Författararkiv: Tony

Gerthie Jensen, 31, Göteborg, 1980

Inlägg #6 i kategorin Preskriberade kvinnomord.

Offer: Gerthie Jensen, 31 år. Tvåbarnsmamma. Hemsamarit. Frånskild. Född i Göteborg.
Hittades: tisdag 12 augusti 1980, på en rivningstomt nära Götaälvbron i Göteborg.
Dödsorsak: grov misshandel, fanns tecken på sexualsadistiskt våld.
Bevis: (uppgift saknas).

Ingen misstänkt gärningsperson.
Vid midnatt klev hon ur en taxi inne i Göteborg och försvann. Hittades på morgonen. Mordet kan ha skett på annat ställe än fyndplatsen.

Preskriberades 2005.

Elisabeth Jansson, 17, Upplands Väsby, 1982

Inlägg #5 i kategorin Preskriberade kvinnomord.

Offer: (Eva) Elisabeth Jansson, 17 år. Född i Brännkyrka, Stockholm.
Hittades: onsdag 22 december 1982, intill skogsväg i Verka vid Upplands Väsby, några mil norr om Stockholms stad. Död troligen 20 december.
Dödsorsak: Hade hög dos lugnande medel i sig, men inga större skador på kroppen eller spår av DNA. Kan enligt polis ha lämnats och frusit ihjäl.
Bevis: Okänt. Ingen misstänkt gärningsperson.

Elisabeth hittades naken i en skogsglänta intill en liten skogsväg i Verka i Upplands Väsby, norr om Stockholm, 400 meter från E4, inte långt från Löwenströmska sjukhuset. Hennes kläder låg spridda kring platsen – allt utom trosor, långbyxor och strumpor som aldrig hittades.

Någon vecka dessförinnan hade hon rymt från Drevvikens ungdomshem i Handen söder om Stockholm.
Sista veckan av sitt liv tillbringade Elisabeth i Gallerian och på Malmskillnadsgatan i Stockholm.

Preskriberades 2007.

Kristina Bäckman, 27, Stockholm, 1982

Inlägg #4 i kategorin Preskriberade kvinnomord.

Offer: Kristina Bäckman, 27 år. Ogift. Född i Finland.
Hittades: lördag 31 juli 1982, i parken Humlegården, på Östermalm i Stockholm.
Dödsorsak: Strypning.
Bevis: Material som gärningsmannen kan ha vidrört / tagit i.
En man åtalades men friades.

Utsatt för våldtäkt.
Kvällen innan hade hon besökt nattklubben King Creole på Kungsgatan.

Preskriberades 2007.

Statistik: gärningspersoner som stryper prostituerade är ofta tidigare ostraffade.

Catrine da Costa, 27, Stockholm, 1984

Inlägg #3 i kategorin Preskriberade kvinnomord.

Offer: Catrine da Costa, 27 eller 28 år vid dödstillfället som inte är fastställt men antas inträffat kring 10 juni 1984. Gift. Född 19 juni 1956 i Luleå.
Hittades: onsdag 18 juli och tisdag 7 augusti 1984, styckad, vid Ekelundsvägen nära Essingeleden och vid dåvarande Eugeniavägen i Stockholm.
Dödsorsak: kunde ej fastställas. (Flera delar t.ex. huvud och hals återfanns aldrig). Det kunde enligt domstolen inte anses stå utom rimligt tvivel att hon bragts om livet genom brott.
Bevis: indicier och vittnesmål mot två läkare (“obducenten” och “allmänläkaren”).

Läkarna åtalades men friades till slut av domstol. Enligt domskälen stod det dock utom rimligt tvivel att de hade styckat Catrine (men det brottet hade hunnit preskriberas). Samma bedömning gjordes av två domstolar, tingsrätten (1988) och kammarrätten (1991).

