Så kläcktes skadeståndskravet, fyra år efter frikännandet

Här kan man ana anledningen till att Bergwall presenterade sitt skadeståndskrav just år 2017, fyra år efter att han hade frikänts. Vi kompletterar tidslinjen från ett tidigare inlägg om saxmordet.

I andra resningsfall brukar den frikände begära skadestånd inom några månader eller så efter frikännandet. Men i Bergwalls fall tog det fyra år efter frikännandet innan han kläckte ur sig ett skadeståndskrav. (Som han sedan fick avslag på).

Varför tog det så lång tid? Ett antagande är att han och advokaten upplevde möjligheten till skadestånd som liten därför att Bergwall mycket aktivt själv hade medverkat till att bli dömd.

MEN, så inträffade flera uppmärksammade händelser under första hälften av 2017 som rörde om i grytan och som kan ha uppfattats som att vindarna blåste i Bergwalls riktning.
Flera andra mordfall ifrågasattes (av media), misstänkta gärningsmän återtog sina erkännanden, en annan morddömd frikändes, och i flera fall fanns en gemensam nämnare med Bergwalls tidigare domar: en minnesforskare som återigen utpekades som orsaken till allt ont.

Tidslinje, vägen till skadeståndskravet och lite till:

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid (varav sju år som drogfri) hade vidhållit och försvarat, i både tal och diverse egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt.
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren och sakkunnige SÅC (Sven Å Christianson) som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

Bergwall twittrar och bloggar under resningsprocesserna. Han skriver bland annat angående tiden då han dömdes för mord, att “Jag ljög för att bli fälld och mitt egna ansvar är stort”. (Mera).

– 2013, 4 november:
Bergwall frikänns formellt från sista morddomen. (Åtalet lades ned 31 juli).
– 2014, 19 mars:
Bergwall lämnar Säter rättspsyk.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

– 2017, 14 juli:
media rapporterar att Linna kommer att begära “omkring 25 miljoner” kronor i skadestånd.

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att dåvarande gärningsmannen i saxmordfallet, herr X, har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

——————————————————————
– 2017, 20 oktober:
Bergwall kräver skadestånd på femton miljoner kronor, kravet lämnas till JK (Justitiekanslern).

Hägrande miljoner.

Bergwalls skadeståndskrav föregicks alltså av att SVT och media i maj drog igång ett landsomfattande slags hatdrev rörande Kevinfallet, att även saxmordet ifrågasattes, att den morddömde Linna frikändes, och att han skulle kräva 25 miljoner i skadestånd… samt att minnesforskaren SÅC återigen blev aktuell.

Denna räcka av händelser under första hälften av 2017 kan ha inspirerat Bergwall och advokaten att till slut – efter fyra år – presentera ett skadeståndskrav. (Vilket inte bör tagit alltför mycket tid i anspråk, materialet till skadeståndskravet fanns i resnings- och nedläggningsdokumenten från åren 2009-2013).
——————————————————————

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

——————————————————————
– 2018, 15 februari:
Media rapporterar att riksåklagaren (Anders Perklev) har synpunkter på JK:s arbete, riksåklagaren tycker att Bergwall bör få skadestånd.
——————————————————————

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla utredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

——————————————————————
– 2018, 25 juni:
Bergwall nekas skadestånd, JK meddelar avslag.

Man kan notera att inga invändningar hörs från någon annan än från Bergwalls advokat. Inga protester från de kritiker som tidigare med stor emfas ropade “största rättsskandalen!”.
Sålunda var det inte mycket till rättsskandal, det visar kritikerna med sin tystnad när den som utsatts får noll o intet i skadestånd.

Och det kan illustrera hur knepigt det kan vara att greppa Quickhändelserna. Som en hal tvål. Se även “Leif GWs Quickbok bidde en kvarnsten” som visar rödvinsprofessor GW:s osäkerhet och att han till slut gav upp flera års försök (2003-2009) att färdigställa sitt bokmanus om Quick. Det bidde inget boksläpp.
——————————————————————

(Tidslinjen fortsätter nedan eftersom detta är en kompletterad tidslinje för saxmordfallet).

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen) från 2001, efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


[Uppdaterad 9 juni 2019]


Saxmordet enligt media, följt av rättsväsendet

I mars 2019 vek sig till sist åklagare nummer fyra för medietrycket. Vad föregick denna åklagares bedömning som gick rakt emot de tre föregående åklagarnas, och med SAMMA BEVISUNDERLAG som tidigare? Vi kollar.

Tobias

Det handlar om elvaåriga Tobias Lindquist i Hovsjö som år 2001 dödades med ett fyrtiotal saxhugg. Dåvarande polisutredning och åklagare bedömde händelseförloppet som utrett och fallet solklart. Enligt dem var det en jämnårig, psykiskt störd klasskamrat som huggit ihjäl Tobias. Bedömningen byggde på indiciebevisning. Den misstänkte X hade dessutom erkänt efter flera förhör.
Av hänsyn till att den misstänkte X var minderårig så lades utredningen ned och det hölls ingen bevistalan (i domstol).

