Påsk, mord, och latinamerikanska rytmer

Nu är det snart påsk, här är tre färgglada påskkycklingar som sjunger o dansar till sambatoner (med den karakteristiska refrängen) i ett uppträdande i Österrike år 2014.
Se o lyssna:
– “Bellini – Samba do Brasil“.

Till minne av:

Lambada-sångerskan Loalwa Braz, som mördades år 2017:
– “Kaoma – Lambada (1989)“.

Det var 1989 som Loalwa Braz och gruppen Kaoma hade internationella framgångar med “Lambada”. De flesta känner nog igen låten mer än hennes namn.

Mordet skedde i januari 2017, den senaste uppgiften på nätet om det fallet tycks vara från januari 2018, en portugisisk artikel (i globo.com) rapporterar att tre män har dömts (i första instans) till 37, 28 och 22 års fängelse för rånmord.

Mer latinamerikanska rytmer:

– “Nossa – Mas Que Nada“.

Några varianter av Bellinis Samba do Brasil:
– “Bellini – Samba Do Brasil“. (officiell? video).
– “Bellini – Samba De Janeiro” (fokuserar på refrängen).


PS. Gruppen Bellini är visserligen tysk men musiken låter ganska latinamerikansk eller hur. I uppträdandet överst i detta inlägg (Österrike 2014) var Bellini en av många artister i musikevenemanget “Starnacht am Wörthersee”. (Hämtat från avdelningen för onödigt vetande).

Assange ploppar ut efter sju år (med viss assistans)

Efter sju års självvalt boende i Ecuadorambassadens skyddande miljö, hjälptes Assange varligt ut i världen med huvudet först. Han vägrade gå självmant, det hade förstört offerkoftan.

Mr Julian Assange bars varligt ut mot sin vilja, raklång i horisontalläge, efter sju år som rymling och “inneboende” i Ecuadors ambassad i London. Ecuador tröttnade och lät brittisk polis hämta honom. Borgensbrottet från 2012 lär kunna ge upp till ett års fängelse.

I nio år har Assange lyckats hålla sig undan den svenska våldtäktsutredningen. Det var 2010 som samtliga domstolsinstanser i Sverige var överens om häktning av Assange för sexbrott mot två kvinnor. Han var på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt mindre grov, olaga tvång, samt två fall av sexuellt ofredande.
Sen dess har han med hjälp av ett gäng kändiskåta advokater och Ecuador hållit sig otillgänglig för seriösa utredningsåtgärder, och samtliga brott utom våldtäkten har hunnit preskriberas.

Bild ovan: dinglades i sin ena hand under den pekfingerviftande Assanges överkropp skymtar en USA-kritisk bok.
Att inte följa med frivilligt och självgående, utan istället tvinga polisen att BÄRA ut Assange, syftar förstås till att stärka offerbilden.

Man kan också ana att Assange medvetet och successivt straffade ut sig själv från ambassaden, genom att missköta sig och bryta mot ambassadens och Ecuadors regler. Dvs att han för länge sen tröttnat på den långa ambassadvistelsen, men inte ville förstöra sin egenhändigt stickade offerkofta genom att helt sonika ge upp.

Ecuadors president Lenin Moreno lär ha fått skriftliga garantier från Storbritannien att Assange inte ska utlämnas till ett land där han riskerar tortyr eller dödsstraff.
Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt säger att “Julian Assange är ingen hjälte och står inte över lagen. Han har gömt sig undan rättvisan i flera år. Tack Ecuador och president Lenin Moreno för ert samarbete med utrikesdepartementet så att Assange kan ställas inför rättvisa”.

Rörande de svenska sexbrottsmisstankarna så kan en del av det tidigare förloppet sammanfattas så här:

– Ett förhör i Sverige sommaren 2010. Lämnar landet efteråt.
– Internationellt efterlyst av Interpol.
– Frivilligt gripen i Storbritannien senare samma år, för att bli fri mot borgen.
– Flera misslyckade överklaganden, gällande utlämning till Sverige.
– Borgenflykt i juni 2012 till Ecuadors ambassad, som beviljar asyl.

Det enda förhör som hittills hållits med Assange på svensk mark var i augusti 2010 gällande sexuellt ofredande. Det slutade pinsamt för Assange, som tack vare sin egen advokats avslutande frågor snärjde in sig i ett osannolikt händelseförlopp där han skulle använt samma kondom vid flera samlag både på kvällen och senare på morgonen. Strax efteråt avskedade Assange den advokaten.

Kort tid efter det förhöret gjorde Assange sig otillgänglig för fler förhör på svensk mark, och med hjälp av en ljugande advokat lämnade han landet. (Den advokaten fick senare en varning från Advokatsamfundet för sitt falska vittnesmål).

Mot slutet av år 2010 då Assange var efterlyst av Interpol, lät han sig gripas genom att kliva in i en polisstation i Storbritannien. Att han lät sig gripas i Storbritannien kan varit en strategi för att få möjlighet att utnyttja deras borgensförfarande, som en sista utväg ifall alla överklaganden skulle misslyckas. Vilket de gjorde: år 2012 blev det nej i högsta instans. Då bröt Assange mot borgensvillkoren och barrikaderade sig på Ecuadors ambassad i London, efter att Assanges advokater lyckats få Ecuador att bevilja asyl.

Endast våldtäkten kvar, till 2020

Sommaren 2020 preskriberas även den misstänkta våldtäkten. Och då kan ingen av de två kvinnorna längre få rättslig prövning av de sexuella övergrepp de anmält att de utsatts för.

Eftersom det egentligen var Storbritanniens fel (genom att frisläppa mot borgen) att Assange lyckades undkomma strax innan han skulle ha överlämnats till Sverige år 2012, så borde Storbritannien nu ge Sverige möjlighet att genomföra utredningen och eventuella övriga rättsliga åtgärder innan det är för sent. Dvs om svenska åklagaren beslutar att förundersökningen ska återupptas. (Den lades ned 2017 eftersom Assange var oåtkomlig och inte kunde överlämnas, men kan återupptas om läget förändras).
Men andra intressen kan visa sig starkare för Storbritannien, USA vill åtala Assange för dataintrång (vilket lär kunna ge uppåt fem års fängelse).

Eftertanke:
denna sexbrottshärva kunde troligen ha undvikits om Assange år 2010 gått med på de två kvinnornas krav att han skulle HIV-testa sig, när de var oroliga för att ha blivit smittade. Men han vägrade, och då blev det istället polishuset nästa.

Mera:

Assanges agerande från 2010 till nutid (april 2015).

Saxmordet i Hovsjö, Södertälje år 2001

Elvaårige Tobias Lindquist dödades med en sax, i en skogsslänt invid en väg nära bostaden i Hovsjö, Södertälje år 2001. Nästan fyrtio hugg ändade hans liv. Här visas vad dåvarande polisutredningen kom fram till.

Tobias hittades död på eftermiddagen onsdag 30 maj 2001, i en skogsslänt ett par meter från en väg, bakom en gatusandlåda, några hundra meter från sitt hem i Hovsjö. Ena halvan av en sax satt instucken i tinningen. På huvudet, halsen och överkroppen fanns närmare fyrtio sticksår.

En klasskompis, här kallad MGM, som tycks haft en psykisk störning, hade kommit hemrusande till sin mamma och sagt att han hittat Tobias och skadat sig i handen då han försökt dra ut saxen. Skadan lär varit så allvarlig att handen måste opereras.

Efter fem veckor och många förhör erkände MGM att han dödat Tobias. MGM uppgav att han och Tobias bestämt sig för att brevväxla under sommaren, och de hade därför tagit en sax ur skolans klassrum och delat saxen i två delar för att kunna sprätta breven.

Ur ett gärningsmannaperspektiv är mordplatsen mycket illa vald, med hög upptäcksrisk. Strax intill finns en bilväg, och en stig några meter inåt skogsslänten, samt bostadsområdet inom hundra meters avstånd.

Tre bilder ovan, bild 1: på väg ned mot bostadsområdet, med den blå gatusandlådan till vänster (där Tobias hittades några meter in i skogsdungen).
Bild 2 och 3 ovan: på väg åt motsatt håll, från bostadsområdet upp mot kurvan före vägkorsningen.
Stigen som leder in bakom mordplatsen kan skönjas (till höger) på bild 3 och 2. (Anm: öppningen i vägrenens kantsten i bild 3 är bildfel, troligen uppstått då flera bilder överlappats).

