Hundmarkering som bevis

Enbart markering från en liksökhund används i vissa fall som en del av bevisningen i rättegång.

En rätt tränad liksökhund är oerhört träffsäker, den kan uppfatta enstaka luktmolekyler från en död människa även om kroppen inte finns kvar på platsen. En sådan hund markerar endast för död människa, inte för djur, spillning eller annat.

Om en liksökhund markerar kvarleva från död människa men inga synliga rester från kroppen hittas, så kan en sådan markering tillsammans med hundförarens uppgifter utgöra bevisning i en rättegång. Men det är inte okontroversiellt. Nedan några exempel.

Kate Prout (UK)
När Kate Prout försvann 2007 föll misstankarna på hennes man Adrian som nekade. Det fanns inga spår efter kamp, blod eller liknande, men en liksökhund markerade för död människa i parets vardagsrum.
2010 dömes Adrian för mord, bevisningen utgjordes av indicier samt hundens markering.
Senare erkände han och kvarlevorna efter hustrun kunde därmed hittas.

Bianca Jones (USA)
Tvååriga Bianca Jones försvann 2011, pappan Lane hävdade att hon blivit bortförd av beväpnade män. Den åttaåriga systern vittnade att pappan varit våldsam mot henne när hon kissat på sig. En liksökhund markerade för död människa i en garderob i barnens sovrum och i pappans bil.
2012 dömdes pappan för mord, där hundens markering var en del av bevisningen. Det fanns ingen teknisk bevisning.

Tips för den som vill söka fler liknande mordfall där markering av liksökhund varit en del av bevisningen i fällande dom eller i utredningen:
Guadeloupe Montano (1990), Susan Pilley (2010), Cori Baker (2007), Amir Jennings (2011), Shakara Dickens (2010).

Hundmarkering = Skäligen misstänkt…

Markering från liksökhund kan i vissa fall motsvara misstankegraden skäligen misstänkt. (Dvs det behövs ytterligare bevisning för att kunna leda till åtal, som i exemplen ovan).
I följande dokument från ett kanadensiskt företag som utbildar hundförare till polis och militär finns ytterligare några exempel på rättsfall där markering av liksökhund ingick i bevisningen, med förklaring hur man resonerade kring detta.
www.policek9.com/Fleck/Cadaver%20Dogs.pdf
(Där nämns även en hundförare som dömdes för att ha planterat bevis, lämningar från död människa).

Mer om liksökhundar

Inte för sent att hitta Johan med kvalificerad liksökhund.
Om Zampo och liknande likhundar: likheter och olikheter.

———————–
Källor m.m:
– Foruminlägg Cadaver Dog Alert Convictions without a body (några av exemplen ovan är hämtade därifrån).
– Kate Prout: gloucestershirelive.co.uk, dailymail.co.uk.
– Bianca Jones: detroit.cbslocal.com, cbsnews.com, dailymail.co.uk, detroit.cbslocal.com.

Finn Fem Fel, Fo-to-kon-fron-ta-ti-on

lh-finn fem fel_400Semesterpyssel för dig i hängmattan. Hämtat från en fotokonfrontation i ett autentiskt rättsfall, tro’t eller ej.
Uppdaterad 29 juli 2016

Ett tips från läsare ledde till följande pyssel där det gäller att hitta minst fem fel i en fotokonfrontation gjord av polisen i ett nyligen uppmärksammat mordfall.

Bakgrund

En kvinna (här kallad Joggerskan) hade på sin joggingrunda dagen före mordet mött en man (här kallad X) vid vägkanten. Han hade stått vid en bil och frågat efter vägen till en ort. Joggerskan lämnade bland annat följande signalement på X:

  • Blont, kort hår. Ganska blek. Raka drag. 30-35 år. Östeuropeiskt utseende. Bröt kraftigt på engelska.
  • Unconscious transference…

    Joggerskan uppgav att hon kanske hade sett X tidigare samma dag, som hastigast på ett bygge i närheten. Hon sa att X kanske var en av de litauiska bröder som jobbade åt hennes svärfar, och att det var därför hon hade stannat på sin joggingrunda när X frågade efter vägen till en ort.

Joggerskan förhördes tre gånger under veckan som följde efter mötet med X vid vägkanten, och hon lämnade då bland annat ovanstående uppgifter. Därefter, åttonde dagen efter mötet med X, hölls en fotokonfrontation.

Fotokonfrontationen

Prova om du utifrån Joggerskans signalement kan ringa in några enstaka, utan att ha en aning om vem den misstänkte är.

En
slags
lösning
finns
nedan.

Facit ***********************

Om Joggerskan: hon förevisades tolv fotografier (i större format än i collaget som bifogas i fup). De visades ett och ett (dvs sekventiellt). Förevisningen gjordes i två omgångar, med andra omgången i omedelbar anslutning till första. Joggerskan var osäker i sitt utpekande. I första omgången pekades nr 8 och 10 ut med övervikt på 10, men hon var inte säker. 12:an var ett klart Nej. I andra omgången pekades dock 12:an ut samt 10, med 10 som mest lik av de foton som förevisades.

Om fotona: plockar man bort alla mörkhåriga (dvs de som inte stämmer med hårfärgen som Joggerskan uppgav) så blir det kvar nr 3, 4 och 10. Fyran kan knappast beskrivas ha raka anletsdrag, samt håret är något mörkare. Kvar blir 3 och 10. Om man även uppfattar att 3 har något mörkare hår än 10, så återstår nr 10.
Eller om man vänder på det: mannen med ljusaste håret är nr 10 (tätt följd av nr 3).
Dessutom: 10, 3 och 8:an skiljer sig från de övriga genom sin helvita bakgrund. Åttan är dock mörkhårig så han går bort. Kvar blir 3 och 10.
Nr 3 och 10 skiljer sig också från övriga med sina blekare ansikten.
Det var nr 10 som var polisens misstänkte från Litauen, nr 3 är hans bror.

Att Joggerskan kanske hade sett mannen X tidigare samma dag som mötet vid vägkanten är också en möjlig felkälla, som hon inte ens behöver vara medveten om, s.k. unconscious transference (att man inte kan hålla isär varifrån personen känns igen).
Även åklagaren var pliktskyldigast inne på detta i tingsrättsförhöret med Joggerskan fem månader senare gällande hennes då tvärsäkra utpekande i rättssalen, i motsats till hennes osäkra utpekande en vecka efter händelsen. Men åklagaren och Joggerskan avfärdade påverkan eller förväxling eftersom hon själv sa att hon inte sett några andra foton på den åtalade och att fotot hon sett i fotokonfrontationen fem månader tidigare inte var anledningen till hennes säkra utpekande i rättssalen… Vilket snarare tvärtom ger intrycket att Joggerskans säkra utpekande fem månader senare är minst lika osäkert som det var en vecka efter mötet med X.