Kevin

Kort tid innan saxmordfallet åter blev aktuellt i maj 2017 så skapades ett mycket kraftigt medietryck rörande ett helt annat fall. Det var Kevin-fallet där två bröder sedan 1998 enligt dåvarande polisutredning ansågs ha orsakat fyraåriga Kevins död i Arvika. Liksom i saxmordet hade man då lagt ned Kevin-utredningen pga att gärningsmännen var barn.
Det starka medietrycket inleddes i maj 2017 med en serie publiceringar i tv och tidningar av statliga SVT samt övrig media, med budskapet att de två misstänkta bröderna var oskyldiga. Och de två bröderna förnekade skuld och tog avstånd från sina nitton år gamla medgivanden.

Några veckor senare i juni frikändes morddömde Kaj Linna efter 13 år i fängelse. (Men det var ett mord som Linna alltid nekat till att ha begått, och vars dom han överklagat flera gånger genom åren. Till skillnad från de misstänkta både i saxmord- och Kevinfallet där de inte tidigare hade hävdat oskuld).

Det beslutades att åklagare skulle granska den gamla polisutredningen rörande Kevinfallet. Mycket i media talade för att de två bröderna skulle komma att frias från de gamla misstankarna.

Under dessa frikännandetider bestämde sig herr X, tillsammans med DN (Dagens Nyheter), för att återta sitt erkännande att ha dödat Tobias. (Det finns inga uppgifter om att X nånsin tidigare har sagt sig vara oskyldig, efter sitt erkännande för sexton år sedan år 2001).

År 2017 gjordes också två granskningar av den gamla saxmordutredningen, en före och en efter att herr X återtagit sitt gamla erkännande. Dessa granskningar utfördes med fem månaders mellanrum, av varsin åklagare.
I båda de granskningarna bedömde respektive åklagare att den gamla saxmordutredningen var bra utförd, och därmed inte skulle återupptas.

I början på 2018 begärde herr X:s ombud överprövning gällande saxmordet.

I mars 2018 meddelade nya Kevin-utredningen att de två bröderna frias från misstankar. (Dvs som väntat, helt enligt medias linje).

I juni 2018 beslutades att saxmordutredningen ska återupptas, ledd av en annan åklagare än de tre tidigare åklagarna.

Efter nio månaders utredning, och trots flera utredningsåtgärder, meddelades att inget nytt hade tillkommit som förändrade det befintliga beslutsunderlaget i saxmordutredningen.
MEN denna fjärde åklagare i saxmordfallet gjorde istället en annan bevisvärdering än tidigare. Därmed avfördes herr X från saxmordutredningen och friades från misstankar.

Om du tycker det verkar snurrigt, t.ex. så här:  , så fortsätt läs så klarnar det säkert.

Tidslinje – Vad som ledde fram till att herr X friades från misstankar:

En av drivkrafterna bakom medietrycket i Kevinfallet var ett slags hat mot en minnesforskare och -professor, här kallad SÅC (Sven Å Christianson). Denna drivkraft fick media att sedan även sätta tänderna i saxmordfallet.
För att förstå detta behöver vi gå tillbaka ända till år 2008, förslagsvis med hjälp av nedanstående tidslinje.

– 2008, november:
Journalisten H.Råstam lyckas övertala den morddömde och misslyckade egna-mord-författaren Sture Bergwall (Thomas Quick) att återta sina morderkännanden. Det var erkännanden som Bergwall i femton års tid (varav sju år som drogfri) hade vidhållit och försvarat, i både tal och diverse egna skrifter. Samt i sin publicerade 286-sidors mördarbok betitlad “Kvarblivelse” (1998), som fick ett svalt mottagande bland bokköpare och som floppade. (Därav uttrycket “misslyckad” egna-mord-författare).

Återtagandet sker genom att Bergwall kan byta offerroll. Från offer för en (påstådd) hemsk barndom med sexuella övergrepp av sin far, till offer för en (påstådd) hemsk vård- och rättsapparat.

SVT och Råstam gör tre “dokumentärer” om Quickfallen, och som SVT sänder vid en mängd antal tillfällen under resningsprocesserna som pågår från 2009 och några år framåt.
Senare utkommer även Råstams bok som bl.a. bygger på de tre dokumentärfilmerna.

SVT och övrig media framställer bl.a. minnesforskaren SÅC som en orsak till att Quick dömdes. (Men Quick hade högst sannolikt dömts även utan SÅCs sakkunnigutlåtande om minnesfunktioner).
SÅC blir ett sorts hatobjekt hos bl.a. författaren Dan Josefsson, som också gör en bok om Quickfallet.

OCH… omkring år 2014? uppmärksammas det att SÅC även hade anlitats som sakkunnig i en polisutredning 1998 om fyraåriga Kevins död, som då ansågs ha orsakats av två barn (som var bröder).

– 2017, maj (Kevinfallet):
DN publicerar artiklar om Kevinfallet. De misstänkta bröderna/barnen från 1998 framställs som oskyldiga.

– 2017, maj (Kevinfallet):
SVT och Dan Josefsson sänder tre entimmas “dokumentärer” om Kevinfallet. De sänds med en veckas mellanrum. De tre filmerna väcker starka känslor hos tittarna, eftersom SVT framställer det som att polisen varit mycket hemska mot barnen.

SÅC blir återigen ett hatobjekt i media, tillsammans med en polis från Kevinutredningen 1998.
OCH det uppmärksammas att minnesforskare SÅC även hade anlitats som sakkunnig i saxmordutredningen 2001…

2017, maj (saxmordfallet):
Åklagare Stefan Bergman får i uppdrag (av polisen) att granska saxmordutredningen från 2001 (som då hade haft åklagare Elisabet Bergström som ledare).