Karta ovan: mordplatsen är markerad med röd ring, vid kurvan på Kvarstavägen. Bostadsområdet ligger strax intill, längs Kvarstavägen. Skolan är på 5-10 minuters gångavstånd, liksom Hovsjö centrum som lär ligga nära kyrkan.
Tobias uppges ha lämnat skolan vid halvtre-tiden, och hittades (av vuxna) cirka en timma senare.

Skuldfrågan

Polis och åklagare kom alltså fram till att Tobias klasskompis var gärningspersonen. Men av hänsyn till den låga åldern tvingades inte pojken till rättegång med bevistalan. Fallet ansågs löst utan rättegång, och pojkens namn och identitet hölls skyddad från offentligheten. Vilket är vanligt för brottsmisstänkta barn under 15 år. (Det är dock inte okontroversiellt, det finns en del som hävdar att brottsmisstänkta barn alltid ska ställas inför rätta (med bevistalan) vid grova brott, för att undvika att skuldfrågan överlåts åt polis och åklagare. Men risken med rättegång är att barnet utsätts för ytterligare obehag och trauma, särskilt om det blir fällande dom (även om inget straff utdelas i en bevistalan).

De senaste två åren (våren 2017 till mars 2019) har det dock förekommit en del märkliga turer i detta fall. Där media varit ledande, med rättsväsendet i släptåg, som medfört att ovanstående MGM nu arton år efter mordet är avförd från polisutredningen.

MGM har återtagit sitt erkännande (september 2017) men bevisläget är detsamma som tidigare. Enligt den senaste åklagarens granskning är MGM numera varken misstänkt eller icke misstänkt och händelseförloppet inte tillräckligt klarlagt.
Ja, ungefär så uttryckte sig faktiskt den senaste av fyra (!) åklagare efter senaste granskningen som offentliggjordes i mars 2019. Den åklagaren gör därmed en annan bevisvärdering och går därmed tvärt emot de 3 föregående åklagarna.

Dessa märkligheter hänger samman med fler märkligheter i några andra fall. Dessa fall och saxmordet har några gemensamma nämnare, varav den ledande stavas media. Vi kastar ett närmare öga på dessa gemensamma nämnare så småningom.

Mera:

Tobias 11 och 8 år mördades med ca 40 hugg vardera.


Anm: saxhalvorna på bilden överst i detta inlägg kommer inte från detta fall.

Tobias 11 och 8 år mördades med ca 40 hugg vardera


Här är några aningen märkliga likheter mellan två mordfall. Bara slumpen eller vad? kan man undra.

– Elvaårige Tobias Lindquist (vänster ovan) dödades med närmare 40 hugg, med en sax.
Mordet skedde när Tobias var på väg hem från skolan, vid tretiden en onsdag i Södertälje, Hovsjö, den 30 maj 2001.
Mordplatsen låg ganska öppet, stor upptäcksrisk.

– Åttaårige Tobias Enroth (höger ovan) dödades med ett 40-tal hugg, med en kniv.
Mordet skedde när Tobias var på väg hem från skolan, vid lunchtid en torsdag i Jönköping, Norrahammar, den 25 januari 2007.
Mordet skedde på öppen gata, nära gärningsmannens hem, han greps en stund efteråt.

Det är sex år mellan morden. 25 mil mellan brottsplatserna.

Likheter:
– Tyder på raseriutbrott/psykiskt störd gärningsman. Stort antal hugg, till antalet ungefär samma i båda fallen (cirka 40).
– Båda offren småpojkar, 11 respektive 8 år.
– De två pojkarna tycks haft viss likhet utseendemässigt åtminstone gällande håret (blont/kortklippt), utifrån vad som framgår i de små bilderna ovan.
– Morden skedde när barnen var på väg hem från skolan.
– Mordplatser med hög upptäcksrisk: år 2001 ganska öppen mordplats, och 2007 på öppen gata.

Pojkarna har t.o.m. samma förnamn, fast där blev det nästan för mycket sammanträffande. Men om vi bortser från de identiska förnamnen som mest troligt är ren slump, så kvarstår de andra likheterna som skapar frågetecken.

Gärningsmannen/-männen

Från 2001 tills helt nyligen ansågs mordet på Tobias Lindquist vara löst. Men den jämnåriga, psykiskt störda pojke som ansågs ha dödat Tobias avfördes i mars 2019 från den nyligen återupptagna förundersökningen.

Mordet 2007 på åttaårige Tobias Enroth anses dock fortfarande vara löst, det var en 27-årig psykiskt störd man med inre röster o.dyl.
Mannen hade blivit utsläppt år 2006 från rättspsykiatrisk vård (för ett brott begånget år 2004, han brände ned sin mammas bostad). Året därpå skedde mordet.

Redan under sin studietid uppges mannen haft psykiska problem, men till synes inte lika allvarligt som under senare år.

Så frågan är:
vad gjorde den då 21-årige mannen på eftermiddan vid tretiden den 30 maj 2001? Har han alibi? Ja det är en svår fråga, för vem minns vad man gjorde för så länge sen, men om svaret uppenbarar sig kommer det att visas här.

Mera:

Saxmordet i Hovsjö, Södertälje år 2001.


Med reservation för att vissa av ovanstående uppgifter kan vara felaktiga, eftersom de kommer från diverse tidningsartiklar och annan media.

Välkommen till statliga cannabis-butiken

Här granskas en cannabisbutik i Kanada som nyligen legaliserade cannabis för nöjesbruk (så oerhört osvenskt). Allvarliga bieffekter av denna granskning kan vara en aning fördjupade kunskaper, för den som inte redan är cannabiskännare.

Den svenska butiken “Systembolaget” besöks av många medborgare för att lagligt inhandla drogen* alkohol. På butikens utsida lockar butikens skyltfönster med olika sorters öl, vin eller sprit. Fönstren är inte insynsskyddade för att hindra barn att se in i butiken.

Insynsskyddade frostade fönster finns däremot i den statligt ägda cannabis-butiken vi nu ska besöka, i det rika och moderna landet Kanada, närmare bestämt i Kanadas västligaste provins British Columbia.

Var beredd att visa två (2) ID-kort som intygar din ålder, innan du släpps in i butiken.
Och glöm förutfattade meningar om flummiga knarkmiljöer och täta rökdimmor. Denna butik är raka motsatsen, med ljus, fräsch och luftig interiör som mera påminner om försäljning av högteknologiska produkter än av cannabis.

Rökning är totalförbjuden både i och utanför butiken, så fimpa cigaretten ifall du suger på en sån. Den bör släckas i god tid, enligt Kanadas lag från 2008 om rökförbud på offentliga platser och arbetsplatser inom en radie av sex meter från dörrar, fönster och luftintag.

Butiksbilderna nedan är från premiäröppningen av “BC Cannabis Store” i oktober 2018:

Kunderna får inte vidröra produkterna, dvs de torkade (cannabis-) blommorna (“the dried flowers”), före köpet. Istället finns transparenta sniffburkar (“sniff jars”) utplacerade på diskarna runtom i butiken, där kunderna kan se och lukta på provexemplar (bilder ovan). Anm: att lukta på cannabis ger ingen ruseffekt.

När kunderna gjort sina val går de till kassan och beställer, expediten plockar fram blommorna som ligger i askar, burkar e.dyl. På förpackningarna finns varningstexter, liksom på skyltar i butiken.

Butikens produktbeskrivningar och sortiment

Det lär finnas många artvarianter (“strains”) av cannabisväxten, med olika mer eller mindre utpräglade dofter och smaker. (Dofterna orsakas av “terpens” (terpener), aromämnen i växterna).
För varje blomprodukt i butiken finns en kort beskrivning av doft, smak och/eller utseende, liknande de bedömningar som vinkännare avger när de bedömer vinsorter med formuleringar som “Lätt och fräscht vin med inslag av jordgubb, hallon och rostad mandel”. Några exempel från cannabisbutiken:

“Bright and fresh citrus flavour with an earthy, floral aroma”.  (=Ljus och frisk smak av citrus, med en jordig, blommig doft).
Eller: “Dense, frosty purple flower with a funky kush flavour and zesty mandarin notes.”
Fler exempel:

Bild ovan: tre olika produkter, inklusive beskrivning av doft eller smak (längst ned i respektive).
Anm: överst i varje produktbeskrivning står angivet “Sativa-Dominant” eller “Indica-Dominant”, mer om detta nedan.

