Tyst majoritet

På sin blogg uppger Göran Lambertz* att bland jurister är det “inte någon tvekan” att det begicks allvarliga fel i resningsprocessen och i Bergwallkommissionen gällande Quickfallet för några år sedan.
Enligt GL anser dessa jurister att “Thomas Quick med all sannolikhet fälldes korrekt för de åtta morden och att medierna, resningsåklagarna och Bergwallkommissionen har huggit i sten”.

Liknande åsikt är i majoritet även bland de icke jurister (cirka 700 av 1000) som enligt GL “har angett någon form av uppfattning” om fallet. (Se citat nedan).

Om GL:s uppgifter är korrekta så kan man fråga sig vad som skulle hända om dessa jurister med flera öppnade munnen offentligt och stämde in i GL:s kritik.
Skulle det leda till att rättsväsendet frias från påståendet om en av de största rättsskandalerna genom tiderna? Och skulle det ge upprättelse åt de personer inom vård, rättsväsende m.m. som anklagats för att ha ljugit, manipulerat och begått allvarliga fel i sin tjänst?

Anledningen till att folk med ovanstående åsikt inte gör sin röst hörd offentligt kan vara t.ex. oskuldspresumtionen, ointresse, eller/och ovilja att bli hudflängd i media.

Nedan följer några citat från GL:s blogg.

Citat, om Bild nr 1 och 2:

“Vilken bild har egentligen svenskarna i dag av Quickprocesserna? Är det Bild nr 1, att rättsväsendet fallerade grovt och att Sture Bergwall dömdes oskyldig till följd av manipulationer, falskspel och allvarliga misstag av framför allt åklagaren Christer van der Kwast, förhörsledaren Seppo Penttinen, psykologiprofessorn Sven Å Christianson, advokaten Claes Borgström och psykoterapeuten Birgitta Ståhle?

Eller är det Bild nr 2, att Thomas Quick med all sannolikhet fälldes korrekt för de åtta morden och att medierna, resningsåklagarna och Bergwallkommissionen har huggit i sten?

Det är svårt att veta vilken majoritetsbilden är. Frågar man jurister är det inte någon tvekan, det är i alla fall mitt intryck. Där är det Bild nr 2 som gäller. Och de flesta jurister är hyggligt kunniga i bevisvärdering. De kan se på bevisen att de räckte gott och väl. Frågar man andra är det mera tveksamt. Visserligen är det en överväldigande majoritet av de personer som jag vet har angett någon form av uppfattning (ungefär 700 mot 300 på min lista) som har Bild nr 2. Men det kan ju bero på att det är många ur just den gruppen som har hört av sig till mig.
[…]
I det sammanhanget bör man komma ihåg att Bild nr 1 innebär att de ansvariga personerna i människors ögon får leva med att ha orsakat en av de största rättsskandalerna i svensk historia. Det får en rad konsekvenser, som att någon far illa av att nämna sitt efternamn för andra eller att någon annan får höra elaka hånskrattande kommentarer om föräldern. Det ginge väl an om det fanns saklig grund för hånskratten. Men det gör det inte. Om man förstår att de fällande domarna var riktiga kan man också förstå att de berörda personerna gjorde i stort sett ett så skickligt jobb som var möjligt. Småfel gjordes naturligtvis, men sådana görs alltid. Att betraktas som skyldig till något allvarligt, att ha fått sitt professionella liv fläckat, är obehagligt och kränkande. Är det obefogat bör vi andra säga ifrån, och göra det envist.”
(Ur Nyårsbetraktelse 2017*).

Citat, om skrivarmotivering:

“Jag har skrivit det många gånger men vill säga det igen: Jag fortsätter att skriva om Quickärendet framför allt därför att det enligt min mening är viktigt 1) att försöka fria rättsväsendet från påståendet om en av de största rättsskandalerna genom tiderna och 2) att försöka fria ett antal personer från anklagelser om lögner, manipulationer och andra allvarliga fel som de påstås ha gjort i sin tjänst. Jag anser att detta är avgjort viktigare än att upprätthålla oskuldspresumtionen för en person som i efterhand säger sig ha lurat rättsväsendet och mentalsjukvården när han erkände ca 20 mord och lämnade uppgifter om åtta av dem på ett sådant sätt att domstolarna fann det ställt utom rimligt tvivel att han var skyldig.”
(Ur Halvårsbetraktelse 2016*).

Citat, om förtalsrättegång:

“Man kan fundera över om det vore bäst att få frågan om rättsskandalen prövad i domstol, exempelvis i en förtalsrättegång. Då skulle man kanske framöver kunna slippa okunniga utfall som i den nyssnämnda recensionen i Aftonbladet. Men det finns skäl emot också, både finansiella och principiella. Det finns anledning att återkomma till saken på ett eller annat sätt.”
(Ur Nyårsbetraktelse 2017*).

—————————————————–
Källor m.m:
– Göran Lambertz, f.d. justitieråd i Högsta domstolen, pensionerad februari 2017.

– Nyårsbetraktelse 2017: goranlambertz.se/nyarsbetraktelse-2017.
– Halvårsbetraktelse 2016: goranlambertz.se/halvarsbetraktelse-2016.

Medicinsk cannabis förr&nu

I Sverige fram till 1930-talet saluförde Röda Korset patentmedicinen Maltos-Cannabis, som en stärkande frukostdryck. Ovan visas annons i Aftonbladet 1894. (Annonstext, se sidfoten i detta inlägg).

1950

Fram till 1950 fanns det flera cannabisbaserade preparat på svenska apotek: Cannabisol, Cannatropin och Canual, som lösning och tabletter, som lär använts mot depression och kikhosta. Samtliga de preparaten avregistrerades 1950.

Under det påföljande halvseklet lär det i Sverige inte funnits några lagliga preparat innehållande cannabis eller cannabisextrakt. Inte förrän 2011 (se nedan).

Cannabis-boom

Bruket att röka cannabis (hasch och marijuana), som njutningsmedel, lär kommit till Sverige i samband med jazzmusiken på 1930-1940-talet. (Uttrycket “jazztobak” tycks dock ha myntats långt senare).