2017, maj (Kevinfallet):
SVTs känslosamma Kevin-dokumentärer leder till att polisutredningen från 1998 återupptas, med åklagare Niclas Wargren som ledare.

2017, 19 maj (saxmordfallet):
åklagare nr 2 i saxmordfallet, Stefan Bergman, beslutar att polisutredningen från 2001 var bra genomförd och att den inte ska återupptas.

– 2017, 15 juni:
morddömde Kaj Linna frikänns efter 13 år i fängelse. (Han hade släppts ut från fängelset redan den 30 maj).

2017, 19 september (saxmordfallet):
media (DN) rapporterar att herr X har tagit tillbaka sitt erkännande från 2001. Och media trummar ut budskapet att X är oskyldig (fast man säger sig inte ta ställning i skuldfrågan).
X har dock aldrig tidigare under de senaste sexton åren sagt att han är oskyldig, åtminstone finns det ingen uppgift om det.
—————————————————————-

2017, 19 september (saxmordfallet):
ännu en åklagare, Katarina Lenter, får i uppdrag att granska saxmordutredningen från 2001, med anledning av att X återtagit sitt erkännande.

2017, 27 oktober (saxmordfallet):
åklagare nummer tre i saxmordfallet, Katarina Lenter, kommer till liknande slutsats som de två föregående åklagarna. Lenter beslutar att den gamla saxmordutredningen var bra genomförd, och att utredningen inte ska återupptas.

2018, 12 januari (saxmordfallet):
ombudet till X begär överprövning av åklagare nr 3 Katarina Lenters beslut att inte återuppta saxmordutredningen från 2001.

2018, 27 mars (Kevinfallet):
den återupptagna Kevin-utredningen är klar, efter tio månader, och beslutet går emot den gamla polisutredningen från 1998. De två pojkarna anses oskyldiga och avförs från utredningen som läggs ner.

2018, 27 juni (saxmordfallet):
åklagare nr 4 i saxmordfallet, Erika Lejnefors, får i uppdrag att återuppta polisutredningen (förundersökningen), efter att överåklagare Marianne Ny beslutat att beslutsunderlaget är otillräckligt.

2019, 14 mars (saxmordfallet):
efter nio månaders utredning, inklusive nio månaders ytterligare medietryck, som inte har tillfört några nya, avgörande rön till saxmordutredningen, trots ett till synes omfattande utredningsarbete, beslutar åklagare nr 4, Erika Lejnefors, att avföra X från utredningen och lägga ned den.

Eftersom beslutsunderlaget och bevisen inte hade ändrats sedan tidigare granskningar, så var Lejnefors enda alternativ för att kunna fria X att göra en annan värdering av bevisningen än tidigare.

Lejnefors uppger att bevisningen är otillräcklig och att händelseförloppet vid mordtillfället inte går att klarlägga ytterligare. Det är alltså enbart denna åklagares egna bevisvärdering som skiljer sig från de tre tidigare åklagarnas beslutsunderlag. (Samt förstås att X återtagit sitt erkännande, men det ska inte påverka bevisvärderingen).
Ur Aftonbladet, 2019-03-14:
“den bevisvärdering jag gör och det faktum att händelseförloppet inte kunnat klarläggas ytterligare påverkar hela bilden av utredningen, och det innebär också att jag inte kan slå fast vem som kan vara misstänkt gärningsman. Och jag ser inte att vi kan komma vidare, säger Erika Lejnefors.”


Att de nutida turerna kring saxmordet föregicks och omgavs av flera starka och långvariga medietryck, det är uppenbart. Likaså att det påverkade de involverade och deras handlingar och beslut.


[Uppdaterad 8 juni 2019]

Återvunnet #1

…Från gamla inlägg här på bloggen, om både ditten o datten, det ena med det tredje, om lite här o där, allt mellan himmel o jord. Första inlägget i denna kategori.


Ovan, från 2016: “Hitta gravar med radar utan spadar“.



Ovan, från 2015: “Hur Quick lurade polisen med efterforskningar och utstuderad strategi“.



Ovan, från 2016: “Finn Fem Fel i polisens fotokonfrontation“.



Ovan, från 2016: “Egenskaper hos ‘Obducenten’ i daCosta-fallet“.



Ovan: från 2016: “Självmordsbombaren som stal böcker för 25 miljoner“.



Ovan: från 2016: “Om diverse droger“.



Ovan, från 2016: “Brott och straff i barnhuset“.


Politikernas mordförsök på E85

Är spriten i tanken döende eller vaknar den till liv igen? är frågan.
[Uppdaterad 01 juni 2019]

– Inledning.
– Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin.
– Tidslinje.
– Men varför inte skaffa elbil?.
– Källor/Länkar.

År 2005 satsade Sverige stort på det miljövänligare bilbränslet etanol E85*. Tack vare den s.k. “pumplagen” skapades en omfattande infrastruktur så att folk kunde tanka E85 var som helst i landet. Det gav möjlighet att med tiden kraftigt reducera förbrukningen av fossila drivmedel (bensin och diesel) i trafiken. Teoretiskt en möjlig minskning med uppåt åttio procent.