Liksom Systembolagets stora utbud av alkoholprodukter så finns det ett hyfsat stort sortiment cannabisprodukter i denna butik, uppåt 150 sorters “torkade blommor” med olika styrkor, dofter och smaker. Utöver detta saluförs även:

  • Kapslar, oljor och spray (intas via munnen, dvs oralt).
  • Diverse tillbehör, samt verktyg för att bruka de torkade blommorna (olika rökdon inklusive “vaporizers” som eliminerar en del oönskade ämnen från röken).
  • Frön, för den som vill odla själv. (Upp till fyra plantor är lagligt att ha hemma för privat bruk).

Styrkan eller potensen hos produkterna

Hos Systembolaget uttrycks “styrkan” eller alkoholhalten som bekant i procent. Med “styrka” avses här att ju högre procent desto mer ruseffekt. Starkast i deras sortiment av alkoholhaltiga produkter lär vara några absint- och gin-sorter, med omkring 70 % alkoholhalt. (Starkast f.n. har 76 respektive 74 procents alkoholhalt, gin “Strane Uncut” och absint “Valkyria Absinthe Oak Aged Chili Cask Strength”).

Med cannabis tycks det inte vara lika enkelt som med alkoholhalten i öl, vin och sprit att uttrycka den möjliga berusningsgraden. (Fast det kan förstås bero på ovana). För cannabis anges styrkan som “estimated potency”, dvs uppskattad potens eller styrka. Och det uttrycks med två procenttal, ett vardera för halten av substanserna THC* och CBD*. Notera att cannabis även lär ha medicinska fördelar, som kan erhållas även utan ruseffekt.

En tumregel för cannabis tycks vara att högre ruseffekt erhålls med hög halt av THC tillsammans med låg eller noll halt CBD. Exempel, om den torkade blomman innehåller:
20 % THC och 0,01 % CBD
så ger det högre ruseffekt, än om THC-halten är lägre eller/och om CBD-halten är avsevärt högre (se nedan).

Om användaren istället vill ha en lugnande, avslappnande effekt utan att bli “hög”/berusad, eller enbart utnyttja de medicinska fördelarna som cannabis lär ha, så kan det erhållas med lägre THC-halt och högre CBD-halt.
Ruseffekten av THC lär dämpas om CBD-halten är lika hög eller högre än THC-halten.

I cannabisbutiken anses THC-halten vara hög om den överskrider 15 %. Motsvarande för CBD är 4 %.
Högsta THC-halten bland butikens torkade blommor tycks vara 28 %, högsta CBD-halten är 18 %. (Det existerar betydligt starkare cannabisprodukter, men de är olagliga i Kanada).
Lägsta halt THC är noll, eller rättare sagt 0 – 1 %, och motsvarande för CBD är 0 – 0,01 %, i butikens produktbeskrivningar av blommorna.

I produktbeskrivningen anges halten som ett intervall, exempelvis:
“THC 16-26% CBD 0-0.07% (estimated potency)”
vilket lär bero på att det är omöjligt att styra halten för varje planta.

Anm: vissa källor anser att vid höga THC-halter kan en viss mängd CBD förstärka effekten av THC. Proportionerna THC/CBD, eller vid vilka halter den förstärkande effekten uppstår, framgår inte i de källorna (men det tycks handla om en mycket liten andel CBD).

Om växterna, och priser

De två vanligaste arterna av cannabisväxter* i dessa sammanhang är Cannabis Sativa och Cannabis Indica. Och det finns dessutom en mängd artvarianter* (“strains”) av respektive art, samt hybrider (korsningar mellan arterna). Vilket förklarar det stora sortimentet med cirka 150 olika sorters cannabis-blommor.

Bild ovan: cannabisväxter av honkön med blommor i toppen. (Mannen bär munskydd för att skydda växterna).

Generellt tycks följande gälla för Cannabis Sativa och Cannabis Indica:

  • Växten C. Sativa kan ge ruseffekt, man kan bli “hög”, gladare, mentalt stimulerad, fysiskt avslappnad, m.m.
  • Växten C. Indica har mer lugnande, avslappnande effekt, i hela kroppen. Innehåller CBD, men kan också ha högre halt THC (än Sativa). Enligt vissa källor hämmar CBD ruseffekten av THC (är inte vetenskapligt klarlagt). Indica lär bl.a. användas mot sömnlöshet.

I butiken används begreppen “Sativa-Dominant”, “Indica-Dominant” och “Hybrid” för de torkade blommorna som säljs där. Halterna THC och CBD i dessa kan variera kraftigt mellan de olika produkterna.
Där finns också kombinationer som t.ex. Sativa-Dominant med hög CBD-halt, som lär ge lägre eller ingen ruseffekt men som har de medicinska fördelarna hos Sativa.

Butikens priser för de torkade blommorna verkar ligga kring under femtio till strax över hundra svenska kronor per gram, beroende på sort och mängd. (Priserna anges i kanadensiska dollar, valutakurs f.n. ca 7,3 SEK).
Hur är det jämfört med (gatu-)priserna i Sverige? Möjligen något lägre i Kanada. Enligt en undersökning av CAN år 2017 kostade ett gram cannabis i Sverige mellan 80 och 174 kronor beroende på var i landet man befann sig.

Det finns starkare cannabisprodukter (med högre THC-halt) än de “torkade blommor” med mera som säljs i butiken, exempelvis hasch och starkare oljor/vax eller så kallade koncentrat, men som är olagliga.

Inte heller saluför butiken drycker och ätbara produkter, s.k. “edibles”, som också är olagliga. Dock planeras legalisering av edibles under slutet av 2019.

Slutligen kan förtydligas att det som butiken kallar torkade blommor också kan kallas marijuana, men det ordet tycks inte nämnas där. Kanske vill butiken framhålla att det endast är blommorna och inte övriga växtdelar som saluförs. (Generellt kan marijuana bestå av plantans alla växtdelar, men det är i blommorna mesta styrkan sitter). Eller så anser man att ordet är utslitet och förknippat med illegalt bruk. Butikens egen förklaring är att ordet marijuana anses rasistiskt*.

Bild ovan: skärmbild från kategori “Flower” i webbutiken, som har samma sortiment som den fysiska butiken. (Webbutiken skickar endast beställningar till postadresser i provinsen British Columbia).

Några länkar:
– Webbutiken: bccannabisstores.com (fungerar inte med vissa äldre webbläsare).
– Video + artikel: “Inside B.C.’s first legal cannabis store in Kamloops” (Vancouver Sun, October 17, 2018).

Mera:
Lista: här är cannabis tillåtet för nöjesbruk. (i Europa och globalt).

——————————————————-
Uppdaterad 24 februari 2019
——————————————————-
– * Drog: alkohol har psykoaktiv effekt och klassas därmed som en psykoaktiv drog, liksom cannabis.
– * THC och CBD: några av de många aktiva substanserna i cannabis. THC ger merparten av ruset. CBD har ingen ruseffekt, men kan påverka effekten från THC. CBD lär ha sövande, smärtstillande och antibiotiska egenskaper, sägs kunna lindra ångest, inflammation och illamående.
– * Artvariant (eng. strain) benämns “stam” i vissa svenska källor, dock ligger stam (eng. phylum) mycket högre upp i den taxonomiska indelningen.
– * Förutom arterna Sativa och Indica förekommer (i liknande sammanhang) även Cannabis Ruderalis (låg THC- och hög CBD-halt), men inte hos nämnda butik.
– * Ordet marijuana anses rasistiskt: det tycks syfta på att då lagarna skärptes i USA för ca hundra år sedan så utmålades vissa grupper i samhället som de mest flitiga cannabisbrukarna.
Själva ordet “marijuana” lär komma från Mexico men exakt ursprung är okänt, en hypotes är att det var slangord för bordell.