1960-talet spreds cannabisbruket kraftigt och synliggjordes bland annat av hippierörelsen. Massmedias rapportering gav medborgare och föräldrar skrämselhicka. Hippierörelsen med flera ville legalisera cannabis men deras agerande ledde till raka motsatsen.
Motkrafter som t.ex. psykiater Nils Bejerot, kallad “den svenska narkotikapolitikens fader”, resulterade i att narkotikalagstiftningen skärptes successivt under de följande decennierna.

Bild ovan: hippies och Bejerot.

Numera tycks cannabisbruket frodas i Sverige trots den hårda lagstiftningen och skrämselpropaganda. Polisen uppskattar att det smugglas in minst 20-30 ton cannabis per år i Sverige, det som fastnar i tullen är bara en bråkdel. Numera lär det också odlas mycket cannabis inom landet.

År 2011

I december 2011 godkändes läkemedlet Sativex munhålespray. Används bl.a. av patienter med sjukdomen multipel skleros, mot muskelryckningar och muskelsammandragningar, när andra läkemedel inte har haft effekt. Sativex innehåller förutom den aktiva cannabis-substansen THC även CBD som motverkar ruseffekten. (Info, Läkemedelsverket).

År 2017

I Sverige finns idag ett godkänt läkemedel innehållande cannabis(extrakt), det är Sativex (godkänt av svenska läkemedelsverket). För andra liknande läkemedel innehållande cannabis(extrakt), s.k. licensläkemedel, finns möjlighet för läkare att söka tillstånd/licens för enskild patient. Exempelvis Marinol (godkänt i USA) och Nabilone (godkänt i Storbritannien och Tyskland), som används mot bl.a. illamående och kräkningar vid cytostatikabehandling.

I februari 2017 beviljade Läkemedelsverket licens till två rullstolsburna patienter med ryggmärgsskada och svåra smärtor att använda cannabis som läkemedel. I de fallen gäller det torkade obehandlade växtdelar av cannabis, dvs marijuana.

Marijuanan – som levereras av ett företag i Nederländerna – är troligen en variant med hög halt av substansen CBD vilket ger låg eller ingen ruseffekt.

För att få licens krävs synnerliga skäl, och i de två ovanstående fallen lär det varit flera turer med avslag, överklaganden och kompletteringar innan tillstånd beviljades.
Det dagliga användandet av marijuanan ska utvärderas kontinuerligt av läkare.

Den ena patienten, Andreas, blev för ett par år sedan indragen i en rättsprocess för att ha odlat och brukat cannabis hemma (vilket han gjorde öppet och med sin läkares vetskap). Han friades i tingsrätten men dömdes gräsligt nog i hovrätten. Nyligen beviljade Högsta domstolen prövningstillstånd, fallet ska prövas på nytt i hovrätten. Man får hoppas att de tar sitt stackars inhumana förnuft till fånga. Läs mer:

– “Andreas tog cannabis mot smärtan – nu kan han dömas” (21 mars 2016, SVT).
– “Andreas Thörn tog cannabis mot smärtan – nu döms han” (31 mars 2016, SVT).
– “Andreas Thörn får cannabis utskrivet av läkare: ”Vi har kämpat länge för det här”” (12 februari 2017, Sydsv).
– “För första gången: Svenska läkare får skriva ut cannabis för medicinskt bruk” (12 februari 2017, Sydsv).
– “Beslut om Cannabis som läkemedel för två patienter” (2017-02-13, Läkemedelsverket).
– “Ryggskadad västeråsare som odlade cannabis blir fall för Högsta domstolen” (9 mars 2017, VLT).

Utrikes

Möjligheten till cannabis på recept lär även finnas bland annat i Finland, Norge, Tyskland, USA (f.n. 29 av 50 delstater) och Kanada. I Danmark planeras försöksverksamhet nästa år (2018).

Ytterligare ett tiotal länder har i någon mån legaliserat eller avkriminaliserat bruk och innehav av cannabis (även som njutningsmedel).

 

Inlägget uppdaterat 21 mars 2017.
———————————————————————–
Källor m.m:
– OCR-översatt text från annonsen överst i inlägget (fetstil enligt annons):

“Mot Lungsot, Bröst- och Magkatharr, Blåskatharr m. m. enl. intyg.
Maltos-Cannabis

Röda Korset Stockholm
Tekniska Fabriken
Sedan vi nu anlagt en fabrik för tillverkning uti stor skala och under offentlig kontroll af
Hampfröxtrakt: Extrakt-Cannabis och Maltos Cannabis,
kunna vi erbjuda dessa artiklar, som synas ha stor framtid, förpackade pa snygga bleckburkar (vanl. Cacaoburkar) innehållande c:a 3 gånger mer än tidigare förpackningar. Pris pr burk 1 kr. för Extrakt-Cannabis och 1:25 för Maltos-Cannabis.
Af vanliga paketer finnas några tusen kvar till nedsatt pris 75 öre.

Maltos-Cannabis
är en lyckligt funnen sammansättning af Hampfröets värdefulla beståndsdel med Maltosepreparat.
Uti Hampröextrakt måste, för att absorbera Hampfröfettet, användas en del mjöl, som i sig sjelft ej eger större värde. Här undvikes detta genom att Hampfröfettet absorberas af Maltsocker etc., som äro af större värde än sjelfva Hampfröextraktet. Dessa hvar för sig så värdefulla, närande och helsobringande beståndsdelar supplera härigenom hvarandra, och utgör således detta Maltos-Cannabis ett starkt koncentreradt medel mot sjukdomar i
Lungor, Luftrör, Bröst och Mage
samt mot Kraftlöshet och Afmagring af mångdubbelt större värde än sjelfva Hampfröextraktet. Detta preparat, hvarå patent sökts i flera länder, torde af alla som försöka det, komma att föredragas framför Extrakt-Cannabis.

Cacao Maltos-Cannabis
är en närande, sund och välsmakande frukostdryck, som kan rekommenderas åt alla. Smakar precis som vanlig 1:ma Cacao.
Maltos uppfans 1887 af Lasarettsläkaren K. Mc Dilton och har se’n dess vunnit spridning öfver nästan hela Europa som ett utmärkt medel för bröst- och maglidande samt erhållit 3 guldmedaljer. Den svenske Professorn Mikael Steen yttrar derom i ett längre intyg, att »det borde icke saknas uti något hem; lunglidande och af dålig matsmältning hemsökta till helsans förfriskande och återställande;—»

Sättet att tillverka Maltos med Hampfrö och Cacao m. fl. är för Sverige vår uteslutande rätt, som vi skola häfda mot eventuela intrång.