Domstolen ansåg att en eller båda läkarna hade berövat Catrine livet, men att ingen av dem kunde dömas därför att det inte kunde visas vem av de båda som dödat Catrine, eller att de båda hade gjort det gemensamt och i samråd. Inte heller hade de kunnat dömas även om det stått utom rimligt tvivel att döden inträffat genom brott, enligt domstolen.
Liknande har inträffat i andra mordrättegångar, där ingen av flera misstänkta kunnat dömas trots att gärningspersonen uppenbarligen var bland de misstänkta. (Även i fall där det fanns teknisk bevisning).

Preskriberades 2009.

Viveka Larsfjäll, 17, Linköping, 1983

Inlägg #2 i kategorin Preskriberade kvinnomord.

Offer: Viveka Larsfjäll (Viveca Larsfjell), 17 år. Född i Linköping.
Hittades: måndag 9 maj 1983, vid en lastramp bakom Pingstkyrkan i Linköping. Mordet skedde troligen vid 03-tiden. Vivekas gylf var neddragen men hon hade kläderna på. Hennes väska var öppen, både nycklarna och plånboken fanns kvar. Bredvid henne låg en bruten nejlika.
Dödsorsak: Strypning, med händer eller bred trasa.
Bevis: Det fanns varken teknisk bevisning eller vittnen som knöt någon till mordet.

Kvällen innan jobbade Viveca extra som servitris på diskoteket Club Maxim, bara ett kvarter från platsen där hon hittades. Senare var hon på nattklubben Stardust, som hon lämnade med en 22-årig manlig bekant som hon tidigare haft en relation med. Han hade setts med en nejlika i knapphålet. Mannen häktades men släpptes senare.
1992 häktades samma man återigen pga nya vittnesuppgifter, och åtalades för mordet men friades av tingsrätten.

Preskriberades 2008.

Annica Nordberg, 26, Stockholm, 1982

Inlägg nr 1 i kategorin Preskriberade kvinnomord, med mord som begicks under åren närmast före den 1 juli 1985. Mordfall som hade oturen – eller turen ur ett gärningsmannaperspektiv – att hamna på “fel sida” om gränsen då preskription inte längre tillämpas för grova brott.
(År 2010 avskaffades preskriptionstiden för grova brott, det gäller även retroaktivt fr.o.m. 1 juli 1985 och där gärningspersonen var minst 21 år vid brottstillfället).

Offer: Annica Nordberg, 26 år. Ogift. Född i Stockholm.
Hittades: fredag 16 juli 1982, på en klippavsats vid ett grönområde i Hägersten (Personnevägen), Stockholm.
Dödsorsak: Kvävning eller strypning med en snara.
Bevis: DNA-profil från spermafläckar på offrets kläder.
En 60-årig man häktades men släpptes senare.

Annica sågs lämna Stockholms city i en taxi i sällskap med en man.

Preskriberades 2007.

Statistik: gärningspersoner som stryper prostituerade är ofta tidigare ostraffade.

Så löser du EU-kaklagens spamattacker mot medborgarna

På nätet förekommer minst två hot mot den personliga integriteten:
1. EU:s kaklag, som i nuvarande tillämpningar motarbetar medborgarnas försök att skydda sin personliga integritet.
2. Webbplatsers användning av kakor för att kartlägga folks förehavanden.

Som tur är finns det numera bra metoder att skydda sig mot såväl EU-politikers mångåriga idioti som mot snokande webbplatser. Den superenkla lösningen som var o en själv kan genomföra på några minuter består av tre steg:

1. En enkel justering som blockerar kakor från tredje part.
2. En enkel justering som raderar alla kakor varje gång webbläsaren stängs.
3. Ett tillbehör som blockerar spammandet av kakvarningar.

Vi går rakt på rödbetan och redovisar lösningen.

Steg 1 har förklarats i tidigare inlägg “Så stoppar du spionerande tredjepartskakor“, tar nån minut att genomföra med en inställning i webbläsaren.

Steg 2 är lika enkelt, du gör en inställning i din webbläsare så att den raderar alla kakor automatiskt varje gång webbläsaren stängs/avslutas.