Försäljningen av E85 och E85-bilar ökade kraftigt. Toppen nåddes 2011. Därefter sjönk försäljningen sakteliga. Orsakerna lär varit skattehöjningar samt några myter som uppstod. T.ex. ett tekniskt problem med bränslet E85, som åtgärdades men det dåliga ryktet levde kvar. Och delvis felaktig kritik om klimatnyttan med E85.

År 2015 beslutade EU-politiker att miljöbränslet etanol E85 skulle dö, eller åtminstone infördes en etanolskatt som hade smått dödlig effekt. Senare höjdes även skatterna på både E85 och bensin.

Några år senare, 2018, ändrade sig dock politikerna och avskaffade etanolskatten på E85.
Men kort därefter upphörde försäljningen helt av nya E85-bilar, när politikerna beslutade plocka bort bonusen vid köp av ny E85-bil. Det var Volkswagen som till sist kastade in handduken.

Många E85-bilägare har gått över till bensin. Intresset för E85-bilar har sjunkit drastiskt. E85-marknaden tycks i stort sett dödförklarad.

Bild: skatterna i maj 2019. Av priset på bensin är f.n. cirka 60 procent skatter. Av priset på E85 är ca 30 procent skatter, dvs lägre än för bensin, men å andra sidan innehåller E85 mindre energi (vilket medför att E85-bilarnas förbrukning per mil är högre än med bensin).
Moms (mervärdesomsättningsskatt) läggs ovanpå koldioxid- och energiskatterna, dvs kunderna betalar skatt på skatterna. Det är reglerat enligt EU och gäller alla EU-länder.

Men E85-marknaden kan komma att vakna till liv igen. En biltillverkare (Ford) har nu (våren 2019) beslutat att åter sälja nya E85-bilar. Det lär liksom andra E85-bilar bli en “multi-fuel”-modell, dvs den kan köras på både E85 och bensin.
Och sedan våren 2019 har E85-bilägare nu återigen en lägre milkostnad än med bensin, pga svag krona och höjda världsmarknadspriser på bensin.

Översikt, en bilägares besparingar med E85 istället för bensin

Diagram 1: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin 95 oktan, åren 2005 till maj 2019. (Under perioder med negativ vinst/besparing var det alltså billigare att använda bensin än E85).
Gäller bilar som drar 1 liter/mil bensin samt 1,3 liter/mil E85. För något mindre bilar med lägre förbrukning blir vinsten något mindre, se diagram 2 nedan.

Exempel: i april-maj 2019 var besparingen som synes drygt en krona per mil. Mest gynnsamt med E85 var det t.ex. sommaren 2008, med uppåt tre kr/mil lägre kostnad än med bensin. Åren 2016-2017 var det istället oftast lägre milkostnad med bensin.

Besparingen för en bilägare kan bli tusentals kronor per år, samtidigt som koldioxidutsläpp och den egna förbrukningen av fossilt drivmedel minskar kraftigt med uppåt åttio procent. Om inte politiker eller annat stör det hela.

Diagram 2: besparing i kronor per mil för en bilist som använde E85 istället för bensin, åren 2005 till maj 2019.
Gäller bilar som drar 0,7 liter/mil bensin samt 0,9 liter/mil E85.
Exempel: i april-maj 2019 var det mindre än en krona billigare per mil med E85 än med bensin.

Angående orsaker till de perioder då milkostnaden var lägre med bensin, enligt diagrammen ovan:

  • Senare delen av 2006 och in på 2007: priset på bensin gick ned kraftigt pga sjunkande världsmarknadspriser, medan priset på E85 var oförändrat.
  • Senare delen av 2008 fram till början på 2010: finanskrisen.
  • 2016-2017: etanolskatt på E85 infördes, samt andra bränsleskatter höjdes.
  • Nov 2018: stigande priser på E85, samtidigt som bensinpriset sjönk.

Tidslinje

1995: koldioxidskatt införs på fordonsbränslen.

2005: pumplagen ålägger bensinmackar över hela Sverige att sälja förnybart drivmedel. Det installeras massor av E85-pumpar.

2009-2010: E85 fick dåligt rykte då det såldes E85 med höga sulfathalter som orsakade motorproblem i en del av E85-bilarna. Problemet är åtgärdat sen dess. Det dåliga ryktet är dock seglivat.

2015 dec: skatt på etanol införs, enligt ett EU-beslut. E85 blir därmed det dyraste drivmedlet (gällande milkostnaden).
2016 jan: skatten höjs på både E85 och bensin.

2016-2017: alla biltillverkare utom Volkswagen lägger ner försäljningen (i Sverige) av nya “multifuel”-bilar (dvs som kan köras på både E85 och bensin).

2018 jan: skatten på etanolen i E85 avskaffas. (Men skatter kvarstår för den andel bensin som ingår i E85). Literpriset för E85 sjunker därmed.

2018 maj: som sista tillverkare upphör Volkswagen med försäljningen av nya multifuelbilar i Sverige. En anledning uppges vara “bonus malus”.
2018 juli: regeringen inför bonus malus, ett skattesystem som bl.a. medför att köpare av nya E85-bilar inte får nån bonus. (Å andra sidan får E85-bilarna inte heller nån straffskatt, malus, som drabbar köpare av nya bensinbilar).

2019 mars: E85 blir billigare än bensin gällande milkostnaden, pga svag krona och högre världsmarknadspriser på bensin.

