet lades ned 31 juli).
– 2014, 19 mars:
Bergwall lämnar Säter rättspsyk.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

– 2017, 14 juli:
media rapporterar att Linna kommer att begära “omkring 25 miljoner” kronor i skadestånd.

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att dåvarande gärningsmannen i saxmordfallet, herr X, har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

——————————————————————
– 2017, 20 oktober:
Bergwall kräver skadestånd på femton miljoner kronor, kravet lämnas till JK (Justitiekanslern).

Hägrande miljoner.

Bergwalls skadeståndskrav föregicks alltså av att SVT och media i maj drog igång ett landsomfattande slags hatdrev rörande Kevinfallet, att även saxmordet ifrågasattes, att den morddömde Linna frikändes, och att han skulle kräva 25 miljoner i skadestånd… samt att minnesforskaren SÅC återigen blev aktuell.

Denna räcka av händelser under första hälften av 2017 kan ha inspirerat Bergwall och advokaten att till slut – efter fyra år – presentera ett skadeståndskrav. (Vilket inte bör tagit alltför mycket tid i anspråk, materialet till skadeståndskravet fanns i resnings- och nedläggningsdokumenten från åren 2009-2013).
——————————————————————

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

——————————————————————
– 2018, 15 februari:
Media rapporterar att riksåklagaren (Anders Perklev) har synpunkter på JK:s arbete, riksåklagaren tycker att Bergwall bör få skadestånd.
——————————————————————

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla utredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

——————————————————————
– 2018, 25 juni:
Bergwall nekas skadestånd, JK meddelar avslag.

Man kan notera att inga invändningar hörs från någon annan än från Bergwalls advokat. Inga protester från de kritiker som tidigare med stor emfas ropade “största rättsskandalen!”.
Sålunda var det inte mycket till rättsskandal, det visar kritikerna med sin tystnad när den som utsatts får noll o intet i skadestånd.

Och det kan illustrera hur knepigt det kan vara att greppa Quickhändelserna. Som en hal tvål. Se även “Leif GWs Quickbok bidde en kvarnsten” som visar rödvinsprofessor GW:s osäkerhet och att han till slut gav upp flera års försök (2003-2009) att färdigställa sitt bokmanus om Quick. Det bidde inget boksläpp.
——————————————————————

(Tidslinjen fortsätter nedan eftersom detta är en kompletterad tidslinje för saxmordfallet).

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen) från 2001, efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


[Uppdaterad 10 juni 2019]


Saxmordet enligt media, följt av rättsväsendet

I mars 2019 vek sig till sist åklagare nummer fyra för medietrycket. Vad föregick denna åklagares bedömning som gick rakt emot de tre föregående åklagarnas, och med SAMMA BEVISUNDERLAG som tidigare? Vi kollar.

Tobias

Det handlar om elvaåriga Tobias Lindquist i Hovsjö som år 2001 dödades med ett fyrtiotal saxhugg. Dåvarande polisutredning och åklagare bedömde händelseförloppet som utrett och fallet solklart. Enligt dem var det en jämnårig, psykiskt störd klasskamrat som huggit ihjäl Tobias. Bedömningen byggde på indiciebevisning. Den misstänkte X hade dessutom erkänt efter flera förhör.
Av hänsyn till att den misstänkte X var minderårig så lades utredningen ned och det hölls ingen bevistalan (i domstol).

Kevin

Kort tid innan saxmordfallet åter blev aktuellt i maj 2017 så skapades ett mycket kraftigt medietryck rörande ett helt annat fall. Det var Kevin-fallet där två bröder sedan 1998 enligt dåvarande polisutredning ansågs ha orsakat fyraåriga Kevins död i Arvika. Liksom i saxmordet hade man då lagt ned Kevin-utredningen pga att gärningsmännen var barn.
Det starka medietrycket inleddes i maj 2017 med en serie publiceringar i tv och tidningar av statliga SVT samt övrig media, med budskapet att de två misstänkta bröderna var oskyldiga. Och de två bröderna förnekade skuld och tog avstånd från sina nitton år gamla medgivanden.

Några veckor senare i juni frikändes morddömde Kaj Linna efter 13 år i fängelse. (Men det var ett mord som Linna alltid nekat till att ha begått, och vars dom han överklagat flera gånger genom åren. Till skillnad från de misstänkta både i saxmord- och Kevinfallet där de inte tidigare hade hävdat oskuld).

Det beslutades att åklagare skulle granska den gamla polisutredningen rörande Kevinfallet. Mycket i media talade för att de två bröderna skulle komma att frias från de gamla misstankarna.