I RPS:s (rikspolisstyrelsens) rekommendationer för fotokonfrontationer* – som lär grundas bland annat på vittnespsykologisk forskning och erfarenheter från praktiskt polisarbete – framgår bl.a. följande:

Figuranterna, eller om det är något annat än en person som skall identifieras, måste stämma med vittnets allmänna beskrivning
[...]
De bilder och videosekvenser som skall användas måste ha samma färg och format. De får inte avvika från varandra i något avseende. Bakgrund, fotovinklar och ramarna runt de bilder som visas skall vara desamma eller olika för alla.
[...]
Det skall vara omöjligt för ett vittne som aldrig sett den misstänkte att räkna ut vem denna person är.
[...]
Det är viktigt att minimera risken att vittnet känner igen någon i gruppen från ett annat tillfälle än den aktuella vittnessituationen eftersom det kan vara svårt för vittnet att hålla isär varifrån personen känns igen. Det är en av orsakerna till att oskyldiga personer ibland blir utpekade som gärningsmän i vittneskonfrontationer.

Övrigt

OBS att Joggerskans utpekande och vittnesmål inte var centralt för åtalet och den fällande domen, vilket förklarar varför advokaterna inte grävde djupare i den undermåliga fotokonfrontationen. Dock ställde advokaten frågan vad Joggerskan – som är jurist – tänkte om hur fotokonfrontationen var gjord. Men det hade hon inte tänkt på (tingsrättsförhör, tid 12:20):
- När du tittade på de här bilderna hos polisen, tänkte du nånting på hur fotokonfrontationen var gjord?
- Eh, nej, det var tolv foton, som jag fick titta på en efter en.
- Du är jurist va?
- Ja.
- Ja det var därför jag ställde frågan, men i sån situation tänker man kanske inte på det.

Tingsrätten avfärdade Joggerskans uppgifter som alltför osäkra och lade inget vikt vid de uppgifterna. Hovrätten däremot omfamnade hennes utpekande och använde det sedan i sitt resonemang kring mördarens motiv.

Om man nu känner för att använda uttryck som pajaspolis bör man först överväga möjligheten att något fel begåtts vid införandet i förundersökningprotokollet. Men det blir ett kort övervägande, det finns inga vettiga bortförklaringar för detta.

Ovanstående fotokonfrontation är hämtad från Lisa Holm-fallet.
Man kan undra hur det står till med det fallets övriga uppgifter och bevisning som inte kan granskas lika enkelt av utomstående?

Mer om LH-fallet:
Karta och översikt Lisa Holm-fallet., - forts. Översikt Lisa Holm-fallet., - Detaljgranskning LH-fallet., - Det MÅSTE varit sexuellt, enligt rättens (fel)bedömning., - Tejpningen i LH-fallet., - Sammanfattning LH-fallet., - Om NB:s bakgrund. Och extremt sällsynt mord.

————————–
Källor m.m:
- FUP m.m. (fotokonfrontation sid 989-993).

- RPS (Rikspolisstyrelsen), rekommendationer för fotokonfrontationer.
- Tingsrättsförhör med ”joggerskan” (mp3 ljudfil. Vid ev. problem, spara/ladda ned filen till din dator och spela upp den därifrån).
- Mera från RPS för den intresserade:
Vi kommunicerar medvetet och omedvetet genom bl.a. ordval, tonfall, röstläge och gester. För att undvika att den person, vanligtvis en polis, som genomför vittneskonfrontationen påverkar vittnet i någon riktning skall konfrontationen om möjligt genomföras av någon som inte vet vem som är misstänkt. Detta kan tyckas vara krångligt och onödigt men det minskar risken för påverkan och därmed stärks objektiviteten och rättssäkerheten.
[...]
En av de vanligaste orsakerna till felaktiga identifikationer är att vittnet mer eller mindre omedvetet tar för givet att gärningsmannen finns med i konfrontationsgruppen. Innan vittneskonfrontationen börjar skall vittnet informeras om att gärningsmannen eller föremålet kan, men behöver inte, finnas med i materialet som kommer att visas.
[...]

Vittnet skall veta i förväg att när alla i gruppen visats en gång får vittnet se en, flera eller alla personer en gång till. Innan vittneskonfrontationen börjar kan det även vara bra att tala om för vittnet att förhörsledaren inte kommer att ge någon respons, oberoende av om vittnet gör ett utpekande eller inte.”

Musik 1980-talet. Bästa musikdecenniet?

I merparten av de röstningar jag sett så leder 1980-talet som årtiondet med bästa musiken. Här är länkar till artister och låtar som var kända då, samt lite info om åttiotalet.
Uppdaterad 18 juli 2016

Att åttiotalet skulle ha bästa musiken kan vi låta vara osagt, men det tycks åtminstone varit ett mycket produktivt musikdecennium. Med massor av inspirerande musik i ryggen från sjuttiotalet och tidigare år tycks kreativiteten flödat hos åttiotalets musiker. Internet fanns inte då, dåtidens piratkopiering var inget stort problem. Diverse nyheter gynnade musiklivet, t.ex. musikvideor, tv-musikkanaler, minimala bärbara kassettbandspelare, och cd-spelare.
Nedan visas några av banden och musikerna som var populära på åttiotalet. Här finns också en liten länklista med låtar av svenska musiker på den tiden.

A-ha ABBA Alison Moyet Altered Images Alphaville Anita Baker Anna Book Annie Lennox Aretha Franklin Attack Bananarama Bee Gees Belinda Carlisle Billy Idol Billy Ocean Bjork Björn Skifs Bon Jovi Bonnie Tyler Boy George Bruce Springsteen Bryan Adams Carly Simon Carola Häggkvist Chaka Khan Chrissie Hynde Culture Club Cyndi Lauper Dan Hylander David Bowie David Sylvian Dazz Band DeBarge Depeche Mode Di Leva Diana Ross Dire Straits Donna Summer Duran Duran Earth, Wind & Fire Ebba Grön Eddy Grant Edwyn Collins Eldkvarn Elton John Elvis Costello Europe Eurythmics Eva Dahlgren Evelyn King Everything But The Girl Fleetwood Mac Foreigner Freddie Jackson Freestyle Genesis George Michael Gloria Estefan Grace Jones Green Gartside Gyllene Tider Helen Terry Human League Imperiet Jakob Hellman Jane Siberry Janet Jackson Jermaine Jackson Jill Jones Joan Jett Joe Cocker John Martyn Julia Fordham Julian Cope Kate Bush Katrina and the Waves kd lang Kid Creole (and the Coconuts) Kirsty MacColl Kool & the Gang Laurie Anderson Lena PH Level 42 Lionel Richie Lisa Stansfield Lloyd Cole Madness Madonna Magnus Uggla Marie Fredriksson Mark E Smith Mark Hollis Marvin Gaye Mauro Scocco Men at Work Michael Jackson Midnight Oil Midnight Star Mikael Rickfors Mikael Wiehe Monica Törnell Mr. Mister Mtume Nick Heyward Orange Juice Orup Paddy McAloon Paul McCartney Paul Weller Paul Young Pet Shop Boys Peter Gabriel Peter LeMarc Phil Collins Pigbag Prince Queen Ratata Regina Belle Rick Astley Rick James Robert Smith Rod Stewart Roddy Frame Roxette Sade Salt-N-Pepa Samantha Fox Scorpions Sheila E Simple Minds Siouxsie Smokey Robinson Squeeze Stevie Wonder Sting Style Suzanne Vega Talking Heads Tanita Tikaram Tears for Fears Teena Marie The Associates The Bangles The Belle Stars The Clash The Fixx The Pointer Sisters The Police The S.O.S. Band The Weather Girls The Whispers Thomas Dolby Tina Turner Tomas Ledin Toto Tracey Thorn Tracy Chapman U2 UB40 Ulf Lundell Van Halen Wendy and Lisa Wham Whitesnake Whitney Houston Wilmer X XTC Yarbrough and Peoples ZZ Top

Länkarna ovan går till Youtubes söksida, låtarna som finns där kan även vara från annan period än 1980-talet om artisten varit verksam längre tid.