»Ej blott för lungsiktiga, utan i många andra fall, då det är önskvärdt, att patienten skall öka i hull har jag ordinerat Maltos-Cannabis, såsom åt personer med
bröstkatarr, skrofler, klen mage ;
åt blodfattiga, nervsvaga och konvalescenter
och i ej få fall redan under den ännu ej långa tid, jag observerat näringsmedlets verkan, funnit goda resultat däraf, såsom ökade krafter och bättre hull. Preparatets smak är ren, kraftig och enligt min uppfattning behaglig.»
Citatet är ur en längre sympatisk artikel i Hälsovännen för 1 Mars och
af den kände läkaren i Stockholm
Doktor Henrik Berg.
Tekniska Fabriken Röda Korset, Stockholm.”

112, 911, Kari’s lag och medmänsklighet

Minnesknepet för barn (och vuxna som saknar nummerminne) att komma ihåg nödnumret 112. På bilden ovan visar polisen med fingsarna hur man i tur och ordning pekar på sin egen mun-näsa-ögon samtidigt som man säger “ett”, “ett”, “två”.
Glöm inte att börja från munnen och gå uppåt… Går man tvärtom från ögonen och neråt som i ramsan “öga, öga, näsa, mun, här går vägen ner till brunn” så funkar det inte alls i en nödsituation.
(Video, Polisen Västmanlands facebooksida).

Nödnumret 112 används i alla EU-länder, dvs i Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. (Bild, europeisk symbol för nödnumret).
Även Norge har 112 som nödnummer (polis).

USA

I USA är larmnumret 911. Det tycks inte finnas någon finger-ansikts-minnesramsa för det numret. Barnen lär sig numret ändå, men andra problem kan uppstå. Som 2013 när en kvinna vid namn Kari Hunt blev knivdödad av sin exman i ett hotellrum i Texas. Deras nioåriga dotter försökte ringa 911 flera gånger men kom inte fram, hon visste inte att man måste trycka 9 för att komma ut på linjen utanför hotellet.
Den tragiska händelsen ledde till en ny lag, “Kari’s law“, som antagits i flera stater och tycks komma att bli lag i hela USA. Enligt Karis lag ska man kunna nå larmtjänsten genom att slå enbart 911 även i hotell, kontorsmiljöer, sjukhus m.m.

Medmänsklighet

Här ett rörande nödnummerlarm i USA, en handikappad 86-årig ensamstående kvinna som inte klarade att flytta sina soptunnor ut till vägen så att sopåkaren kunde tömma dem. Istället för att hänvisa till renhållningsverket e.dyl. så erbjöd sig larmoperatören att på sin fritid hjälpa kvinnan.
Hartford 911 call prompts dispatcher to complete act of kindness” (Fox61, aug 2016).
>> Direktlänk till videon.

———————————–
Källor m.m:
Video ett-ett-två, (Polisen Västmanlands facebooksida).

112 i alla EU-länder (sosalarm.se).
Children tried to save mother as she was murdered by their dad but couldn’t get through to 911.

Den uppblåsta snusprillan


En tillbakablick på turerna kring ett DNA-spår i en snusprilla från en okänd person. Gällande rånmordet hos bröderna Lindberg i Kalamark utanför Piteå år 2004.
Spåret redovisades inte i utredningen vilket rätteligen kritiserades. Men, media menade också (felaktigt) att snusspåret var tungt vägande till den morddömde KL:s fördel:

  • Dagens Nyheter 2009-02-02: “DN har nu fått fram att det fanns dna-spår i snus som hittats på brottsplatsen, spår som inte stämmer på Kaj Linna och som heller inte fanns med i utredningen.”
  • Aftonbladet 06 maj 2010: “Ytterligare en omständighet talar starkt för en ny rättegång. I förra förundersökningen fanns en snusprilla som hittades i anslutning till brottsplatsen.”

Vad som inte framgick i media ovan var bl.a. följande:
VAR på “brottsplatsen” snusprillan hade hittats. Och att det gick två dagar innan brottet upptäcktes.
Att det var ett stort område, en bondgård där offren återfanns i två av husen (bostaden och ladan). Polisen hade spärrat av en area på 300×300 meter.
Att gården även användes som genomfart av en granne som bodde en bit nedanför gården.

Senare framkom att snusprillan hittats utomhus på gårdsplanen där även grannen passerar på väg till/från sin bostad.

Brottet skedde på onsdag kväll och upptäcktes inte förrän på fredag. Snusprillan kan hamnat där före brottstillfället, eller senare på onsdagen, eller någon gång under torsdagen, eller på fredagen.

Prillan kan ha kommit från någon bekant till bröderna Lindberg, eller från någon annan som haft ett (legitimt) ärende till gården, t.ex. brevbärare, försäljare, hemtjänstpersonal, hantverkare m.fl.
Eller från grannen, eller från någon av grannens bekanta som besökt grannen. Eller från någon annan person som haft något ärende till grannen.

Att DNA i denna snusloska INTE matchade den dömde KL eller annan känd person innebär att den var irrelevant för både KL och fallet. Det fanns för många möjliga personer som kan ha slängt prillan på gården. DNA-spåret i prillan var varken till fördel eller nackdel för KL. Den var ett värdelöst spår i det sammanhanget.

Men det ansåg inte media och inte heller KL:s advokat som 2010 hos högsta domstolen ansökte om resning med snusprillan som ett av argumenten. HD ansåg dock att prillan inte visade något mer än att en annan person än KL befunnit sig på gården vid någon tidpunkt.
(Om snusprillan istället hade hittats inomhus, vid något av offren, eller om dna-profilen hade matchat någon av de kända/okända personer som finns i polisens dna-register, då kunde prillan varit till KL:s fördel).

I KL:s resningsansökan 2016-2017 (nu pågående ärende) sägs inte ett ord om snusprillans DNA-spår. Däremot nämns snus som hastigast (“Snus funnen på platsen”) vid jämförelse med ett annat mord sju år senare på en gård i andra änden av landet, i Alingsås.
Så ännu har luften inte helt gått ur den snusprillan.