Lista: här är cannabis tillåtet för nöjesbruk

Här visas information om olika länders legalisering och avkriminalisering i Europa och globalt, gällande cannabis för nöjesbruk.

Innehåll:
– Om listorna.
– Lista: lagligt för nöjesbruk, globalt.
– Lista: tillåts i varierande grad, för nöjesbruk, Europa.

Olika länders och medborgares syn på en drog förändras genom historien. Pendeln svänger. I stora delar av världen är cannabis förbjudet, men på senare år har det luckrats upp.
Exempel: cirka fyrtio procent av Europas länder lär numera ha mindre strikt hållning till cannabis för nöjesbruk (för personligt bruk). De länderna har antingen avkriminaliserat eller ser mellan fingrarna vid mindre brott, och några enstaka har legaliserat eller planerar att legalisera.

I övriga delar av världen har cannabis för nöjesbruk legaliserats i Kanada, i tio delstater i USA och huvudstaden Washington D.C, samt i Sydafrika och i några länder till (se nedan). För medicinskt bruk är cannabis lagligt i ytterligare ett antal länder. Och många fler länder har avkriminaliserat cannabis i varierande grad.

Numera finns det också flera börsnoterade företag som handlar med cannabis för medicinskt bruk eller för nöjesbruk.

Om listorna

Listorna nedan (för globalt och för Europa) gäller läget i februari 2019. Och med reservation för att källorna* kan innehålla fel (vissa uppgifter har dock kontrollerats så långt det är rimligt).

Vi skiljer mellan nöjesbruk (“rekreationellt bruk”) och medicinskt bruk. Här tittar vi mestadels på länder som i varierande grad tillåter cannabis för nöjesbruk. Olika grader av “tillåtet” för nöjesbruk är:

  • Lagligt (med olika typer av reglering).
  • Avkriminaliserat (ej åtalbart men fortfarande olagligt. Brott kan medföra böter i vissa länder, eller samtal med t.ex. socialassistent eller behandlingspersonal, eller vara helt utan konsekvens).
  • Lagen tillämpas vanligen inte (ofta inom snäva gränser gällande t.ex. mängden innehav).

Diverse begränsningar kan vara  t.ex. åldersgräns, regler för innehav, odling, försäljning, vilket kan skilja mycket mellan olika länder.

Anm: har ett land eller en delstat legaliserat för enbart medicinskt bruk så krävs det oftast recept (utskrivet av läkare) för att använda cannabis lagligt. Reglerna kring detta kan variera mellan olika länder eller delstater (t.ex. vilka sjukdomar cannabis kan ordineras mot*, vilka typer av cannabis som tillåts (extrakt/derivat eller även växtdelar).
Har landet legaliserat för nöjesbruk, eller avkriminaliserat, så är det förstås upp till var o en om de vill använda cannabis även i medicinskt syfte.

Lista: lagligt för nöjesbruk, globalt

Denna lista omfattar länder i världen där det är fullt lagligt med cannabis för nöjesbruk (med olika typer av begränsningar).

  • Kanada: lagligt för nöjesbruk sedan okt 2018. Dessförinnan hade cannabis för medicinskt bruk varit tillåtet ända sedan 2001, så de lär ha stor erfarenhet av att hantera laglig cannabis.
  • USA: lagligt i 10 delstater, samt i huvudstaden Washington D.C. (District of Columbia) och på ögruppen Nordmarianerna.
    De tio delstaterna är: Kalifornien, Colorado, Maine, Massachusetts, Michigan, Nevada, Oregon, Vermont, Washington, Alaska.
    På gång?: New York (guvernören vill legalisera).
    Anm: i ytterligare 13 delstater är det avkriminaliserat för nöjesbruk. Dvs i nästan halva USA kan cannabis för nöjesbruk (mindre mängder) användas utan risk för åtal eller fängelse. (Dock risk för böter där det är avkriminaliserat).
  • Sydafrika: Författningsdomstolen har slagit fast (sept 2018) att det är lagligt att använda cannabis för eget bruk. Men det är inte inskrivet i lagboken än så egentligen är det tills vidare snarare avkriminaliserat (utan konsekvens vid lagbrott).
  • Georgien (Östeuropa): lagligt sedan juli 2018 för bruk och innehav. Försäljning är olagligt.
  • Nederländerna: lagligt för “coffee shops”. Och avkriminaliserat för personligt bruk.
  • Uruguay: lagligt sedan år 2013.
  • På gång: Luxemburg planerar legalisering eller avkriminalisering. Nya Zeeland ska folkomrösta år 2020 gällande legalisering.

Som jämförelse med cannabis för medicinskt bruk kan nämnas att det i USA är lagligt i 33 delstater (av 50), i huvudstaden Washington D.C. samt i fyra amerikanska territorier. Bland dessa finns förstås även de som har legaliserat för nöjesbruk. Totalt i USA är cannabis för medicinskt bruk tillåtet i över tre gånger fler delstater än de som legaliserat för nöjesbruk.

Lista: tillåts i varierande grad, för nöjesbruk, Europa

Följande lista omfattar Europeiska länder där det i varierande grad tillåts cannabis för nöjesbruk eller som inom kort planerar någon form av mildare hantering.
Exempelvis länder som har avkriminaliserat, eller legaliserat, eller där det är olagligt men lagen vanligen inte tillämpas för smärre överträdelser.

Danmark: olagligt men polis ser ofta mellan fingrarna i Christiania i Köpenhamn där cannabis nöjesbrukas flitigt.

Norge: avkriminalisering av cannabis m.m. planeras, möjligen klart under 2020. (I dec 2017 beslutades att narkotikamissbrukare ska erbjudas behandling istället för att straffas. F.n. pågår utredning hur “rusreformen” ska genomföras, utredningen ska vara klar före 31 dec 2019 enl norska regeringen).

Nederländerna: försäljning och inköp tillåtet i “coffee shops”. Avkriminaliserat för mindre innehav för personligt bruk.

Portugal: avkriminaliserat sedan år 2001.

Georgien: lagligt, gällande bruk och innehav (sedan juli 2018). Försäljning är olagligt.

Luxemburg: planerar legalisering eller avkriminalisering. Sedan 2001 har fängelsestraff ersatts med böter.

Fler Europeiska länder där det i varierande grad tillåts cannabis för nöjesbruk:
Spanien, Italien, Schweiz, Österrike, Kroatien, Tjeckien, Estland, Malta, Moldavien, Slovenien och Ukraina.

I en del källor nämns ytterligare länder med mindre strikt syn på cannabis. T.ex. för de som blir gripna så gäller i Tyskland att innehav för personligt bruk inte brukar leda till åtal, och i Frankrike tillämpas böter istället för fängelse.
Bland länder som avkriminaliserat nämns även t.ex. Belgien där det lär vara tillåtet med innehav upp till tre gram, och i Ryssland upp till sex gram.

* Några källor…

…som sammantaget kan ge en ungefärlig bild av cannabisläget i världen.

accentmagasin.se (Tillhör IOGT-NTO, Sveriges största nykterhetsorganisation, har en del artiklar om cannabis i världen. Sök cannabis med deras sökfunktion. Sajten är ofta otillgänglig/överbelastad).
– “Legality of cannabis” (wikipedia).
– “Medical cannabis, Qualifying conditions“. (Exempel på sjukdomar som cannabis ordineras mot, i amerikanska delstater).
– “Medical cannabis” (wikipedia).
Leafly.com/news/cannabis-101 (Information och tips om cannabis. Amerikansk sajt).

Flera tidningar har nyligen publicerat listor på var i världen cannabis är tillåtet, exempelvis:
– aftonbladet.se/nyheter/…lista-har-ar-cannabis-tillatet (11 feb 2019. Obs att deras påstående “i Danmark är det nu fritt fram att odla växten för medicinskt bruk” gäller företag, som fått licens).

Ät mindre människokött! (för klimatets skull)

“The Walking Dead”, den postapokalyptiska undergångs-tv-serien som rullat sedan 2010 och som nu är inne på nionde säsongen, handlar om zombier, levande döda, som stapplar omkring, utstöter gutturala läten och äter människor som av nån anledning inte hinner springa undan.