Under dessa frikännandetider bestämde sig herr X, tillsammans med DN (Dagens Nyheter), för att återta sitt erkännande att ha dödat Tobias. (Det finns inga uppgifter om att X nånsin tidigare har sagt sig vara oskyldig, efter sitt erkännande för sexton år sedan år 2001).

År 2017 gjordes också två granskningar av den gamla saxmordutredningen, en före och en efter att herr X återtagit sitt gamla erkännande. Dessa granskningar utfördes med fem månaders mellanrum, av varsin åklagare.
I båda de granskningarna bedömde respektive åklagare att den gamla saxmordutredningen var bra utförd, och därmed inte skulle återupptas.

I början på 2018 begärde herr X:s ombud överprövning gällande saxmordet.

I mars 2018 meddelade nya Kevin-utredningen att de två bröderna frias från misstankar. (Dvs som väntat, helt enligt medias linje).

I juni 2018 beslutades att saxmordutredningen ska återupptas, ledd av en annan åklagare än de tre tidigare åklagarna.

Efter nio månaders utredning, och trots flera utredningsåtgärder, meddelades att inget nytt hade tillkommit som förändrade det befintliga beslutsunderlaget i saxmordutredningen.
MEN denna fjärde åklagare i saxmordfallet gjorde istället en annan bevisvärdering än tidigare. Därmed avfördes herr X från saxmordutredningen och friades från misstankar.

Om du tycker det verkar snurrigt, t.ex. så här:  , så fortsätt läs så klarnar det säkert.

Tidslinje – Vad som ledde fram till att herr X friades från misstankar:

En av drivkrafterna bakom medietrycket i Kevinfallet var ett slags hat mot en minnesforskare och -professor, här kallad SÅC (Sven Å Christianson). Denna drivkraft fick media att sedan även sätta tänderna i saxmordfallet.
För att förstå detta behöver vi gå tillbaka ända till år 2008, förslagsvis med hjälp av nedanstående tidslinje.

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid – varav sju år som drogfri – hade vidhållit och försvarat, i både tal och egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.
(UTAN Råstams idé om byte av offerroll så hade Bergwall troligen aldrig återtagit sina erkännanden. Därför att då hade Bergwall tvingats lägga hela skulden på sig själv, och riskerat att enbart framstå som en lurendrejare inför hela svenska folket, vilket knappast hade varit det minsta lockande för honom).

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen före och under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt. (Se “Hjärntvätt föregick resningsprocesserna“).
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren SÅC som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att herr X har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.
—————————————————————-

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla polisutredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen), efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


Att de nutida turerna kring saxmordet föregicks och omgavs av flera starka och långvariga medietryck, det är uppenbart. Likaså att det påverkade de involverade och deras handlingar och beslut.


[Uppdaterad 10 juni 2019]

Återvunnet #1

…Från gamla inlägg här på bloggen, om både ditten o datten, det ena med det tredje, om lite här o där, allt mellan himmel o jord. Första inlägget i denna kategori.


Ovan, från 2016: “Hitta gravar med radar utan spadar“.



Ovan, från 2015: “Hur Quick lurade polisen med efterforskningar och utstuderad strategi“.



Ovan, från 2016: “Finn Fem Fel i polisens fotokonfrontation“.



Ovan, från 2016: “Egenskaper hos ‘Obducenten’ i daCosta-fallet“.



Ovan: från 2016: “Självmordsbombaren som stal böcker för 25 miljoner“.



Ovan: från 2016: “Om diverse droger“.



Ovan, från 2016: “Brott och straff i barnhuset“.


Politikernas mordförsök på E85

Är spriten i tanken döende eller vaknar den till liv igen? är frågan.
[Uppdaterad 01 juni 2019]

– Inledning.
– Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin.
– Tidslinje.
– Men varför inte skaffa elbil?.
– Källor/Länkar.

År 2005 satsade Sverige stort på det miljövänligare bilbränslet etanol E85*. Tack vare den s.k. “pumplagen” skapades en omfattande infrastruktur så att folk kunde tanka E85 var som helst i landet. Det gav möjlighet att med tiden kraftigt reducera förbrukningen av fossila drivmedel (bensin och diesel) i trafiken. Teoretiskt en möjlig minskning med uppåt åttio procent.

Försäljningen av E85 och E85-bilar ökade kraftigt. Toppen nåddes 2011. Därefter sjönk försäljningen sakteliga. Orsakerna lär varit skattehöjningar samt några myter som uppstod. T.ex. ett tekniskt problem med bränslet E85, som åtgärdades men det dåliga ryktet levde kvar. Och delvis felaktig kritik om klimatnyttan med E85.

År 2015 beslutade EU-politiker att miljöbränslet etanol E85 skulle dö, eller åtminstone infördes en etanolskatt som hade smått dödlig effekt. Senare höjdes även skatterna på både E85 och bensin.