 

Lisas baneman till Litauen

Levnadsglada Lisa dödades i juni 2015 i Blomberg. Nerijus Bilevicius dömdes till livsstid.

I februari 2017 meddelades att N.B. ska förflyttas till ett fängelse i Litauen. Redan i början av sin svenska fängelsevistelse – i juni 2016 – lade NB fram önskemål att bli förflyttad till hemlandet. Som skäl angav han språkförbistring och det långa avståndet till hustrun och föräldrarna i hemlandet. “Min fru och mina föräldrar får en möjlighet att besöka mig då de saknar en möjlighet att komma hit”.

Man kan notera att N.B. inte nämner sin bror (A.B.), endast frun och föräldrarna. Anledningen kan vara t.ex. något eller några av följande:

  • Att brodern men inte hustrun och föräldrarna har möjlighet att komma hit. (Relationen till samtliga är intakt).
  • Brodern har brutit kontakten därför att han tror att NB är skyldig till mordet.
  • Kontakten mellan bröderna har brutits därför att AB eller båda vet mer om mordet än vad som har framkommit i rättsprocessen.
  • Det faktiska händelseförloppet kring Lisas död är ett annat än det som beskrivs i de antaganden och slutsatser som domstolen kom fram till.

Ytterligare en bidragande orsak kan vara att brodern AB misstänkliggjordes under rättegångarna 2015 och 2016 samt vid överklagandet till högsta domstolen, då NB:s advokater spekulerade kring alternativa gärningsmän inklusive AB.

Även tidigare var både brodern och NB:s fru inledningsvis misstänkta av polisen och satt frihetsberövade några veckor. I ladan (som antogs vara mordplatsen) hittades broderns DNA på en tejpbit som låg nära en tejprulle med offrets DNA. NB:s hustrus DNA hittades i en arbetsbod några kilometer från ladan, hennes dna fanns på offrets nedhasade trosor med offret intryckt i ett trångt skåp.
I förhör uppgav brodern och NB:s fru att de var hemma vid tiden för försvinnandet. Uppgifterna var delvis ganska svävande, särskilt från AB, men deras egna uppgifter ansågs ge dem alibi och de avfördes från utredningen.

Övrigt: språkförbistring med sökmotorer

I Litauen rapporteras flytten bland annat enligt följande:

“[…] N.Bilevičius prašymą jį perkelti kalėti į Lietuvą pateikė dar pernai vasarą, tačiau teisėsaugos institucijos neskubėjo šio prašymo tenkinti. Pagrindiniai tokio prašymo motyvai – noras, kad jį Lietuvoje galėtų lankyti žmona ir tėvai, taip pat N.Bilevičius teigė nemokantis nei švedų, nei anglų kalbos ir neturintis jokių ryšių su Švedija.
„Mano žmona ir tėvai turės galimybę mane aplankyti, ko jie dabar Švedijoje negali padaryti“, – prašyme teismui rašė lietuvis. […]”
(lrytas.lt, 17 feb 2017, artikel).

Använder man Google respektive Bing översättning/translate för att översätta meningen om frun och föräldrarna, dvs:
„Mano žmona ir tėvai turės galimybę mane aplankyti, ko jie dabar Švedijoje negali padaryti“
så blir resultatet följande, mestadels ganska underligt eller rentav obegripligt:

– Google, med citattecken (som det är i originaltexten): [Min fru och föräldrar kommer att ha möjlighet att besöka mig, vad de kan göra nu i Sverige] (=Va?).
– Bing, med citattecken: [Min fru och föräldrar har möjlighet att besöka mig, vad de är nu i Sverige får inte] (=Va?).
– Bing, utan originaltextens citattecken: [Min hustru och föräldrar har möjlighet att besöka mig, något de inte kan göra nu i Sverige] (=Begripligt).
– Google, utan citattecken: [Min fru och föräldrar kommer att ha möjlighet att besöka mig, vad de kan göra nu i Sverige] (=Va?).

Mera:
Sammanfattning LH-fallet.

——————————-
Inlägget uppdaterat 6 mars 2017.

Handtag, dragtapp, kläpp eller flärp?

Nä detta är inte nån variant på leken ryska posten och “handtag, famntag, klapp eller kyss?”. Rubriken syftar på den där lilla ööhh… grejen… som man drar i för att öppna och stänga blixtlås.

Denna lilla frågeställning om blixtlås (eller dragkedjor som det oxå kallas) uppstod på följande sätt.
Häromdan fick tjejen tillbaka sin tjugo år gamla fina skinnjacka från kemtvätten. Förutom att jackan är fin och läckert sliten så har den stort affektionsvärde. Dock hade den där lilla öh… flärpen… på blixtlåset gått sönder för många år sedan och ersatts av en nyckelring. Dvs en sån där enkel ring som man fäster sina nycklar i. Funktionellt men inte snyggt.

Jackan var inlämnad för tvätt och efterbehandling av skinnet, någon ytterligare åtgärd var varken efterfrågad eller erbjuden. När jackan efter några dagar återvände från kemtvätten, väl rengjord och infettad, så visade det sig att den simpla nyckelringen hade ersatts med ett riktigt öh… handtag…, original med tillverkarens logga. Snygg jobbat av kemtvätten.

Så till frågan, vad kallas grejen?

“Dragtapp” eller “handtag” enligt kemtvätten. Andra säger “handtag”, “flärp” eller “kläpp”. Sökning hos svenska Google och Bing ger flest träffar med orden “handtag” och “kläpp”, men “dragtapp” förekommer inte alls (i uttrycken “xxxx till blixtlås” och “xxxx till dragkedja”, se fotnot*).

Samtliga fyra ord används även i andra sammanhang, t.ex. dragtappar för diverse (större) maskiner. Så i samtliga fall behöver man förtydliga att det gäller blixtlås, som i “handtag till blixtlås”.

Svaret på frågan Handtag, dragtapp, kläpp eller flärp? blir att grejen vanligen kallas antingen kläpp eller handtag, och att “dragtapp” (till blixtlås) är den korrekta yrkesmässiga benämningen.