Inställningen kan finnas på samma ställe som inställningen för tredjepartskakor, se tidigare inlägg, och benämns olika i olika webbläsare.
Exempelvis: “Kakor… behåll tills Firefox stängs” (Firefox),
eller: “Radera webbdata” >> Radera alltid detta när jag stänger webbläsaren” (Edge),
eller: “Behåll bara lokala uppgifter tills du stänger webbläsaren” (Chrome & Opera),
eller: “Ta bort webbhistorik när du avslutar” (Internet Explorer).

Sista steget är att blockera spammandet av kakvarningar. Utan sådan blockering uppstår spam när man raderar kakorna, därför att alla gjorda samtycken sparas i kakor, och när de raderas försvinner samtyckena och då visas kakvarningarna igen, och igen o igen o igen o igen… vilket kan medföra att man slutar skydda sig för att slippa spammet.

Att blockera kakvarningarna handlar alltså om att kunna bibehålla ett starkt skydd av sin personliga integritet, utan att bli överöst av spam.

Ett bra och lättanvänt motmedel för det spammet är “I don’t care about cookies” som finns i två varianter: ett tillägg (extension), och ett filter.
– Tillägget “I don’t care about cookies” installeras enkelt i din webbläsare, och blockerar nästan alla kakvarningar, dvs varningarna visas inte längre.
– Vill man inte installera tillägget så kan man istället använda filtret med samma namn, det är nästan lika effektivt som tillägget. Filtret kräver att man har t.ex. tillägget AdBlock Plus installerat, där man då kan lägga in filtret.

Nedladdning, mer info och instruktioner finns här:
www.i-dont-care-about-cookies.eu .

Om du behöver AdBlock Plus:
adblockplus.org/en/download .

Några frågor och svar

Fråga: om alla kakor raderas varje gång webbläsaren stängs, blir det inte problem om en webbplats sparar viktiga uppgifter i kakor tills nästa besök på den webbplatsen?

Svar: uppgifter som är viktiga för användaren och som kan tänkas behöva sparas mellan besöken hos en webbplats, bör sparas på annat sätt än i kakor.
Exempelvis inloggningsuppgifter (namn, lösen) för “automatisk” inloggning brukar sparas av webbläsaren om man vill det (och då sparas det inte i kakor). Eller om man är inloggad medlem på en webbplats så bör eventuella inställningar man gör där sparas hos webbplatsen, inte i kakor hos dig.

Skulle det problemet ändå uppstå kan man lägga in den webbplatsen som ett undantag i sin webbläsares inställningar, så att den webbplatsens kakor inte raderas eller blockeras. Alternativt sluta använda den webbplatsen.

Så länge man inte raderar kakor mitt under ett pågående besök på en webbplats (under en “session”), så ska det inte störa några viktigare funktioner på webbplatsen om den är hyfsat genomtänkt.

Fråga: varför raderar man alla kakor varje gång webbläsaren stängs, räcker det inte att blockera kakor från tredje part?

Svar: även kakor som inte kommer från tredje part används för spårning och kartläggning, därför bör man radera dem regelbundet om man vill undvika sån verksamhet.

Att det är angeläget att blockera tredjepartskakor helt och hållet beror på att de används i extremt stor omfattning för spårning och kartläggning (se tidigare inlägg). Och även av prestandaskäl: det tar längre tid att öppna en webbsida som bakom kulisserna även anropar (mikrobesöker) mängder av andra webbplatser så att de kan placera sina kakor på din dator.

En invändning mot blockering kan vara att vissa tredjepartsfunktioner på webbplatser som t.ex. “gilla”-knappar från tredje part kan störas om man blockerar eller raderar tredjepartskakor. En del användare upplever gilla-knappar som viktiga, och då kan det vara skäl för de användarna att inte blockera kakor.

Slutligen så är det självklart individuellt vad som uppfattas som integritetskränkande eller inte. En del internetanvändare har inget emot att uppgifter om dem samlas in av företag och webbplatser, så länge det inte uppstår nåt mer handfast, konkret problem för den enskilde individen. Man får hoppas att det inte gör det, uppstår nåt mer handfast alltså.

