Välkommen till statliga cannabis-butiken

Här granskas en cannabisbutik i Kanada som nyligen legaliserade cannabis för nöjesbruk (så oerhört osvenskt). Allvarliga bieffekter av denna granskning kan vara en aning fördjupade kunskaper, för den som inte redan är cannabiskännare.

Den svenska butiken “Systembolaget” besöks av många medborgare för att lagligt inhandla drogen* alkohol. På butikens utsida lockar butikens skyltfönster med olika sorters öl, vin eller sprit. Fönstren är inte insynsskyddade för att hindra barn att se in i butiken.

Insynsskyddade frostade fönster finns däremot i den statligt ägda cannabis-butiken vi nu ska besöka, i det rika och moderna landet Kanada, närmare bestämt i Kanadas västligaste provins British Columbia.

Var beredd att visa två (2) ID-kort som intygar din ålder, innan du släpps in i butiken.
Och glöm förutfattade meningar om flummiga knarkmiljöer och täta rökdimmor. Denna butik är raka motsatsen, med ljus, fräsch och luftig interiör som mera påminner om försäljning av högteknologiska produkter än av cannabis.

Rökning är totalförbjuden både i och utanför butiken, så fimpa cigaretten ifall du suger på en sån. Den bör släckas i god tid, enligt Kanadas lag från 2008 om rökförbud på offentliga platser och arbetsplatser inom en radie av sex meter från dörrar, fönster och luftintag.

Butiksbilderna nedan är från premiäröppningen av “BC Cannabis Store” i oktober 2018:

Kunderna får inte vidröra produkterna, dvs de torkade (cannabis-) blommorna (“the dried flowers”), före köpet. Istället finns transparenta sniffburkar (“sniff jars”) utplacerade på diskarna runtom i butiken, där kunderna kan se och lukta på provexemplar (bilder ovan). Anm: att lukta på cannabis ger ingen ruseffekt.

När kunderna gjort sina val går de till kassan och beställer, expediten plockar fram blommorna som ligger i askar, burkar e.dyl. På förpackningarna finns varningstexter, liksom på skyltar i butiken.

Butikens produktbeskrivningar och sortiment

Det lär finnas många artvarianter (“strains”) av cannabisväxten, med olika mer eller mindre utpräglade dofter och smaker. (Dofterna orsakas av “terpens” (terpener), aromämnen i växterna).
För varje blomprodukt i butiken finns en kort beskrivning av doft, smak och/eller utseende, liknande de bedömningar som vinkännare avger när de bedömer vinsorter med formuleringar som “Lätt och fräscht vin med inslag av jordgubb, hallon och rostad mandel”. Några exempel från cannabisbutiken:

“Bright and fresh citrus flavour with an earthy, floral aroma”.  (=Ljus och frisk smak av citrus, med en jordig, blommig doft).
Eller: “Dense, frosty purple flower with a funky kush flavour and zesty mandarin notes.”
Fler exempel:

Bild ovan: tre olika produkter, inklusive beskrivning av doft eller smak (längst ned i respektive).
Anm: överst i varje produktbeskrivning står angivet “Sativa-Dominant” eller “Indica-Dominant”, mer om detta nedan.

Liksom Systembolagets stora utbud av alkoholprodukter så finns det ett hyfsat stort sortiment cannabisprodukter i denna butik, uppåt 150 sorters “torkade blommor” med olika styrkor, dofter och smaker. Utöver detta saluförs även:

  • Kapslar, oljor och spray (intas via munnen, dvs oralt).
  • Diverse tillbehör, samt verktyg för att bruka de torkade blommorna (olika rökdon inklusive “vaporizers” som eliminerar en del oönskade ämnen från röken).
  • Frön, för den som vill odla själv. (Upp till fyra plantor är lagligt att ha hemma för privat bruk).

Styrkan eller potensen hos produkterna

Hos Systembolaget uttrycks “styrkan” eller alkoholhalten som bekant i procent. Med “styrka” avses här att ju högre procent desto mer ruseffekt. Starkast i deras sortiment av alkoholhaltiga produkter lär vara några absint- och gin-sorter, med omkring 70 % alkoholhalt. (Starkast f.n. har 76 respektive 74 procents alkoholhalt, gin “Strane Uncut” och absint “Valkyria Absinthe Oak Aged Chili Cask Strength”).

Med cannabis tycks det inte vara lika enkelt som med alkoholhalten i öl, vin och sprit att uttrycka den möjliga berusningsgraden. (Fast det kan förstås bero på ovana). För cannabis anges styrkan som “estimated potency”, dvs uppskattad potens eller styrka. Och det uttrycks med två procenttal, ett vardera för halten av substanserna THC* och CBD*. Notera att cannabis även lär ha medicinska fördelar, som kan erhållas även utan ruseffekt.

En tumregel för cannabis tycks vara att högre ruseffekt erhålls med hög halt av THC tillsammans med låg eller noll halt CBD. Exempel, om den torkade blomman innehåller:
20 % THC och 0,01 % CBD
så ger det högre ruseffekt, än om THC-halten är lägre eller/och om CBD-halten är avsevärt högre (se nedan).

Om användaren istället vill ha en lugnande, avslappnande effekt utan att bli “hög”/berusad, eller enbart utnyttja de medicinska fördelarna som cannabis lär ha, så kan det erhållas med lägre THC-halt och högre CBD-halt.
Ruseffekten av THC lär dämpas om CBD-halten är lika hög eller högre än THC-halten.

I cannabisbutiken anses THC-halten vara hög om den överskrider 15 %. Motsvarande för CBD är 4 %.
Högsta THC-halten bland butikens torkade blommor tycks vara 28 %, högsta CBD-halten är 18 %. (Det existerar betydligt starkare cannabisprodukter, men de är olagliga i Kanada).
Lägsta halt THC är noll, eller rättare sagt 0 – 1 %, och motsvarande för CBD är 0 – 0,01 %, i butikens produktbeskrivningar av blommorna.

I produktbeskrivningen anges halten som ett intervall, exempelvis:
“THC 16-26% CBD 0-0.07% (estimated potency)”
vilket lär bero på att det är omöjligt att styra halten för varje planta.

Anm: vissa källor anser att vid höga THC-halter kan en viss mängd CBD förstärka effekten av THC. Proportionerna THC/CBD, eller vid vilka halter den förstärkande effekten uppstår, framgår inte i de källorna (men det tycks handla om en mycket liten andel CBD).

Om växterna, och priser

De två vanligaste arterna av cannabisväxter* i dessa sammanhang är Cannabis Sativa och Cannabis Indica. Och det finns dessutom en mängd artvarianter* (“strains”) av respektive art, samt hybrider (korsningar mellan arterna). Vilket förklarar det stora sortimentet med cirka 150 olika sorters cannabis-blommor.

Bild ovan: cannabisväxter av honkön med blommor i toppen. (Mannen bär munskydd för att skydda växterna).

Generellt tycks följande gälla för Cannabis Sativa och Cannabis Indica:

  • Växten C. Sativa kan ge ruseffekt, man kan bli “hög”, gladare, mentalt stimulerad, fysiskt avslappnad, m.m.
  • Växten C. Indica har mer lugnande, avslappnande effekt, i hela kroppen. Innehåller CBD, men kan också ha högre halt THC (än Sativa). Enligt vissa källor hämmar CBD ruseffekten av THC (är inte vetenskapligt klarlagt). Indica lär bl.a. användas mot sömnlöshet.

I butiken används begreppen “Sativa-Dominant”, “Indica-Dominant” och “Hybrid” för de torkade blommorna som säljs där. Halterna THC och CBD i dessa kan variera kraftigt mellan de olika produkterna.
Där finns också kombinationer som t.ex. Sativa-Dominant med hög CBD-halt, som lär ge lägre eller ingen ruseffekt men som har de medicinska fördelarna hos Sativa.

Butikens priser för de torkade blommorna verkar ligga kring under femtio till strax över hundra svenska kronor per gram, beroende på sort och mängd. (Priserna anges i kanadensiska dollar, valutakurs f.n. ca 7,3 SEK).
Hur är det jämfört med (gatu-)priserna i Sverige? Möjligen något lägre i Kanada. Enligt en undersökning av CAN år 2017 kostade ett gram cannabis i Sverige mellan 80 och 174 kronor beroende på var i landet man befann sig.

Det finns starkare cannabisprodukter (med högre THC-halt) än de “torkade blommor” med mera som säljs i butiken, exempelvis hasch och starkare oljor/vax eller så kallade koncentrat, men som är olagliga.

Inte heller saluför butiken drycker och ätbara produkter, s.k. “edibles”, som också är olagliga. Dock planeras legalisering av edibles under slutet av 2019.

Slutligen kan förtydligas att det som butiken kallar torkade blommor också kan kallas marijuana, men det ordet tycks inte nämnas där. Kanske vill butiken framhålla att det endast är blommorna och inte övriga växtdelar som saluförs. (Generellt kan marijuana bestå av plantans alla växtdelar, men det är i blommorna mesta styrkan sitter). Eller så anser man att ordet är utslitet och förknippat med illegalt bruk. Butikens egen förklaring är att ordet marijuana anses rasistiskt*.