Några låtar med svenska artister på åttiotalet:

”Akta dej!”, Björn Skifs (1988)
”Dansa i neon”, Lena PH (1987)
”Det hon vill ha”, Christer Sandelin (1989)
”Dover Calais”, Style (1986)
”Du ska va president”, Imperiet (1985)
”Flickan och kråkan”, Mikael Wiehe (1984)
”Flickorna på TV2″, Gyllene Tider (1980)
”Främling”, Carola Häggkvist (1983)
”Fula gubbar”, Magnus Uggla (1986)
”Glad att det är över”, Ratata (1989)
”Håll om mig”, Peter LeMarc (1989)
”Jackie”, Ratata (1982)
”Jag blir hellre jagad av vargar”, Orup (1988)
”Ooa Hela Natten”, Attack (1981)
”Sarah”, Mauro Scocco (1988)
”Sommaren är kort”, Tomas Ledin (1982)
”Sommartider”, Gyllene Tider (1982)
”Teknikens under”, Wilmer X (1988)
”The final countdown”, Europe (1986)
”The look”, Roxette (1988)
”Två av oss”, X-Models (1981)
”Vara vänner”, Jakob Hellman (1989)
”Vem ska jag tro på”, Thomas Di Leva (1987)
”Vild och vacker”, Björn Skifs (1985)
”Vill ha dig”, Freestyle (1981)
”Vindarna”, Freda (1986)
”Vingar”, Mikael Rickfors (1988)
”Vintersaga”, Monica Törnell (1984)
”You’re gonna get it”, Trance Dance (1988)
”Ängeln i rummet”, Eva Dahlgren (1989)
”Öppna landskap”, Ulf Lundell (1982)

Kuriosa om Carola H:s melodifestivallåt ”Främling” från 1983: Drygt trettio år senare gjorde Orup en annorlunda och finstämd version av ”Främling” i ett tv-program, vilket fick Carola att brista ut i tårar och önska att Orups version spelas på hennes begravning:
- ”Främling”, Orup (2014). Eller sök Främling med Orup. Läs artikel.

Diverse om musikens åttiotal

På 1980-talet betalade många för musik på vinylskivor eller kassettband som de köpte i skivaffärer. Bra musiker kunde leva gott på sin musik. Framtiden på musikfronten såg ljus ut.
Det var före Internet, långt innan piratkopieringen exploderade i slutet på 1990-talet efter att Internet och bredband hade sett dagens ljus. (Och dessförinnan digitalisering och komprimeringstekniken MP3).

Ovan: Vinylskiva (vinylplast), då kallad grammofonskiva. Här en skiva av typen LP-skiva (”Long Play”), 30 cm diameter, ca 20-30 minuters speltid på vardera sidan. Och en skivspelare (som roterar LP-skivan med 33 1/3 varv/minut).

Nytt på åttiotalet var bland annat CD-spelaren, VHS-videobandspelaren, musikvideon och tv-musikkanaler (t.ex. MTV, music television), Walkman/Freestyle (minimal bärbar kassettbandspelare), ”bergsprängaren” (bärbar stereoanläggning för kassettband), att synthesizern utvecklades vidare, persondatorn (pc), tv-spel, personsökaren, mobiltelefonen (dock dyr och klumpig). Datortekniken ansågs ha nästintill oändliga möjligheter, man sa att ”endast fantasin sätter gränserna”.

Ovan: ett kassettband. För att spola bandet utan kassettbandspelare kunde man sticka in en penna och snurra kassetten. Man kunde även själv spela in på kassettband. Det fanns kassettband för totalt 60, 90 eller 120 minuter speltid. När man lyssnat klart på ena sidan vände man på kassetten för att lyssna på andra sidan.

musik80-kassettbandspelare_500

Ovan: portabel stereo-kassettbandspelare (och radio), s.k. bergsprängare (”ghettoblaster”) av tidig modell.

Ovan: Sony Walkman med hörlurar, en bärbar kassettbandspelare inte mycket större än kassettbandet. Började säljas i Sverige 1980 och kallades då ”Freestyle”.

Kassettbandet var ett komplement till vinylskivan. Ljudkvaliteten är bättre med skiva än med kassettband. Fördelarna med kassettband är mindre format och att man själv kan spela in på dem. Bärbara kassettbandspelare fanns redan i slutet på sextiotalet. Kassettbandspelare var vanligt förekommande från sjuttiotalet och fram till mitten på nittiotalet.

Ovan: första cd-spelaren, började säljas i Sverige 1983.

Ovan: första minimala bärbara cd-spelaren, 1984, då kallad Discman. Under nittiotalet ändrades namnet till CD Walkman.

Tipsa mig om du saknar någon musikartist i listorna ovan.

—————————
Källor m.m:
- Musiklänkarna ovan är skapade med ett script (datorprogram).
- Röstningssidan för diagrammet i inlägget. Obs att det inte är statistiskt säkerställt. Åttiotalet leder dock i merparten av de dussintalet röstningar på olika webbsidor som jag hittat.

En norrmans berättelse

En berättelse om en berättelse om en norsk, kvinnlig seriemördare. En stunds okomplicerad hängmatteläsning.

En norsk man, här kallad NM, hörde av sig med följande berättelse om sin mordiska lillasyster.

Mannens  syster hade på nittiotalet dräpt sitt lilla barn med kniv, hon dömdes till sju års ”sikring” (rättspsykiatrisk vård). Senare hade systern mördat deras farfar, en tant och några personer till. Systern sålde även narkotika, enligt NM.

Inte nog med det, NM misstänkte att systern låg bakom CZ:s (Charles Zelmanovits) död 1976. När NM och familjen var på sommarsemester i Piteå flera gånger på sjuttiotalet, på Norrstrandsbadet och Pite Havsbad, så träffade han en tjej där. En tid senare gjorde hon slut med NM brevledes där hon skrev  att hon träffat Charles Zelmanovits istället. Därefter ordnade NM:s syster CZ:s försvinnande, trodde NM. Brevet kanske fanns sparat i NM:s familjehem.

NM uttryckte sig välformulerat (på norska) och lämnade mycket detaljerade uppgifter, han beskrev miljöer och uppgav personernas namn, födelseår m.m.

En registersökning på tjejen som gjorde slut för att hon träffat CZ visade att det funnits en kvinna med det namnet i den åldern på den angivna orten utanför Piteå på sjuttiotalet. Att uppgiften om hans syster som dödat sitt barn kunde stämma framgick av en tidningsartikel. NM:s egna personuppgifter bekräftades delvis av en släktforskningssajt.