Mera:
Så stoppar du spionerande tredjepartskakor.
Kakor från tredje part, hårresande exempel.
Galna kakvarningslagen. (förslag att flytta ansvaret för varningar till webbläsarprogrammen)

Så stoppar du spionerande tredjepartskakor

Komplettering till tidigare hårresande inlägg om tredjepartskakor, som väckte frågor om bästa sättet att stoppa spionerandet.
[Uppdaterad 24 sept 2018]

När du besöker en webbsida så kan den göra så att din webbläsare samtidigt besöker en mängd andra webbplatser utan att du märker det. Vid varje sådant dolt mikrobesök till annan webbplats, som går blixtsnabbt, så kan den webbplatsen placera sina egna kakor på din dator.

Det ger enorma möjligheter att spåra och kartlägga dig och dina förehavanden, särskilt för de stora aktörerna (t.ex. Google) som har stora annonsnätverk, flera olika typer av tjänster (där användarna lämnar ut sina personliga uppgifter), och många samarbetspartners.

Nedan visas hur du kan testa och skydda din dator mot tredjepartskakor.

Testa din webbläsares hantering av kakor

Tryck här för att kontrollera om din webbläsare tillåter kakor (cookies) från tredje part.
Testet omfattar både kakor, tredjepartskakor samt sessionskakor, och ger möjlighet att kontrollera att din webbläsare (=browser) raderar kakor korrekt.

Om ditt testresultat liknar följande resultat:

dvs att webbläsaren tillåter tredjepartskakor, så kan det vara motiverat att ändra din webbläsarens inställningar eller vidta andra liknande åtgärder.

Det finns olika metoder att blockera tredjepartskakor: ändra i webbläsarens inställningar, eller installera ett så kallat tillägg (extension) till webbläsaren. Man kan med fördel göra båda.

Blockera tredjepartskakor i webbläsarens inställningar

Detta tar mindre än en minut om man vet hur. Inställningar (eller “Settings”, “Preferences”, “Internetalternativ”) kan nås via menyknappen som kan finnas t.ex. uppe i nån av webbläsarens hörn, eller via “Verktyg” på menyraden om sådan finns. Exempel på menyknappar hos några webbläsare:Nedan visas några korta beskrivningar av hur man hittar inställningarna för tredjepartskakor i några av de vanligaste webbläsarna. Beskrivningarna är avsedda mer som ledtrådar än exakta vägledningar, eftersom inställningarna kan skilja mellan olika versioner av samma webbläsarmärke.

Firefox: Inställningar >> Sekretess & säkerhet >> Kakor… >> vid “Tillåt kakor från tredje part”, välj “Aldrig”.
Firefox, äldre version: Inställningar >> Sekretess & Säkerhet >> Historik >> välj “Anpassade inställningar för historik” >> vid “Tillåt tredjepartskakor”, välj “Aldrig”.

Edge (Microsoft): Inställningar >> Visa avancerade inställningar >> Cookies >> Blockera endast cookies från tredje part.

Chrome (Google): Inställningar >> Avancerat (bläddra ned en bit) >> Sekretess och säkerhet >> Innehållsinställningar (eller Platsinställningar) >> Cookies >> Blockera cookies från tredje part.

Opera: Meny >> Inställningar >> Avancerade >> Sekretess & Säkerhet >> Inställningar för innehåll >> Kakor >> Blockera cookies från tredje part.

Safari (Apple, Mac): Inställningar (eller Preferences) >> Integritetsskydd (eller Privacy) >> Cookies >> välj “Tillåt från webbplatser jag besöker” (detta alternativ är i praktiken samma som att blockera kakor från tredje part).

Internet Explorer / IE (Microsoft): Inställningar >> Internetalternativ >> flik “Sekretess” >> knapp “Avancerat” >> kryssa i “Åsidosätt automatisk cookie-hantering” >> Cookies från tredje part >> kryssa i Blockera >> tryck Ok.