Dessa “dödvandrare” är alltså benägna på rött kött, särskilt från buken på offret (bild nedan). Rött kött lär som bekant vara det sämsta köttet i klimathänseende.

Denna zombie-långkörare är sedan länge favoritserie hos den världsberömda f.d. operasångerskan Malena Ernman* som är mamma till den världsberömda klimatstrejkaren Greta, det framgår i flera intervjuer de senaste fyra åren. Vilket förklarar deras närvaro i bilden ovan i detta apokalyptiska sammanhang. (Det är de två som inte är rufsiga i håret).

Nedan visas några hungriga zombie-scener ur nämnda serie, samt hur man dödar dessa seglivade rött-kött-ätande klimatförnekare:

Så funkar dessa zombier:

Du förvandlas automatiskt till en zombie en stund efter din död, oavsett dödsorsaken, ELLER en stund efter att du blivit biten av en zombie. Med andra ord, förr eller senare förvandlas vi alla till människomumsande zombier.
En sån zombie lever för evigt, även utan mat, OM ingen lyckas kniva den i hjärnan (bild ovan) eller kremera kroppen.

Det är självklart helt förkastligt…

…att äta människokött. Därför att: ett kilo människokött (utan benbitar) orsakar extremt gräsligt mycket växthusgaser under uppfödningen, exempelvis genom att människan ofta använder bil/buss/tåg/flyg, och konsumerar allehanda produkter som orsakar stora mängder växthusgaser vid tillverkningen.
Det är mycket mer än vad som orsakas av ett kilo nötkött (utan benbitar).
Sen finns det även etiska/moraliska/juridiska aspekter mot att äta människokött, men det är lite småtråkigt att prata om… nu när vi har gått igång på klimatargument.

Jamen om dessa zombier enbart hade glufsat i sig linser och grönsaker istället för människokött, hur skulle det fungerat dramaturgiskt? Troligen inte alls, men det är ett superhett produktionstips för svt/public service som inte behöver tänka på att generera intäkter o sånt.

Några filmklipp:
The Walking Dead Season 6 Ep 1 – Leading Zombies
The Walking Dead Glenn’s death RIP
– “The Walking Dead Season 1 (2010) Carnage Count” (3.36)
– “The Walking Dead Season Five (2014) Carnage Counts” (13.44)
The Walking Dead 5×14 The Death of Noah
Top 10 Gruesome Walking Dead Deaths By Zombies

För att nyansera det hela så att läsarna inte tror att nämnda Malena o Greta ständigt frossar i människokött, så citeras här ur en intervju som visar att det finns andra sidor av myntet:
“(…) Som att hon i de svåraste stunderna, när allt har varit för jävligt, krupit upp i sin fåtölj och tittat på tv-serien Walking dead, det har gett kraft.
Jag nickar. Förstår precis, jag älskar Walking dead, vi pratar om det, skådespeleriet, det existentiella temat, människans alla sidor, de vackra och inte så vackra, ja, att serien är så bra. Malena blir glad.
– Jag hade förväntat mig att få en tom blick när jag sa Walking dead, de flesta fattar inte hur jag kan titta på det, men jag älskar det. När livet har varit helvetiskt har jag fått kraft, herregud, de slåss mot zombier, tvingas skära upp någons systers mage för att rädda foster. Om inte de ger upp så ska väl vi klara vårt helvete. (…)”


* Malena Ernman (egentligen Sara Magdalena Ernman) är gift med Svante Thunberg. Dottern Greta använder Thunberg som efternamn.
Hos Eniro finns de under “Sara Magdalena Ernman” respektive “Svante Ernman Thunberg”.

PS. Man kan bortse ifrån att logiken i detta inlägg inte är hundraprocentig…

Strax FÖRE den globala uppvärmningen

Vi hör talas om de senaste hundra årens uppvärmning av jorden, men hur var tempen dessförinnan? Svaret på den frågan närmar vi oss här.

Innehåll:
– Nutida global temperatur.
– Grönland, från Jesus till nutid.
– Grönland, senaste tolvtusen åren.
– Mer om global temperatur.
– Kvasivetenskaplig äldre global temperatur.
– Sammanfattning.
– *Källor m.m.

Nutida global temperatur

Den nutida globala uppvärmningen kan åskådliggöras exempelvis så här:

Bild 1*: diagram från NASA, globala årsmedeltemperaturen åren 1880 till 2018 som avvikelse från globala medeltemperaturen 1951-1980. (2018 var svalare än 2017, 2016 och 2015… eller fjärde varmaste året sedan 1880 om man hellre vill uttrycka det så).

De senaste hundra åren har globala årsmedeltemperaturen ökat med drygt en grad Celsius, enligt NASA och andra aktörers beräkningar som omfattar data från tusentals mätstationer jorden runt.

Kring 1940 till 1970 stannade ökningen upp en aning (se diagram ovan).

Men hur såg det ut före senare hälften av artonhundratalet?
Underlaget från äldre tider är inte tillräckligt för att beräkna globala temperaturer. Det finns t.ex. för litet antal lokala temperaturserier från olika platser på jorden. (Det hindrar dock inte att såna beräkningar görs ändå, ofta med endast en handfull lokala källor som underlag).
Men vi kan titta närmare på lokala medeltemperaturer och inbördes skillnader för att få ledtrådar.

Grönland, från Jesus till nutid

Här väljs Grönland som exempel på lokal temperatur från äldre tider, eftersom det finns analyser därifrån vars temperaturer sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Och dessa “rekonstruerade” temperaturserier finns lättillgängliga på webben.
Grönland med sin inlandsis når söderut till ungefär samma breddgrad (latitud) som Stockholm och Oslo är belägna vid (60:e breddgraden). Den kilometertjocka isen berättar om temperaturen på Grönland och globala klimatförändringar mer än hundratusen år tillbaka.

(Obs att rekonstruerade temperaturer innehåller viss osäkerhet. Och det är en annan typ av data än instrumentella (nutida) temperaturmätningar. Därför brukar forskare inte jämföra rekonstruerade temperaturer med instrumentella temperaturer (som t.ex. görs nedan). Notera också att lokala temperaturskillnader generellt är större än motsvarande globala).

Bild 2*: lokala 20-årsmedeltemperaturen på några platser på Grönland de senaste tvåtusen åren, från hundra år före Kristus till 2016 e.Kr, som avvikelse från nutida medeltemperatur på Grönland.
Blå linje=rekonstruerad temperatur till 1980. Röd linje=instrumentell temperatur (uppmätt med termometrar) 1880 till 2016 i Ilulissat (tredje största tätorten på västkusten, 30-40 meter över havet).

I bild 2 syns att kring 1940 stannade ökningen upp och dippade en aning, på motsvarande sätt som den globala temperaturen enligt NASA (bild 1).

För drygt tvåtusen år sedan var det en ungefär lika stor temperaturförändring som under de senaste hundra åren, fast med sänkning istället för ökning av temperaturen.

Mellan cirka år 1500 till 1850 pågick “lilla istiden” (anges ovan) som medförde kallare vintrar på framförallt norra halvklotet.

Grönland, senaste tolvtusen åren

Zoomar vi ut ovanstående Grönlandstemperatur till de senaste tolvtusen åren, dvs den period som kallas Holocen, ser det ut så här:

Bild 3*: data från samma källa som i bild 2 men för hela Holocen fram till 2016 e.Kr. (Vår nuvarande interglacial eller “mellanistid”, som ingår i en istidsperiod som pågått sedan cirka tre miljoner år).

I bild 3 indikeras bl.a. följande klimathändelser, som antingen var globala eller som påverkade mestadels norra halvklotet:

Avslutningen på senaste glacialen eller istiden inleds (cirka tolvtusen år sedan).
(Anm: enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) inleddes den nuvarande mellanistiden, Holocen, för “drygt elvatusen år sedan”).

Den snabba temperaturförändringen för cirka 8200 år sedan, kallad “the 8.2 kiloyear event“, som bl.a. medförde en tvåhundraårig köldknäpp i Europa och norra halvklotet. Den plötsliga kylan kan ha orsakats av glaciärer som smälte i nuvarande Kanada så att iskallt sötvatten från en stor sjö rann ut i Atlanten och ändrade flödet på de atlantiska strömmarna.