Men… redan NM:s första mejl gav känslan att något var fel, det var för många påståenden och ingen källhänvisning. När jag efterfrågade någon typ av dokumentation, t.ex. från då systern dömdes, eller gällande några av de andra som skulle ha mördats, eller brevet från tjejen som träffat CZ, så var det stopp. T.ex. familjehemmet uppgavs vara stängt för honom därför att han var utfryst av familjen. (Vilket i och för sig visade sig kunna stämma).

Nästa mejl avslöjade att systern bara skulle varit 11-12 år när hon inledde sin karriär som ”narkohandler” i början på sjuttiotalet, och bara 14 år när CZ försvann. Dödsorsaken för ”mördade” farfarn med flera var sjukdom, i något fall alkoholförgiftning, systern hade lyckats dölja sina mord så att det framstod som naturlig eller självförvållad död.

Galenskaperna växte, mamman utpekades också som manipulativ och kanske delaktig, och kanske hade systern med stöd av föräldrarna sålt både narkotika och hembränt på sjuttiotalet, sa NM. Även norska statsministern fanns med på ett hörn, den extremt manipulativa systern uppgavs ha manipulerat ”nominasjonsprosessen i Bergen Høyre med ”beleilige narkoskandaler” slik at Erna Solberg ble valg inn på Stortinget og ble statsminister i Norge.”
Slutligen dag två kom ett kortfattat mejl där NM frågade om det var jag som beordrat två män i en bil att bevaka NM utanför hans bostad i Norge.

NM var uppenbart sjuk så jag meddelade vänligt att uppgifterna är för osäkra och avbröt kontakten.
Snipp snapp snut, så var det slut. Sensmoral: tänk på källorna.

Minns Sophia

Älskade glada Sophia, som rycktes bort av okända. Tony och gänget saknar dig oändligt.
(Några av ‘dina’ låtar finns med här, markerat med blomma).

- ”If Heaven Was Needing A Hero”, Jo Dee Messina. [Sök]
”I guess Heaven was needing a hero, Somebody just like you, Brave enough to stand up for what you believe and follow it through”

- ”Gone Away”, The Offspring. [Sök]
”And it feels, And it feels like, Heaven’s so far away”

- ”Sapphire”, John Martyn. [Sök]
”I don’t know what to do, I got no place to go, Oh the day I lost my sweet Sapphire.”

”Smooth Operator”, Sade. (live 2011). [Sök]

 ”Wake Me Up”, Avicii. [Sök]

 ”Unbreak My Heart”, Toni Braxton. [Sök]

 ”La La Latch”, Pentatonix. [Sök]

 ”BOSS”, Fifth Harmony. [Sök]

 ”Dancing Lasha Tumbai”, Verka Serduchka. [Sök]

 ”Shake It Off”, Taylor Swift. [Sök]

 ”You Ain’t Seen Nothing Yet”, Bachman Turner Overdrive. [Sök]

 ”Waka Waka”, Shakira. [Sök]

 ”Paradise”, Coldplay. [Sök]

 ”What Now”, Rihanna. [Sök]

- ”Rain”, Uriah Heep. [Sök]

 ”One More Try”, George Michael. [Sök]

- ”You will never be forgotten”, Jessica Andrews. [Sök]

- ”I’ll See You Again”, Westlife. [Sök]

 ”Long As I Can See The Light”, Creedence Clearwater Revival. [Sök]

——————
Tips: om en länk inte fungerar längre, tryck ”Sök” så hittas förhoppningsvis andra sidor med den låten.
- Reklamen hos Youtube kan ibland tryckas bort med lilla krysset till höger om det är en banner, eller med ”Hoppa över annons” (som visas efter fem sekunder). Ibland finns inga sådana alternativ, då kan man trycka Reload i webbläsaren – tangent F5 (Windows) eller Cmd+R (MacOS) – så att youtubesidan laddas om (vid behov tryck upprepade gånger).
Eller: skaffa Adblock e.dyl.

* SoMMarUppeHåLL *

Nu gör denna blogg sommaruppehåll. Dock utan garantier mot enstaka tillfälligt återfall. Under tiden kan du kära läsare ägna en tanke åt varför män dominerar mordstatistiken – både som mördare och mordoffer – som visas i inlägget Mördarstatistik, kvinnor/män. Varför är det inte ungefär hälften/hälften, som befolkningens könsfördelning, kan man undra.

Mördarstatistik, kvinnor/män

Män är mer mordbenägna än kvinnor. Även bland offren dominerar männen. Här visas hur dödligt våld och misshandel är fördelade mellan könen.

Statistik, Dödligt våld

I ovanstående diagram* framgår att cirka 90 procent av de som begår brott med dödligt våld är män. Bland offren är cirka 70 procent män.

År 2015 var 74 procent av offren män och 26 procent var kvinnor, av totalt 112 st offer för dödligt våld i Sverige.

  • 2015: 74% män, 26% kvinnor, av totalt 112 offer.
  • 2014: 71% män, 29% kvinnor, av totalt 87 offer.
  • 2013: 70% män, 30% kvinnor, av totalt 87 offer.
  • 2012: 68% män, 32% kvinnor, av totalt 68 offer.
  • 2011: 69% män, 31% kvinnor, av totalt 81 offer.

Under de senaste 20 åren har det årligen i Sverige skett i genomsnitt 95 fall av dödligt våld i form av mord, dråp och misshandel med dödlig utgång. Antalet har dock minskat något under denna period.
Ofta är både gärningspersonerna och offren missbrukare eller/och har psykiska problem. I 75 procent av fallen känner de inblandade varandra sedan tidigare, antingen som familjemedlemmar eller på annat sätt.
Drygt 80 procent av brotten med dödligt våld klaras upp.

Omkring 70 procent av det dödliga våldet utövas med något slags vapen. Andelen fall med knivhugg och skjutvapen är större vid manliga offer jämfört med när offret är en kvinna. Däremot är de kvinnliga offren i högre grad drabbade av hugg eller slagvapen och i mycket högre grad av strypning/kvävning.

OBS: ovanstående statistik över mördare/offer är specialgranskad* av BRÅ, till skillnad från nedanstående statistik över anmälda brott.

Statistik, Anmälda brott

Nedan: Försök till mord eller dråp, utan skjutvapen, mot man respektive kvinna:

I genomsnitt anmäls mer än dubbelt så många mord-/dråpförsök utan skjutvapen mot män än mot kvinnor.

Nedan: Försök till mord eller dråp, med skjutvapen, mot man respektive kvinna:

Mångdubbelt fler anmälningar årligen gällande mord-/dråpförsök med skjutvapen mot män, och ökande för män senaste åren.

Nedan: Misshandel inklusive grov misshandel*, mot man respektive kvinna 15 år eller äldre:

Även misshandel mot män anmäls i betydligt större utsträckning än mot kvinnor. Skillnaden mellan könen i antal anmälningar tycks minskat senare år.

Mera:

www.bra.se/bra/brott-och-statistik/mord-och-drap. (webbsida, BRÅ)
Brottsutvecklingen i Sverige 2008–2011. (pdf-fil, BRÅ)
Det dödliga våldet i Sverige 1990–2014. (pdf-fil, BRÅ)

———————————-
Källor m.m:
* – Stapeldiagrammet överst i inlägget: Siffrorna för gärningspersonerna/mördarna är ungefärliga (ca 20% av dessa brott klaras inte upp). Siffrorna för offren är ett genomsnitt för de senaste åren.
* – BRÅ = Brottsförebyggande rådet.