I vissa webbläsare är blockering av tredjepartskakor förvald inställning.

Om ovanstående instruktioner inte är tillämpbara, googla eller binga på t.ex.
firefox disable third party cookies
eller motsvarande för annat webbläsarmärke.

Utan ovanstående beskrivning eller hjälp så kan det i webbläsare som Chrome (Google) och Opera vara smått omöjligt för nybörjare att hitta dessa inställningar. (Båda de webbläsarmärkena använder Googles gränssnitt). Google nyttjar som bekant tredjepartskakor i mycket stor utsträckning och vill inte att folk blockerar dem.

Blockera tredjepartskakor m.m. med ett tillägg (extension)

Det finns en uppsjö av tillägg (extensions) till de mesta kända webbläsarna, för alla möjliga användningsområden. (Välj t.ex. “Tillägg” eller “Extensions” i din webbläsares meny för att se mer).
Ett mycket känt tillägg är AdBlock Plus*, som blockerar många (men inte alla) tredjepartskakor och tar bort störande annonser. I det tillägget finns också möjlighet att göra en del egna anpassningar.

Ett förslag är att vidta båda åtgärderna:
– blockera tredjepartskakor i webbläsarens inställningar, för att stoppa samtliga tredjepartskakor,
– och installera AdBlock Plus för att minska antalet störande annonser och som extra skydd ifall nån skulle råka ändra dina inställningar för tredjepartskakor.

Mera:

Så löser du EU-kaklagens spamattacker mot medborgarna.
Kakor från tredje part, hårresande exempel.
Galna kakvarningslagen.


* AdBlock Plus: adblockplus.org/en/download .

Kakor från tredje part, hårresande exempel

Också datorkakor kan vara som mysterium. Följande illustrerar hur kakor (cookies) från massa webbplatser placeras på datorn medan man besöker en helt annan webbplats.

Generell beskrivning:
När du besöker en webbsida så kan den sidan göra så att din webbläsare samtidigt besöker en mängd andra webbplatser utan att du märker det. Vid varje sådant dolt mikrobesök till en annan webbplats, som går blixtsnabbt, så kan den webbplatsen placera (och läsa) sina egna kakor på din dator.

Det ger enorma möjligheter att spåra och kartlägga dig och dina förehavanden, särskilt för de stora aktörerna (t.ex. Google) som har stora annonsnätverk, flera olika typer av tjänster (där användarna lämnar ut sina personliga uppgifter) och många samarbetspartners.

Beskrivning av bilden ovan:
Internetanvändaren Ada besöker Dagens Nyheters webbplats dn.se. Medan deras webbsida visas så gör den också så att Adas webbläsare i det fördolda samtidigt besöker ett femtiotal andra webbplatser. Dessa webbplatser placerar en eller flera kakor vardera på Adas dator, totalt ett hundratal kakor. (Webbplatserna kan förstås också läsa sina egna kakor om det finns några sedan tidigare besök).

Dessa kakor kan i detta sammanhang kallas kakor från tredje part. Det är inte DN som placerar de kakorna, men det är DN:s webbsida som får Adas webbläsare att omärkligt mikrobesöka (anropa) alla de andra webbplatserna.

Utöver alla tredjepartskakor från andra webbplatser så placerar DN själva också ett tjugotal kakor i Adas dator.

DN är inte unika gällande tredjepartskakor, DN kan i exemplet ovan bytas ut mot valfri större reklamfinansierad webbplats.


Mera:
> Test: tryck här för att kolla om Din webbläsare tillåter kakor och tredjepartskakor.
> Mer om kakor: “Galna kakvarningslagen“.


Tillägg: sedan ovanstående granskning gjordes tycks DN genomfört ändringar på sin webbplats, bland annat så att antalet tredjepartskakor har minskat.

Våldtäktsmän: 650 procent större andel bland utlandsfödda

Här nyanseras bilden av orsaken till slagsidan i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Spelar statistiken oss ett spratt?