Den flertusenåriga värmeperioden för cirka femtusen till niotusen år sedan med högre temperaturer än nu, cirka en grad högre lokalt. (Med ett avbrott vid 8200 år sedan). Periodens omfattning varierar i olika källor.

Den “lilla istiden” som avslutades för cirka 150 år sedan.
Man kan även ana den “medeltida värmeperioden” som föregick lilla istiden, och som varade några hundra år.

I bild 3 framgår också att:

  • Lokala 20-årsmedeltemperaturen har efter den lilla istiden stigit med knappt tre grader Celcius. (Globalt är det ungefär hälften).
  • Nutida temperatur är en grad lägre än topparna i den flertusenåriga värmeperioden som avslutades för cirka femtusen år sedan.
    (Med nutid avses här 2016, som globalt var varmare än både 2017 och 2018).

På Grönland under Holocen har det förekommit flera perioder då lokala tjugoårsmedeltemperaturen ökat eller sjunkit två till tre grader på mindre än hundra år. Det inträffade exempelvis för cirka 2000, 3000, 4300 och 8200 år sedan.

Mer om global temperatur

Att beräkna/uppskatta nutida globala temperaturen är ingen trivial uppgift, milt uttryckt. Det finns ett antal organisationer eller institut som ägnar sig åt detta. Varje organisation samlar årligen in stora mängder data, utför sina beräkningar och presenterar sin variant av den globala årsmedeltemperaturen. Några exempel på såna organisationer* är Berkeley Earth (USA), Copernicus Climate (EU), CRU (Storbritannien), JMA (Japan), NASA GISS (USA), NOAA (USA).

Varje sådan aktör bearbetar data från tusentals mätstationer och miljontals temperaturvärden. Exempel:

  • NASA GISS använder data från 6.300 mätstationer plus observationer från fartyg, bojar m.m.
  • Berkeley Earth hämtade data från 20.000 mätstationer plus observationer från fartyg, bojar m.m, under 2017 (många fler mätstationer än deras “konkurrenter”).

I slutändan kommer de i nutid fram till ungefär samma globala temperaturer:

Bild 4*: skillnader mellan olika organisationers beräknade globala årsmedeltemperaturer åren 1860 till 2018 (2018 preliminärt).

Kvasivetenskaplig äldre global temperatur

Beräkningar av nutida globala temperaturer sträcker sig till senare hälften av artonhundratalet (se t.ex. diagrammet ovan). Det är först vid den tiden som det anses finnas tillräckligt många mätstationer fördelade över jorden.

Äldre, rekonstruerade lokala temperaturserier (från s.k. proxydata som t.ex. isborrkärnor, trädringar, havssediment, koraller, m.m) är inte tillräckligt många och representerar inte en tillräckligt stor del av jordens yta för mer vetenskapliga beräkningar av globala temperaturen.
Trots det kan man hitta (t.ex. på wikipedia) uppgifter/diagram med “globala temperaturer” för tusentals år tillbaka i tiden och som dessutom jämförs med nutida globala årsmedeltemperaturen. Vilket bör betraktas med viss skepticism t.ex. därför att:

  • Det finns inte tillräckligt antal lokala källor i underlaget, och/eller de är inte tillräckligt fördelade över jorden.
  • En eller flera av de rekonstruerade lokala temperaturserierna som ingår i underlaget kan ha låg upplösning. T.ex. om tidsintervallet mellan varje temperaturvärde i en lokal temperaturserie är tiotals- eller hundratals år, så kan det innebära att vissa år med hög temperatur har försvunnit eller “smetats ut” så att de inte syns. Att jämföra en sån temperaturserie med en nutida global årsmedeltemperatur kan då bli gravt missvisande.
  • Det finns ingen vetenskaplig konsensus för hur äldre globala temperaturer ska rekonstrueras.

Tillägg: för koldioxid (CO2) finns inte samma invändningar som för temperatur. I motsats till en lokal, rekonstruerad temperatur så kan enstaka lokalt uppmätta koldioxidhalter betraktas som globala värden, eftersom det inte är stora skillnader i co2-halterna jorden runt vid en given tidpunkt, till skillnad från lokala temperaturer.
Temperaturen och atmosfärens koldioxidhalt följer varandra ganska väl på lång sikt. Att co2-halten idag är lika hög som för åttahundra tusen år sedan betyder inte att det är lika varmt nu som då. Men det kan bli.

Sammanfattning

Enligt bild 2 och 3 med mera ovan, och som delvis svar på den inledande frågan:

  • Det är (lokalt) cirka en grad kvar tills temperaturen överskrider den tidigare högsta temperaturen i Holocen, på Grönland. Globalt är det cirka en halv grad.
  • Senast som temperaturen på Grönland var högre än nu var för knappt tretusen år sedan.
  • Dessförinnan var temperaturen högre vid flera tillfällen, i Holocen, under den flertusenåriga värmeperioden för över femtusen år sedan.
  • Sedan dess har temperaturen rört sig / fluktuerat i svagt nedåtgående trend till “lilla istiden” och fram till nutida globala uppvärmningen. Som hittills medfört knappt tre graders ökning lokalt, och globalt drygt en grad.

FN önskar att globala uppvärmningen inte överstiger 1,5 grad. Dvs globala temperaturen bör helst inte överstiga tidigare högsta temperaturen i vår nuvarande interglacial (Holocen).

* Källor m.m.

Bild 1: climate.nasa.gov/…/global-temperature .
Bild 2 och 3:
– “Agassiz/Renland Holocene temperature reconstruction presented in Vinther et al., 2009”: Niels Bohr Institutet (pdf).
– “Greenland – DMI Historical Climate Data Collection 1784-2016”: DMI.dk (Danmarks vädertjänst).
Bild 4: berkeleyearth.org/2018-temperatures .

Några organisationer/institut:
berkeleyearth.org/land-and-ocean-data
giss.nasa.gov/gistemp
nasa.gov/vital-signs/global-temperature
jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html
copernicus.eu/node/201
crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/
noaa.gov/sotc
metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4

Mera:

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor.
Urgamla mordfall i våra istider.
Elden och hettan, förr och nu.


[Uppdaterad 8 februari 2019]

Virrvarret efter valet

Översikt av de utdragna, snurriga fyra månaderna efter valdagen 9 september 2018 fram till att politikerna och talman Norlén (pseudopresidenten) blev klara med regeringsbildningen den 18 januari 2019.

Att det tog drygt fyra månader att bilda regering beror som bekant på Annie Lööf och Centerpartiets ovilja att vara beroende av vågmästaren SD i kommande voteringar i riksdagen.
Den osäkerheten hade uppstått om C hållit samman troget med Alliansen och bildat regering med dem istället. Det scenariot kunde Lööf inte acceptera, och inte heller Liberalerna som följde efter C till Socialdemokraterna.

Både S, C och L har fått svika många vallöften för att få till ett samarbete. Som (bort-)förklaring inför väljarna försöker S-C-L lägga skuldbördan på Sverigedemokraterna, som att S-C-L räddat landet från undergång. Men förklaringen till sveken är snarare att makten lockar, och att man föredrar att känna sig någorlunda säker på att kunna förverkliga några av ens hjärtefrågor. Även om det innebär avsevärda kompromisser och en intensiv men kort svekdebatt (som är bortglömd långt före nästa val).

13 sept 2018:
Rösträkningen klar. Första till tredje plats i riksdagen gick till S, M och SD.
Riksdagsmandat för (dåvarande) blocken:
Rödgröna: 144, Alliansen: 143, Sverigedemokraterna: 62.

Mandat per parti:
V+S+MP: 28+100+16 = 144.
C+L: 31+20 = 51.
M+KD+SD: 70+22+62 = 154.

25 sept:
Riksdagen röstar nej till Stefan Löfven (S) som fortsatt statsminister.
Röstsiffror: 204 nej från Alliansen+SD, mot 142 ja från de Rödgröna.
Utan SD:s stöd så hade Alliansen misslyckats med att avsätta de Rödgröna från regeringsmakten.

2 okt:
Talmannen (Andreas Norlén) ger Ulf Kristersson (M) sonderingsuppdrag.
14 okt:
Kristersson ger upp sonderingen, två dar före deadline.