2019 april: Ford meddelar att de åter börjar sälja nya E85-bilar i Sverige.
Argumenten är halverad klimatpåverkan, lägre bränslekostnad per mil (i nuläget åtminstone), och betydligt lägre vägskatt än för nya bensinbilar.

Men varför inte skaffa elbil?

Tekniken med elbil har långt kvar innan den kan ersätta alla fossilbilar. Några av problemen med dagens elbilar är att det kan ta flera timmar att “tanka” full tank. (Jämfört med E85 och annat flytande bränsle som tar några minuter).
Många bilägare har inte möjlighet att ladda bilen hemma där bilen står parkerad. Inte heller på arbetsplatsen.

Även med “snabbladdning” (om bilen är byggd för det) kan det ta timtal om det är kö till laddstolparna hos t.ex. en mack. Snabbladdning (50 kW) laddar 0 till 80 % på cirka en halvtimma.
Många mackar har inte laddmöjligheter för elbil. T.ex. av Circle K:s 770 mackar i Sverige har f.n. endast ca 35 mackar snabbladdning (maj 2019). Ungefär samma förhållande gäller för OKQ8 och Preem. Dvs endast hos ca fem procent av mackarna i landet kan man ladda sin elbil.
Dock är “supersnabbladdning” på gång (350 kW), som laddar 0 till 80 % på tio minuter (om bilen är byggd för det). F.n. finns det några enstaka mackar i Sverige med supersnabbladdning.

Elbilar är dyrare. Och de har kortare räckvidd (max körsträcka efter full laddning), undantaget bilmärket Tesla vars prislapp börjar kring en halv miljon kr.

Elnätet måste byggas ut, det är inte dimensionerat för en elbilsladdande befolkning.
Och det behövs nya (kärn-?) kraftverk för att driva hela landets fordonsflotta som nu får sin energi från bensin och diesel.
Tills allt detta är löst behöver man kompromissa, med olika drivmedel innehållande både förnybart och fossilt bränsle.

Alternativt att vi övergår till äkta hästkrafter, om det vore realistiskt:

Bild: häst som drar en bil (eller resterna av en bil).

Källor/Länkar

2019: “Etanolbilen gör comeback – Ford satsar på E85″ (8 april 2019, ViBilägare).
2018: “Oklar framtid för E85” (26 juli 2018, ViBilägare).
2018: “Volkswagen slutar erbjuda E85-bilar” (13.4.2018, TT).
2018: “Etanol är definitivt på väg ut” (2018-03-14, UNT).
2016: “9 av 10 etanolbilar tankas med bensin” (6 oktober 2016, SVT).
2015: “Bensinen vinner kampen mot etanol” (29 december 2015, SVT).
2015: “Dödsstöten för svenska etanolsatsningen” (2015-12-03, NyTeknik).

Diverse underlag:

Utveckling av försäljningspris för bensin, diesel och E85 fr.o.m. år 2005:
spbi.se/statistik/priser/.
Några aktuella prislistor, för privatkunder (inkl. moms), drivmedel:
circlek.se/sv_SE/pg1334072467111/privat.
okq8.se/pa-stationen/drivmedel/.
Test, bensinförbrukning bilar, mars 2019:
teknikensvarld.se/sa-mycket-drar-din-bil-pa-riktigt….
Drivmedelsskatter, skatteverket:
skatteverket.se/…/punktskatter/….
Produktguide med elbilar (batterikapacitet, laddtid, m.m):
evconnect.se/pages/produktguiden.


* E85 innehåller etanol (etylalkohol, sprit eller brännvin om man så vill), samt lite bensin (cirka 15 procent på sommarhalvåret, ca 25 procent på vintern, dvs i genomsnitt ca 20 %). E85 är alltså inte helt fossilfritt, men etanolen i E85 är förnybart bränsle.
Liter-priset för E85 är några kronor lägre än för bensin, men eftersom E85 innehåller mindre energi så förbrukar bilen mer E85 per mil. Dvs med E85 behöver man tanka oftare.

Genomsnittsförbrukningen för bensinbilar lär vara 0,73 liter per mil (verklig förbrukning), enligt ett test som gjordes 2019 med ett åttiotal bilmodeller. (Anm: den verkliga förbrukningen kan i vissa fall skilja sig kraftigt från biltillverkarens specifikation). Bilarnas E85-förbrukning är cirka 30 procent högre än för bensin, eftersom E85 innehåller mindre energi än bensin.

Som kuriosa kan tilläggas att drivmedelspriserna i januari 2005 var 10,09 kr/liter för bensin 95-oktan, och 7,83 kr/liter för E85. I maj 2019 var priset 17,14 respektive 12,25.
I december år 1980 / 1990 / 2000 var literpriset 2,88 / 6,29 / 9,18 kr för bensin 95.

“Det gör ont men gå ändå, du är här och kom hit som en vandrare”

Just det, du vandrar bara en kort stund här på jorden.
Enastående vandring. Men ibland gör det ont, eller hur.
Följande existentiella av människan frambringade verk & värk i folkmusikton håller än idag:

– “Nordman – Vandraren“. Gruppen Nordman med “Vandraren”. Från 1994. Hesa rösten tillhör Håkan Hemlin. Låttexten av Py Bäckman, musik Mats Wester.