———————————–
* Sökning hos svenska Google med uttrycken a) “xxxx till blixtlås” och b) “xxxx till dragkedja”, (båda uttrycken inom citattecken), antal träffar:
handtag: a=8, b=375. dragtapp: a=0, b=0. kläpp: a=8, b=559. flärp: a=2, b=3.
Motsvarande för svenska Bing:
handtag: a=11, b=20. dragtapp: a=0, b=0. kläpp: a=8, b=40. flärp: a=1, b=0.

Hundvalpar i kölvattnet av Nigeriabreven

Gulliga hundvalpar till salu finns det mycket av på Internet. En del såna annonser är bedrägeriförsök och kommer från samma område som de ökända Nigeriabreven sedan 1980-talet.
Uppdaterad 28 februari 2017

I tidigare inlägg visas några varianter av Nigeriabrev i annonsformat, t.ex. utlåning av pengar. Där visas också att det i nigeriabrevens kölvatten numera dyker upp mängder av diverse bedrägliga till-salu-annonser från bland annat Benin, Kamerun och Nigeria som gränsar till varandra.
Hundannonser är den näst vanligaste typen därifrån (utgör ca 20%) efter annonser med utlåning av pengar (ca 56%), enligt uppgifter från en svensk annonssajt. Resterande annonser är försäljning av mobiltelefoner, droger/narkotika, katter och andra djur, samt diverse varor och samlarobjekt.

I bedrägerier med valpannonser m.m. lockar man med andra värden än pengar. Men liksom i Nigeriabrev så kokar det hela ned till att offret förmås betala i förväg.
Om bedragaren annonserar på en någorlunda välbesökt plats så räcker det att en liten andel läsare blir lurade för att det ska bli lönsamt.

Vill man skydda sig mot sådana typer av bedrägerier så följer man den gyllene regeln: Betala aldrig i förväg till okända.

Mera:
Om Nigeriabrev och varianter.
forts. Deg utan kneg (#2). (Djupgranskning av annonser).
Deg utan kneg, m.m.

Om Nigeriabrev och varianter

Nigeriabrev är i grunden bedrägerier där offret lockas med en stor summa pengar. T.ex. offret luras att betala en avgift eller mindre kostnad (och sedan flera) mot löfte att få ta del av en stor förmögenhet eller t.ex. en lotterivinst, ett arv eller en investering.

Benämningen “Nigeriabrev” tycks ha myntats kring 1980-talet då den typen av bedrägerier sattes i system i större skala av individer i Nigeria. De skickade ut mängder av (pappers-)brev och fax till privatpersoner och företag i övriga världen, och lyckades lura en och annan girig västerlänning med flera som trodde sig kunna håva in lättförtjänta pengar.

Tilläggas kan att Nigeria har strafflagstiftning specifikt mot den typen av bedrägeri.

[Bild ovan: dubbelt blåst].  Numera används begreppet Nigeriabrev om fler sorters bedrägerier än där en änka eller prins figurerar (som i det klassiska upplägget med förmögenhet som ska föras ut ur landet). T.ex. att offret utlovas ett arv eller en lotterivinst. Eller som visas i tidigare inlägg: erbjudande om utlåning av pengar, vilket är vanligt förekommande i annonssammanhang. Grunderna är likartade: man lockar med en större summa pengar, och förmår offret att först betala en avgift eller kostnad.

Bedragaren (eller bondfångare som en person också kallas som lurar pengar av godtrogna människor) behöver inte vara från Nigeria, h*n kan lika gärna vara infödd svensk eller en tvättäkta svensk bonnläpp med ursvenska gener från medeltiden. (Fast går man tillräckligt långt tillbaka i mänsklighetens historia så lär vi alla härstamma från Afrika…).

Nedan visas några exempel från media om Nigeriabrev.

“Falska “amerikaner” lurar äldre på nätet” (Expressen, 16 feb 2017, artikel).
Den skribenten beskriver hur en bedragare via Facebook lurat en ensamstående kvinna på ca en miljon kronor. Skribenten kallar det “en ny form av Nigeriabrev”. Man kan också säga att tanten blev solochvårad av en bondfångare (fast det kan uppfattas som aningen plumpt).

Tänkvärt citat ur artikeln, från en polis:
“– Bedragarna attackerar mjuka värden och spelar på offrens känslor. Det är just det som gör det här så svårt. När man slår mot en människas känslor blir det genast farligt eftersom man inte tänker lika rationellt och kritiskt, säger Ewa-Gun Westford.”
Detta gäller även de i tidigare inlägg beskrivna hundvalps-annonserna som också spelar på folks känslor.

“Bedrägeriförsök mot Marbellasvenskar” (Sydkusten, 2017-01-30, artikel).
Nigeriabrev-liknande mailutskick troligen från Ryssland.

Citat ur artikeln:
“Okända bedragare försöker lura svenskar genom att utge sig för att vara Marbellas tidigare borgmästare Marisol Yagüe. […] Det inleds med ”Hello in Sweden” och på en något knagglig engelska beskrivs hur Yagüe dömts för korruption, men att hon har ”vissa pengar” som hon gärna vill investera i Stockholm eller Göteborg. […] Förfarandet är identiskt med de så kallade Nigeriabreven, men istället för att utge sig för att vara en påhittad änka till någon inflytelserik, och framför allt rik, afrikansk statsman har bedragarna denna gång läst på om Marisol Yagüe. Deras förhoppning är att någon ska svälja historien och frestas att försöka hjälpa henne för att tjäna snabba pengar.

“M-politiker misstänks förskingrat 48 miljoner” (Expressen, 6 dec 2016, artikel).
Mannen hade snott pengar för att tjäna en hacka på att frakta hem guld. Det slutade med att pengarna försvann och guldet uteblev.

Citat ur artikeln:
“M-politikern [SH], 70, misstänks ha förskingrat mångmiljonbelopp från fastighetsimperiet Einar Mattssons ägarfamilj. Han skulle använda pengarna för att frakta hem 200 kilo afrikanskt guld, som en kvinna tipsat honom om.
– Ett solklart tillvägagångssätt för hur ett Nigeriabrevsbedrägeri går till, säger Anna-Lena Tapper på polisens Nationella bedrägericentrum.”