Bild ovan: skärmbild från kategori “Flower” i webbutiken, som har samma sortiment som den fysiska butiken. (Webbutiken skickar endast beställningar till postadresser i provinsen British Columbia).

Några länkar:
– Webbutiken: bccannabisstores.com (fungerar inte med vissa äldre webbläsare).
– Video + artikel: “Inside B.C.’s first legal cannabis store in Kamloops” (Vancouver Sun, October 17, 2018).

Mera:
Lista: här är cannabis tillåtet för nöjesbruk. (i Europa och globalt).

——————————————————-
Uppdaterad 24 februari 2019
——————————————————-
– * Drog: alkohol har psykoaktiv effekt och klassas därmed som en psykoaktiv drog, liksom cannabis.
– * THC och CBD: några av de många aktiva substanserna i cannabis. THC ger merparten av ruset. CBD har ingen ruseffekt, men kan påverka effekten från THC. CBD lär ha sövande, smärtstillande och antibiotiska egenskaper, sägs kunna lindra ångest, inflammation och illamående.
– * Artvariant (eng. strain) benämns “stam” i vissa svenska källor, dock ligger stam (eng. phylum) mycket högre upp i den taxonomiska indelningen.
– * Förutom arterna Sativa och Indica förekommer (i liknande sammanhang) även Cannabis Ruderalis (låg THC- och hög CBD-halt), men inte hos nämnda butik.
– * Ordet marijuana anses rasistiskt: det tycks syfta på att då lagarna skärptes i USA för ca hundra år sedan så utmålades vissa grupper i samhället som de mest flitiga cannabisbrukarna.
Själva ordet “marijuana” lär komma från Mexico men exakt ursprung är okänt, en hypotes är att det var slangord för bordell.

Lista: här är cannabis tillåtet för nöjesbruk

Här visas information om olika länders legalisering och avkriminalisering i Europa och globalt, gällande cannabis för nöjesbruk.

Innehåll:
– Om listorna.
– Lista: lagligt för nöjesbruk, globalt.
– Lista: tillåts i varierande grad, för nöjesbruk, Europa.

Olika länders och medborgares syn på en drog förändras genom historien. Pendeln svänger. I stora delar av världen är cannabis förbjudet, men på senare år har det luckrats upp.
Exempel: cirka fyrtio procent av Europas länder lär numera ha mindre strikt hållning till cannabis för nöjesbruk (för personligt bruk). De länderna har antingen avkriminaliserat eller ser mellan fingrarna vid mindre brott, och några enstaka har legaliserat eller planerar att legalisera.

I övriga delar av världen har cannabis för nöjesbruk legaliserats i Kanada, i tio delstater i USA och huvudstaden Washington D.C, samt i Sydafrika och i några länder till (se nedan). För medicinskt bruk är cannabis lagligt i ytterligare ett antal länder. Och många fler länder har avkriminaliserat cannabis i varierande grad.

Numera finns det också flera börsnoterade företag som handlar med cannabis för medicinskt bruk eller för nöjesbruk.

Om listorna

Listorna nedan (för globalt och för Europa) gäller läget i februari 2019. Och med reservation för att källorna* kan innehålla fel (vissa uppgifter har dock kontrollerats så långt det är rimligt).

Vi skiljer mellan nöjesbruk (“rekreationellt bruk”) och medicinskt bruk. Här tittar vi mestadels på länder som i varierande grad tillåter cannabis för nöjesbruk. Olika grader av “tillåtet” för nöjesbruk är:

  • Lagligt (med olika typer av reglering).
  • Avkriminaliserat (ej åtalbart men fortfarande olagligt. Brott kan medföra böter i vissa länder, eller samtal med t.ex. socialassistent eller behandlingspersonal, eller vara helt utan konsekvens).
  • Lagen tillämpas vanligen inte (ofta inom snäva gränser gällande t.ex. mängden innehav).

Diverse begränsningar kan vara  t.ex. åldersgräns, regler för innehav, odling, försäljning, vilket kan skilja mycket mellan olika länder.

Anm: har ett land eller en delstat legaliserat för enbart medicinskt bruk så krävs det oftast recept (utskrivet av läkare) för att använda cannabis lagligt. Reglerna kring detta kan variera mellan olika länder eller delstater (t.ex. vilka sjukdomar cannabis kan ordineras mot*, vilka typer av cannabis som tillåts (extrakt/derivat eller även växtdelar).
Har landet legaliserat för nöjesbruk, eller avkriminaliserat, så är det förstås upp till var o en om de vill använda cannabis även i medicinskt syfte.

Lista: lagligt för nöjesbruk, globalt

Denna lista omfattar länder i världen där det är fullt lagligt med cannabis för nöjesbruk (med olika typer av begränsningar).

  • Kanada: lagligt för nöjesbruk sedan okt 2018. Dessförinnan hade cannabis för medicinskt bruk varit tillåtet ända sedan 2001, så de lär ha stor erfarenhet av att hantera laglig cannabis.
  • USA: lagligt i 10 delstater, samt i huvudstaden Washington D.C. (District of Columbia) och på ögruppen Nordmarianerna.
    De tio delstaterna är: Kalifornien, Colorado, Maine, Massachusetts, Michigan, Nevada, Oregon, Vermont, Washington, Alaska.
    På gång?: New York (guvernören vill legalisera).
    Anm: i ytterligare 13 delstater är det avkriminaliserat för nöjesbruk. Dvs i nästan halva USA kan cannabis för nöjesbruk (mindre mängder) användas utan risk för åtal eller fängelse. (Dock risk för böter där det är avkriminaliserat).
  • Sydafrika: Författningsdomstolen har slagit fast (sept 2018) att det är lagligt att använda cannabis för eget bruk. Men det är inte inskrivet i lagboken än så egentligen är det tills vidare snarare avkriminaliserat (utan konsekvens vid lagbrott).
  • Georgien (Östeuropa): lagligt sedan juli 2018 för bruk och innehav. Försäljning är olagligt.
  • Nederländerna: lagligt för “coffee shops”. Och avkriminaliserat för personligt bruk.
  • Uruguay: lagligt sedan år 2013.
  • På gång: Luxemburg planerar legalisering eller avkriminalisering. Nya Zeeland ska folkomrösta år 2020 gällande legalisering.

Som jämförelse med cannabis för medicinskt bruk kan nämnas att det i USA är lagligt i 33 delstater (av 50), i huvudstaden Washington D.C. samt i fyra amerikanska territorier. Bland dessa finns förstås även de som har legaliserat för nöjesbruk. Totalt i USA är cannabis för medicinskt bruk tillåtet i över tre gånger fler delstater än de som legaliserat för nöjesbruk.

Lista: tillåts i varierande grad, för nöjesbruk, Europa

Följande lista omfattar Europeiska länder där det i varierande grad tillåts cannabis för nöjesbruk eller som inom kort planerar någon form av mildare hantering.
Exempelvis länder som har avkriminaliserat, eller legaliserat, eller där det är olagligt men lagen vanligen inte tillämpas för smärre överträdelser.

Danmark: olagligt men polis ser ofta mellan fingrarna i Christiania i Köpenhamn där cannabis nöjesbrukas flitigt.

Norge: avkriminalisering av cannabis m.m. planeras, möjligen klart under 2020. (I dec 2017 beslutades att narkotikamissbrukare ska erbjudas behandling istället för att straffas. F.n. pågår utredning hur “rusreformen” ska genomföras, utredningen ska vara klar före 31 dec 2019 enl norska regeringen).

Nederländerna: försäljning och inköp tillåtet i “coffee shops”. Avkriminaliserat för mindre innehav för personligt bruk.

Portugal: avkriminaliserat sedan år 2001.

Georgien: lagligt, gällande bruk och innehav (sedan juli 2018). Försäljning är olagligt.

Luxemburg: planerar legalisering eller avkriminalisering. Sedan 2001 har fängelsestraff ersatts med böter.

Fler Europeiska länder där det i varierande grad tillåts cannabis för nöjesbruk:
Spanien, Italien, Schweiz, Österrike, Kroatien, Tjeckien, Estland, Malta, Moldavien, Slovenien och Ukraina.

I en del källor nämns ytterligare länder med mindre strikt syn på cannabis. T.ex. för de som blir gripna så gäller i Tyskland att innehav för personligt bruk inte brukar leda till åtal, och i Frankrike tillämpas böter istället för fängelse.
Bland länder som avkriminaliserat nämns även t.ex. Belgien där det lär vara tillåtet med innehav upp till tre gram, och i Ryssland upp till sex gram.

* Några källor…

…som sammantaget kan ge en ungefärlig bild av cannabisläget i världen.

accentmagasin.se (Tillhör IOGT-NTO, Sveriges största nykterhetsorganisation, har en del artiklar om cannabis i världen. Sök cannabis med deras sökfunktion. Sajten är ofta otillgänglig/överbelastad).
– “Legality of cannabis” (wikipedia).
– “Medical cannabis, Qualifying conditions“. (Exempel på sjukdomar som cannabis ordineras mot, i amerikanska delstater).
– “Medical cannabis” (wikipedia).
Leafly.com/news/cannabis-101 (Information och tips om cannabis. Amerikansk sajt).