Några år senare, 2018, ändrade sig dock politikerna och avskaffade etanolskatten på E85.
Men kort därefter upphörde försäljningen helt av nya E85-bilar, när politikerna beslutade plocka bort bonusen vid köp av ny E85-bil. Det var Volkswagen som till sist kastade in handduken.

Många E85-bilägare har gått över till bensin. Intresset för E85-bilar har sjunkit drastiskt. E85-marknaden tycks i stort sett dödförklarad.

Bild: skatterna i maj 2019. Av priset på bensin är f.n. cirka 60 procent skatter. Av priset på E85 är ca 30 procent skatter, dvs lägre än för bensin, men å andra sidan innehåller E85 mindre energi (vilket medför att E85-bilarnas förbrukning per mil är högre än med bensin).
Moms (mervärdesomsättningsskatt) läggs ovanpå koldioxid- och energiskatterna, dvs kunderna betalar skatt på skatterna. Det är reglerat enligt EU och gäller alla EU-länder.

Men E85-marknaden kan komma att vakna till liv igen. En biltillverkare (Ford) har nu (våren 2019) beslutat att åter sälja nya E85-bilar. Det lär liksom andra E85-bilar bli en “multi-fuel”-modell, dvs den kan köras på både E85 och bensin.
Och sedan våren 2019 har E85-bilägare nu återigen en lägre milkostnad än med bensin, pga svag krona och höjda världsmarknadspriser på bensin.

Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin

Diagram 1: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin 95 oktan, åren 2005 till maj 2019. (Under perioder med negativ vinst/besparing var det alltså billigare att använda bensin än E85).
Gäller bilar som drar 1 liter/mil bensin samt 1,3 liter/mil E85. För något mindre bilar med lägre förbrukning blir vinsten något mindre, se diagram 2 nedan.

Exempel: i april-maj 2019 var besparingen som synes drygt en krona per mil. Mest gynnsamt med E85 var det t.ex. sommaren 2008, med uppåt tre kr/mil lägre kostnad än med bensin. Åren 2016-2017 var det istället oftast lägre milkostnad med bensin.

Besparingen för en bilägare kan bli tusentals kronor per år, samtidigt som koldioxidutsläpp och den egna förbrukningen av fossilt drivmedel minskar kraftigt med uppåt åttio procent. Om inte politiker eller annat stör det hela.

Diagram 2: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin, åren 2005 till maj 2019.
Gäller bilar som drar 0,7 liter/mil bensin samt 0,9 liter/mil E85.
Exempel: i april-maj 2019 var det mindre än en krona billigare per mil med E85 än med bensin.

Angående orsaker till de perioder då milkostnaden var lägre med bensin, enligt diagrammen ovan:

  • Senare delen av 2006 och in på 2007: priset på bensin gick ned kraftigt pga sjunkande världsmarknadspriser, medan priset på E85 var oförändrat.
  • Senare delen av 2008 fram till början på 2010: finanskrisen.
  • 2016-2017: etanolskatt på E85 infördes, samt andra bränsleskatter höjdes.
  • Nov 2018: stigande priser på E85, samtidigt som bensinpriset sjönk.

Tidslinje

1995: koldioxidskatt införs på fordonsbränslen.

2005: pumplagen ålägger bensinmackar över hela Sverige att sälja förnybart drivmedel. Det installeras massor av E85-pumpar.

2009-2010: E85 fick dåligt rykte då det såldes E85 med höga sulfathalter som orsakade motorproblem i en del av E85-bilarna. Problemet är åtgärdat sen dess. Det dåliga ryktet är dock seglivat.

2015 dec: skatt på etanol införs, enligt ett EU-beslut. E85 blir därmed det dyraste drivmedlet (gällande milkostnaden).
2016 jan: skatten höjs på både E85 och bensin.

2016-2017: alla biltillverkare utom Volkswagen lägger ner försäljningen (i Sverige) av nya “multifuel”-bilar (dvs som kan köras på både E85 och bensin).

2018 jan: skatten på etanolen i E85 avskaffas. (Men skatter kvarstår för den andel bensin som ingår i E85). Literpriset för E85 sjunker därmed.

2018 maj: som sista tillverkare upphör Volkswagen med försäljningen av nya multifuelbilar i Sverige. En anledning uppges vara “bonus malus”.
2018 juli: regeringen inför bonus malus, ett skattesystem som bl.a. medför att köpare av nya E85-bilar inte får nån bonus. (Å andra sidan får E85-bilarna inte heller nån straffskatt, malus, som drabbar köpare av nya bensinbilar).

2019 mars: E85 blir billigare än bensin gällande milkostnaden, pga svag krona och högre världsmarknadspriser på bensin.