* – Om specialgranskad statistik:
”Statistiken över det anmälda dödliga våldet visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att statistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp.
Därför gör Brå varje år specialstudien ”Konstaterade fall över dödligt våld” där samtliga polisanmälningar granskas för att ge en mer tillförlitlig statistik.” (Brå om Mord och dråp).
Det är de siffrorna som redovisas överst i detta inlägg under rubriken ”Statistik, Dödligt våld”.

* – Om statistiken för anmälda brott, misshandel:
”Misshandel och grov misshandel [...] utgör majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige. Mörkertalet är stort och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Grova brott anmäls oftare än lindriga, brott mellan obekanta oftare än mellan bekanta och brott som sker på allmän plats oftare än de som sker på privat plats.” (BRÅ).

Ang. statistiken före 2000: ”BRÅ har gjort stora omläggningar av sitt statistiksystem som har lett till både tillfälliga och permanenta förändringar i brottsstatistiken. I viss mån påverkar detta statistiken för år 1999. Den största förändringen är att BRÅ från och med slutet av år 1999 direkt inhämtar uppgifter från polisens och åklagarnas ärendesystem.” (BRÅ).

Mord och media

Det kan vara stor skillnad i medieuppmärksamheten för olika mordfall. Här granskas fallen Lisa Holm och Marina Johansson. Statistik över sex mordfall bifogas också.
Uppdaterad 30 maj 2016 kl 13:31

LH-fallet omtalas i 4-5 gånger fler artiklar än MJ-fallet. Cirka tvåtusen artiklar i LH-fallet respektive 400-500 artiklar i MJ-fallet (beroende på sökord) enligt sökning i Mediearkivet*.
Namngivande av både offer och gärningsman förekommer i över tusen artiklar i LH-fallet och endast tio i MJ-fallet.

De båda fallen har både likheter och olikheter. Likheterna är t.ex att offren är kvinnor, misstänkt gärningsman hittad på kort tid, offren delvis eller helt nakna, kropp hittad på annan plats än förmodade mordplatsen, gärningsmännen nekade, flera rättegångar, mordet inträffade på sommaren.
Olikheterna är t.ex. mordens tillvägagångssätt, offrens ålder, relation offer-gärningsman, fallens tidsutbredning, typ av bevisning, domstolsutslagen. Även motiven skiljer, åtminstone om man utgår från åklagarnas antaganden.

Så varför visade media mer intresse för LH-fallet? En förklaring som framförts är att det var nyhetstorka då LH försvann. Det kanske stämmer initialt men det var säkert fler faktorer som spelade in, varierande för olika skribenter.
Läsarnas första visuella intryck av de försvunna kvinnorna var de foton som visas här intill, de publicerades några dagar efter försvinnandet.

LH-fallet

LH-fallets utveckling var betydligt mer händelserik. Medias och läsarnas intresse hölls på topp då polisen successivt gjorde en rad nya fynd under dagarna efter försvinnandet. Som en tät följetong. På femte dagen hittades kroppen. Kort därefter häktades inte bara en utan tre personer, som dessutom var utlänningar, två bröder och den enes fru. De följande månaderna publicerade media fortsatta uppgifter från och spekulationer om polisens utredning. Senare visade det sig att mordet tycktes varit mycket ovanligt utfört, det väckte avsky, och det fanns en del udda inslag i fallet. De följande rättegångarna bevakades minutiöst. Medieintresset låg på hög nivå ända från dag ett.

Några dagar efter försvinnandet, ”Nya fynd efter Lisa, 17 år”.

MJ-fallet

Försvinnandet anmäldes inte förrän efter en vecka, och dagen efter upptäcktes offrets bil prydligt uppställd på en p-plats. Inga spår efter brott. Därefter hände inget uppseendeväckande för media att skriva om förrän fem månader senare, då man råkade upptäcka en stor blodfläck i MJs säng och ett kulhål i väggen. Det fanns en misstänkt gärningsman men inte tillräckliga bevis. Gärningsmannen friades i de två första rättegångarna. Kroppen hittades först två år efter försvinnandet. I MJ-fallet var det ett mycket långsammare förlopp.

En vecka efter försvinnandet, ”Sista spåret av Marina, 31 år”.

Statistik över fler fall

Av nedanstående sex mordfall är det Lisa Holm-fallet som förekommer i flest artiklar, trots att det bara är knappt ett år sedan det mordet inträffade. Marina Johansson-fallets utredning(ar) och rättegångar pågick i fyra år, 2010 till 2014.
Mordet på Ida Johansson inträffade två månader efter Lisa Holm men fick marginell uppmärksamhet, vilket bl.a. kan bero på att det löstes snabbt.
Publicering av gärningsmannens namn förekommer oftast i Engla Höglund-fallet.

Antal artiklar (i Mediearkivet) innehållande offrets namn och varianter på ordet mord:

  • Lisa Holm: 2032 st.
  • Engla Höglund: 845 st.
  • Linda Chen: 706 st
  • Marina Johansson: 554 st
  • Vatchareeya Bangsuan: 234 st
  • Ida Johansson: 87 st

Antal artiklar innehållande offrets namn och ortsnamnet:

  • Lisa Holm: 2426 (kinnekulle eller blomberg)
  • Engla Höglund: 957 st (stjärnsund, dalarna)
  • Linda Chen: 838 st (falun)
  • Vatchareeya Bangsuan: 467 st (boden)
  • Marina Johansson: 350 st (spekeröd)
  • Ida Johansson: 119 st (runby, upplands väsby)

Antal artiklar innehållande både offrets och gärningsmannens namn:

  • Engla Höglund: 1332 st (anders eklund).
  • Linda Chen: 1158 st (mats alm).
  • Lisa Holm: 1082 st (nerijus bilevicius).
  • Vatchareeya Bangsuan: 101 st (kristoffer johansson).
  • Ida Johansson: 72 st (kristoffer andersson).
  • Marina Johansson: 10 st (fredrik svensson).

Anm: i MJ-fallet publicerades gm:s namn först efter fyra år, efter tredje rättegången då han till slut fälldes.
Stavningsvarianter kristoffer/christoffer ingår. Eventuella stavningsvarianter för Nerijus B. och Vatchareeya B. ingår inte, så där kan finnas fler artiklar med de namnen.

Mera:

Karta & översikt Marina Johansson-fallet.
Om NB:s bakgrund. Och extremt sällsynt mord. (LH-fallet)

——————————–
Källor m.m:
* – Mediearkivet, sökning gjord maj 2016, svensk tryckt press, alla datum. Viss manuell kontroll har gjorts av sökresultaten att de innehåller relevanta träffar.