“Blåstes på miljoner – med nya “Nigeriabrev” (Expressen, 3 maj 2016, artikel).
Erbjudande om investering. Citat ur artikeln:
“I tron att de skulle få 200 procents avkastning gick de med på att investera 300 000 euro, motsvarande 2,7 miljoner kronor, i ett förslag som deras vän presenterade för dem. […] Upplägget som paret gick med på påminner om så kallade ”Nigeriabrev” som lurar människor på pengar mot avkastning – som uteblir.”

“Lurad på halv miljon – polisen varnar för nya ”Nigeriabreven” (Metro, 05 jan 2016, artikel).
Det “nya” består i att bedragarna lockar (med pengar) i form av en lotterivinst, som de påstår att mottagaren vunnit.

Citat ur artikeln:
“Flera personer från hela landet utsatta för det nya bedrägeriförsöket. […]
Polisen har den senaste tiden blivit kontaktad av flera personer angående något som kallas ”Florida lottery”. De utsatta har i ett brev lovats en vinst på 800 000 dollar – trots att de inte har deltagit i något lotteri. För att ta del av drömvinsten uppmanas brevets mottagare att först betala en mindre avgift. Betalar man följer snart fler uppmaningar till betalningar.”

“Ny variant av Nigeriabrev” (Sydsvenskan, 18 december 2015, artikel).
Det “nya” består i att det inte är en änka som vill ha hjälp med att föra sin förmögenhet ur landet, utan istället en man som vill ha hjälp att flytta en större summa pengar till ett bankkonto. Dvs samma upplägg men med obetydliga detaljskillnader.

Citat ur artikeln:
“…en man i Ghana som ville att 73-åringen skulle hjälpa honom att flytta 15 miljoner dollar till ett konto i en bank. För detta skulle 73-åringen få 8 miljoner dollar som tack för hjälpen. Det enda som behövdes var att han öppnade ett konto i sitt eget namn som pengarna skulle flyttas till. Detta skulle kosta 73-åringen 650 dollar.”

“Enorm härva med svenska Nigeriabrev i rätten” (IDG, 2015-01-13, artikel).
En man i TROLLHÄTTAN inför rätta för miljonbedrägerier över internet, hade bland annat skickat Nigeriabrev i stora mängder till uppåt tolv länder.

Citat ur artikeln:
“Den nu 36-årige mannen misstänks ha lurat människor över hela världen. Enligt åtalet har han köpt varor och tjänster och betalat med stulna kontokortsuppgifter, skickat felaktiga fakturor till företag, skickat så kallade Nigeriabrev i stora mängder och använt falska pass för att inte avslöjas.
– Vid husrannsakan i mannens hem hittades flera datorer, 1,8 miljoner e-postadresser, 15 000 kontokortsuppgifter, 3 000 mobiltelefonnummer och 40 bankkonton, samt drygt 2 500 frimärken avsedda för bland annat Nigeriabrev som även skickats via sms, säger vice chefsåklagare Sune Johansson”

“Bedragarnas “Nigeriabrev” allt mer raffinerade” (Sveriges Radio, 16 juli 2011, artikel).
Nigeriabrev i form av lotterivinster. Eller arv från en avlägsen släkting som utvandrade för längesen. Diverse avgifter måste betalas för att få ut “vinsten” eller arvet.

Citat ur artikeln:
“Pengabedrägerier med hjälp av så kallade Nigeriabrev blir allt mer sofistikerade enligt polisen. Flera personer har blivit lurade att betala hundra tusentals kronor till utländska bedragare som utgett sig för att förvalta arv eller dela ut lotterivinster.
Jämfört med tidigare är dessa bedrägerier betydligt mycket svårare att genomskåda.
– Det är som en hel teaterföreställning. Det är väldigt avancerat, det är inte bara så att man skriver brev, man träffar folk också, säger Evert Norberg som är bedrägerisamordnare vid Citypolisen i Stockholm.”

“Polisen fick 36000 nigeriabrev…” (Sydsvenskan, 2004, artikel).
Några äldre exempel på offer. Citat ur artikeln:

“En 29-årig kvinna i Karlskrona betalade i fjol 50 000 kronor för att komma över en förtjänst på en miljon dollar. När bondfångeriet blev uppenbart valde hon att polisanmäla händelsen.
[…]
En 30-årig Värnamobo lurades i fjol på 400 000-500 000 kronor sedan han i omgångar satt in pengar på ett bankkonto i Holland för att få ett fingerat arv från en miljardär i Sydafrika. När han klagade fick han en check med posten. Den saknade dock täckning.
[…]
I fjol lades förundersökningen ner kring en 40-årig företagare i Falun som lurats på 1,6 miljoner kronor. Han erbjöds 20 procent i provision för att föra 83,3 miljoner dollar från Nigeria till ett konto i Sverige. Vid flera resor till London och Lagos betalade han stora summor i avgifter, presenter och mutor.”

Några ords betydelse

bondfångare (efter tyska Bauernfänger):
– någon som ägnar sig åt att lura pengar av godtrogna personer
– bedragare som använder sig av enkla knep mot oerfarna och lättlurade offer
– HIST.: sedan 1893; efter ty. Bauernfänger med samma bet. (NE.se)

solochvår:
äv. sol-och-vår [solå(k)vå´r]
– artig och skenbart kärleksfull uppvaktning av kvinna, som görs i syfte att lura av henne pengar
– HIST.: sedan 1916; urspr. signatur i en kontaktannons  (NE.se)

Om Nigeriabrev (Nigerian Letter, “419” Fraud):
FBI:s hemsida. – Svenska polisens hemsida.

Mera:
forts. Deg utan kneg (#2). (Djupgranskning av annonser).
Deg utan kneg, m.m..

Forts. Deg utan kneg (#2)

[Uppdaterad 27 februari 2017]   Mer material har inkommit från en svensk köp&sälj-sajt (som vill vara anonym), här kallad källaKS. Materialet består av annonser som annonsörer har skickat in till källaKS men som inte har godkänts.
Mysterium24 har översatt annonsörernas IP-adresser till landsnamn* för att få en uppfattning om vilka länder annonsörerna kommer ifrån.
Rubriker i inlägget: Droger, Utlåning av pengar, Fler annonser från Afrika, Jobba-hemifrån, Sammanfattning.

Droger

Nedan visas rubrikerna från annonser som saluför droger/narkotika, samt det land som annonsörens IP-adress har översatts till. (Även delar av IP-adresserna visas nedan).