Flera tidningar har nyligen publicerat listor på var i världen cannabis är tillåtet, exempelvis:
– aftonbladet.se/nyheter/…lista-har-ar-cannabis-tillatet (11 feb 2019. Obs att deras påstående “i Danmark är det nu fritt fram att odla växten för medicinskt bruk” gäller företag, som fått licens).

Ät mindre människokött! (för klimatets skull)

“The Walking Dead”, den postapokalyptiska undergångs-tv-serien som rullat sedan 2010 och som nu är inne på nionde säsongen, handlar om zombier, levande döda, som stapplar omkring, utstöter gutturala läten och äter människor som av nån anledning inte hinner springa undan.

Dessa “dödvandrare” är alltså benägna på rött kött, särskilt från buken på offret (bild nedan). Rött kött lär som bekant vara det sämsta köttet i klimathänseende.

Denna zombie-långkörare är sedan länge favoritserie hos den världsberömda f.d. operasångerskan Malena Ernman* som är mamma till den världsberömda klimatstrejkaren Greta, det framgår i flera intervjuer de senaste fyra åren. Vilket förklarar deras närvaro i bilden ovan i detta apokalyptiska sammanhang. (Det är de två som inte är rufsiga i håret).

Nedan visas några hungriga zombie-scener ur nämnda serie, samt hur man dödar dessa seglivade rött-kött-ätande klimatförnekare:

Så funkar dessa zombier:

Du förvandlas automatiskt till en zombie en stund efter din död, oavsett dödsorsaken, ELLER en stund efter att du blivit biten av en zombie. Med andra ord, förr eller senare förvandlas vi alla till människomumsande zombier.
En sån zombie lever för evigt, även utan mat, OM ingen lyckas kniva den i hjärnan (bild ovan) eller kremera kroppen.

Det är självklart helt förkastligt…

…att äta människokött. Därför att: ett kilo människokött (utan benbitar) orsakar extremt gräsligt mycket växthusgaser under uppfödningen, exempelvis genom att människan ofta använder bil/buss/tåg/flyg, och konsumerar allehanda produkter som orsakar stora mängder växthusgaser vid tillverkningen.
Det är mycket mer än vad som orsakas av ett kilo nötkött (utan benbitar).
Sen finns det även etiska/moraliska/juridiska aspekter mot att äta människokött, men det är lite småtråkigt att prata om… nu när vi har gått igång på klimatargument.

Jamen om dessa zombier enbart hade glufsat i sig linser och grönsaker istället för människokött, hur skulle det fungerat dramaturgiskt? Troligen inte alls, men det är ett superhett produktionstips för svt/public service som inte behöver tänka på att generera intäkter o sånt.

Några filmklipp:
The Walking Dead Season 6 Ep 1 – Leading Zombies
The Walking Dead Glenn’s death RIP
– “The Walking Dead Season 1 (2010) Carnage Count” (3.36)
– “The Walking Dead Season Five (2014) Carnage Counts” (13.44)
The Walking Dead 5×14 The Death of Noah
Top 10 Gruesome Walking Dead Deaths By Zombies

För att nyansera det hela så att läsarna inte tror att nämnda Malena o Greta ständigt frossar i människokött, så citeras här ur en intervju som visar att det finns andra sidor av myntet:
“(…) Som att hon i de svåraste stunderna, när allt har varit för jävligt, krupit upp i sin fåtölj och tittat på tv-serien Walking dead, det har gett kraft.
Jag nickar. Förstår precis, jag älskar Walking dead, vi pratar om det, skådespeleriet, det existentiella temat, människans alla sidor, de vackra och inte så vackra, ja, att serien är så bra. Malena blir glad.
– Jag hade förväntat mig att få en tom blick när jag sa Walking dead, de flesta fattar inte hur jag kan titta på det, men jag älskar det. När livet har varit helvetiskt har jag fått kraft, herregud, de slåss mot zombier, tvingas skära upp någons systers mage för att rädda foster. Om inte de ger upp så ska väl vi klara vårt helvete. (…)”


* Malena Ernman (egentligen Sara Magdalena Ernman) är gift med Svante Thunberg. Dottern Greta använder Thunberg som efternamn.
Hos Eniro finns de under “Sara Magdalena Ernman” respektive “Svante Ernman Thunberg”.

PS. Man kan bortse ifrån att logiken i detta inlägg inte är hundraprocentig…

Strax FÖRE den globala uppvärmningen

Vi hör talas om de senaste hundra årens uppvärmning av jorden, men hur var tempen dessförinnan? Svaret på den frågan närmar vi oss här.

Innehåll:
– Nutida global temperatur.
– Grönland, från Jesus till nutid.
– Grönland, senaste tolvtusen åren.
– Mer om global temperatur.
– Kvasivetenskaplig äldre global temperatur.
– Sammanfattning.
– *Källor m.m.

Nutida global temperatur

Den nutida globala uppvärmningen kan åskådliggöras exempelvis så här:

Bild 1*: diagram från NASA, globala årsmedeltemperaturen åren 1880 till 2018 som avvikelse från globala medeltemperaturen 1951-1980. (2018 var svalare än 2017, 2016 och 2015… eller fjärde varmaste året sedan 1880 om man hellre vill uttrycka det så).

De senaste hundra åren har globala årsmedeltemperaturen ökat med drygt en grad Celsius, enligt NASA och andra aktörers beräkningar som omfattar data från tusentals mätstationer jorden runt.

Kring 1940 till 1970 stannade ökningen upp en aning (se diagram ovan).

Men hur såg det ut före senare hälften av artonhundratalet?
Underlaget från äldre tider är inte tillräckligt för att beräkna globala temperaturer. Det finns t.ex. för litet antal lokala temperaturserier från olika platser på jorden. (Det hindrar dock inte att såna beräkningar görs ändå, ofta med endast en handfull lokala källor som underlag).
Men vi kan titta närmare på lokala medeltemperaturer och inbördes skillnader för att få ledtrådar.

Grönland, från Jesus till nutid

Här väljs Grönland som exempel på lokal temperatur från äldre tider, eftersom det finns analyser därifrån vars temperaturer sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Och dessa “rekonstruerade” temperaturserier finns lättillgängliga på webben.
Grönland med sin inlandsis når söderut till ungefär samma breddgrad (latitud) som Stockholm och Oslo är belägna vid (60:e breddgraden). Den kilometertjocka isen berättar om temperaturen på Grönland och globala klimatförändringar mer än hundratusen år tillbaka.

(Obs att rekonstruerade temperaturer innehåller viss osäkerhet. Och det är en annan typ av data än instrumentella (nutida) temperaturmätningar. Därför brukar forskare inte jämföra rekonstruerade temperaturer med instrumentella temperaturer (som t.ex. görs nedan). Notera också att lokala temperaturskillnader generellt är större än motsvarande globala).

Bild 2*: lokala 20-årsmedeltemperaturen på några platser på Grönland de senaste tvåtusen åren, från hundra år före Kristus till 2016 e.Kr, som avvikelse från nutida medeltemperatur på Grönland.
Blå linje=rekonstruerad temperatur till 1980. Röd linje=instrumentell temperatur (uppmätt med termometrar) 1880 till 2016 i Ilulissat (tredje största tätorten på västkusten, 30-40 meter över havet).

I bild 2 syns att kring 1940 stannade ökningen upp och dippade en aning, på motsvarande sätt som den globala temperaturen enligt NASA (bild 1).

För drygt tvåtusen år sedan var det en ungefär lika stor temperaturförändring som under de senaste hundra åren, fast med sänkning istället för ökning av temperaturen.

Mellan cirka år 1500 till 1850 pågick “lilla istiden” (anges ovan) som medförde kallare vintrar på framförallt norra halvklotet.

Grönland, senaste tolvtusen åren

Zoomar vi ut ovanstående Grönlandstemperatur till de senaste tolvtusen åren, dvs den period som kallas Holocen, ser det ut så här:

Bild 3*: data från samma källa som i bild 2 men för hela Holocen fram till 2016 e.Kr. (Vår nuvarande interglacial eller “mellanistid”, som ingår i en istidsperiod som pågått sedan cirka tre miljoner år).

I bild 3 indikeras bl.a. följande klimathändelser, som antingen var globala eller som påverkade mestadels norra halvklotet:

Avslutningen på senaste glacialen eller istiden inleds (cirka tolvtusen år sedan).
(Anm: enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) inleddes den nuvarande mellanistiden, Holocen, för “drygt elvatusen år sedan”).

Den snabba temperaturförändringen för cirka 8200 år sedan, kallad “the 8.2 kiloyear event“, som bl.a. medförde en tvåhundraårig köldknäpp i Europa och norra halvklotet. Den plötsliga kylan kan ha orsakats av glaciärer som smälte i nuvarande Kanada så att iskallt sötvatten från en stor sjö rann ut i Atlanten och ändrade flödet på de atlantiska strömmarna.