Karta & översikt Marina Johansson-fallet

Översiktskarta gällande mordet i juli 2010 på 31-åriga Marina Johansson i Spekeröd, mellan Kungälv och Stenungsund.
Uppdaterad 27 maj 2016

Här tas för ovanlighetens skull upp ett fall som är löst eller utan massa frågetecken hängandes i luften. Dock var MJ-fallet ett mysterium till en början, det tog tid innan fynd gjordes som pekade på att MJ hade blivit mördad, och det tog två år innan kroppen hittades. Därefter tog det ytterligare nästan två år innan gärningsmannen dömdes (2014), i en tredje rättegång mot samma man, ca fyra år efter mordet.

B: MJs bostad, Övre Röra i Spekeröd, ganska ensligt belägen, en mil öster om Stora Höga.
F: kroppen hittades april 2012 gömd vid en vändplats för timmerbilar, i slutet av en enslig skogsväg (”Sigges väg”) mellan sjöarna Stångevattnen och Övre Långevatten, i Svartedalens naturreservat. Kroppen var insvept i sängkläder och bäddmadrasser inrullade i ett vitt plastskynke. Mycket möda hade lagts på att dölja detta, bland annat var två unggranar fällda och lagda över kroppen tillsammans med granris.
P: parkeringsplats vid järnvägsperrongen i Stora Höga, där MJs bil hittades parkerad (en vecka efter försvinnandet).

Fyndplatsen vid slutet på skogsvägen.

Översikt MJ-fallet

31-åriga MJ och 37-åriga FS (mannen som till slut dömdes för mord) hade haft ett förhållande sedan 2007. Det sprack 2009 men paret kom överens att FS kunde bo kvar i MJs hus mot att han utförde vissa arbeten på fastigheten och lagade mat åt henne. Han uppges varit MJs ”slav”, de var intresserade av sexuella rollspel och BDSM (enligt MJs syster CJ). Bild, huset:

Ett år innan mordet ville MJ att de skulle skulle flytta isär men fortsätta förhållandet, dvs bli särbo. I ett brev daterat 2009-07-30 skrev MJ bl.a. (fup sid 1142):

[...]
Du gör att jag mår så dåligt psykiskt [...] känner mig dum och utnyttjad [...] Du vet att din historia skrämmer och oroar mig. Jag vill inte vakna upp en dag med kronofogden eller polisen knackande på dörren. [...] Vid flera tillfällen har mina systrar oroat sig för hur du behandlar mig. Hur du förnedrar mig inför dem genom att ”skälla” på mig framför dem, mina föräldrar eller andra människor. [...] Jag blir arg och besviken varje gång du höjer rösten mot mig publikt och får mig att känna mig förnedrad. Jag hatar det! Och det får mig att känna hat mot dig. [...]  Du är oerhört självcentrerad, det kommer ifrån din uppväxt och ditt sätt att överleva på. Din egoism står i vägen för oss, det handlar bara om dig när du verkligen själaskådar dig.
[...]
Jag pratade för ett par dagar sedan om att jag tycker att vi fungerar bra när vi inte är hemma, när vi aktiverar oss i en stressfri miljö så fungerar vi. Så varför ska vi ha ett förhållande som bygger på att vi umgås i en miljö där vi inte fungerar bra? Att fortsätta som vi gör det går inte, det kommer bara leda till att vårt förhållande tar slut. Det behöver hända något drastiskt med vårt förhållande om det skall ha någon chans.
Genom att bli särbo så försvinner det vardagliga gnisslet, din ryggsäck med dina ekonomiska problem och dina barn distanseras från mig och jag får den egentid jag behöver. Du kanske får mer lust att ha sex när vi ses och vi kan själva välja att aktivera oss och ha det roligt tillsammans. [...]  Förhoppningsvis kan vi få vårt förhållande nå nästa nivå, det finns ju inget som säger att vi behöver vara särbo för evigt heller, men detta är vad jag ser som möjlighet för oss just nu.

Men istället fick han fortsätta bo hos henne i utbyte mot att han hjälpte till med diverse arbeten. Tanken var dock att han skulle flytta därifrån, enligt systern.
I ett annat brev som hittades på MJs kontor, och som inte är daterat i fup, skriver MJ bl.a. (fup sid 280):

[...]  Det känns inte rätt mot varken mig eller dig att fortsätta försöka att få oss att fungera längre. Det finns viktiga delar av min personlighet som du inte tycker om och det finns delar av din personlighet som jag är både rädd för och ogillar. Jag mår inte så bra tillsammans med dig som jag känner att jag vill göra i ett förhållande. Jag anser att vi båda förtjänar att må bättre än vad vi gör. Jag vet att du inte håller med mig fullt ut men jag måste lyssna på mig själv nu. Jag tycker att vi haft det upp och ner under hela vårt förhållande men det har som sagt varit både positivt och negativt. Jag tycker att styrkan i vårt förhållande alltid varit att vi haft roligt tillsammans, vi har fått varandra att våga göra nya saker och att vi i många lägen kan tycka att samma saker är kul att göra. Därför hoppas jag att vi även i framtiden skulle kunna ha en bra kontakt och göra saker tillsammans, just för att det är då vi fungerar och har kul. [...]  Jag hoppas verkligen att du skall finna lyckan tillsammans med någon annan [...] Jag känner att ett uppbryt är oundvikligt  [...] Jag hoppas att du känner att du kan minnas oss som något positivt och att du vill fortsätta ha kontakt med mig. [...] Du är en fin människa och du förtjänar att vara lycklig, precis som jag vill få vara.

Den 4 augusti 2010 polisanmäldes MJs försvinnande. Hon hade då inte hörts av sedan den 28 juli 2010 då hennes syster CJ fått ett sms att MJ var på väg till Linköping eller Lidköping. (CJ hade raderat sms:et och mindes inte vilken av städerna det var).
Den 5 augusti upptäcktes MJs bil på pendlarparkeringen vid järnvägen i Stora Höga.

Dagen efter häktades FS men släpptes en vecka senare.

Fem månader senare, januari 2011, upptäckte de nya hyresgästerna i MJs hus en stor blodfläck i MJs sängbotten, under bäddmadrassen. Fläcken var övertäckt med inkontinensskydd och filtar. Blodet var MJs. Polisen hade tidigare missat blodfläcken.

Nu upptäcktes även ett kulhål i väggen invid sängen. I kulhålet hittades bly och små mängder benrester som dock inte kunde dna-bestämmas. MJs kropp hade inte hittats ännu, inte heller mordvapnet.
Utredningen visade att MJ troligen skjutits i huvudet liggandes ned i sängen.

I april 2011 häktades FS återigen och åtalades för mord på MJ samt ringa narkotikabrott.
I september 2011 dömdes FS för ringa narkotikabrott (böter), åtalet för mord ogillades.

Efter att tingsrättsdomen överklagats tog hovrätten upp målet vilket resulterade i att de fastställde tingsrättens domslut. Hovrätten ansåg inte att åklagaren lyckats visa att MJ hade mördats eller att FS låg bakom försvinnandet.

Knappt ett år senare, april 2012, hittades MJs kvarlevor insvepta i sängkläder, bäddmadrasser och en vit presenning, dold under granar långt ute skogen i Svartedalens naturreservat, cirka sju km bilväg från MJs bostad. Fyndet gjordes av Missing People. En ny mordutredning påbörjades.

Mordvapnet hittades inte. En pistol som MJ hade ärvt från sin morfar, och som förvarades i MJs hus, hade försvunnit och kunde heller inte hittas.