Som synes kommer IP-adresserna från både in- och utrikes. Så här fördelar det sig procentuellt (avrundat):

Cameroon............... 48%
Sweden................. 28%
United States........... 6%
Germany................. 4%
Russian Federation...... 2%
Estonia................. 2%
France.................. 2%
Canada................. <1%
Denmark................ <1%
India.................. <1%
Italy.................. <1%
Kyrgyzstan............. <1%
Malaysia............... <1%
Mexico................. <1%
Netherlands............ <1%
Switzerland............ <1%
Ukraine................ <1%
United Arab Emirates... <1%
United Kingdom......... <1%

IP-adresser från Kamerun i Afrika är alltså vanligast förekommande hos ovanstående drog-annonsörer, ganska långt före Sverige. Därefter långt efter Sverige kommer USA, Tyskland, Ryssland med flera.

Annonsörerna bakom de flesta drog-annonserna med svenska IP-adresser är sannolikt inte heller från Sverige, det likartade felaktiga språkbruket tyder på det (troligen översatt med någon onlinetjänst). Det bekräftas också av stickprover som källaKS gjort genom att kontakta annonsörer och utgett sig vara hugade spekulanter.

Karta ovan: Kamerun gränsar till Nigeria som sedan lång tid tillbaka (1970-1980-talet) tyvärr har fått sitt landsnamn nedsolkat av s.k. “Nigeriabrev”*.

Utlåning av pengar

En annan typ av bedrägeriförsök på nätet är att bedragaren lockar med en stor summa pengar. Nedan handlar om utlåning av pengar. Exempel på formulering:
Behöver du pengar?
Jag erbjuder lån mellan individer från 15000 Kr a 50.000.000 Kr. Kontakta mig för mer information.”
(Ofta är texterna längre, och dåligt översatta. Se mer i tidigare inlägg).

Granskning av annonser med utlåning av pengar, hela världen, visar att IP-adresser från Afrika och Sverige är vanligast:

Benin.......................41%
Sweden......................23%
Nigeria.....................10%
United States................5%
Germany......................3%
India........................2%
France.......................2%
United Kingdom...............2%
Netherlands..................1%
South Africa.................1%
Egypt........................1%
Romania......................1%
Norway.......................1%
Switzerland..................1%
Italy........................1%
Russian Federation...........1%
Brazil......................<1%
Spain.......................<1%
Denmark.....................<1%
Finland.....................<1%
Canada......................<1%
Czech Republic..............<1%
Lithuania...................<1%
Poland......................<1%
Greece......................<1%
Luxembourg..................<1%
Malaysia....................<1%
Thailand....................<1%
Turkey......................<1%
Belgium.....................<1%
Bulgaria....................<1%
Estonia.....................<1%
Europe......................<1%
Ireland.....................<1%
Latvia......................<1%
Philippines.................<1%
Serbia......................<1%
Seychelles..................<1%
Singapore...................<1%
Australia...................<1%
Austria.....................<1%
Hungary.....................<1%
Lebanon.....................<1%
Puerto Rico.................<1%
Taiwan......................<1%
Togo........................<1%
Ukraine.....................<1%
Cambodia....................<1%
Croatia.....................<1%
French Polynesia............<1%
Ghana.......................<1%
Guadeloupe..................<1%
Guatemala...................<1%
Iran, Islamic Republic of...<1%
Pakistan....................<1%
Slovakia....................<1%
United Arab Emirates........<1%

I topp ligger Benin (Afrika) som liksom Kamerun gränsar till Nigeria. Följt av Sverige och Nigeria (över tio procent).

Bland pengar-annonserna finns inte en enda IP-adress från Kamerun, som toppade drog-annonserna. Och bland drog-annonserna inte en enda från Nigeria. Ur detta material framstår det som att annonsörerna bakom droger respektive pengar inte har något större samröre eller inget samröre alls.

Fler annonser från Afrika

Ur ovanstående granskning – där Kamerun och Benin visar sig vara globalt framträdande – uppstår frågan hur totala flödet från enbart Afrika ser ut, dvs även gällande annat annonsinnehåll än droger och pengar.

Annonser enbart från länder i Afrika, ALLA typer av annonsinnehåll, fördelar sig enligt följande:

Benin................46%
Cameroon.............29%
Nigeria..............18%
South Africa..........2%
Egypt.................2%
Seychelles............1%
Tunisia...............1%
Morocco..............<1%
Kenya................<1%
Mozambique...........<1%
Tanzania.............<1%
Liberia..............<1%
Ghana................<1%
Madagascar...........<1%
Senegal..............<1%
Togo.................<1%
Algeria..............<1%
Cape Verde...........<1%
Uganda...............<1%
Zimbabwe.............<1%

Återigen Benin, Kamerun och Nigeria i topp. Även i detta urval är de flesta annonserna skrivna på svenska (dåligt översatt).

Innehållet i annonserna från länder i Afrika är följande, sorterat med flest annonser överst:

Erbjudande om pengar (utlåning, investering, se ovan). 56 procent.
Hundvalpar till salu. 20 procent.
– Mobiltelefoner till salu. Säljaren utger sig ofta vara företag. 6 procent.
– Droger/narkotika till salu (se ovan). 6 procent.
– Katter/kattdjur till salu. 2 procent.
– Andra djur (apor, sköldpaddor, ormar, stingrockor(!), m.m) samt diverse ägg till salu.
– Fåglar (papegojor, strutsar m.m) till salu.
– Bilar till salu.
– Hästar till salu.
– Musikinstrument till salu.
– Datorer till salu. Säljaren utger sig ofta vara företag.
– Kameror o.dyl. till salu.
– Jordbruksmaskiner, traktorer m.m. till salu.

Bildcollage ovan: från några av de granskade djurannonserna, dvs bilder som annonsörerna har bifogat till sina annonser. Det är inte ovanligt att sådana bilder är kopierade från andras annonser eller från andra sammanhang.
Att gulliga hundvalpar och andra djur ligger högt på listan ovan beror troligen på att man försöker spela på djurälskares känslor i förhoppning att sätta kritiskt tänkande ur spel. (Så att köparen kan förmås betala i förväg, innan djuret enligt uppgift ska transporteras till köparen).