Den flertusenåriga värmeperioden för cirka femtusen till niotusen år sedan med högre temperaturer än nu, cirka en grad högre lokalt. (Med ett avbrott vid 8200 år sedan). Periodens omfattning varierar i olika källor.

Den “lilla istiden” som avslutades för cirka 150 år sedan.
Man kan även ana den “medeltida värmeperioden” som föregick lilla istiden, och som varade några hundra år.

I bild 3 framgår också att:

  • Lokala 20-årsmedeltemperaturen har efter den lilla istiden stigit med knappt tre grader Celcius. (Globalt är det ungefär hälften).
  • Nutida temperatur är en grad lägre än topparna i den flertusenåriga värmeperioden som avslutades för cirka femtusen år sedan.
    (Med nutid avses här 2016, som globalt var varmare än både 2017 och 2018).

På Grönland under Holocen har det förekommit flera perioder då lokala tjugoårsmedeltemperaturen ökat eller sjunkit två till tre grader på mindre än hundra år. Det inträffade exempelvis för cirka 2000, 3000, 4300 och 8200 år sedan.

Mer om global temperatur

Att beräkna/uppskatta nutida globala temperaturen är ingen trivial uppgift, milt uttryckt. Det finns ett antal organisationer eller institut som ägnar sig åt detta. Varje organisation samlar årligen in stora mängder data, utför sina beräkningar och presenterar sin variant av den globala årsmedeltemperaturen. Några exempel på såna organisationer* är Berkeley Earth (USA), Copernicus Climate (EU), CRU (Storbritannien), JMA (Japan), NASA GISS (USA), NOAA (USA).

Varje sådan aktör bearbetar data från tusentals mätstationer och miljontals temperaturvärden. Exempel:

  • NASA GISS använder data från 6.300 mätstationer plus observationer från fartyg, bojar m.m.
  • Berkeley Earth hämtade data från 20.000 mätstationer plus observationer från fartyg, bojar m.m, under 2017 (många fler mätstationer än deras “konkurrenter”).

I slutändan kommer de i nutid fram till ungefär samma globala temperaturer:

Bild 4*: skillnader mellan olika organisationers beräknade globala årsmedeltemperaturer åren 1860 till 2018 (2018 preliminärt).

Kvasivetenskaplig äldre global temperatur

Beräkningar av nutida globala temperaturer sträcker sig till senare hälften av artonhundratalet (se t.ex. diagrammet ovan). Det är först vid den tiden som det anses finnas tillräckligt många mätstationer fördelade över jorden.

Äldre, rekonstruerade lokala temperaturserier (från s.k. proxydata som t.ex. isborrkärnor, trädringar, havssediment, koraller, m.m) är inte tillräckligt många och representerar inte en tillräckligt stor del av jordens yta för mer vetenskapliga beräkningar av globala temperaturen.
Trots det kan man hitta (t.ex. på wikipedia) uppgifter/diagram med “globala temperaturer” för tusentals år tillbaka i tiden och som dessutom jämförs med nutida globala årsmedeltemperaturen. Vilket bör betraktas med viss skepticism t.ex. därför att:

  • Det finns inte tillräckligt antal lokala källor i underlaget, och/eller de är inte tillräckligt fördelade över jorden.
  • En eller flera av de rekonstruerade lokala temperaturserierna som ingår i underlaget kan ha låg upplösning. T.ex. om tidsintervallet mellan varje temperaturvärde i en lokal temperaturserie är tiotals- eller hundratals år, så kan det innebära att vissa år med hög temperatur har försvunnit eller “smetats ut” så att de inte syns. Att jämföra en sån temperaturserie med en nutida global årsmedeltemperatur kan då bli gravt missvisande.
  • Det finns ingen vetenskaplig konsensus för hur äldre globala temperaturer ska rekonstrueras.

Tillägg: för koldioxid (CO2) finns inte samma invändningar som för temperatur. I motsats till en lokal, rekonstruerad temperatur så kan enstaka lokalt uppmätta koldioxidhalter betraktas som globala värden, eftersom det inte är stora skillnader i co2-halterna jorden runt vid en given tidpunkt, till skillnad från lokala temperaturer.
Temperaturen och atmosfärens koldioxidhalt följer varandra ganska väl på lång sikt. Att co2-halten idag är lika hög som för åttahundra tusen år sedan betyder inte att det är lika varmt nu som då. Men det kan bli.

Sammanfattning

Enligt bild 2 och 3 med mera ovan, och som delvis svar på den inledande frågan:

  • Det är (lokalt) cirka en grad kvar tills temperaturen överskrider den tidigare högsta temperaturen i Holocen, på Grönland. Globalt är det cirka en halv grad.
  • Senast som temperaturen på Grönland var högre än nu var för knappt tretusen år sedan.
  • Dessförinnan var temperaturen högre vid flera tillfällen, i Holocen, under den flertusenåriga värmeperioden för över femtusen år sedan.
  • Sedan dess har temperaturen rört sig / fluktuerat i svagt nedåtgående trend till “lilla istiden” och fram till nutida globala uppvärmningen. Som hittills medfört knappt tre graders ökning lokalt, och globalt drygt en grad.

FN önskar att globala uppvärmningen inte överstiger 1,5 grad. Dvs globala temperaturen bör helst inte överstiga tidigare högsta temperaturen i vår nuvarande interglacial (Holocen).

* Källor m.m.

Bild 1: climate.nasa.gov/…/global-temperature .
Bild 2 och 3:
– “Agassiz/Renland Holocene temperature reconstruction presented in Vinther et al., 2009”: Niels Bohr Institutet (pdf).
– “Greenland – DMI Historical Climate Data Collection 1784-2016”: DMI.dk (Danmarks vädertjänst).
Bild 4: berkeleyearth.org/2018-temperatures .

Några organisationer/institut:
berkeleyearth.org/land-and-ocean-data
giss.nasa.gov/gistemp
nasa.gov/vital-signs/global-temperature
jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html
copernicus.eu/node/201
crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/
noaa.gov/sotc
metoffice.gov.uk/hadobs/hadcrut4

Mera:

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor.
Urgamla mordfall i våra istider.
Elden och hettan, förr och nu.


[Uppdaterad 8 februari 2019]

Virrvarret efter valet

Översikt av de utdragna, snurriga fyra månaderna efter valdagen 9 september 2018 fram till att politikerna och talman Norlén (pseudopresidenten) blev klara med regeringsbildningen den 18 januari 2019.

Att det tog drygt fyra månader att bilda regering beror som bekant på Annie Lööf och Centerpartiets ovilja att vara beroende av vågmästaren SD i kommande voteringar i riksdagen.
Den osäkerheten hade uppstått om C hållit samman troget med Alliansen och bildat regering med dem istället. Det scenariot kunde Lööf inte acceptera, och inte heller Liberalerna som följde efter C till Socialdemokraterna.

Både S, C och L har fått svika många vallöften för att få till ett samarbete. Som (bort-)förklaring inför väljarna försöker S-C-L lägga skuldbördan på Sverigedemokraterna, som att S-C-L räddat landet från undergång. Men förklaringen till sveken är snarare att makten lockar, och att man föredrar att känna sig någorlunda säker på att kunna förverkliga några av ens hjärtefrågor. Även om det innebär avsevärda kompromisser och en intensiv men kort svekdebatt (som är bortglömd långt före nästa val).

13 sept 2018:
Rösträkningen klar. Första till tredje plats i riksdagen gick till S, M och SD.
Riksdagsmandat för (dåvarande) blocken:
Rödgröna: 144, Alliansen: 143, Sverigedemokraterna: 62.

Mandat per parti:
V+S+MP: 28+100+16 = 144.
C+L: 31+20 = 51.
M+KD+SD: 70+22+62 = 154.

25 sept:
Riksdagen röstar nej till Stefan Löfven (S) som fortsatt statsminister.
Röstsiffror: 204 nej från Alliansen+SD, mot 142 ja från de Rödgröna.
Utan SD:s stöd så hade Alliansen misslyckats med att avsätta de Rödgröna från regeringsmakten.

2 okt:
Talmannen (Andreas Norlén) ger Ulf Kristersson (M) sonderingsuppdrag.
14 okt:
Kristersson ger upp sonderingen, två dar före deadline.

Det framgår att Alliansens fyra partier M-KD-C-L saknade en gemensam handlingsplan, efter att ha störtat Löfven från statsministerposten.
Som om valresultatet, med SD på tredje plats, hade kommit som en fullständig överraskning för Alliansen (vilket det förstås inte alls hade gjort).

C vill inte vara beroende av SD:s röster i riksdagen. Man vill blockera SD och V från framtida röstinflytande i kommande mandatperiod.

Några veckor tidigare hade C dock inte haft några invändningar mot SD:s stöd, som krävdes för att avsätta Löfven.