Ytterligare ett år senare, april 2013, gjorde riksåklagaren ett nytt försök och ett halvår senare beviljade Högsta Domstolen prövningstillstånd. FS häktades igen, november 2013, och i januari 2014 inleddes den tredje rättegången mot FS.

I mars 2014 dömdes FS av hovrätten mot sitt nekande till 16 års fängelse för mordet på MJ. Bevisningen bestod bl.a. av ett antal vittnesmål, t.ex. som sett FS och MJ:s bil onsdagen 28 juli (2010), och data från sms-trafik från MJ:s mobiltelefon. Bland annat ett återskapat raderat sms i FS:s telefon, mottaget från MJs telefon kl. 10 torsdagen 29 juli med lydelsen ”Jag blir kvar tills imorgon”, och där det visade sig att MJs telefon hade befunnit sig i samma område som hennes bostad.

Sannolikt skickade FS det sms:et (från MJs telefon) för att ytterligare ge sken av att MJ befann sig på annan ort, men raderade det sedan av någon anledning (t.ex. att han insåg att mobiltelefoner i efterhand kan positionbestämmas). Och antingen visste inte FS att raderade sms ibland kan återskapas* eller så bedömde han risken som försumbar. (Anm: polisen upptäckte inte det raderade sms:et förrän inför tredje rättegången).

Motivet var enligt åklagarens antagande att FS inte accepterade att MJ hade gjort slut med honom och att han så småningom måste flytta. Möjligen i kombination med svartsjuka. Ett annat scenario utgår från parets gemensamma intresse för BDSM och att sådan lek gick överstyr och ledde till mord.

Marina Johansson

Enligt systern var MJ utbildad miljöanalytiker och var anställd som miljökonsult. MJ var äventyrslysten och gillade fallskärmshoppning, fridykning och annat som har med havet att göra.

MJ hade även en liten firma för fotouppdrag (mest sportrelaterat), vars webbsajter inklusive kontaktuppgifter fortfarande finns kvar (maj 2016).
www.explovision.se (portfolio)
www.ekovisionphotos.com (bildbank m.m)

* Tillägg:

Angående det raderade sms:et (se ovan) så påstår en läsare att det inte fanns möjlighet att återskapa raderade sms vid tidpunkten för mordet (2010).
SVAR: stämmer ej. Tekniken att återskapa raderade sms hade använts flera år i Sverige, åtminstone sedan 2004 (Knutbyfallet).
Anledningen till att det tog lång tid innan polisen återskapade sms:et i MJ-fallet är troligen samma som varför de inte upptäckte den gigantiska blodfläcken i MJs säng (dvs ingen tänkte på att leta spår där).

—————————————-
* Källor m.m:
- FUP (pdf).
- Domar, hovrätt/tingsrätt (pdf).

Om NB:s bakgrund. Och extremt sällsynt mord.

Här samlas uppgifter om NB:s bakgrund. Och varför mordet anses så ovanligt. Och om frågorna som ej besvarats.
Uppdaterad 21 maj 2016

Ett av skälen till att mordet på Lisa Holm har varit mycket uppmärksammat är att mycket i och kring mordet framstår som ovanligt och okänt. Flerdubbelt ovanligt, kan man säga.

FLERA mycket ovanliga omständigheter

Om man utgår från domstolarnas gärningsbeskrivning – de tror t.ex. att mordet var planerat och att motivet var sexuellt (utan penetrering) – så kan följande konstateras bland annat ur ett statistiskt perspektiv:

Det är mycket ovanligt med mord genom hängning*. (Rättsläkare bedömde att det skedde genom hängning, eller möjligen strypning med snara).
Det är mycket ovanligt med dödligt sexuellt våld utan penetration. (Om man som domstolen antar att motivet var sexuellt).
Det är ett mycket ovanligt personutlåtande för en mördare. I personutredningen* som gjordes av Frivården (Kriminalvården) före första rättegången finns inget som tyder på att NB har aggressiva tendenser, sociala problem eller psykisk störning, som annars är vanligt förekommande i mordfall.
Mycket dåligt planerat. (Om man som domstolen tror att det var planerat). Vilket i så fall skulle tyda på att NB är rejält svagbegåvad (med mycket låg IQ), eller var kraftigt berusad/drogad, eller lider av allvarlig psykisk störning. Men inget i utredningen tyder på att så är fallet.
Det framstår snarare som att mordet var oplanerat, åtminstone med NB som mördare: t.ex. mordplatsen hans arbetsplats, som var i uppsikt pga upprepade stölder, den ligger strax intill vägen och caféet, transporten till en annan av hans arbetsplatser, med flera märkligheter.
Det är ovanligt att mördare nekar så länge (som NB gjorde och fortfarande gör). De flesta mördare som är frihetsberövade erkänner till slut.
Ovanligt med mord som första våldsbrott. Hittills har polisen inte hittat några tidigare våldsbrott i NBs bakgrund. De brott man f.n. känner till är ett trafikbrott med böter som påföljd (i England 2006), samt eventuellt* ”ett mindre brott” ”i yngre år” i Litauen.
Svenska polisen har även kontakt med polis i andra länder (sedan hösten 2015) för att försöka hitta liknande mordfall eller annan våldsbrottslighet som skulle kunna kopplas till NB.

Anm: ovanstående punkter gäller om man utgår från domstolarnas gärningsbeskrivning. Utgår man istället från ett annat scenario, t.ex. som beskrivs i inlägget ”forts. Översikt Lisa Holm-fallet”, så försvinner flera av de ovanliga omständigheterna.

Från butiken där NB och fru handlade pizza vid 20-tiden kvällen LH försvann.

Bakgrund N.B. och nära anhöriga

- N.B. är född (1980) och uppvuxen med sina föräldrar och yngre bror A.B. i staden Panevezys i Litauen. När han var 14 år flyttade han till sin mormor för att komma närmare skolan. Där bodde han i fyra år.
- Har genomgått grundskola och gymnasiestudier (12 år). Efter studenten flyttade han till staden Kaunas (till ett studentboende) och påbörjade universitetsstudier i skogsvård. Men han avslutade de studierna i förtid och började istället arbeta som chaufför och byggnadsarbetare.

- Vid 21 års ålder (2001) blev NB pappa (i Litauen) med en kvinna som han senare skilde sig från. Under de första åren hade han kontakt med sitt barn, vilket sedan upphörde (kan bero även på exfrun, enligt förhör).
- 2005-2009 levde och arbetade NB i England. Återvände därefter till Litauen.
- Kring 2010 kom NB till Sverige, efter ett jobberbjudande från ett litauiskt byggföretag utanför Göteborg (Alingsås).
- 2010 träffade NB kvinnan I.B. i Litauen.
- Gifte sig 2012 med IB (i Litauen). Samma sommar jobbade IB i Sverige (Halmstad?) som kokerska åt ett litauiskt företag.
- 2013 började NB jobba som byggnadsarbetare åt godsägaren A.J. i Blomberg, där han bosatte sig med sin hustru IB och sin bror AB.
- Samtliga tre har barn i Litauen. IB:s barn bodde hos IBs föräldrar. Brodern AB:s fru och barn var också kvar i Litauen. Liksom NBs exfru med barn.