Fler som tolkat den låten:
– “Blackmore’s Night – Journeyman (Vandraren)“. Folkrockband. (Missa inte långa gitarrsolot de sista minuterna med Ritchie Blackmore, tidigare medlem i de gamla hårdrockbanden Rainbow och Deep Purple).
– “Loa Falkman – Vandraren“. Operasångare.
– “Ensiferum – Vandraren (Nordman cover)“. Finskt viking metalband, här sång på svenska.
– “Östen Med Resten – Vandraren“.

Andra verk om vandring och gång i olika former, oftast något lättsammare än ovan:

– “The Bangles – Walk Like an Egyptian (Video Version)“.
– “Depeche Mode – Walking In My Shoes (Official Video)“.
– “Pugh Rogefeldt – Vandrar I Ett Regn“.
– “Walking On Cars – Speeding Cars“. (“heya heya heya”).
– “Mumford & Sons – Hopeless Wanderer“. Komik.

– “CHER – Walking In Memphis“.
– “Vikingarna – Vi Ska Vandra Tillsammans“. Dansband.
– “Annie Lennox – Walking on Broken Glass (Official Video)“.
– “Ensiferum – Wanderer“. Vikingmetal.
– “Vi vandrar saman“. Norsk visa.
– “Katrina & The Waves – Walking On Sunshine“. SuperGlad.
– “Herdar Vandrar Glatt (Sung in Swedish) (arr. M. Ricklund)“. Barnkör.
– “Ten Walls – Walking With Elephants [Official Video]“. Instrumentellt.

Vandraren: fler videor + låttexten

Fler versioner av Vandraren med Hemlin/Nordman:
– “Nordman – Vandraren, live juli 2018“.
– “Nordman – Vandraren (live, textad)“. Från nittiotalet?
– ”Vandraren” i nytolkning med Håkan Hemlin och Cleo (rappare)“.
– “Hemlin i Så ska det låta, 2018“.

Video med låttexten:
– “Nordman – Vandraren (with Swedish lyrics and English subtitles)“.
Sidor med låttexten:
[musixmatch.com] [lyricstranslate.com] [letssingit.com]

Misshandel: Kvinnor slår lika ofta som män, men svagare

I nära relationer begås misshandel lika mycket av kvinnor som av män, enligt flera studier.
Men när kvinnor har slagit behöver offren inte uppsöka vård i lika stor utsträckning, eftersom kvinnor ofta har mindre styrka. De kan helt enkelt inte slå lika hårt som män. Och följaktligen görs inte polisanmälan i samma utsträckning som när män slår.

Enligt en stor studie av Brå (Brottsförebyggande rådet) år 2014 gällande våld i nära relation år 2012 så uppgav knappt två procent av kvinnorna respektive männen att de hade utsatts för misshandel, och en halv procent vardera uppgav att de hade utsatts för grov misshandel. Bild:

I denna och liknande studier används en bredare definition av misshandel.
I andra studier med snävare definition så är det istället flest kvinnor som uppger sig blivit utsatta (i nära relationer), vilket alltså kan förklaras med att kvinnor ofta inte kan slå lika hårt (och att en del av de kvinnliga slagen då inte ingår i de studierna).

En “avvikelse” från ovanstående resultat från Brå-studien uppstår när de intervjuade tillfrågades om misshandel under hela sin livstid (istället för ett år). Då är det fler kvinnor än män som uppger att de utsatts för misshandel i nära relationer. Men det behöver inte betyda att män för många år sedan slog oftare än kvinnor. Skälet kan istället vara att en del av de (kvinnliga) slag som de männen utsattes för har fallit i glömska genom åren, eftersom de knappast orsakade större smärta eller rädsla*. (Ett annat skäl är möjligen att det kan vara en typisk manlig egenskap att negativa händelser (här slag som inte orsakade längre tids smärta) faller i glömska genom åren i större utsträckning än hos kvinnor).

Anm: ovanstående studie omfattar som synes även andra typer av våld än misshandel. Både psykiskt och fysiskt våld. För flera av dem är kvinnor mer utsatta än män (i nära relationer), t.ex. gällande hot och sexualbrott.

Här följer några citat från andra studier* med liknande resultat som ovan. I vissa studier visar sig män vara MER utsatta än kvinnor (i nära relationer):

“More men (11%) than women (8%) reported exposure to physical assault in the past year, while more women reported exposure to sexual coercion.”

“Män rapporterar en större utsatthet för fysiskt våld i relationen än vad kvinnor gör. Däremot får våld i relationen svårare hälsokonsekvenser för kvinnor. Det visar två studier med sammanlagt 1 400 svenskar som genomförts vid Sahlgrenska akademin.”

“Men fortfarande rapporterar fler kvinnor än män att de använt våld i självförsvar, medan män framför allt uppgav att de blivit sårade och kränkta och därför använt våld, säger professor Gunilla Krantz som lett studierna.”

Citat från andra källor* som hänvisar till andra studier:

“En kvinna som blir slagen av sin man behöver inte enbart vara offer. Det hävdar den kontroversiella holländska experten Justine van Lawick som under veckan föreläser på Gävle konserthus om våld i nära relation.
– Oftast är det eskaleringen mellan två som är problemet, säger hon.”

“Det är i stora kvantitativa enkätundersökningar det har visat att ungefär lika många kvinnor som män utövar våld mot sin partner.
Forskarna har använt sig av frågeformuläret CTS (Conflict Tactics Scale) där män och kvinnor har fått svara på en lång rad frågor hur ofta de har skrikit på, knuffat, slagit, och så vidare, sin partner. Man har också fått svara på hur ofta man har varit utsatt för samma slags våld.
De flesta av dessa studier är gjorda i Nordamerika och på en relativt ung befolkning. Men det finns också flera studier i Norden.”