Annie Lööf (C) uppger nu att de önskar ett blocköverskridande samarbete. Före valet sa Lööf att ett sånt samarbete kunde vara möjligt men i så fall inom ramen för Alliansen, och att hon har stängt dörren för att C ska bryta sig loss från Alliansen.
Långt innan valet hade Löfven (S) talat i liknande riktning och att blockpolitiken “är av ondo”.

Sverige kunde fått en regering i oktober om C och L hade godtagit Kristerssons sonderingsförslag att bilda en Alliansregering (med M-KD-C-L) som inte samarbetar med SD, och om SD hade accepterat det upplägget.

15 okt:
Talmannen ger Löfven (S) sonderingsuppdrag.
29 okt:
Löfven ger upp sonderingen, efter de två veckor han haft till förfogande.

5 nov:
Talmannen meddelar att han den 12 nov kommer att föreslå Ulf Kristersson (M) som statsminister.
12 nov:
Talmannen föreslår Kristersson som statsminister.

14 nov:
Riksdagen röstade nej till Kristersson (M) som statsminister, tack vare Allianskamraterna C och L som båda röstade nej. Röstsiffrorna blev 195 nej mot 154 ja.
Sverige kunde haft en regering i november om C och L hade röstat ja (då kunde röstsiffrorna blivit 205 ja mot 144 nej).

15 nov:
Talmannen ger Annie Lööf (C) sonderingsuppdrag.
22 nov:
Lööf ger upp sonderingen, en vecka före deadline.

23 nov:
Talmannen meddelar att han den 3 dec kommer att föreslå Löfven (S) som statsminister.

27-30 nov:
– Annie Lööf (C) berättar att hon vill ha samarbete med S, och att C har en lång kravlista som S behöver uppfylla under mandatperioden för att C inte ska rösta emot Löfven som statsminister.
– Jan Björklund (L) hänger på och vill också samarbeta med S.
– Isabella Lövin (MP) kräver att ingå i regeringen, annars kommer de att rösta nej till Löfven.
– Jonas Sjöstedt (V) säger sig vilja ha inflytande om de ska stödja en mittenregering.

2 dec:
Talmannen flyttar fram sitt statsministerförslag till den 5 dec.
4 dec:
Talmannen flyttar återigen fram statsministerförslaget.
10 dec:
Talmannen meddelar ytterligare framflyttning av statsministerförslaget…

12 dec:
Riksdagen röstar ja till budgeten från M och KD (efter att ha röstat bort S:s övergångsbudget som lades i november).
Det skedde med hjälp av SD som röstade ja, samt C och L som avstod från att rösta.

12 dec:
Talmannen föreslår Löfven som statsminister (nästan tre veckor efter att han meddelat att han skulle lägga det förslaget). Förslaget ska prövas av riksdagen den 14 dec.

14 dec:
Riksdagen röstade nej till Löfven som statsminister (200 nej mot 116 ja).
Detta var den andra omröstningen till ny statsminister. Efter fyra misslyckade försök ska det utlysas extraval, enligt regelverket.

16 dec:
I en intervju några dar efter senaste omröstningen så varnar talmannen för extraval, därför att “då står vi vid avgrunden”.

Det framgår inte varför talmannen beskriver ett extraval i demokratisk ordning som en risk att folket dras ned i en avgrund. En gissning är att talmannen antog att ett extraval skulle gynna SD och missgynna andra partier (som tappat väljare pga den utdragna, än så länge misslyckade regeringsbildningen).

19 dec 2018:
Tre månader efter valdagen presenterar talman Norlén (kallad “pseudopresidenten“) till slut en tidsplan… för nästa år. Enligt den tidsplanen kommer talmannens tredje förslag till statsminister att läggas den 14 jan och riksdagsröstas den 16 jan 2019. Om det blir nej planeras ett fjärde statsministerförslag den 21 jan med röstning den 23 jan. Om det misslyckas ska det hållas extraval inom tre månader.

Talmannen vill framstå som sträng och uppmanar partiledarna att jobba över jul- och nyårshelgerna, med muntlig telefonrapport till talmannen vid två tillfällen under helgerna.

11 jan 2019:
Annie Lööf (C) meddelar på presskonferens att de kommer att släppa fram Löfven (S) som statsminister.
Lööf uppger att avgörande för deras beslut är att blockera SD från röstinflytande.
C har också kommit överens med S om att stänga ute V från inflytande.
Om några dar ska L fatta beslut om de också ska släppa fram Löfven.

Ingen tycks ha pratat med Jonas Sjöstedt (V), trots att V kan bli vågmästare i en sån konstellation. Man tycks räkna kallt med att Sjöstedt viker sig platt eftersom det anses att alla andra alternativ är sämre för V (t.ex. extraval).

11 jan:
Kommunalrådet Sara Skyttedal (KD) twittrade om Lööf och C:s svek:
“Klåpare. Bedragare. Quislingar. Vi glömmer aldrig.”
Jan Björklund (L), vem annars, invände: “Min mor flydde till Sverige undan Vidkun Quisling och hans norska nazistkollaboratörer. Man ska vara varsam med orden.”

Ordet quisling betyder landsförrädare och är en väletablerad eponym, dvs ett ord bildat av ett egennamn liksom t.ex. judas och sadist. Skyttedals ordval var relevant, eftersom Lööf & company, inklusive Björklund, onekligen kan betraktas som en sorts förrädare eller quislingar gentemot Alliansen.

14 jan:
Talmannen ändrar tidsplanen och flyttar fram statsministerförslaget till den 16:e och omröstningen till den 18 jan.

16 jan:
Talmannen föreslår återigen Löfven (S) som statsminister.

18 jan:
Riksdagen röstar ja till Löfven, som ska bilda regering med MP. Med C och L som stödpartier. Och med V som dörrmatta, utan inflytande och som inte röstar emot.

Regeringsmakten och Folkets vilja?

Varje riksdagsväljare kan rösta på ett parti, men väljaren kan inte ange vilka andra partier väljaren kan acceptera samarbete med och vilka partier väljaren absolut inte vill samarbeta med.
I valresultatet framgår inte vad väljarna anser om övriga partier.

Resultatet för riksdagsvalet är därför enkelt att redovisa, t.ex. efter antal mandat i fallande ordning:
S, M, SD, C, V, KD, L, MP.
Efter att politikerna bestämt (utifrån sina mandat i riksdagen) så gick regeringsmakten till:
S+MP, C, L, (V).

S fick flest röster i riksdagsvalet och de sitter nu i regeringen. Så regeringen kan sägas vara åtminstone delvis enligt folkets vilja.
Men hur skulle en regering, med eventuella stödpartier, ha sett ut om folket haft möjlighet att även yttra sig om för- och emot samarbeten? (Och om politikerna rättat sig efter ett sånt valresultat).
Det vet vi inte. (Möjligen kan vi få en antydan i mer eller mindre osäkra opinionsundersökningar).

“All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, enligt grundlag. Den formuleringen är såpass svepande att den kan anses stämma även om det skulle förekomma viss diskrepans mellan valresultatet och regeringens sammansättning.
Folkets “makt” skulle ganska enkelt kunna bli tydligare, exempelvis genom att modernisera och komplettera riksdagsvalet så att det i valresultatet framgår vilka samarbeten folket accepterar och vilka samarbeten folket motsätter sig. Och därefter låta politikerna i möjligaste mån följa folkets vilja.

——————————————————–
Inte fått nog av det snurriga?

1. Håll blicken fokuserad i trettio sekunder i mitten på det rörliga mönstret nedan.
2. Flytta blicken till textmassan ovan.

Så öppnar du kokosnöten (med bibehållen värdighet)

När vi försöker öppna en kokosnöt avslöjas lätt vår genetiska härkomst. I detta inlägg visas hur en kokosnöt kan öppnas mer genomtänkt än hos apor. Till tonerna av kokosnötmusik. Vi lär oss också att en pistol kan “öppna” fyra kokosnötter med ett skott.

Innehåll: Kokosnötanatomi. Tappa ur kokosvattnet (kanske). Öppna kokosnöten. Lossa kokosen (fruktköttet). Skala eller konsumera direkt. Videor. Kokosnötmusik. Diverse om kokosnöten. Öppna kokosnötter med puffran.

Kokosnötanatomi

När ett objekt ska sönderdelas under någorlunda kontrollerade former kan det vara en fördel att ha viss insikt i objektets anatomi.
För kokosnötter som säljs i våra butiker, dvs där ytterhöljet har avlägsnats av leverantören, och kokosnöten är gammal och ganska torr med bara en skvätt kokosvatten kvar och det vita kokoslagret har växt sig tjockt (hos unga kokosnötter är det tvärtom fullt med kokosvatten och kokoslagret är tunt), så kan följande vara bra att veta:

  • Kokosnöten har redan ett färdigt “avtappningshål” som endast är förseglat med en tunn skorpa (och lite kokos), det döljer sig under en av de tre groparna.
  • Kokosnötens “ekvator” är vägen att slå in på. (Se bild).
  • Kokosnöten har tre skarvar som löper längs långsidorna (från pol till pol).

Bild ovan: minst en av de tre groparna penetreras enkelt med skaftet på en kaffesked eller annat långsmalt föremål.