2019 april: Ford meddelar att de åter börjar sälja nya E85-bilar i Sverige.
Argumenten är halverad klimatpåverkan, lägre bränslekostnad per mil (i nuläget åtminstone), och betydligt lägre vägskatt än för nya bensinbilar.

Men varför inte skaffa elbil?

Tekniken med elbil har långt kvar innan den kan ersätta alla fossilbilar. Några av problemen med dagens elbilar är att det kan ta flera timmar att “tanka” full tank. (Jämfört med E85 och annat flytande bränsle som tar några minuter).
Många bilägare har inte möjlighet att ladda bilen hemma där bilen står parkerad. Inte heller på arbetsplatsen.

Även med “snabbladdning” (om bilen är byggd för det) kan det ta timtal om det är kö till laddstolparna hos t.ex. en mack. Snabbladdning (50 kW) laddar 0 till 80 % på cirka en halvtimma.

Många mackar har inte laddmöjligheter för elbil. T.ex. av Circle K:s 770 mackar i Sverige har f.n. endast ca 35 mackar snabbladdning (maj 2019). Ungefär samma förhållande gäller för OKQ8 och Preem. Dvs endast hos ca fem procent av mackarna i landet kan man ladda sin elbil.

På gång är “supersnabbladdning” (350 kW), som laddar 0 till 80 % på tio minuter (om bilen är konstruerad för det). Några enstaka mackar i Sverige har f.n. supersnabbladdning (maj 2019) .

Elbilar är dyrare. Och de har kortare räckvidd (max körsträcka efter full laddning), undantaget bilmärket Tesla vars prislapp börjar kring en halv miljon kr.

Elnätet måste byggas ut, det är inte dimensionerat för en elbilsladdande befolkning.
Och det behövs nya (kärn-?) kraftverk för att driva hela landets fordonsflotta som nu får sin energi från bensin och diesel.
Tills allt detta är löst behöver man kompromissa, med olika drivmedel innehållande både förnybart och fossilt bränsle.

Alternativt att vi övergår till äkta hästkrafter, om det vore realistiskt:

Bild: häst som drar en bil (eller resterna av en bil).

Källor/Länkar

2019: “Etanolbilen gör comeback – Ford satsar på E85″ (8 april 2019, ViBilägare).
2018: “Oklar framtid för E85” (26 juli 2018, ViBilägare).
2018: “Volkswagen slutar erbjuda E85-bilar” (13.4.2018, TT).
2018: “Etanol är definitivt på väg ut” (2018-03-14, UNT).
2016: “9 av 10 etanolbilar tankas med bensin” (6 oktober 2016, SVT).
2015: “Bensinen vinner kampen mot etanol” (29 december 2015, SVT).
2015: “Dödsstöten för svenska etanolsatsningen” (2015-12-03, NyTeknik).

Diverse underlag:

Utveckling av försäljningspris för bensin, diesel och E85 fr.o.m. år 2005:
spbi.se/statistik/priser/.
Några aktuella prislistor, för privatkunder (inkl. moms), drivmedel:
circlek.se/sv_SE/pg1334072467111/privat.
okq8.se/pa-stationen/drivmedel/.
Test, bensinförbrukning bilar, mars 2019:
teknikensvarld.se/sa-mycket-drar-din-bil-pa-riktigt….
Drivmedelsskatter, skatteverket:
skatteverket.se/…/punktskatter/….
Produktguide med elbilar (batterikapacitet, laddtid, m.m):
evconnect.se/pages/produktguiden.


* E85 innehåller etanol (etylalkohol, sprit eller brännvin om man så vill), samt lite bensin (cirka 15 procent på sommarhalvåret, ca 25 procent på vintern, dvs i genomsnitt ca 20 %). E85 är alltså inte helt fossilfritt, men etanolen i E85 är förnybart bränsle.
Liter-priset för E85 är några kronor lägre än för bensin, men eftersom E85 innehåller mindre energi så förbrukar bilen mer E85 per mil. Dvs med E85 behöver man tanka oftare.

Genomsnittsförbrukningen för bensinbilar lär vara 0,73 liter per mil (verklig förbrukning), enligt ett test som gjordes 2019 med ett åttiotal bilmodeller. (Anm: den verkliga förbrukningen kan i vissa fall skilja sig kraftigt från biltillverkarens specifikation). Bilarnas E85-förbrukning är cirka 30 procent högre än för bensin, eftersom E85 innehåller mindre energi än bensin.

Som kuriosa kan tilläggas att drivmedelspriserna i januari 2005 var 10,09 kr/liter för bensin 95-oktan, och 7,83 kr/liter för E85. I maj 2019 var priset 17,14 respektive 12,25.
I december år 1980 / 1990 / 2000 var literpriset 2,88 / 6,29 / 9,18 kr för bensin 95.