“I Sverige genomförde Peter Gill och Carita Remahl en stor enkätstudie som publicerades 2005 och vars resultat i stort överensstämd med de internationella undersökningarna. Dessutom visade resultatet att kvinnan var den som oftast tog initiativet till våldet, det vill säga att det var kvinnan som slog först.”

“- Sverige är ett av världens mest jämställda länder och det är naivt att framställa kvinnor som offer. Det har florerat flera felaktiga siffror på hur stor andel av kvinnorna som varit utsatta för misshandel av sina män, säger Gill.”

Angående ovanstående citat från Gill så är deras definition av misshandel sannolikt bredare än t.ex. domstolarnas.

Slutord

Misshandelsvåldet i dessa studier omfattar både våld med ringa skador och grövre våld. Det fysiskt mindre allvarliga våldet, t.ex. slag och sparkar som inte medför allvarliga personskador, tycks vara vanligast förekommande.
Det är också skillnad mellan sporadiskt, spontant våld som uppstår vid t.ex. gräl, där båda könen är ungefär lika våldsaktiva, och mer regelbundet, terroriserande våld där kvinnor är mer utsatta än män.

När det gäller grövre våld så är kvinnor alltså mer utsatta än män, både fysiskt och psykiskt. Men om kvinnor hade haft lika stor muskelmassa som män så skulle det troligen varit jämställt mellan könen även gällande grövre våld.

Vem som slog först i ett visst våldsbråk går kanske aldrig att få klarhet i. Det relevanta är att kvinnor och män slår i ungefär samma omfattning. När ena partnern utdelar ett slag, eller utövar någon form av psykiskt våld, så kan bråket eskalera snabbt till grövre fysiskt våld.
Därför borde alla antivåldskampanjer rikta sig till BÅDA könen (eller rättare sagt: alla tre*).


*Källor / Länkar:
– Studie: “Brott i nära relationer. En nationell kartläggning” (2014, Brå. PDF-fil). Studien är en fördjupning av ett avsnitt ur Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brå genomför årligen.
– Studie: “Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence“. (2012, Loevestad and Krantz).
– Studie: “Män mer utsatta för våld i relationen än kvinnor“. (2013, Sahlgrenska akademin).
– Artikel: “När kvinnor slår“. (2011, baserad på uppgifter från NIKK, Nordisk information för kunskap om kön).
– Artikel: “Föreläser för socialtjänsten – ger kvinnor större skuld i våld i nära relation“. (18 mar 2016, intervju med holländska experten Justine van Lawick).
* Tredje könet (wikipedia).

* Angående misshandel under livstiden och att kvinnor minns fler slag än män:
“Since women mostly are physically disadvantaged we hypothesize that women may feel more threatened than men and subsequently recall bias would be less in women than in men. Such a hypothesis may also explain why men’s reported exposure to physical assault for the period earlier in life was lower than expected (it was of the same size as for the past year) . Support for this reasoning is also found in a study by Dobash and Dobash [8] where men described women’s violence as “insignificant,” “comical” and “ludicrous” (pp 340), hereby demonstrating that the violence was less frightening to them and less import to recall.”
bmcpublichealth.biomedcentral.com/… (2012, “Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence”)

Elefanten i rummet: befolkningsökningen

Visst kan det vara knepigt att ta klimataktivister med flera på tillräckligt allvar så länge de är knäpptysta om jordens kraftiga befolkningsökning. De miljöåtgärder som vidtas nu och framåt kan bli verkningslösa eller omöjliga att fullfölja, om befolkningsmängden fortsätter öka i hög takt.

Jordens befolkningsmängd är nu ca 7,6 miljarder (år 2018). Antalet tvåbeningar har TREDUBBLATS under de senaste sjuttio åren (sedan 1950).

FN gissar att antalet kan öka till mellan 11 till 13 miljarder under de kommande åttio åren (till 2100). Dvs närmare en FÖRDUBBLING, kanske ännu mer om FN gissat fel. Inom nuvarande generation. Tanken svindlar.

“Att tro att denna makalösa ökning inte kommer att påverka klimatet är att blunda fullständigt för verkligheten, enligt forskarna.”

Frågan är om våra nuvarande miljöansträngningar kommer att ätas upp av kommande befolkningsökningen?
Kommer utsläppsmålen att bli omöjliga att uppnå eller att bibehålla, på grund av befolkningsökningen?
Och är dagens klimataktivister som inte säger ett ord om befolkningsökningen, i själva verket de största klimatförnekarna?

Att knappast nån pratar om denna elefant i rummet, och istället stoppar huvet i sanden likt strutsen, kan bero på att ämnet är för svårt att hantera. Och alltför deprimerande.
Den jobbiga insikten att höga halter växthusgaser och global uppvärmning hänger samman med befolkningsmängden. Det främmande att i förlängningen betrakta människans avkommor som ett hot mot klimatet och oss själva.

Att den enda realistiska lösningen att dämpa befolkningsökningen är långsiktig och med osäkert resultat: familjeplanering, att få folk att (frivilligt) skaffa färre barn. Att genomföra det i länder med stor befolkningsökning (t.ex. i Afrika), men inte länder vars befolkningsökning utgörs mestadels av invandring (t.ex. i Europa).