Tappa ur kokosvattnet (kanske)

I kokosnötens ena ände, eller kring ena “polen”, brukar finnas tre små gropar, eller med lite fantasi två ögon och en mun. Åtminstone en av dessa tre gropar är enkelt att penetrera med ett långsmalt föremål som inte ens behöver vara vasst, exempelvis skaftet på en kaffesked (som bilden ovan), eller en stor skruvmejsel. Då kommer man direkt till kokosen utan att genomtränga hårt skal.

Tryck/vrid in skedskaft/skruvmejsel e.dyl. några centimeter (även genom kokosen) och vrid runt några gånger så att hålet vidgas till cirka en centimeter. Det räcker med 1 tillräckligt stort hål, det behövs inget extra “lufthål” eller dylikt för att få ut kokosvattnet. Dvs man kan skippa borrmaskinen eller hammaren o sylen för att göra avtappningshål.

Man kan låta bli att göra avtappningshål och istället försöka fånga upp kokosvattnet i en skål i nästa moment när kokosnöten spricker, eller slicka upp det från marken som apan. Eller så kan man strunta helt i den lilla skvätten gammalt kokosvatten och anse vattnet överreklamerat.

Öppna kokosnöten

När man slår med t.ex. en hammare eller med baksidan av en tung kniv (eller annat lagom tungt föremål) runt kokosnöten längs dess “ekvator” så spricker skalet till slut, ofta i två delar. (Se video nedan).

Man kan exempelvis ha kokosnöten liggande i ena handen (som hålls över en skål), och mellan varje slag vrider man kokosnöten några centimeter (med samma hand som håller kokosnöten) så att slagen följer längs ekvatorn:

Tips: om man har kokosnöten liggande i ena handen medan man slår, så kan man ha en handduk mellan handen och kokosnöten för att undvika små klämskador i handen då kokosnöten spricker.

Eller så kan man lägga kokosnöten på ett stabilt underlag, istället för att ha den i ena handen. Principen är densamma, vrid kokosnöten mellan varje slag:

Lossa kokosen (fruktköttet)

Efter att kokosnöten öppnats så sitter ofta hela eller delar av den vita kokosen kvar på det hårda skalet. (Ibland släpper dock kokosen helt i samband med att kokosnöten öppnas). Lossa kokosen med t.ex. en spetsig kort fruktkniv eller en matsked. Några exempel:

Bild ovan: med kniv. Skär och bänd loss mindre strimlor. Dvs gör ett några centimeter långt snitt (ned till skalet), från kokoskant till kokoskant, bänd sedan loss den biten. Upprepa.

Bild ovan: med kniv och kilformat snitt. Skär o bänd loss ett kilformat stycke av kokosen, som en “tårtbit”. (Komplettera eventuellt med ett snitt på motsatta sidan). Bänd loss resten av kokosen.

Bild ovan: med matsked. Tryck in skedens främre del mellan kokosen o skalet och bänd försiktigt. Det kan underlätta om man först bänder försiktigt runtom på flera ställen längs kokoskanten, innan man bryter loss stycken.
Om kokosen sitter för hårt eller tajt för att få loss med sked, prova att slå eller knacka vid skalhalvans kant med hammare så att skalet spricker. Eller lägg kokosnöthalvorna i frysen en kvart för att lättare få loss kokosköttet. Eller använd kniv istället.

Skala eller konsumera direkt

När kokosen lossats från det hårda skalet så kan det finnas ett tunnare, mjukare skal kvar. Det är ätbart och lär innehålla både fibrer o näringsämnen. Kan skalas bort med kniv eller potatisskalare.

Videor

– “How to Open a Coconut and Remove the Meat
Utrustning: baksidan av stor tung kniv, mindre kniv (böjd linoleumkniv), skyddshandske, skål.
Blöter först kokosnöten några sekunder. Kokosnöten i handen. Slår på mitten av de tre skarvarna (som nämns ovan i detta inlägg). Tar även loss kokosen.
Anm: en (rak) fruktkniv kan ersätta böjd linoleumkniv.

– “How To Crack a Coconut“.
Utrustning: skruvmejsel, hammare, matsked, skål, skärbräda, handduk.
Gör flera avtappningshål. Kokosnöten på skärbräda. Tar även loss kokosen.
Anm: i slutet tipsas också om knepet att hetta upp kokosnöten (efter att kokosvattnet hällts ut) i ugn i 15 minuter i 200 grader Celsius (han säger 400 grader, sannolikt Fahrenheit) så att skalet spricker lättare. Rekommenderas inte, verkar som att det i vissa fall försämrar smaken.

– “How to open a Coconut – Hur öppnar man en kokosnöt
Utrustning: hammare, skål. Kokosnöten i handen.

– “Hur man öppnar en kokosnöt
Utrustning: plastpåse. Kokosnöt i plastpåse dängs i asfalten.

Andra metoder involverar t.ex. nedfrysning eller blötläggning av hela kokosnöten vilket påstås underlätta sprickbildningen och losstagandet av kokosen från skalet.

Kokosnötmusik

– “Coconuts“, Triarchy ft. J.Lauryn (Official Video).
Fler versioner: [Med text]

– “Don’t Take My Coconuts“, Kid Creole & The Coconuts (Live i London. 2).
Fler versioner: [nyare version] [kort version] [disco-mix]

– “The Coconut Song – (Da Coconut Nut)“.
Originalet: “Da CoConut Nut“, Smokey Mountain.

En av de mer kända kokosnötsångerna lär vara “Far jag kan inte få upp min kokosnöt”, och dess förlaga “I’ve Got a Lovely Bunch of Coconuts”. Men det finns en kokosnötrolighetsgräns i detta inlägg, så den som vill höra de melodierna får istället t.ex. söka på nätet.

Diverse om kokosnöten

Köp endast kokosnötter som det skvalpar i, dvs som innehåller kokosvatten. Och helst som kylförvaras i butiken (dvs kylskåpstemperatur).

Kokosnöten är en stenfrukt, inte en nöt, sägs det. Å andra sidan anses både kokosnötter och nötter vara “frukter”: “saftig frukt” respektive “torr frukt”, så nåt har de ändå gemensamt.

Kokosmjölk tillverkas av kokosen (dvs fruktköttet), inte av kokosvattnet.

Öppna kokosnötter med puffran

Med en 9 mm helmantlad kula (full metal jacket) och pistol Glock 17 “öppnas” fyra kokosnötter på en gång:
– “How many COCONUTs does it take to stop a bullet?
Samma resultat erhålls med 5.56 mm och gevär AR-15.

————————————————————–
[Uppdaterad 29 december 2018]

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor

Vår nutida domedagsprofetia är inte vilken profetia som helst, den är vetenskapligt underbyggd. Den förkunnar en eventuell undergång inom en obestämd framtid. Av hela eller delar av jordens befolkning, eller bara en mindre del OM människan gör botgöring.

Det är de syndande människornas eget fel. Fast inte med hundra procents säkerhet, och inte till hundra procent. Det är “med stor sannolikhet” eller “extremt troligt” att människan har skuld. Dvs det är inte till hundra procent fastställt att människan har skuld.
Om människan har skuld så utgör den 92 procent av hela skulden, enligt en nylig forskarrapport. De övriga 8 procenten är moder Jords fel. Dvs om människan har skuld så är den i så fall inte hundraprocentig.

Denna raffinerade, moderna undergångsprognos erbjuder dock möjlighet till bättring och botgöring för att kanske undslippa den eventuella apokalypsen.

Det kan göras på flera sätt: genom att människan blir mer sparsam med moder Jords tillgångar, och rustar sig för ett mer varierat klimat. Eller genom att decimera det gigantiska människobeståndet (ungefär som vi gör med andra däggdjur när de blivit för många) så att antalet fossilbrännande individer minskar avsevärt.

Det förstnämnda är att föredra framför decimering, av flera skäl. Men om vi misslyckas så kommer nämnda moder att på egen hand sköta decimerandet av nämnda tvåbeningar.
(Bild höger: jordens folkmängd åren 1800 till 2016, samt tre olika framtidsgissningar enligt FN).

Vi pratar alltså om den bekanta globala uppvärmningen, med nyckelord som växthuseffekten, växthusgaser och koldioxid (CO2). Som medför smältande isar och annat som rubbar vår kinkiga balans.

Människan blev klimat-curlad eller bortskämd av moder Jord under perioden Holocen – dvs de senaste tolvtusen åren – när temperaturen plötsligt blev hyfsat stabil och höll sig inom snäva gränser.

Bilden* ovan åskådliggör i olika tidsskalor ungefär hur jordens temperatur fluktuerat/varierat de senaste fem miljoner åren.
– Under de senaste hundratusen åren före vår nuvarande period Holocen kunde den globala medeltemperaturen ibland variera med åtta grader Celsius eller mer på bara några decennier eller några år.
– Under Holocen stabiliserades globala medeltemperaturen till endast cirka två graders fluktuation. (Uppgiften varierar mellan olika källor mellan en till två grader Celsius. Det gäller skillnaden mellan högsta och lägsta globala medeltemperaturen i Holocen före nutid. Lägsta inträffade under “lilla istiden” som pågick cirka 1500 till 1850 e.Kr).