I media uppmärksammades häromveckan att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i våldtäktsdomar. Följande gäller för åren 2012 till 2017 (enligt UG*):
58 procent av våldtäktsdömda personer är utlandsfödda.
85 procent av dömda för överfallsvåldtäkt (där gärningsman och brottsoffer inte känner varandra) är utlandsfödda.

Mer av helheten framkommer om man beaktar att utrikes födda utgör en mindre del av hela Sveriges invånarantal:
19 procent av Sveriges folkmängd är utlandsfödda, men de utgör 58 procent av antalet dömda våldtäktsmän och 85 procent av antalet dömda överfallsvåldtäktsmän.

Ännu tydligare blir skillnaden om man jämför andelen dömda våldtäktsmän bland utrikesfödda med motsvarande andel bland svenskfödda. Då kan ovanstående uttryckas så här:
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är 7,5 gånger*, eller 650 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är 25 gånger*, eller 2400 procent större än, motsvarande andel bland svenskfödda.

Liknande brottsstatistik om överrepresentation av utrikes födda framkom redan för fyrtio år sedan, fast då var siffrorna lägre. Ännu vet ingen vad skillnaderna beror på, men spekulationer finns det gott om.

Varför ser det ut så i statistiken?

Observera att det gäller överrepresentation i STATISTIKEN över våldtäktsdomar. De siffrorna behöver inte innebära att utlandsfödda personer begår fler våldtäkter än svenska, det kan bero på andra faktorer.

Undersökningar visar att många våldtäkter aldrig polisanmäls. Det kan handla om uppåt 80 till 90 procent som INTE anmäls. Anledningen kan exempelvis vara att brottsoffret inte vill utsätta sig för obehaget att genomgå en rättsprocess, att det finns skamkänslor hos brottsoffret, att det finns minnesluckor p.g.a. alkohol- eller drogpåverkan vid händelsen, att det finns oro att omgivningen ska tycka att det var ens eget fel.
Och endast ett liten del av polisanmälda våldtäkter leder till fällande domar, vilket kan vara ytterligare ett skäl till att brottsoffret inte anmäler, det kan verka utsiktslöst. År 2016 ledde endast 2 (två) procent av de anmälda våldtäkterna till fällande dom. (142 fällande domar på 6715 anmälda våldtäkter, enligt Brå).
Men om brottsoffret sedan tidigare har en mindre positiv syn på invandrare och om gärningsmannen är av utländsk härkomst, så skulle det kunna övervinna tveksamheten att polisanmäla.

Förklaringslista

Nedan visas de vanligaste hypoteserna och förklaringarna till att utrikes födda eller invandrare är överrepresenterade i statistiken över våldtäktsdömda i Sverige. Flera av nedanstående förklaringar skulle kunna vara relevanta i ett och samma våldtäktsfall, och förklaringarna kan vara olika från fall till fall.

Utländska gärningsmän polisanmäls i större utsträckning än svenska. Exempelvis på grund av brottsoffrets egen syn på invandrare.
En del poliser och åklagare lägger (mer eller mindre medvetet) mera krut och energi på att utreda fall där de misstänkta är utlandsfödda.
Det kan vara lättare att få fast gärningsmän med utländskt utseende, t.ex. efter överfallsvåldtäkt där brottsoffret inte tidigare träffat gärningsmannen.
En liten andel av alla utrikes födda som bor i Sverige är tidigare brottsbelastade eller våldsbenägna personer som sökt sig hit under falska förespeglingar.
Den s.k. kulturkonflikthypotesen, som handlar om att våldtäkterna kan vara en konsekvens av att utländska män inte förstår svenska kvinnors signaler, eller som har att göra med andra skillnader mellan utländsk och svensk kultur. Att det sker en kulturkrock då utlandsfödda kommer till liberala Sverige. Dock ska understrykas att nästan alla (99,97 %) utrikes födda som bor i Sverige INTE är dömda för våldtäkt (december 2017*).
Socioekonomiska skillnader mellan invandrare och svenskfödda.