Det framgår att Alliansens fyra partier M-KD-C-L saknade en gemensam handlingsplan, efter att ha störtat Löfven från statsministerposten.
Som om valresultatet, med SD på tredje plats, hade kommit som en fullständig överraskning för Alliansen (vilket det förstås inte alls hade gjort).

C vill inte vara beroende av SD:s röster i riksdagen. Man vill blockera SD och V från framtida röstinflytande i kommande mandatperiod.

Några veckor tidigare hade C dock inte haft några invändningar mot SD:s stöd, som krävdes för att avsätta Löfven.

Annie Lööf (C) uppger nu att de önskar ett blocköverskridande samarbete. Före valet sa Lööf att ett sånt samarbete kunde vara möjligt men i så fall inom ramen för Alliansen, och att hon har stängt dörren för att C ska bryta sig loss från Alliansen.
Långt innan valet hade Löfven (S) talat i liknande riktning och att blockpolitiken “är av ondo”.

Sverige kunde fått en regering i oktober om C och L hade godtagit Kristerssons sonderingsförslag att bilda en Alliansregering (med M-KD-C-L) som inte samarbetar med SD, och om SD hade accepterat det upplägget.

15 okt:
Talmannen ger Löfven (S) sonderingsuppdrag.
29 okt:
Löfven ger upp sonderingen, efter de två veckor han haft till förfogande.

5 nov:
Talmannen meddelar att han den 12 nov kommer att föreslå Ulf Kristersson (M) som statsminister.
12 nov:
Talmannen föreslår Kristersson som statsminister.

14 nov:
Riksdagen röstade nej till Kristersson (M) som statsminister, tack vare Allianskamraterna C och L som båda röstade nej. Röstsiffrorna blev 195 nej mot 154 ja.
Sverige kunde haft en regering i november om C och L hade röstat ja (då kunde röstsiffrorna blivit 205 ja mot 144 nej).

15 nov:
Talmannen ger Annie Lööf (C) sonderingsuppdrag.
22 nov:
Lööf ger upp sonderingen, en vecka före deadline.

23 nov:
Talmannen meddelar att han den 3 dec kommer att föreslå Löfven (S) som statsminister.

27-30 nov:
– Annie Lööf (C) berättar att hon vill ha samarbete med S, och att C har en lång kravlista som S behöver uppfylla under mandatperioden för att C inte ska rösta emot Löfven som statsminister.
– Jan Björklund (L) hänger på och vill också samarbeta med S.
– Isabella Lövin (MP) kräver att ingå i regeringen, annars kommer de att rösta nej till Löfven.
– Jonas Sjöstedt (V) säger sig vilja ha inflytande om de ska stödja en mittenregering.

2 dec:
Talmannen flyttar fram sitt statsministerförslag till den 5 dec.
4 dec:
Talmannen flyttar återigen fram statsministerförslaget.
10 dec:
Talmannen meddelar ytterligare framflyttning av statsministerförslaget…

12 dec:
Riksdagen röstar ja till budgeten från M och KD (efter att ha röstat bort S:s övergångsbudget som lades i november).
Det skedde med hjälp av SD som röstade ja, samt C och L som avstod från att rösta.

12 dec:
Talmannen föreslår Löfven som statsminister (nästan tre veckor efter att han meddelat att han skulle lägga det förslaget). Förslaget ska prövas av riksdagen den 14 dec.

14 dec:
Riksdagen röstade nej till Löfven som statsminister (200 nej mot 116 ja).
Detta var den andra omröstningen till ny statsminister. Efter fyra misslyckade försök ska det utlysas extraval, enligt regelverket.

16 dec:
I en intervju några dar efter senaste omröstningen så varnar talmannen för extraval, därför att “då står vi vid avgrunden”.

Det framgår inte varför talmannen beskriver ett extraval i demokratisk ordning som en risk att folket dras ned i en avgrund. En gissning är att talmannen antog att ett extraval skulle gynna SD och missgynna andra partier (som tappat väljare pga den utdragna, än så länge misslyckade regeringsbildningen).

19 dec 2018:
Tre månader efter valdagen presenterar talman Norlén (kallad “pseudopresidenten“) till slut en tidsplan… för nästa år. Enligt den tidsplanen kommer talmannens tredje förslag till statsminister att läggas den 14 jan och riksdagsröstas den 16 jan 2019. Om det blir nej planeras ett fjärde statsministerförslag den 21 jan med röstning den 23 jan. Om det misslyckas ska det hållas extraval inom tre månader.

Talmannen vill framstå som sträng och uppmanar partiledarna att jobba över jul- och nyårshelgerna, med muntlig telefonrapport till talmannen vid två tillfällen under helgerna.

11 jan 2019:
Annie Lööf (C) meddelar på presskonferens att de kommer att släppa fram Löfven (S) som statsminister.
Lööf uppger att avgörande för deras beslut är att blockera SD från röstinflytande.
C har också kommit överens med S om att stänga ute V från inflytande.
Om några dar ska L fatta beslut om de också ska släppa fram Löfven.

Ingen tycks ha pratat med Jonas Sjöstedt (V), trots att V kan bli vågmästare i en sån konstellation. Man tycks räkna kallt med att Sjöstedt viker sig platt eftersom det anses att alla andra alternativ är sämre för V (t.ex. extraval).

11 jan:
Kommunalrådet Sara Skyttedal (KD) twittrade om Lööf och C:s svek:
“Klåpare. Bedragare. Quislingar. Vi glömmer aldrig.”
Jan Björklund (L), vem annars, invände: “Min mor flydde till Sverige undan Vidkun Quisling och hans norska nazistkollaboratörer. Man ska vara varsam med orden.”

Ordet quisling betyder landsförrädare och är en väletablerad eponym, dvs ett ord bildat av ett egennamn liksom t.ex. judas och sadist. Skyttedals ordval var relevant, eftersom Lööf & company, inklusive Björklund, onekligen kan betraktas som en sorts förrädare eller quislingar gentemot Alliansen.

14 jan:
Talmannen ändrar tidsplanen och flyttar fram statsministerförslaget till den 16:e och omröstningen till den 18 jan.

16 jan:
Talmannen föreslår återigen Löfven (S) som statsminister.

18 jan:
Riksdagen röstar ja till Löfven, som ska bilda regering med MP. Med C och L som stödpartier. Och med V som dörrmatta, utan inflytande och som inte röstar emot.

Regeringsmakten och Folkets vilja?

Varje riksdagsväljare kan rösta på ett parti, men väljaren kan inte ange vilka andra partier väljaren kan acceptera samarbete med och vilka partier väljaren absolut inte vill samarbeta med.
I valresultatet framgår inte vad väljarna anser om övriga partier.

Resultatet för riksdagsvalet är därför enkelt att redovisa, t.ex. efter antal mandat i fallande ordning:
S, M, SD, C, V, KD, L, MP.
Efter att politikerna bestämt (utifrån sina mandat i riksdagen) så gick regeringsmakten till:
S+MP, C, L, (V).

S fick flest röster i riksdagsvalet och de sitter nu i regeringen. Så regeringen kan sägas vara åtminstone delvis enligt folkets vilja.
Men hur skulle en regering, med eventuella stödpartier, ha sett ut om folket haft möjlighet att även yttra sig om för- och emot samarbeten? (Och om politikerna rättat sig efter ett sånt valresultat).
Det vet vi inte. (Möjligen kan vi få en antydan i mer eller mindre osäkra opinionsundersökningar).

“All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, enligt grundlag. Den formuleringen är såpass svepande att den kan anses stämma även om det skulle förekomma viss diskrepans mellan valresultatet och regeringens sammansättning.
Folkets “makt” skulle ganska enkelt kunna bli tydligare, exempelvis genom att modernisera och komplettera riksdagsvalet så att det i valresultatet framgår vilka samarbeten folket accepterar och vilka samarbeten folket motsätter sig. Och därefter låta politikerna i möjligaste mån följa folkets vilja.

——————————————————–
Inte fått nog av det snurriga?

1. Håll blicken fokuserad i trettio sekunder i mitten på det rörliga mönstret nedan.
2. Flytta blicken till textmassan ovan.