Holocen (eng. Holocene) är den tidsperiod vi befinner oss i sedan cirka tolvtusen år. En interglacial eller “mellanistid”. (Anm: enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) inleddes Holocen för “drygt elvatusen år sedan”).
Eem (eng. Eemian) är den föregående interglacialen som varade cirka tiotusen år. Globala medeltemperaturen under Eem lär varit några grader högre än under Holocen.

Perioden mellan Eem och Holocen utgör vår senaste glacial eller istid, som varade i cirka hundratusen år.

Anm: under de senaste drygt hundra åren fram till 2017 beräknas den globala års-medeltemperaturen ha ökat med cirka en grad Celsius. Global årsmedeltemperatur, för t.ex. 2017, ska inte jämföras direkt med historiska rekonstruerade* globala temperaturer.

Mera överblick

Nedan framgår nuvarande istidsperioden (3 miljoner år) samt jordens temperaturvariationer de senaste 65 miljoner åren:

Bild ovan: “jordens medeltemperatur”* vid olika faser i den nuvarande långa perioden av isbildningar, dvs de senaste 30-40 miljoner åren. (Tidsaxeln är uppdelad i fyra block med olika tidsskalor).
* Beräknade medeltemperaturen (ºC) anges som avvikelsen från globala medeltemperaturen för perioden 1960-1990 (som anses vara cirka 14 grader Celsius).

Den första “äkta” människan (som var längre och hade större hjärnvolym än tidigare), arten Homo habilis, tycks ha utvecklats under första delen av vår nuvarande istidsperiod som inleddes för knappt tre miljoner år sedan. Inte att förväxla med “den moderna människan”, arten Homo sapiens som vi tillhör, som lär sett dagens ljus för omkring 200 tusen år sedan.
Dvs primater av släktet Homo har alla utvecklats under nuvarande istidsperiod.
(Bild höger: Homo habilis, rekonstruktion).

Apokalyps sing-along: Den växthustid nu kommer

Det förutspås visserligen att det kommer en ny glacial (dvs en istid i istiden), men att den har fördröjts eller avvärjts av den nuvarande globala uppvärmningen. Antagandet hos en del klimatforskare är att en glacial skulle ha infunnit sig om några tusen år. Men att det nu lär dröja betydligt längre, uppåt hundratusen år.

Innan dess kan jordens temperatur stiga såpass mycket att det motsvarar växthustid i klimatet. Enligt det värsta scenariot med över 6 graders ökning (enligt FN/IPCC som anser att det inte bör överstiga 1,5 grad), så skulle det medföra en global medeltemperatur på över 20 grader Celsius. (Istället för de cirka 15 grader som vi lär ha nu, 2018).

I så fall: isarna och glaciärerna smälter, haven dränker stora landområden likt en hundratals år smygande syndaflod. Med sjukdomar, svält, krig och död i släptåg. Våra ansträngningar att stoppa klimatförändringarna har varit förgäves.

Media med flera sprider domedagsstämning. Innan detta inlägg avslutas så kan vi komma i ytterligare domedagsstämning med en känd psalm som brukar användas vid helt andra avslutningar.
Häll upp ett glas whisky med is (on the rocks), tänd nåt njutbart som ryker upp i atmosfären – exempelvis en god cigarr, cigarett, pipa, ett stearinljus, en mysig brasa, eller julbocken på torget – och stäm in i sången.

Sångtext (lätt modifierad apokalypsversion av Den blomstertid nu kommer):

Den växthustid nu kommer, med lust och fägring stor.
Du nalkas ljuva växthus, där gräs och gröda gror.
Med het och livlig värma, till allt som varit fött,
sig solens strålar närma, och allt blir åter dött.

Musik, kyrkorgel:

Slutord

Är du fortfarande kvar o i livet? Det är hoppingivande.

Det är bättre att vidta åtgärder än att låta bli oavsett om det finns ett direkt undergångshot eller inte. Rusta människan för klimatet, och minska utsläppen. Under förutsättning att åtgärderna i sig inte ställer till med andra stora problem.
Exempel på “åtgärder” förutom att minska utsläppen är att undvika bosättning i områden med stor risk för extrema vattenflöden eller temperaturer. Och skydda bostäder, arbetsplatser och offentliga platser mot höga temperaturer på motsvarande sätt som det idag är obligatoriskt med skydd mot kyla. Det handlar om att anpassa sig i en föränderlig värld.

Frågan “hur minska jordens stora folkmängd” är förstås knepig. Om folkmängden istället legat på 1950 års nivå (cirka en tredjedel av dagens), då hade marginalerna varit betydligt större och vi hade troligen inte pratat om koldioxid som ett problem. Frågan tycks olöslig, vi överlåter tills vidare åt moder Jord att lösa befolkningsfrågan på egen hand.

—————————————–
Mera av liknande:
Urgamla mordfall i våra istider.
Elden och hettan, förr och nu.


Info:
* Bild “Temperaturvariationer” med förenklade diagram:
diagrammen är från olika källor och kurvorna skiljer därför en aning i vissa detaljer. I det stora hela visar de dock ungefär samma mönster gällande fluktuationer i temperaturen. (Vissa diagram är “globala”, dvs
sammansatta från några geografiskt lokala källor, andra består enbart av en lokal källa).

—————————

* Om rekonstruerade temperaturer:
diagrammen i bilden “Temperaturvariationer” ovan utgörs av rekonstruerade temperaturer, som beräknats / uppskattats ur analyser av exempelvis isborrkärnor från inlandis, där syreisotophalten anses vara en indikator på dåvarande temperatur. Medeltemperaturvärdena i sådana mätserier kan ha längre tidsintervall, t.ex. flera decennier eller hundratals år.

Globala rekonstruerade medeltemperaturer är osäkra, därför att:
– det finns för få lokala källor (dvs det finns inte tillräckligt många rekonstruerade lokala temperaturserier från olika platser på jorden).
– Varje lokal rekonstruerad temperaturserie innehåller viss osäkerhet.

JÄMFÖRELSER mellan nutida global medeltemperatur (uppmätt med termometrar) och rekonstruerade temperaturer är osäkra, det är två olika typer av data. Och den blir även felaktig om mätintervallen skiljer sig mellan de två jämförande temperaturserierna (dvs om de har olika “upplösning”).

Exempel på underlag för rekonstruerade temperaturer är analyser av isborrkärnor från inlandsis (på Grönland och Antarktis), sediment från sjö- och havsbottnar, trädringar, droppstenar, koraller, pollenlager m.m, så kallade “proxy records” eller proxydata.

—————————

Detta inlägg motsäger inte globala uppvärmningen eller att den kan vara delvis orsakad av mänskliga aktiviteter, så som klimatforskare hävdar. (Dvs AGW, Anthropogenic global warming, där antropogen betyder orsakad av människan). Inlägget motsäger dock inte heller att en majoritet klimatforskare inte alltid har rätt i alla detaljer.

—————————

Övrigt: “global årsmedeltemperatur” ska inte sammanblandas med lokal månadsmedeltemperatur, som läsare gjort med ett tidigare inlägg om temperaturen i några svenska städer.

[Uppdaterad 18 december 2018]

Talande tyssstnad talar emot “århundradets rättsskandal”

Senaste halvåret har det varit tyst efter JK:s besked att Bergwall/Quick nekas skadestånd. Inga protester, inga invändningar mot det uteblivna skadeståndet. En talande tystnad från de som tidigare ropade “århundradets rättsskandal”.

Quick-morddomarna har tidigare kallats exempelvis “Århundradets värsta rättsskandal” och “Den största rättsskandal vi haft i det här landet”. Dessa utrop grundades på felaktigheter i media, i resningarna och i vilseledande böcker (H.Råstam, P.Svensson, D.Josefsson m.fl), som okritiskt anammades av media och aningslösa medborgare.
I korthet kan de gravt felaktiga uppgifterna sammanfattas så här:
det viljelösa, ständiga Offret hölls neddrogad, ‘hypnotiserad’ och hjärnmanipulerad i syfte att utnyttjas av en rad utpekade personer som fabricerade bevis mot Offret så att han kunde dömas för flera mord.

Det som beskrivs enligt ovan är alltså fruktansvärda, oerhört upprörande övergrepp som pågick i många år… dvs om beskrivningen hade varit sanningsenlig. I så fall hade det naturligtvis också varit oerhört upprörande att OFFRET för den påstådda rättsskandalen nu NEKAS SKADESTÅND. Några såna reaktioner har dock inte synts till.

Justitiekanslerns avslag meddelades i juni 2018. Inga protester har yttrats i media, inga invändningar mot det uteblivna skadeståndet* (förutom från Bergwalls advokat). Det handlar alltså om rättsväsendets och vårdens påstådda agerande på nittiotalet. Inte vilken “rättsskandal” som helst, utan “Århundradets rättsskandal”. Som beskrivits vara så vidrig att det knappast går att skylla de nu uteblivna reaktionerna på svalnat intresse, på att media tröttnat på fallet, eller liknande skäl.