- NB hade god kontakt med sina föräldrar som han ofta ringde och besökte.
- Umgänget i Sverige har varit begränsat till hans bror och hustru och hans arbetskamrater. NBs intressen i Sverige var att fiska, läsa böcker, titta på film och spela datorspel.
- Angående deras umgänge uppgav brodern AB i förhör: ”Vi vill inte visa oss så mycket. Vi har kommit hit för att jobba vi vill inte visa oss. Vi jobbar och håller oss hemma på kvällarna. Dessutom jobbar jag för ett litauiskt företag och de är inte glada om man åker runt. Jag har jobbat såhär i nio år jag har aldrig haft med polisen att göra mer än trafikkontroll.”
- NB tycks varit mest språkkunnig av de tre. NB och hustrun talade viss engelska. Brodern AB talade ”litegrann” engelska om det gäller jobb, ingen svenska. NB möjligen lite svenska.
- Enligt vittne Lars Å. var NB och AB alltid tillsammans: ”Nerijus och hans bror hänger alltid tillsammans, de är väldigt sällan ifrån varandra. De arbetar jämt ihop.”
- NBs arbetsgivare A.J. och flera av NBs arbetskamrater i Sverige har beskrivit honom som skötsam och duktig. Ur personutredningen* 2015, enligt arbetsgivaren A.J som dagligen arbetat med NB under flera års tid:
”A.J. beskriver NB som arbetsam, punktlig, noggrann och fantastiskt duktig. Han har presenterat många bra lösningar på konstruktioner och samarbetet mellan NB och AJ har varit tätt och dagligt. Med tiden har AJ och NB även blivit goda vänner, liksom hans hustru och bror. NB med fru och bror, bor nära AJ i ett hus som han äger.
AJ har aldrig upplevt NB som våldsam eller aggressiv. Han har alltid varit lugn, sansad och hjälpsam och bemött AJ och andra kollegor med vänlighet. AJ uppger att han enkom har superlativ att säga om NB. Han har aldrig erfarit att NB druckit alkohol till berusning och/eller misstänkt bruk/användning av narkotika eller andra beroendeframkallande medel. AJ är, liksom övriga kollegor, helt oförstående över situationen som uppstått. AJ är djupt, djupt berörd över det som hänt.”
- Brottet skedde söndag 7 juni 2015, troligen kring kl 18:30. Följande natt vid 03-tiden (måndag 8 juni) knackade polisen dörr bl.a. hos familjen NB och ställde frågor om en försvunnen flicka från caféet.
Enligt hustrun hade NB inte verkat orolig på söndagen. Men efter polisens besök hos dem på natten och polispådraget därefter så hade det förändrats:
”Han efter den här natten, eller sa han att han inte kunde sova ordentligt det är så mycket folk och bilar oväsen, och flickan som försvann, och man hittade något på arbetsplatsen, och jag mår inte bra sa han, och han sa också ( ohörbart ) först och främst kan dom tänka det är utlänningar som är skyldiga”.

Frågorna vi aldrig får svar på?

Efter två rättegångar har varken familjen Holm eller någon annan fått svar på frågan ”varför?” (Varför fanns NB:s dna på insidan av LHs byxor? som pappan frågade vid rättegången. Vad drev gärningsmannen?). NB har inte lämnat någon förklaring, han vidhåller att han aldrig träffat LH.
Domstolarnas gärningsbeskrivning besvarar inte frågan tillfredsställande eftersom den baseras delvis på gissningar. Det som är ställt utom rimligt tvivel är att NB mördade och/eller deltog i hanteringen efter mordet.

Nedanstående frågor är fritt transkriberade från ”Lisa Holm – frågorna vi aldrig får svar på”, (Aftonbladet, 22 jan 2016):

  • - Vad föregick överfallet? Hur gick överfallet till?
  • - Hur kom offret till ladan?
  • - Hur skedde transporten till arbetsboden? Åklagare hävdar att NB fraktat kroppen i sin silverfärgade arbetsbil, men polisen har inte lyckats säkra ett enda spår i bilen.
  • - När skedde dödsfallet egentligen? Medicinskt skulle offret kunnat varit vid liv dagarna efter försvinnandet.
  • - Utspridda längs en liten okänd grusväg hittades flera av offrets tillhörigheter. Varför sakerna var utspridda över ett stort område vet man inte. Inte heller vem som slängt föremålen, och när.
  • - Åklagaren har sagt att motivet var sexuellt, men inget i obduktionsprotokollet visar att offret utsatts för sexuellt övergrepp.
  • - Den stora frågan ”varför” kommer troligen aldrig att få ett svar. Varför hände detta LH? Vad drev gärningsmannen? Varför skedde det just där och då?

Fler frågor:
Kommer polis i andra länder att hitta liknande fall eller våldsbrott som kan kopplas till NB?
Kommer andra uppgifter eller källor att dyka upp?
Framtiden får utvisa.

.
—————————————–

Källor m.m:
* - Frivården: Personutredning, 2015 (pdf-fil). Exempel:
”I utredningen har Frivården inte funnit någon känd historia av antisocialt beteende i form av tidigare samhällsingripanden. Bilevicius ger ett lugnt och samlat intryck. Det framkommer ingenting som tyder på ett mönster av aggressivitet, någon spännings- eller lustsökande personlighet, impulsivitet eller annat gränsöverskridande beteende. Bilevicius har heller inte uttryckt några kriminella tankemönster eller attityder/ värderingar som stödjer kriminalitet. Därtill har han inget känt antisocialt umgänge.”

* – Rättsläkare Berkowicz: ”det är ”ytterst ovanligt” att en person mördas genom hängning” (DN, 2015-11-02).
* – Sakkunnige Långström: ”dödligt sexuellt våld utan penetration är oerhört ovanligt” (GP, 6 nov 2015).
* – Leif GW Persson: ”Ett sånt här personutlåtande om en människa som sitter häktad sedan tre månader för ett mord är mycket ovanligt.” (Aftonbladet, 2015-08-28).
* – Lektor i straffrätt, Sverker Jönsson: ”De allra flesta som sitter frihetsberövade så länge erkänner sitt brott” (SR, 11 jan 2016).
* – Angående NBs trafikbrott i England 2006: vid sökning på hans fingeravtryck erhölls träff på två personer. Förklaringen tycks vara att engelska polisen felaktigt registrerat passageraren som var med NB i bilen. Enligt svensk polis: ”Troligen är det den engelska polisens registrering av uppgifterna som blivit fel. Istället för att bara notera Belivicius så noterades båda männens namn – för samma fingeravtryck”
(Aftonbladet, 2016-01-07).
* – Ang. brott i ”yngre år”: enligt en mycket kortfattad uppgift i Expressen (8 nov 2015) så dömdes NB ”i yngre år” för ”ett mindre brott” (okänt vad) i Litauen. Men enligt personutredningen 2015 uppgav NB att han i sin ungdom varit i ett bråk som polisen avstyrde, och att det var ett missförstånd och aldrig ledde till åtal. Det är okänt om dessa två uppgifter syftar till samma händelse och i så fall vilken av uppgifterna som är korrekt.