Så öppnar du kokosnöten (med bibehållen värdighet)

När vi försöker öppna en kokosnöt avslöjas lätt vår genetiska härkomst. I detta inlägg visas hur en kokosnöt kan öppnas mer genomtänkt än hos apor. Till tonerna av kokosnötmusik. Vi lär oss också att en pistol kan “öppna” fyra kokosnötter med ett skott.

Innehåll: Kokosnötanatomi. Tappa ur kokosvattnet (kanske). Öppna kokosnöten. Lossa kokosen (fruktköttet). Skala eller konsumera direkt. Videor. Kokosnötmusik. Diverse om kokosnöten. Öppna kokosnötter med puffran.

Kokosnötanatomi

När ett objekt ska sönderdelas under någorlunda kontrollerade former kan det vara en fördel att ha viss insikt i objektets anatomi.
För kokosnötter som säljs i våra butiker, dvs där ytterhöljet har avlägsnats av leverantören, och kokosnöten är gammal och ganska torr med bara en skvätt kokosvatten kvar och det vita kokoslagret har växt sig tjockt (hos unga kokosnötter är det tvärtom fullt med kokosvatten och kokoslagret är tunt), så kan följande vara bra att veta:

  • Kokosnöten har redan ett färdigt “avtappningshål” som endast är förseglat med en tunn skorpa (och lite kokos), det döljer sig under en av de tre groparna.
  • Kokosnötens “ekvator” är vägen att slå in på. (Se bild).
  • Kokosnöten har tre skarvar som löper längs långsidorna (från pol till pol).

Bild ovan: minst en av de tre groparna penetreras enkelt med skaftet på en kaffesked eller annat långsmalt föremål.

Tappa ur kokosvattnet (kanske)

I kokosnötens ena ände, eller kring ena “polen”, brukar finnas tre små gropar, eller med lite fantasi två ögon och en mun. Åtminstone en av dessa tre gropar är enkelt att penetrera med ett långsmalt föremål som inte ens behöver vara vasst, exempelvis skaftet på en kaffesked (som bilden ovan), eller en stor skruvmejsel. Då kommer man direkt till kokosen utan att genomtränga hårt skal.

Tryck/vrid in skedskaft/skruvmejsel e.dyl. några centimeter (även genom kokosen) och vrid runt några gånger så att hålet vidgas till cirka en centimeter. Det räcker med 1 tillräckligt stort hål, det behövs inget extra “lufthål” eller dylikt för att få ut kokosvattnet. Dvs man kan skippa borrmaskinen eller hammaren o sylen för att göra avtappningshål.

Man kan låta bli att göra avtappningshål och istället försöka fånga upp kokosvattnet i en skål i nästa moment när kokosnöten spricker, eller slicka upp det från marken som apan. Eller så kan man strunta helt i den lilla skvätten gammalt kokosvatten och anse vattnet överreklamerat.

Öppna kokosnöten

När man slår med t.ex. en hammare eller med baksidan av en tung kniv (eller annat lagom tungt föremål) runt kokosnöten längs dess “ekvator” så spricker skalet till slut, ofta i två delar. (Se video nedan).

Man kan exempelvis ha kokosnöten liggande i ena handen (som hålls över en skål), och mellan varje slag vrider man kokosnöten några centimeter (med samma hand som håller kokosnöten) så att slagen följer längs ekvatorn:

Tips: om man har kokosnöten liggande i ena handen medan man slår, så kan man ha en handduk mellan handen och kokosnöten för att undvika små klämskador i handen då kokosnöten spricker.

Eller så kan man lägga kokosnöten på ett stabilt underlag, istället för att ha den i ena handen. Principen är densamma, vrid kokosnöten mellan varje slag:

Lossa kokosen (fruktköttet)

Efter att kokosnöten öppnats så sitter ofta hela eller delar av den vita kokosen kvar på det hårda skalet. (Ibland släpper dock kokosen helt i samband med att kokosnöten öppnas). Lossa kokosen med t.ex. en spetsig kort fruktkniv eller en matsked. Några exempel:

Bild ovan: med kniv. Skär och bänd loss mindre strimlor. Dvs gör ett några centimeter långt snitt (ned till skalet), från kokoskant till kokoskant, bänd sedan loss den biten. Upprepa.

Bild ovan: med kniv och kilformat snitt. Skär o bänd loss ett kilformat stycke av kokosen, som en “tårtbit”. (Komplettera eventuellt med ett snitt på motsatta sidan). Bänd loss resten av kokosen.

Bild ovan: med matsked. Tryck in skedens främre del mellan kokosen o skalet och bänd försiktigt. Det kan underlätta om man först bänder försiktigt runtom på flera ställen längs kokoskanten, innan man bryter loss stycken.
Om kokosen sitter för hårt eller tajt för att få loss med sked, prova att slå eller knacka vid skalhalvans kant med hammare så att skalet spricker. Eller lägg kokosnöthalvorna i frysen en kvart för att lättare få loss kokosköttet. Eller använd kniv istället.

Skala eller konsumera direkt

När kokosen lossats från det hårda skalet så kan det finnas ett tunnare, mjukare skal kvar. Det är ätbart och lär innehålla både fibrer o näringsämnen. Kan skalas bort med kniv eller potatisskalare.

Videor

– “How to Open a Coconut and Remove the Meat
Utrustning: baksidan av stor tung kniv, mindre kniv (böjd linoleumkniv), skyddshandske, skål.
Blöter först kokosnöten några sekunder. Kokosnöten i handen. Slår på mitten av de tre skarvarna (som nämns ovan i detta inlägg). Tar även loss kokosen.
Anm: en (rak) fruktkniv kan ersätta böjd linoleumkniv.

– “How To Crack a Coconut“.
Utrustning: skruvmejsel, hammare, matsked, skål, skärbräda, handduk.
Gör flera avtappningshål. Kokosnöten på skärbräda. Tar även loss kokosen.
Anm: i slutet tipsas också om knepet att hetta upp kokosnöten (efter att kokosvattnet hällts ut) i ugn i 15 minuter i 200 grader Celsius (han säger 400 grader, sannolikt Fahrenheit) så att skalet spricker lättare. Rekommenderas inte, verkar som att det i vissa fall försämrar smaken.

– “How to open a Coconut – Hur öppnar man en kokosnöt
Utrustning: hammare, skål. Kokosnöten i handen.

– “Hur man öppnar en kokosnöt
Utrustning: plastpåse. Kokosnöt i plastpåse dängs i asfalten.

Andra metoder involverar t.ex. nedfrysning eller blötläggning av hela kokosnöten vilket påstås underlätta sprickbildningen och losstagandet av kokosen från skalet.

Kokosnötmusik

– “Coconuts“, Triarchy ft. J.Lauryn (Official Video).
Fler versioner: [Med text]

– “Don’t Take My Coconuts“, Kid Creole & The Coconuts (Live i London. 2).
Fler versioner: [nyare version] [kort version] [disco-mix]

– “The Coconut Song – (Da Coconut Nut)“.
Originalet: “Da CoConut Nut“, Smokey Mountain.

En av de mer kända kokosnötsångerna lär vara “Far jag kan inte få upp min kokosnöt”, och dess förlaga “I’ve Got a Lovely Bunch of Coconuts”. Men det finns en kokosnötrolighetsgräns i detta inlägg, så den som vill höra de melodierna får istället t.ex. söka på nätet.

Diverse om kokosnöten

Köp endast kokosnötter som det skvalpar i, dvs som innehåller kokosvatten. Och helst som kylförvaras i butiken (dvs kylskåpstemperatur).

Kokosnöten är en stenfrukt, inte en nöt, sägs det. Å andra sidan anses både kokosnötter och nötter vara “frukter”: “saftig frukt” respektive “torr frukt”, så nåt har de ändå gemensamt.

Kokosmjölk tillverkas av kokosen (dvs fruktköttet), inte av kokosvattnet.

Öppna kokosnötter med puffran

Med en 9 mm helmantlad kula (full metal jacket) och pistol Glock 17 “öppnas” fyra kokosnötter på en gång:
– “How many COCONUTs does it take to stop a bullet?
Samma resultat erhålls med 5.56 mm och gevär AR-15.

————————————————————–
[Uppdaterad 29 december 2018]