En slutsats kan vara att de har kommit till insikt. De inser nu att deras beskrivning av Quickfallet är grovt felaktigt och att rättsskandalen var inbillad.

Några exempel på de tidigare utroparna av rättsskandal och skadestånd…

…är exempelvis: författarna Hannes Råstam (numera avliden), Dan Josefsson, Mats Parner och Jan Guillou. Advokaterna Pelle Svensson och Kerstin Koorti. Historikern Lennart Lundmark. Rödvinprofessorn Leif GW Persson. Ledarskribenten Eva Franchell. Vittnespsykologen Astrid Holgerson. Redaktörerna Mikael Ingebrigtsen och Dick Sundevall. Guldspadenötterna som delade ut priser. Lagmannen (domaren) Ralf G Larsson. Riksåklagaren som försökte påverka JK men misslyckades. Och många fler som då formulerade engagerade rättsskandal- och skadeståndstexter om Quickfallet.

Några exempel på tidigare utrop om rättsskandal:
“århundradets rättsskandal” (uttryckt av flera personer)
“en av de största rättsskandalerna på 1900-talet” (Koorti)
“den största rättsskandal vi haft i det här landet” (GW)
“århundradets värsta rättsskandal” (Josefsson)
“största rättsskandalen i svensk historia” (Ingebrigtsen)
“största rättsskandalen någonsin” (P.Svensson)
“En gigantisk rättsskandal” (Franchell)
“utomordentlig rättsskandal” (Guillou)
“århundradets största rättsskandal”
“enorm rättsskandal”
“häpnadsväckande rättsskandal”
“Den allra största rättsskandalen”

Vad rör sig innanför pannbenet idag på dessa individer med sin tystnad? Har de nåtts av eftertankens kranka blekhet? Har de börjat tänka själva och lägga ihop ett o ett?
Eller så kanske nån av dem bryter tystnaden till slut och låtsas vara upprörd över det uteblivna skadeståndet, vi får se.

Mera:
Dömd&Berömd författare fick inga schnelles Geld.


* Formuleringen att det inte finns några invändningar mot det nekade skadeståndet (förutom advokatens) görs med reservationen att det gäller sökresultatet i den mediesökning som gjordes på nätet den 2 december 2018 i samband med detta inlägg.

Ny regel: gå till vänster på gångbana. Och: mord med mera.

Förra månaden infördes en ny regel för gående på gemensam gångbana och cykelbana. Budskapet är: gående ska hålla till vänster. Med eller utan kläder.
[Uppdaterad 26 november 2018]

Syftet lär vara att förbättra säkerheten, genom att de gående möter och får ögonkontakt med cyklister, rullskridskoåkare och liknande.

Ur Trafikförordningen 7 kap 1 § fr.o.m. den 15 oktober 2018:
“Gående som använder vägrenen, körbanan eller en gemensam gång- och cykelbana ska om möjligt gå längst till vänster i färdriktningen. Den som åker rullskidor, rullskridskor eller liknande och som färdas med högre hastighet än gångfart ska dock färdas längst till höger om det är lämpligare.”

OBS att den nya vänsterregeln gäller kombinerad gång- och cykelbana. Inte alla gångbanor. Det kan dock tyckas enklast att vara konsekvent, och försöka hålla till vänster på alla gångbanor. Istället för att fladdra mellan vänster ibland och höger ibland.

En liknande vänsterregel för gående på körbana (bilväg) och vägren finns sedan långt tidigare.

‘Går man till höger så blir det böter’ är ett felaktig påstående. Ingen lär straffas för att de går på gångbanors högra sida (i gångriktningen), enligt polisen.

Regeln GTV (gå till vänster) ska inte sammankopplas med PTV och PTH, där är det fortfarande full frihet som tur är.

Mord och våldsbrott på gångbanor, motionsspår e.dyl.

Mord och våldsbrott på gångbanor och motionsspår (som även är avsedda för gång) har inget att göra med den nya vänsterregeln GTV. Men vid den typen av brottsplatser, så skulle en del fall kunna orsakats av att gärningspersonen blev störd av hur hen upplevde att brottsoffret tog sig fram på det gemensamma utrymmet. T.ex. ‘för nära’ eller på ‘fel’ sida. Dvs ungefär som “road rage attack” eller vägvredeattack, som kan inträffa när en bilist ser rött och misshandlar eller t.o.m. dräper på grund av beteendet hos en annan bilist.

Nedan visas några slumpvis valda mord och våldsbrott som skett vid gång- och språngplatser i Sverige. Huruvida nån av dessa kan varit en variant av vägvredeattack låter vi vara ospekulerat. Några av fallen är våldtäkt eller våldtäktsförsök.

  • – 2018 augusti: man 41 år skjuten vid ett motionsspår, Eskilstuna.
  • – 2018 augusti: kvinna 30 år, överfallen av en man, i ett motionsspår, utanför Luleå.
  • – 2018 maj: kvinna med hundar slagen i ansiktet av förbipasserande man i träningskläder, i ett motionsspår, Stockholm.
  • – 2018 mars: kvinna 20 år överfallen av en man, i ett motionsspår, Gävle.
  • – 2017 oktober: kvinna 60-årsåldern, mördad vid ett motionsspår, av man i 20-årsåldern, Ulricehamn.
  • – 2017 oktober: kvinna överfallen av två personer, i ett motionsspår, utanför Vänersborg.
  • – 2017 maj: man misshandlad, på en gångbana, av tre okända män, Hudiksvall.
  • – 2017 februari: kvinna misshandlad av man, i motionsspår, Halmstad.
  • – 2016 augusti: kvinna nedslagen bakifrån, på en gångbana, Karlstad.
  • – 2015 augusti: kvinna 21 år, mördad vid ett motionsspår, av man 19 år, Upplands Väsby.
  • – 2014 mars: man grovt misshandlad, i ett motionsspår, Eskilstuna.
  • – 2007 november: kvinna misshandlad i ett motionsspår, av man med tillhygge, Upplands Väsby.

Mera om vänsterregeln för gående:
regeringen.se/pressmeddelanden/2018/…. (regeringsbeslut i aug 2018).
riksdagen.se/sv/dokument-lagar/…. (Trafikförordning (1998:1276) inkl. ändring okt 2018).

Så dör inte veganer

Här några värdefulla tips hur veganer kan hålla sig friska trots begränsad kost. Hur de undviker att dö i förtid på grund av maten. Även vegetarianer kan ha nytta av tipsen.

Veganer är personer som valt att inte konsumera produkter från djurriket. Varken kött, ägg, mjölk, mejeriprodukter eller andra produkter från den animaliska världen. Till skillnad från vegetarianer som kan tillåta sig ägg, mjölk och annat som inte är kött.

Visste du förresten att veganer – liksom kossor – också kan utropas till miljöbovar. Förtäring av ansenliga mängder baljväxter medför att veganer släpper ut mer gaser som bidrar till växthuseffekten. (Om än i betydligt mindre skala än korna, förstås, och möjligen mest obehagligt för den enskilda individen och dennes närmaste omgivning). Men det är bara en bonusinformation, vi går raskt vidare.

Centralt för veganer är diverse baljväxter, exempelvis bönor, ärter, kikärter, linser, jordnötter, soja, lupin. Baljväxter innehåller bland annat proteiner. Tyvärr är baljväxter en vanlig orsak till allergiska reaktioner, som kan bestå hela livet, vilket kan utgöra hinder för de med veganambitioner.

Några sätt för veganer att överleva är:
1. Kosttillskott, t.ex. vitamin B12 och D-vitamin, t.ex. i form av tabletter i burkar som tillverkas av tablett- och burkfabriker.
2. Berikade livsmedel, dvs där matfabrikerna har tillsatt kosttillskott till livsmedlet.

Detta är extra viktigt för barn, för att undvika allvarliga sjukdomar som t.ex. bestående nervskador, som inte går att reparera i efterhand (B12-brist). Eller för att undvika sjukdomen rakit som ger mjukt och missformat skelett (D-vitaminbrist).

Det kan också vara svårt för barn (och en del vuxna) att få i sig tillräckligt med energi med enbart vegankost. Man kan behöva äta större volymer mat, än vid blandad kost. Det beror på att många vegetabilier innehåller lite energi men mycket fibrer. Fibrer mättar bra, och risken är att barnet inte orkar äta så stora portioner som behövs för att täcka energibehovet.

Och glöm inte att koka baljväxterna tillräckligt innan du börja äta, om du vill slippa illamående, kräkningar, diarré och magsmärtor. Som orsakas av lektiner, som förstörs vid kokning.

Vi avslutar dessa visdomar från Livsmedelsverket med ett uppmuntrande Lycka till.


Mera:
livsmedelsverket.se/…/vegansk-mat-till-barn.
livsmedelsverket.se/…/vegetarisk-mat-for-vuxna.
livsmedelsverket.se/…/baljvaxter-jordnotter.