Bild: klimatstrejkande barn som vill se färre barn. (Montage)

Och hur ska alla barnen som klimatstrejkar föra fram budskapet om minskat barnafödande, utan att det blir bisarrt?

Då är det enklare att hålla tyst om befolkningsökningen och istället fokusera på att minska utsläppen enbart med tekniska lösningar. Och bortse från risken att åtgärderna kan komma att motverkas av befolkningsökningen.
OM inte en annan lösning uppenbarar sig…

Från die-in till die-all-in

Häromveckan (i april 2019) klimatstrejkade ett hundratal personer utanför riksdagshuset i Stockholm. De genomförde en så kallad “die-in”, dvs de låg på gatan och spelade döda. Liknande aktioner genomfördes i flera storstäder över hela världen.

Bild ovan: klimatstrejk, “die-in” utanför riksdagen.

En titt i den något opålitliga spåkulan visar att nästa steg blir att gå “all-in” som det heter, dvs satsa allt man har.
I detta fall die-all-in, dvs man gör det ultimata offret, sitt liv, för att rädda klimatet. För att dämpa befolkningsökningen eller rentav reducera befolkningsmängden. Offra dig själv för vår planet.

Om tillräckligt många över hela jorden gör die-all-in så att befolkningsmängden minskar, då kommer utsläppen av växthusgaser att minska när produktion och konsumtion avtar.
Alternativt att befolkningsmängden åtminstone inte ökar, så att miljöåtgärder inte motverkas av en fortsatt kraftig befolkningsökning.

I spåkulan skymtar också en global massrörelse för att rädda planeten. Som via webbplatser organiserar och förmedlar tips och råd för de som vill offra sig med die-all-in. Dessa personer får evig ära med sitt namn inristat på ett av de gigantiska minnesmonument som finns utplacerade i alla storstäder.

Nej vilket fruktansvärt scenario, en sån lösning vill vi INTE ha.
Eller? Håll utkik efter die-all-in dot org eller liknande… Obegripliga saker har hänt förr i mänsklighetens historia.


Mer läsning:
Artiklar om befolkningsökningen:
metro.se/…/20180821_Malmo.pdf (sidan 11. Aug 2018).
– “Population Growth: The Elephant in the Room at the Paris Climate-Change Conference”. (CIS.org, dec 2015).
Om die-in klimatstrejk:
dn.se. (DN, 2019-04-15, betalsida, gratis till 27 maj).
tidningensyre.se. (19 april 2019).


[Uppdaterad 8 maj 2019]

Så skapar du bedrägliga SVT-dokumentärer (Snabbkurs)

På nån minut lär du dig grunderna i konsten att skapa SVT-dokumentärfilmer av den bedrägliga sorten och som får stort genomslag i hela landet.

Börja med att stänga av ditt eget samvete, om du har nåt. Det kan underlätta med en morot eller stark drivkraft, t.ex. berömmelse, hämndbegär, priser, pengar. Eller intala dig själv att dina orättfärdiga handlingar kommer att rättfärdigas på ett högre plan, att du gör det för en “större sak”. Alternativt om du har psykopatiska drag, då går det av sig själv.

Följ sedan dessa punkter och du är snart i mål:

  1. Framställ ett OFFER och en SKURK, båda identifierbara i verkliga livet.
  2. Visa fakta som pekar i önskad riktning, DÖLJ RESTEN.
  3. Fyll i luckorna med lögner eller egna tolkningar som om de vore fakta.
  4. Bär fram budskapet med känslosam musik och gripande bilder.
  5. Framkalla gråt och ilska hos tittarna. Ju mer desto bättre.
  6. Presentera filmen som “Dokumentär”.

OBS! det är viktigt att du presenterar filmen som dokumentär, annars kan tittarna betrakta den som fiction eller vanlig spelfilm och den önskade effekten kan utebli helt.

Sedan är det bara att sända filmen via statliga SVT. Då nås hela Sveriges befolkning. Inom några timmar kan en nationell gråt- och hatstorm rasa för fullt, på och utanför nätet. (En smålustig detalj är att tittarna själva betalar (via skattsedeln) för bedrägeriet de själva blir utsatta för). Följ upp dokumentären i diverse SVT nyhetsinslag där känslouppfyllda tittare stämmer in i filmens budskap.

Starka känslor kan sätta kritiska tänkandet ur spel. Manipulation med hjälp av starka känslor är en av grunderna för att skapa framgångsrikt vilseledande SVT-dokumentärer.
Att spela på känslor används för övrigt flitigt i andra typer av bedrägerier både på och utanför nätet.

Glöm inte att göra det enkelt, så att budskapet kan tas emot av så många tittare som möjligt. Filmen kan exempelvis vara avgränsad till att handla om endast ett fåtal personer, inom en begränsad tidsperiod, och ha ett budskap som är lättbegripligt, okomplicerat och enkelt att greppa för de känslofyllda tittarna.
Lycka till!

Bild: bedragare

PS. Självklart är långt ifrån alla dokumentärer från Sveriges Television bedrägliga, endast de som knåpats ihop av bedrägliga personer.

PS2. Det går naturligtvis att med smärre modifieringar tillämpa denna metod i tryckt skrift eller annan media än film, och även hos andra medieaktörer.