Jobba hemifrån, tjäna pengar

Följande typ av annonser var mer vanliga för några år sedan. Troligen inte olagliga verksamheter men ändå ett slags lurendrejeri. Ofta är annonserna diffust formulerade, det framgår inte exakt vad arbetet består av. Några exempel på formuleringar:

“Extra inkomst!
Om ni är seriös, driven och vill arbeta med att hjälpa människor till ett aktivt liv,då ska ni verkligen titta på denna annons.
Obegränsad intäktspotential
Flexibla arbetstimmar, del eller heltid
Möjligheten att arbeta hemifrån

“Unik chans att tjäna pengar på.
Jag vill tipsa om en guldgruva som jag hittat på internet!
Hur skulle det vara att varje månad tjäna pengar på autopilot?
Har du någonsin velat jobba hemifrån? Oftast kräver detta att man köper upp sig på ett lager, för att sedan försöka sälja till vänner och bekanta. Att måsta köpa upp produkter för att sedan tjata på dina närmaste är inget jag skulle vilja hålla på med, detta håller inte i längden helt enkelt.
Låter detta intressant?! ge de en chans.

Annonsören lockar läsaren till en sajt där läsaren bearbetas ytterligare med löften om framgång och pengar. Därefter övertalas läsaren att betala en startavgift eller/och en månadsavgift.

Merparten av annonser av ovanstående typ i det granskade materialet kommer från svenska IP-adresser, samt en del från länderna kring Sverige. De flesta annonserna är på svenska och tycks vara formulerade av svensktalande personer. Och några på norska samt engelska.

Sammanfattning

Materialet som granskas i detta inlägg är alltså annonser som besökare lagt in på en svensk annonssajt (här kallad källaKS) men som inte har godkänts. Många av dem har aldrig varit publicerade (hos källaKS), t.ex. gällande droger och olika former av erbjudande om pengar.

En del har varit publicerade hos källaKS, till synes seriösa annonser inom försäljning av djur och prylar. De har plockats bort då besökare rapporterat att de varit utsatta för bedrägeri eller bedrägeriförsök, eller att annonstext och/eller bild visat sig vara kopierade från annan plats, eller då källaKS vid stickprov upptäckt att annonsören inte varit seriös.

Kompletterande uppgifter om granskningen i detta inlägg:

Droger: 135 annonser, 107 olika (unika) IP-adresser. Flest från Kamerun (48%) och Sverige (28%).

Utlåning av pengar: 2588 annonser, 1297 olika IP-adresser. Flest från Benin (41%), Sverige (23%) och Nigeria (10%). Merparten av annonserna har dåligt översatta svenska texter. Det gäller även annonserna med svenska IP-adresser.

Alla annonstyper (inklusive ovanstående), enbart afrikanska ip-adresser: 2533 annonser, 1332 olika IP-adresser. Flest från Benin (46%), Kamerun (29%) och Nigeria (18%). Merparten av annonserna har dåligt översatta svenska texter.
Merparten av annonserna från Afrika handlar om utlåning av pengar m.m. (56%) samt hundvalpar till salu (20%). Resterande är mobiltelefoner, droger/narkotika samt andra djur och varor eller samlarobjekt till salu.

Jobba hemifrån, tjäna pengar: 308 annonser, 174 olika IP-adresser. Flest från Sverige och däromkring. (Ingen från Afrika).

———————————
Tidigare inlägg:
Deg utan kneg, m.m.

———————————
Källor m.m:
* “Översättningen” av annonsörernas IP-adresser till landsnamn har gjorts med hjälp av GeoIP. Notera att sådana översättningar enbart visar vilket land IP-adressen “tillhör” som annonsören surfade med, vilket inte nödvändigtvis behöver vara det land som annonsören befann sig i.
* Om “Nigeriabrev” (Nigerian Letter, “419” Fraud):
FBI:s hemsida. – Svenska polisens hemsida.

Deg utan kneg, m.m.

Här visas diverse skumma Internet-annonsörer vars drivkraft är pengar, stålar, kulor, klöver, cash, deg, vad annars.
Uppdaterad 16 februari 2017

Utländska, privata “långivare” (mjölkar låntagaren på “omkostnader”, i förväg):

“Investerare” (variant av ovanstående. Som i sin tur är variant av s.k. “Nigeriabrev”, man utger sig ha en stor summa pengar som man lockar med):

Säljare av husdjur (köparen behöver “bara” betala djurets transport till mottagaren, i förväg):

Jobba-hemma (jobbsökaren plockas på pengar för t.ex. “utbildningsmaterial” (t.ex. pdf-filer), och blir sedan själv – mer eller mindre utan att fatta det – en förmedlare av lurendrejeriet i ett pyramidspelsliknande upplägg):

Uthyrning av lägenhet (offret betalar i förskott, därefter visar det sig att lägenheten inte är tillgänglig för uthyrning. Se även polisens hemsida om lägenhetsbedrägerier):

Falska pass, körkort, m.m:

Piratkopierade iPhone:

Fler falska id-handlingar:

Rullgardin för bilens registreringsskylt, olaglig att använda om den döljer reg.numret (tycks dock vara ganska liten risk att åka fast, och bötesbeloppet lägre än t.ex. fortkörningsböter, men så fånigt pyssel):

Amfetamin, ecstasy och andra droger:

Marijuana och andra droger:

Mera droger:

Tvättning av färgade sedlar (från rån. Se även “Färgade sedlar går att tvätta”, sydsv 2014):

Född igår? Betala i förväg till okänd mottagare

Ovan visas en bråkdel av olika typer av bedrägerier och andra olagliga aktiviteter på nätet.

Som synes har en del av utländska annonsörerna använt t.ex. Google eller Bing translate för att rikta sig till svenska marknaden, vilket ofta ger underlig översättning. Andra kopierar andras svenska annonser och bilder. Eller anlitar godtrogna, svenska frilansande översättare (finns att hitta på nätet förstås), som även bistår med hjälp att publicera bedragarnas annonser.

Bedrägerierna förutsätter att offren är väldigt godtrogna och betalar i förväg/förskott till någon de inte känner.

———————-
Obs: Mysterium24 avslöjar inte maskade mailadresser o.dyl, ingen idé att fråga om det.