De översta förklaringarna (röda) ovan handlar mycket om agerandet hos de berörda svenskfödda. Hos brottsoffer, polis, åklagare, och deras syn på utlandsfödda.
Övriga (blåa) inriktar sig på de utrikes födda, deras kultur och situation.

Fördubbling sedan 1980-talet

På 1980-talet rapporterades i media att cirka 30 procent av personer dömda för våldtäkt var utrikes födda. Sedan dess har siffrorna ökat till det dubbla, till 58 procent. Tittar man på invandringsstatistiken för hela 1900-talet så ger det onekligen intrycket att det finns ett samband. Diagram:

Att andelen utlandsfödda bland våldtäktsdömda i Sverige har fördubblats sedan 1980-talet kan då förklaras med den skenande invandringen fram till nutid, som bland annat medfört att synen på utrikesfödda blivit mindre positiv, eller mer negativ, hos en del av svenska befolkningen.

Diagram nedan, “Utrikes födda efter invandringsår. Samt totalt antal utrikesfödda 31 december 2017. (I Sverige)”:

Exempel: i december 2017 fanns det 411.895 personer som invandrade under tioårsperioden 2000-2009. Och det fanns 755.643 som invandrade åren 2010-2017. Totalt i dec 2017 var det 1.877.050 utrikes födda boendes i Sverige. (Antalet svenskfödda var då 8.243.192).

Kommande studier?

Tidigare i år (2018-05-08) meddelade Brottsförebyggande rådet att det kan bli aktuellt med en ny studie under 2019:
Brå överväger studier om brott och migration. Brås bedömning har under lång tid varit att det finns god kunskap om utrikes respektive inrikes föddas förekomst som misstänkta för brott. Nu överväger myndigheten förutsättningar för fördjupningsstudier, eftersom efterfrågan på underlag är stor.”


* Källor och underlag

– Uppdrag granskning (UG), “Dömda för våldtäkt” (ons 22 aug 2018).
“Uppdrag granskning har kartlagt vilka som dömts för våldtäkt i Sverige – och söker svar på varför det inte finns någon forskning kring att så många av gärningsmännen är födda utomlands.”

– SCB (excelfil): “Utrikes födda efter födelseland och invandringsår” 31 december 2017.

– Att utrikes födda utgör 58 procent av 843 personer (varav 1 kvinna) dömda för våldtäkt och försök till våldtäkt, enligt UG, åren 2012-2017, ger följande:
0,03 procent av utlandsfödda är dömda för våldtäkt. (489 personer av 1,9 miljoner).
0,004 procent av svenskfödda är dömda för våldtäkt. (354 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda våldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
7,5 gånger, eller 750 procent av, eller 650 procent större än,
…andelen dömda våldtäktsmän bland svenskfödda.
(7,5=0,03/0,004). D
e 0,03 procenten visar också att i stort sett alla utlandsfödda INTE är dömda våldtäktspersoner, närmare bestämt 99,97 procent.

– Att utrikes födda utgör 85 procent av 110 personer dömda för överfallsvåldtäkt (där gm och bo inte känner varandra), enl. UG, ger följande:
0,005 procent av utlandsfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (94 personer av 1,9 miljoner).
0,0002 procent av svenskfödda är dömda för överfallsvåldtäkt. (16 personer av 8,2 miljoner).
Andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland utlandsfödda är då…
25 gånger, eller 2500 procent av, eller 2400 procent större än,
…andelen dömda överfallsvåldtäktsmän bland svenskfödda.

– Angående invändningen att procent väl inte kan vara större än hundra. Jodå för att uttrycka förändring eller skillnad går det utmärkt. Exempel: ett belopp har ökat från 100 till 250 kr. Då är det nya beloppet 250 % av det tidigare, och beloppet har ökat med 150 %. Liknande gäller för att beskriva minskning, t.ex: ett belopp har minskat från 100 till 80, då är nya beloppet 80 % av tidigare och minskningen är 20 %.